| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
Myndigheten Box 33, 121 2 Besöksadress
SAKEN Sveriges public se BEDÖM Granskni Televisio redovisni ______
Beslut om Maria Ed efter före På gransk
Kerstin C
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
för radio och tv 25 Stockholm-Glo
s: Arenavägen 55
Radio AB:s, rvice-redovi NING ingsnämnde on AB och S ingar, huvud __________
m detta yttra dström, Jesp edragning av kningsnämn
Calissendorf
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
Tel: 08 ben registra 5, plan 7 www.ra
, Sveriges Te isningar för
en anser vid Sveriges Utb dsakligen ha ______
ande har fatt per Strömbäc v Nidia Lars ndens vägnar
ff
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
8-606 90 80 Fax: 0 ator@radioochtv.s adioochtv.se
elevision AB år 2010
en helhetsb bildningsradi ar uppfyllt si
tats av av K ck, Annika Å sson och Ch
r
Ni
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
08-741 08 70 se
YTTRA 2011-0
B:s och Sver
bedömning a io AB, enligt ina public se
Kerstin Caliss Åhnberg, Le hristoffer Lär
idia Larsson
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
ANDE 06-20
riges Utbildn
att Sveriges R t bolagens p ervice-uppdr
sendorff, Jan eif Hedman
rkner.
n Christ
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
Dnr: 11/00 och 534
ningsradio A
Radio AB, S public servic
rag under år
n-Erik Billin och Pia Kro
toffer Lärkn
| | | | | | | | | | | | | | | | |
0497, 533
AB:s
Sveriges e- r 2010.
nger, onqvist
ner
Innehållsförteckning
1. SAMMANFATTNING ... 3
2. BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKT ... 5
2.1 Granskningsnämndens uppdrag ... 5
2.2 Programföretagens redovisningsvillkor ... 5
3. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 6
4. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING ... 7
4.1 NYA TJÄNSTER ... 7
4.2 SPEGLING OCH 55-PROCENTSVILLKORET ... 8
4.2.1 Mångsidighet och spegling ... 8
4.2.2 55-procentsvillkoret ... 11
4.3 PRODUKTION OCH MÅNGFALD I PROGRAMVERKSAMHETEN ... 14
4.3.1 Variation i produktionsformer och utomståendes medverkan ... 14
4.3.2 Säkerställande av public service-uppdraget vid upphandling av produktion ... 16
4.3.3 Program av europeiskt ursprung ... 17
4.4 KULTUR ... 19
4.4 BARN OCH UNGA ... 21
4.4.1 Nyheter, fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser för barn och unga... 22
4.4.2 Egen nyproduktion för barn och unga ... 24
4.4.3 Utveckling av programverksamheten för äldre barn och ungdomar ... 25
4.4.4 UR:s särskilda ansvar för barn- och ungdomsutbildning ... 27
4.4.5 Barn och ungdomar som tillhör språkliga eller etniska minoritetsgrupper ... 27
4.4.6 Barn och ungdomar som har teckenspråk som första språk ... 29
4.4.7 Tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättning ... 30
4.5 TILLGÄNGLIGHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING ... 31
4.5.1 Hörbarhet – tv och radio ... 32
4.5.2 Teckentolkning/syntolkning – tv ... 33
4.5.3 Textning – tv ... 34
4.6 MINORITETSSPRÅK ... 35
4.6.1 Finska, meänkieli och samiska ... 36
4.6.2 Romani chib ... 37
4.7 ÖVRIGT ... 38
4.7.1 Programföretagens sidoverksamheter ... 38
1. SAMMANFATTNING
Granskningsnämnden anser vid en sammantagen bedömning att Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR), får anses ha uppfyllt sina public service-uppdrag.
På vissa områden har nämnden emellertid funnit att villkoren inte är uppfyllda eller att det råder tveksamhet kring uppfyllelsen. Dessa områden är följande.
SR
Utbud av nyheter och fakta för barn.
Egen nyproduktion för barn och unga.
Utbud för barn och unga som tillhör språkgruppen romani chib.
Tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättning.
Sidoverksamheter.
SVT
55-procentsvillkoret.
Utbud av nyheter och kulturella och konstnärliga upplevelser för äldre barn och unga.
Egen nyproduktion för barn och unga.
Utveckling av programverksamheten för äldre barn och unga.
Utbud för barn och unga som tillhör språkgruppen romani chib.
Tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättning.
Teckentolkning.
Sidoverksamheter.
UR
Utbud av nyheter för barn och unga.
Egen nyproduktion för barn och unga.
Utveckling av programverksamheten för äldre barn och unga.
Utbud för barn och unga som tillhör språkgruppen romani chib.
Tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättning.
Sidoverksamheter.
I andra delar efterlyser nämnden utförligare beskrivningar. Dessa områden är följande.
SR
Spegling av hela landet.
Olika produktionsformers andel av totalutbudet.
Utomståendes medverkan.
SVT
Spegling av hela landet.
Utomståendes medverkan.
Program av europeiskt ursprung.
Barn och ungdomar som tillhör språkliga eller etniska minoritetsgrupper.
UR
Variation i produktionsformer i radioverksamheten.
Program av europeiskt ursprung.
Barn och ungdomar som tillhör språkliga eller etniska minoritetsgrupper.
Utöver detta anser nämnden att SR:s, SVT:s och UR:s redovisningar på ett utförligt sätt bör beskriva om det förekommit någon lansering av nya permanenta tjänster eller andra tjänster av större betydelse, vilka planer det finns för sådana tjänster och om det lanserats tjänster på försök.
2. BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKT
2.1 Granskningsnämndens uppdrag
Granskningsnämnden för radio och tv är ett särskilt beslutsorgan inom myndigheten för radio och tv. I nämndens uppgifter ingår bland annat att bedöma årligen i
efterhand, utifrån redovisningar från SR, SVT och UR, om bolagen har uppfyllt sina public service-uppdrag. Bedömningen ska göras med utgångspunkt i de villkor som reglerar bolagens verksamheter och anges i radio- och tv-lagen, sändningstillstånden och anslagsvillkoren. Granskningsnämnden ska inte bedöma hur utan om
programföretagen har uppfyllt sina uppdrag. Det innebär att granskningsnämnden kan ha synpunkter på hur programföretagen bör utforma sina public service-redovisningar för att kunna bedöma om bolagen uppfyllt sina respektive uppdrag.
2.2 Programföretagens redovisningsvillkor
Av public service-bolagens anslagsvillkor framgår vad public service-redovisningarna ska innehålla. Enligt villkoren ska bolagen årligen följa upp och redovisa hur uppdraget har fullgjorts. Redovisningarna avseende år 2010 ska senast den 1 mars 2011 ges in till Kulturdepartementet samt till granskningsnämnden för radio och tv.
Samtliga verksamhets- och programområden ska redovisas. SR, SVT och UR ska bland annat utförligt rapportera hur programverksamheten för teckenspråkiga utvecklas.
Kulturuppdraget ska redovisas tydligare. Till rapporten ska fogas en redovisning av eventuella sidoverksamheter som SR, SVT och UR har bedrivit.
SR, SVT och UR ska, i samarbete, ta fram konkreta uppföljningsbara resultatmått baserade på tillstånds- och anslagsvillkor. Resultatmåtten bör utformas så att de ger väsentlig information om uppdraget och förmedlar viktiga erfarenheter av
verksamheten. SR, SVT och UR ska på olika sätt stimulera en fortlöpande offentlig diskussion om verksamheten. SR, SVT och UR ska redovisa och kommentera hur resultaten har utvecklats med avseende på bland annat volym, kostnader och intäkter samt nyckeltal som visar effektivitet och produktivitet. Samarbets- och
effektiviseringsåtgärder ska rapporteras i redovisningarna. SR, SVT och UR ska
utveckla arbetet med att mäta och redovisa olika indikatorer på kvaliteten och särarten i programutbudet.
Programstatistiken ska utformas så att jämförelser blir möjliga över tid.
Redovisningarna ska uttrycka olika programkategoriers andel av den totala
sändningstiden, när olika programtyper sänds samt resursförbrukningen för respektive kategori. Redovisningarna ska även avse omfattningen av tittandet och publikens reaktioner samt företagets planer för kommande år.
SR, SVT och UR ska redovisa hur det säkerställs att all verksamhet uppfyller de krav som ställs på företaget i sändningstillstånd och anslagsvillkor.
I propositionen Utveckling för oberoende och kvalitet - Radio och TV i allmänhetens tjänst 2010- 2013 framhålls bland annat att programföretagens redovisningar ska fördjupas och bli tydligare när det gäller programföretagens sidoverksamheter samt avseende SR:s och SVT:s kulturutbud.
3. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Granskningsnämnden har i sin bedömning av redovisningarna för år 2010, mot bakgrund av de krav som ställs i bolagens anslagsvillkor, sändningstillstånd samt i propositionen Utveckling för oberoende och kvalitet, särskilt fokuserat på vissa
ämnesområden. Fokusområdena är följande.
Nya tjänster
Spegling och 55-procentsvillkoret
Produktion och mångfald i programverksamheten
Kultur
Barn och unga
Tillgänglighet och funktionsnedsattas behov
Minoritetsspråk
Programföretagen har getts tillfälle att komplettera sina redovisningar inom bland annat dessa fokusområden. I de fall där kompletteringen legat till grund för bedömningen så framgår det av den.
Granskningsnämnden har för första gången valt att göra en samlad bedömning av de tre public service-bolagens redovisningar.
I SR:s, S förekom betydelse försök.
4. GRAN
4.1 NYA
Reglering Enligt an eller andr komplett godkänna publiken anslagsvi (15 §, 20 Sedan de genomfö (Ku2009 Uppfyllelse Varken S nya tjäns myndigh ny perma försöksve programt Samtliga programt sådan för anslagsvi Granskni sådana tjä I komma någon lan framgår v komman tjänster o det i ansl programt att detta tjänster s
SVT:s och U mmit någon l e, vilka plan
NSKNINGS
A TJÄNSTE
nslagsvillkore ra tjänster av terande verk
ande. Anmä och relevan illkoren). I re
§ respektive en 16 decem öra en förhan
/1674/MFI e - SR, SVT SR, SVT elle
ter som ska eten ställt fr anent progra
erksamhet in tjänst eller a
tre program tjänster eller rsöksverksam illkoren för å
ingsnämnde änster av stö ande redovis
nsering av n vidare av an nde år. I dett och eventuel lagsvillkoren tjänster eller gäller oavse som har lans
UR:s redovisn lansering av ner det finns NÄMNDEN
R
en ska SR, S v större bety ksamheten so älan ska inne ns för uppdr edovisninga e 17 § i ansla mber år 2010 ndsprövning I).
T och UR er UR nämne
godkännas rågor till pro amtjänst elle nletts som k annan tjänst mföretag ang r tjänster av mhet. Samtl år 2010 att g en konstater
örre betydel sningar bör d nya permane nslagsvillkore
ta ingår rimli lla försöksve n för 2011 an r andra tjäns
tt om tjänste serats på för
ningar bör d nya perman för sådana NS BEDÖM
SVT och UR ydelse inom
om program ehålla en mo raget i allmän arna ska även agsvillkoren
har Myndig g av de tjäns
er i sina resp av regeringe ogramföretag er annan tjän kan leda till e av större be ger att det in större betyd liga program göra en efter rar att det en se under år det på ett ut enta tjänster en att SR, SV
igen att även erksamheter nges att pro ster av större
erna anmält rsök ska redo
det på ett utf nenta tjänste tjänster och NING
R anmäla nya ramen för k mföretagen v otivering som
nhetens tjän n ingå företa n).
gheten för ra ster som anm
pektive redo en. Med anle gen om det nst av större en lansering etydelse.
nte har lanser delse och att mföretag ang rhandsredov nligt program
2010 som sk tförligt sätt b eller andra t VT och UR n redogöra f r. Det kan i
gramföretag e betydelse s ts för godkän
ovisas.
förligt sätt b er eller andra h om det lans
a permanent kärnverksam vill lansera ti m utgår från nst (8 §, 10 § agens planer
adio och tv i mälts till reg
ovisningar nå edning av de under år 20 e betydelse s g av en ny pe
rats nya perm t det inte hel ger också att visning av fö mföretagen i
ka anmälas t beskrivas om tjänster av s
ska redogör för planer fö detta samma gen ska redo
som har lans nnande eller
beskrivas om a tjänster av
serats tjänst
ta programt mheten och ill regeringen n tjänstens v
§ respektive r för komma
i uppdrag at geringen
ågot om lan etta har 010 lanserats
samt om någ ermanent
manenta eller har inlet t det inte ing örsöksverksa
inte lanserat till regeringe m det föreko större betyde ra för planer ör nya perm
anhang note ogöra för vil
serats under r inte samt a
m det v större
ter på
tjänster den n för värde för
9 § i ande år
tt
nsering av s någon gon
tts någon går i
amheter.
ts några en.
ommit else. Det
r för anenta eras att ka nya r 2011, att även
Granskn kraven o Granskn sändning För att k spegling utförliga av progr 4.2 SPE 4.2.1 Må
Reglering SR, SVT breda ans och inneh genom ti intressen För SR o landet oc sändning perspekti utgångsp Uppfyllelse SR lyfter
S
G la o
A n n n ö
A n
I ti
S N u
In fö m
T k
ningsnämnde om mångsidi ningsnämnde
gstillståndet.
kunna göra e skravet, ans are beskrivni ram samt hu GLING OC ångsidighe
och UR ska slaget till me håll ska utm illgänglighet n hos befolkn
och SVT gäll ch som helh gstillstånden)
iv, så att hän punkter (11 §
e - SR bland anna SR har en de Genom Repo
andet jämför olikheter.
Alla nyhetsre nyhetsöversik nyhetsinslag nyheter som överblick av Aktualitetspr när det gäller Radiosporten ill väst.
SR strävar ef Nyhetsprogr under år 201 nom progra företeelser i h med ett brett Tendens, Män kulturell och
en anser me ighet och sp en anser att .
en närmare o er nämnden ing av hur b ur bolaget arb
H 55-PROC t och speg
a erbjuda ett er särpräglad märka progra
och mångsi ningen i hela ler dessutom et präglas av ) samt att ny ndelser speg
§ respektive
t fram följan ecentraliserad orternätverk
ras och ge e edaktioner sa
kt med insla sänds varje produceras nyhetsläget rogrammen r ämnen och ns sändninga
fter att kultu rammet Kultu
0.
amområdet S hela Sverige t perspektiv.
niskor och tro religiös bem
ed viss tveka pegling i 9 § UR får anse
och en mer n att SR och bolagen mäte rbetar med a
CENTSVILL gling
t mångsidigt de programt amverksamh idighet tillgo a landet (9 § m att program
v folkbildnin yhetsförmed glas utifrån o 9 § i sändni
nde under ru d organisatio ket kan skee en unik möjl amarbetar. I ag från de lo vecka i Eko inom SR på i hela lande P1-morgon o h medverkan ar ryms spor urutbudet på
turnytt har be Samhälle är e. För att pub
.
o och Barnen märkelse. De
an att SR och respektive 7 es ha uppfyl
välgrundad SVT:s redo er speglingen att följa upp
LKORET
t programutb typer. Hög k heten. Progra odoser skifta
§, 7 § respek mutbudet sk ngsambition dling och sam olika geograf
ingstillstånd
ubriken ”Sp on med reda nden och fö lighet att spe I Lunchekot i okala kanaler
ots rikssändn å ett ställe, v et.
ch Studio Et nde för att sp
thändelser f å ett än bättr evakat fler ku
uppdraget a bliken ska k
är samtliga e medverkan
h SVT får an 7 § i sändnin llt kravet på
bedömning visningar bö n ur olika as
speglingen ö
bud som om kvalitet och n ammen ska ande förutsä ktive 9 § i sän
ka spegla för ner (7 § respe mhällsbevak fiska, sociala
en).
egling av he aktioner på örhållanden egla samhälle
P1 sänds da rna. Lokalt p ningar. På SR vilket ger pu
tt strävar efte pegla hela la från norr till re sätt ska sp ulturhändels att skildra hä unna identif en spegel av nde i Tankar
nses ha upp ngstillstånde mångsidigh
g av uppfylle ör innehålla spekter, i oli
över tid.
mfattar allt f nyskapande utformas så ättningar och
ndningstillst rhållanden i ektive 9 § i kning ska ha
a och andra
ela landet”.
41 orter i la mellan olika lets likheter
agligen en producerade R:s webb sam ubliken en sn
er spridning andet.
l söder och f pegla hela la ser med riks ändelser och fiera sig är d v hela Sverig r för dagen ko
fyllt n.
het i 9 § i
elsen av en ka typer
från det e form å att de
h
tånden).
hela a olika
ndet.
a delar av och
e
mlas alla nabb g både
från öst ndet.
sintresse h
det viktigt ge i bred ommer
från hela Sverige och ger sina reflektioner utifrån sin specifika horisont i P1 Morgon.
Dokumentärredaktionens utbud består till två tredjedelar av skildringar och levnadsöden från olika delar av Sverige och världen. Vetandets världs
producenter finns över hela Sverige och skildrar forskning och vetenskap ur ett brett geografiskt perspektiv.
Under året har flera musikfestivaler bevakats och en rad program har speglat svenskt musikliv.
P3 har flera redaktioner/medarbetare utanför Stockholm (i Göteborg, Malmö, Luleå, Norrköping, Växjö) vilka producerar en stor del av kanalens utbud.
I P4 speglas hela landet i flera riksprogram.
Vetenskapsredaktionens utbud produceras i Uppsala, och delar av Radioteaterns utbud produceras i Göteborg, Malmö och Luleå.
SR producerar 57 procent av allmänproduktionen utanför Stockholm.
Granskningsnämnden har i begäran om kompletterande uppgifter från SR frågat på vilket sätt SR mäter speglingen ur olika aspekter och i olika typer av program samt hur SR arbetar med att följa upp speglingen.
I sitt svar till nämnden uppger SR bland annat att speglingen ur olika aspekter
säkerställs genom att krav skrivs in i uppdragsbeställningarna till redaktioner och lokala kanaler. Speglingen följs enligt bolaget kontinuerligt upp av kanaler och redaktioner.
Såväl mål som metoder för dessa uppföljningar skiljer sig redaktioner emellan,
beroende av lokala förhållanden, programkaraktär, innehåll och målgrupp. Redovisning sker redaktionellt internt och tjänar som underlag för journalistiska möten, seminarier och målformuleringar. Kanalers och redaktioners mål, och aktiviteter för att nå målen, riktas ytterst mot de av företagsledningen formulerade strategiska målen. SR nämner Ekot som exempel, där regelbunden uppföljning sker av medverkande med avseende på kön, kulturell mångfald samt balansen mellan makthavare, experter och berörda.
Granskningsnämnden anser att det framgår av SR:s redovisning att bolaget har ett mångsidigt programutbud och att bolaget arbetar med speglingsperspektivet i programverksamheten. Mycket talar därför för att SR har uppfyllt kraven på ett mångsidigt programutbud och spegling av hela landet. För att kunna göra en närmare och en mer välgrundad bedömning av uppfyllelsen av speglingskravet, anser nämnden emellertid att redovisningen bör innehålla en utförligare beskrivning av hur SR mäter speglingen ur olika aspekter, i olika typer av program samt hur bolaget arbetar med att följa upp speglingen över tid. Vid en sammantagen bedömning anser nämnden med viss tvekan att SR får anses uppfyllt kravet på spegling i 9 § i sändningstillståndet.
Tidigare bedömning - SVT
Granskningsnämnden ansåg avseende redovisningen för år 2009 att det var tveksamt om SVT uppfyllt sitt public service-uppdrag när det gällde kravet att programutbudet ska spegla hela landet. Enligt nämndens bedömning framgick det av redovisningen att bolaget saknade konkreta mätmetoder för att mäta speglingens omfattning och endast på vissa områden bedömdes bolaget arbeta aktivt, regelmässigt och med hög ambition med frågor om spegling.
Uppfyllelse - SVT
SVT lyfter bland annat fram följande under rubriken ”Arbete med
speglingsperspektivet”.
SVT finns på totalt 28 platser i Sverige.
SVT mäter andelen regionala nyhetsinslag i riksnyheterna.
Mått på jämställdhet, etnicitet och regional profil i nyhetsspridningen är föremål för diskussion varje vecka på nyhetsredaktionerna med målet att nå en mer balanserad bild i nyhetsförmedlingen.
SVT arbetar för att föra in speglingsperspektivet tydligare i programuppdragsprocessen.
SVT anser att detaljerade innehållsmätningar av programutbudet lämpligen utförs av forskningen. Av redovisningen framgår vidare att SVT vad avser innehållsanalys av spegling och mångfald utan framgång sökt mätverktyg.
Granskningsnämnden har i sin begäran om kompletterande uppgifter från SVT bland annat frågat vilken eller vilka aspekter av speglingskravet som fångas upp genom mätningen av regionala nyhetsinslag samt hur SVT garanterar att speglingskravet uppfylls även på andra programområden.
I sin komplettering av public service-redovisningen anger SVT bland annat att den aspekt som fångas upp genom mätningen av regionala nyhetsinslag är den geografiska speglingen då fler personer eller opinionsbildare från hela landet får komma till tals och förhållanden från hela Sverige visas. SVT uppger vidare att speglingskravet garanteras på andra områden än nyhetsområdet genom bland annat de uppdragskontrakt som upprättas mellan beställare och programchef samt uppföljningen av uppfyllelsen av kontrakten. SVT hänvisar vidare till information om speglingsarbetet som bolaget inkommit med till myndigheten i samband med ett annat ärende. I samband med detta uttalade SVT bland annat att det i de allmänna villkoren för varje program/uppdrag ska finnas tydliga krav på spegling och hänsyn till att beakta mångfald utifrån olika uppdrags karaktär och förutsättningar.
Granskningsnämnden anser att det framgår av SVT:s redovisning att bolaget har ett mångsidigt programutbud och att bolaget arbetar med speglingsperspektivet i programverksamheten. Mycket talar därför för att SVT har uppfyllt kraven på ett mångsidigt programutbud och spegling av hela landet. För att kunna göra en närmare och en mer välgrundad bedömning av uppfyllelsen av speglingskravet, anser nämnden emellertid att redovisningen bör innehålla en utförligare beskrivning av hur SVT mäter speglingen ur olika aspekter, i olika typer av program samt hur bolaget arbetar med att följa upp speglingen över tid. Vid en sammantagen bedömning anser nämnden med viss tvekan att SVT får anses uppfyllt kravet på spegling i 9 § i sändningstillståndet.
Uppfyllelse - UR
UR lyfter bland annat fram följande med anledning av bolagets krav på mångsidighet.
UR:s spegling av hela landet utgår från utbildningsuppdraget och innebär att regionala och lokala perspektiv återfinns i utbudet och i verksamhetens aktiviteter. UR menar att det finns en relation mellan mångfaldsarbetet och speglingsuppdraget. Den uppstår i det faktum att en stor del av utbildningen är lagstiftad och att alla barn och unga ska gå i skolan. Det betyder att
utbildningens olika skolformer speglar samhällets mångfald. Varje klass,
Granskn styrande procents Nämnde anslagsvi b b o v
U a
U h ä
U a fa
U U fö k a U m
U m fö lo Granskni ramen fö tillgodose Nämnden
4.2.2 55-
Reglering För SR o skapar go Den loka kunna sp med syfte förankrin Den and utanför S anslagsvi
ningsnämnde e för produk
skravet i 11 en anser att villkoren.
barngrupp, e bakgrund. D och dialog m vilket är en f UR arbetar m annat genom UR försöker hitta medver även utanför UR har överv att ett progra fastställa.
Undersöknin UR:s speglin företaget bed kunskaper om aktiviteter. D Under verksa med en rad g UR har från med ett över förutsättning okala, region
ingsnämnde ör sitt uppdr e skiftande f n anser att U
-procentsv
och SVT gäll oda förutsät ala och regio pegla respekt e att möjligg ng i de olika el av allmän Stockholm s illkoren).
en anser, me ktioner utanf
§ i anslagsvi SVT inte ka elev och stud
et gäller äve med respektiv
förutsättning medvetet me m att preciser sprida inspe kande från h r Stockholm
vägt att infö am producer ngar av mång
g av hela lan driver mot u
m användarn De innebär äv amhetsåret 2 grupper.
hösten 2010 rgripande na gar för att se nala och nati en anser att d
ag, har ett m förutsättning UR får anses
villkoret
ler att respek tningar för s onala organis tive område göra hög när
regionerna nproduktione
ka uppgå til
ed utgångsp för Stockhol illkoren.
an anses ha u dent har en g en alla forme ve målgrupp g för speglin ed mångfald ra kraven på elningar till hela landet.
vid de regio öra en rappo
ras men vale gfald bedriv ndet sker äv utbildningsvä
nas önskem ven en möjl 2010 har UR 0 fyra medie ationellt upp e och förstå tionella olikh
det framgår mångsidigt p
garna och in s ha uppfyllt
ktive bolag självständigt sationen ska s särprägel o rvaro av per
(10 § respek en i SR och ll minst 55 p
punkt i SR:s lm, att SR få
uppfyllt 55-p geografisk, e er av funktio p bidrar till e ng av mångfa dsfrågan i sin å mångfald i olika delar a En stor del onala kontor ortering av in et av metod vs.
en via den d äsendet. Ge mål och beho lighet att få r R dokument epedagoger c pdrag. Medie hur mångfal heter.
av UR:s red programutbu ntressen hos t kravet i 9 §
ska ha en de t beslutsfatta a ges tillräck och egenart.
rsoner ute i l ktive 12 § i a SVT:s rikss procent (11 §
definition av år anses ha u
procentskrav etnisk, ålder onsnedsättni en förståelse alden i prod n dagliga ver projektbest av landet och
av UR:s rad ren.
nspelningsor och kriterie
dialog och de nom samtal v vilket ger reaktioner p terat och for centralt plac epedagogern ld påverkar
dovisning att ud och att ar s befolkning
§ i sändnings
ecentralisera ande på regi kliga resurser Organisatio landet med k anslagsvillko
ändningar s
§ respektive
v vad som ä uppfyllt 55-
vet i 13 § i rs- och genu ningar. UR:s e för inklude duktionen.
rksamhet. Bl tällningarna.
h olika miljö dioutbud pro rter i samba er är inte enk
det kontaktar len samlar U avtryck i utb på befintligt
rmaliserat di cerade i Stoc na ger UR
och bidrar t
tt bolaget, in rbete pågår f gen i hela lan stillståndet.
ad organisati ional och lo r för att effe onen ska utf kunskap om oren).
som produce e 13 § i
är usmässig
närvaro ering,
land öer samt oduceras nd med kelt att
rbete UR
bud och utbud.
ialogerna ckholm
till
nom för att ndet.
ion som kal nivå.
ektivt formas m och
eras
Utvärdering av 55-procentsvillkoret
Myndigheten för radio och tv har på uppdrag av Kulturdepartementet utrett effektiviteten av villkoret att andelen allmänproduktion i SR:s och SVT:s
rikssändningar som produceras utanför Stockholm ska uppgå till minst 55 procent.
Utvärderingen gjordes med avseende på programföretagens uppgift att spegla förhållandena i hela landet och redovisades den 1 mars 2011.
Myndighetens slutsats är att villkorets effektivitet kan ifrågasättas då det av olika skäl är svårt att värdera. Faktorer som lyftes fram var bland annat att villkorets konstruktion medför att det skulle vara uppfyllt även i det fall allmänproduktionen
endast sker på en ort utanför Stockholm. Vidare ansåg myndigheten att det finns tveksamheter omkring vilka omständigheter det är som avgör att en produktion ska anses höra till en viss produktionsort. En produktionskedja kan vara komplex och innefatta flera led. Olika kriterier kan därför avgöra en produktions hemhörighet.
Risken finns att en uppfyllelse av villkoret endast indikerar var en produktion administrativt hör hemma och inte var den fysiskt görs. Att en produktion hör till Stockholm innebär vidare inte nödvändigtvis att den utbudsmässigt inte bidrar till mångfalden i programverksamheten. Myndigheten lyfte även fram att villkoret endast kan antas främja en av flera faktorer som är viktiga i frågan om att spegla hela landet, nämligen den rent geografiska. Om villkoret skulle tas bort skulle det enligt
myndigheten tydliggöras att det är resultatet av bolagens produktion och deras decentraliserade organisationer som är avgörande för om bolagen uppfyller kravet på en spegling av hela landet.
Uppfyllelse - SR
Av SR:s redovisning framgår att 57 procent av allmänproduktionen har producerats utanför Stockholm. På begäran av nämnden har SR svarat på vad som avgjort att produktionerna under år 2010 har ansetts höra till en ort utanför Stockholm. SR nämner följande kriterier.
Programmet läggs ut på en redaktion utanför Stockholm.
Programmet läggs ut på ett produktionsbolag utanför Stockholm.
Programmet läggs ut på en redaktion i Stockholm, men i
programbeskrivningen anges explicit att programmet helt eller delvis ska produceras av medarbetare utanför Stockholm eller ha ett innehåll som helt eller delvis speglar Sverige utanför Stockholm.
Beställaren bedömer att programmet innehåller material som speglar Sverige utanför Stockholm, trots att detta inte anges explicit i programbeskrivningen.
Granskningsnämnden har att ta ställning till om SR har levt upp till kravet på att den andel av allmänproduktionen som produceras utanför Stockholm ska uppgå till minst 55 procent. Nämnden delar Myndigheten för radio och tv:s bedömning att villkorets utformning gör det svårt att avgöra vad som ligger till grund för en viss procentsats.
För att nämnden ska kunna avgöra om bolaget levt upp till kravet bör respektive redovisning innehålla information om vad som avgjort att produktionerna har ansetts höra till en produktionsort utanför Stockholm under det aktuella året.
Nämnden konstaterar att SR redovisar att 57 procent av den rikssända
allmänproduktionen har producerats utanför Stockholm. Av kompletteringen ges vidare en kortfattad beskrivning av vilka faktorer som avgjort att produktionerna under
år 2010 har ansetts höra till en viss produktionsort. Enligt nämndens mening kan det mot bakgrund av SR:s komplettering diskuteras vad som bör krävas för att en produktion ska anses höra till en viss produktionsort. Med utgångspunkt i SR:s
definition av vad som är styrande för produktioner utanför Stockholm, anser nämnden dock att SR får anses ha uppfyllt kravet i 11 § i anslagsvillkoren.
Uppfyllelse - SVT
SVT uppger att 58 procent av allmänproduktionen har sitt ursprung från
produktionsorterna utanför Stockholm. På begäran av nämnden har SVT svarat på frågan vad som menas med ursprung i detta sammanhang och vad som har varit avgörande för bedömningen att produktionerna hör till produktionsorter utanför Stockholm. SVT har i sitt svar hänvisat till den decentraliserade
programchefsorganisationen som beskrivs i redovisningen. Av den framgår att allmänproduktionen är koncentrerad till fyra orter som har var sin
programchefsorganisation. SVT hänvisar vidare till den information som bolaget inkommit med till myndigheten i samband med utredningen av 55-procentsvillkoret.
SVT uttryckte då bland annat att det som avgör att en produktion anses höra till Stockholm respektive till annan produktionsort är följande kriterier.
Programidéns ursprung kommer från produktionsorten.
Programidén bygger oftast på en lokal förankring.
Den ansvarige utgivaren finns på respektive produktionsort.
Granskningsnämnden har att ta ställning till om SVT har levt upp till kravet på att den andel av allmänproduktionen som produceras utanför Stockholm ska uppgå till minst 55 procent (se ovan under rubriken Uppfyllelse – SR om nämndens syn på villkoret och redovisningens innehåll).
Nämnden konstaterar att SVT redovisar att 58 procent av den rikssända
allmänproduktionen har producerats utanför Stockholm. Av redovisningen går det inte att läsa ut vad som ligger till grund för procentsatsen. SVT:s komplettering av
redovisningen innehåller endast en hänvisning till ett underlag som SVT lämnat till Myndigheten för radio och tv i samband med myndighetens utredning av 55-
procentsvillkoret. Det underlaget innehåller en kortfattad och generell beskrivning av vad som är styrande för bedömningen av vad som anses vara en produktion utanför Stockholm. Enligt nämndens mening kan det mot bakgrund av SVT:s komplettering diskuteras vad som bör krävas för att en produktion ska anses höra till en viss produktionsort. Nämnden, som inte alls kan läsa ut vad som avgjort att de
produktioner utanför Stockholm som skett under år 2010 uppgår till 58 procent, kan inte komma till någon annan slutsats än att SVT inte kan anses ha uppfyllt kravet i 13 § i anslagsvillkoren.
Granskn variation 15 § i sän Nämnde sändning Nämnde redovisn vilka pro Enligt nä avser att 4.3 PRO 4.3.1 Va
Reglering SR, SVT produktio utläggnin utomståe sändning Tidigare b Under de förklaring kostnade Uppfyllelse SR uppge program SR har sa utveckla delar i pr bolagen.
Av redov samprod redovisas produktio betydand produktio uppföljni över tid a sändning SR ger i s informati anser att service-u
ningsnämnde n i produktio ndningstillst en anser doc gstimmar so en efterfråga ningar av vad oduktioner u ämnden bör t säkerställa ODUKTION riation i pr
och UR ska onsformer. V ngar, samarb endes medve gstillstånden) bedömning - SR
en föregåend g till att anta erna för med
e - SR er att bolage
från produk amarbetat m programbes rocessen och
visningen fra uktioner och s. Redovisni
onsformern de egen prog
onsformer g ing av de oli anser nämnd gstimmar som
sin redovisn ion om i vilk
det kan utlä uppdrag har
en anser att onsformer o
tånden.
ck att SR:s k om respektiv ar vidare en d medverkan utomstående
r UR i komm en variation OCH MÅNG roduktionsf
a verka för m Vid sidan om betsprojekt o
erkan i den e ).
R
de tillståndsp alet utomstå dverkande en
et inom alla ktionsbolag.
med under år ställningspro h bland anna
amgår hur st h inköp av s ingen saknar na utgör av d gramproduk går dock inte
ika produkti den att SR:s m respektive ning en utför
ka typer av p äsas av SR:s
bidragit till m
SR, SVT oc och utomståe
kommande r ve produktio mer utförlig nde av utom e medverkan mande redov n i produktio
GFALD I P former och
mångfald i p m en betyda och inköp av
egna progra
perioden eft ående medve nligt redovis
programom . I redovisni ret. SR uppg ocessen för a
at tydliggöra
tora kostnad sändningsrät r dock siffro det totala utb ktion. Hur st
e att utläsa a ionsformern kommande e produktion rlig beskrivn produktione redovisning mångfalden
ch UR får an endes medv
redovisninga onsform sva g beskrivnin mstående kan
nde förekom visningar ko onsformer äv
ROGRAMV h utomståe
programverk ande egen pr v program b amproduktio
fterfrågade g erkande had sningarna ha
mråden utom ingen ges ex ger även att f
att få en sam a relationen
der SR har f tter. Även a or på hur sto
budet. Det k tor den är i f av redovisni nas inverkan e redovisning
nsform svar ning av de ut er de föreko g att bolaget n genom uto
nses ha uppf verkan i 17 §
ar bör ta upp rar för.
g i SVT:s ko n bestå samt mmer.
ommentera p ven inom ra VERKSAMH endes medv
ksamheten g rogramprod bidra till den onen (17 §, 1
ranskningsn de minskat sa
ade ökat.
m nyhetsomr empel på pr företaget arb mmanhållen
mellan SR o
för produktio ntalet anlitad or andel de o kan konstate förhållande t ngen. I syfte n på totalutb
gar bör ta up rar för.
tomstående mmer. Gran
i enlighet m mståendes m
fyllt kravet o
§, 15 § respe
p hur många
ommande t informatio
på vilket sätt adioverksam
HETEN verkan
genom en va duktion ska nna variation
15 § respekti
nämnden en amtidigt som
rådet köper i roduktionsb
betar med a information och de exter
onsutläggnin de produkti olika eras att SR h
till andra e att få en m budet och va
pp hur mån
medverkan nskningsnäm med sitt publ
medverkan i om
ktive
a
on om i
t bolaget mheten.
ariation i n liksom ive 15 § i
m
in bolag som
tt
n om alla rna
ngar, onsbolag har en mätbar
ariationen ga
de samt mnden
lic i den
egna programproduktionen. Nämnden, som konstaterar att antalet medverkande sedan år 2009 har minskat och att kostnaderna för de medverkande enligt redovisningen har ökat, efterfrågar dock alltjämt en förklaring till detta.
Granskningsnämnden anser vid en samlad bedömning att SR får anses ha uppfyllt kraven om variation i produktionsformer och utomståendes medverkan i 17 § i sändningstillståndet.
Tidigare bedömningar - SVT
Under den föregående tillståndsperioden utgjorde summan av SVT:s egen
programproduktion och utländska inköp runt 90 procent av det totala utbudet. Efter det första året i tillståndsperioden hade granskningsnämnden synpunkter på att utrymmet för utläggningar, samarbetsprojekt och svenska inköp föreföll vara begränsat. Efter det andra året, då andelen svenska inköp hade minskat, uttalade nämnden, mot bakgrund av villkorets utformning, att det förhållandet att svenska inköp i allt mindre utsträckning bidrog till en variation i produktionsformer inte ledde till slutsatsen att uppdraget inte var uppfyllt. I sin bedömning av redovisningen för år 2009 ansåg nämnden, som konstaterade att svenska inköp och svenska
samproduktioner hade ökat samt noterade en utveckling inom samproduktion och de nordiska samarbetena, att villkoret fick anses vara uppfyllt.
Uppfyllelse - SVT
SVT har alltjämt en betydande egen programproduktion, som dock har minskat något sedan år 2009. Liksom tidigare består programutbudet till ungefär 90 procent av en blandning av SVT-producerade program och inköpta utländska produktioner. Andelen utländska förvärv har ökat något sedan föregående år. Svenska och utländska
samproduktioner, svenska förvärv och produktionsutläggningar ligger på i stort sätt samma nivåer som år 2009. Av SVT:s redovisning framgår vidare att andelen nordisk produktion har ökat och att de nordiska samarbetena fortlöper och utvecklas. SVT uppger även att den ökade tilldelningen av anslagsmedel till stora delar har använts för att öka den svenska dramaproduktionen av utomstående produktionsbolag och att resultatet av det kommer att synas i utbudet från och med år 2011.
SVT:s redovisning innehåller en översikt över kostnaderna för utomstående
medverkande samt resonemang om hur arvodering av medverkanden kan se ut och svårigheten i att beräkna antalet medverkande. SVT uppger att utomstående
medverkande i högre utsträckning än tidigare är juridiska personer. Av redovisningen framgår att antalet medverkande har minskat sedan år 2009 liksom kostnaderna för dessa. SVT uppger att orsaken till det är att bolaget i stället i allt högre utsträckning anlitar externa produktionsbolag för dramaproduktion.
Granskningsnämnden anser att SVT:s programverksamhet får anses bestå av en variation i produktionsformer i enlighet med villkoret. Nämnden, som vidare konstaterar att SVT redovisar ett stort antal utomstående medverkande, efterfrågar dock en mer utförlig beskrivning i SVT:s kommande redovisningar av vad
medverkande av utomstående kan bestå i samt information om i vilka produktioner utomstående medverkande förekommer för att tydligare kunna se hur SVT i enlighet med sitt public service-uppdrag har bidragit till mångfalden genom utomståendes medverkan i den egna programproduktionen.
Granskn säkerstäl respektiv Granskni kraven om sändning Uppfyllelse UR har i programv mening in kunna vis UR har e sändning 2009 och dominera produktio utländska återfinns utöver eg produktio UR:s pro gransknin kan det v uppdrag programp sätt UR a radioverk Granskni uppfyllt k sändning
4.3.2 Sä produkt
Reglering SR, SVT som ställ 17 § i ans Uppfyllelse Under ru redogör S inte är en har inlett
ningsnämnde llande av pu ve 17 § i ans ingsnämnde m variation gstillståndet.
e - UR uppdrag att verksamhete nnebär krav sa upp en va en betydande gar så har an h den utgör t
ar sändninga onsformer i a samproduk
inte i radiou genprodukti
onsutläggnin ogramverksa
ngsnämnden vidare utläsa
har bidragit produktione avser att säk ksamheten.
ingsnämnde kraven om v gstillståndet.
kerställand tion
och UR ska ls på företag slagsvillkore
e - SR ubriken Kvali
SR för de fu nsam produc ts under år 2
en anser att ublic service- slagsvillkoren en anser vid
i produktion
t sända radio en genom en vet på mångf
ariation i pro e egen progr delen egenp tillsammans arna. Nämnd
fråga om tv ktioner sam utbudet där on, är svens ngar.
amhet i sin h n anses best
s av redovis t till mångfal en. UR bör d kerställa en v
en anser vid variation i pr
de av publi
a redovisa hu gen i sändnin en).
litetskontroll, u unktioner so
cent. SR upp 2010 och att
SR, SVT oc -uppdraget v
n.
en samlad b nsformer oc
o- respektive n variation i fald rimligen oduktionsfo ramprodukt produktion ö
med utländ den noterar v genom pro t svenska oc de produkti ska samprod
helhet, sett b tå av en varia sningen att U lden genom dock i komm variation i pr
en samman roduktionsf
ic service-u
ur det säker ngstillstånd o
utvärdering oc om ska säker pger bland a t funktionen
ch UR får an vid upphand bedömning ch utomståe
e tv-program i produktion n att såväl ra ormer.
tion inom bå ökat markan dska förvärv att det finn oduktionsutl ch utländska ionsformer duktioner oc
både till radio ation i produ UR i enlighe
utomståend mande redov roduktionsfo
ntagen bedöm former och u
uppdraget
rställs att all och anslagsv
ch återkoppling rställa public annat att för n inköpsansv
nses ha uppf dling av prod
att SVT får endes medve
m. UR ska v nsformer. En adio- som tv
åde radio oc nt, den har fö
den produk s en variatio läggningar, s a förvärv. Sa som finns re ch svenska
o och tv, får uktionsform et med sitt pu
des medverk visning kom ormer även
mning att U utomstående
vid uppha
verksamhet villkor (16 §,
g – externa pr c service-upp sök med exe varig för exte
fyllt kravet o duktion i 16
anses ha up erkan i 15 §
verka för må nligt nämnd v-verksamhe
ch tv. Vad av fördubblats s
ktionsform s on i
svenska och amma spridn
epresenterad
r dock enligt mer. Enligt n ublic service kan i den egn mmentera på
inom
UR får anses es medverka
ndling av
t uppfyller d , 20 § respek
roducenter (s.
pdraget i de ekutiva prod ern produkt
om 6 §, 20 § ppfyllt
i
ngfald i dens
et ska
vser tv- sedan år som h
ning de,
t
nämnden e-
na å vilket
ha an i 15 § i
e krav ktive
79) fall SR ducenter tion har
Granskn av europ Nämnde uppgifte Sverige r tillkomm om säker anslagsvi Uppfyllelse Under ru funktione producen säkerställ anslagsvi Uppfyllelse Under ru (s. 15) red fall UR in uppfyllt k produktio
4.3.3 Pro
Reglering För SVT ursprung Den som det inte f 1. Mer än ursprung 2. Minst programb självständ har färdig Tv-sändn innehålla verk av u Tidigare b I sin bed såväl and producen redovisni närmast f
ningsnämnde peiskt urspru en anser att p
r som visar respektive v mit under åre rställande av illkoren.
e - SVT ubriken Bestä
er som ska s nt. Granskni lande av pub illkoren.
e - UR ubriken Säke
dogör UR fö nte är ensam kravet om sä on i 17 § i an
ogram av e
T och UR gäl g. I 5 kap. 7 m sänder tv p
finns särskild n hälften av g.
tio procent budgeten sk diga produc gställts unde ningar ska, o a program på upphovsmän bedömning - S
ömning av S del sändning
nter var upp ingen hur st föregående
en anser att ung i 5 kap.
programföre hur stor and erk av upph et. Gransknin v public serv
ällarorganisati säkerställa p ingsnämnde blic service-u
erställande av ör de funkti m producent äkerställand nslagsvillkor
europeiskt
ller radio- oc
§ sägs följan på annat sätt da skäl mot den årliga s av den årlig ka avse progr
enter. En så er de närmas om det inte f å svenska sp n verksamm
VT
SVT:s redov gstid och mä pfyllt. Nämn tor andel som
fem åren. V
SVT och U 7 § i radio- etagens kom del av progr hovsmän ver ngsnämnden vice-uppdrag
ion och uppdra public service en anser att b uppdraget v
att program a ioner som sk t. Gransknin
e av public ren.
ursprung
ch tv-lagens nde.
t än genom det:
ändningstid ga sändnings gram av euro å stor andel
st föregåend finns särskil pråket, progr ma i Sverige.
visning för å ängden som nden påpekad
m utgjordes Vidare uttalad
UR får anses och tv-lagen mmande red
rammen som rksamma i S n anser att S get vid upph
agsprocess (s.
e-uppdraget bolaget får a vid upphand
av produktions ka säkerställ ngsnämnden service-uppd
s bestämmel
tråd ska se t den ska uppt
stiden eller m opeiskt urspr
som möjligt de fem åren.
lda skäl mot ram med art
år 2009 kons framställts a de dock att
av program de nämnden
ha uppfyllt n.
ovisningar b m har artister
verige.
SR får anses handling av p
39) redogör t i de fall SV anses ha upp
ling av prod
sbolag uppfylle a public serv n anser att U
draget vid u
lser om prog
till att följan as av progra minst tio pro rung som ha t bör utgöras
det, i betyd tister verksam
staterade näm av självständ
det inte gick m som färdig n att SVT un
kraven om p
bör innehålla r verksamm
ha uppfyllt produktion
r SVT för de VT inte är en pfyllt kravet duktion i 20
ler public servi vice-uppdra UR får anses upphandling
gram av euro
nde krav upp am av europ ocent av
ar framställt s av program
dande omfatt amma i Sveri
mnden att k diga europei k att utläsa a gställts unde nder den kom
program
a a i
kravet i 16 § i
e nsam
om
§ i
ice-kraven aget i de
ha av
opeiskt
pfylls, om peiskt
ts av m som
tning ige och
kravet på iska av
r de mmande
tillståndsperioden på ett tydligare sätt borde belysa produktionen av program med europeiskt ursprung i public service-redovisningen.
Uppfyllelse - SVT
Av SVT:s redovisning framgår att kravet på att mer än hälften av den årliga
sändningstiden ska upptas av program av europeiskt ursprung är uppfyllt. Även kravet avseende mängden program som framställts av självständiga europeiska producenter får anses vara uppfyllt. Av redovisningen framgår nu även hur stor andel av dessa program som färdigställts under de närmast föregående fem åren och nämnden anser att SVT även i denna del får anses uppfylla kraven.
Granskningsnämnden har i sin begäran om kompletterande uppgifter från SVT ställt frågan hur stor andel av sändningstiden som upptas av program av europeiskt ursprung som innehåller program på svenska språket, program med artister verksamma i Sverige och verk av upphovsmän verksamma i Sverige, då detta inte framgår av redovisningen.
SVT har svarat att knappt 60 procent av programmen med europeiskt ursprung upptas av program på svenska språket samt att uppgifter på hur stor andel av programmen som har artister verksamma i Sverige respektive verk av upphovsmän verksamma i Sverige inte kan ges. Nämnden anser dock att kommande redovisningar bör innehålla uppgifter som visar hur stor andel av programmen som har artister verksamma i Sverige respektive verk av upphovsmän verksamma i Sverige.
Granskningsnämnden anser vid en sammantagen bedömning att SVT får anses ha uppfyllt kraven om program av europeiskt ursprung i 5 kap. 7 § i radio- och tv-lagen.
Tidigare bedömning - UR
I granskningsnämndens bedömning av UR:s redovisning för år 2009 konstaterade nämnden att kravet på såväl andel sändningstid och mängden som framställts av självständiga europeiska producenter var uppfyllt. Nämnden påpekade dock att det inte gick att utläsa av redovisningen hur stor andel som utgjordes av program som
färdigställts under de närmast föregående fem åren. Vidare uttalade nämnden att UR under den kommande tillståndsperioden på ett tydligare sätt borde belysa produktionen av program med europeiskt ursprung i public service-redovisningen.
Uppfyllelse - UR
Av UR:s redovisning framgår att kravet på att mer än hälften av den årliga
sändningstiden ska upptas av program av europeiskt ursprung är uppfyllt. Även kravet avseende mängden program som framställts av självständiga europeiska producenter är uppfyllt. Av redovisningen framgår nu även hur stor andel av dessa program som färdigställts under de närmast föregående fem åren och att UR även i denna del får anses uppfylla kraven.
Granskningsnämnden har i begäran om kompletterande uppgifter från UR ställt frågan hur stor andel av sändningstiden som upptas av program av europeiskt ursprung som innehåller program på svenska språket, program med artister verksamma i Sverige och verk av upphovsmän verksamma i Sverige, då detta inte framgår av redovisningen. UR har kompletterat redovisningen med uppgift om att 76 procent utgörs av svensk produktion, det vill säga program på svenska språket, program med artister verksamma i Sverige och verk av upphovsmän verksamma i Sverige. Nämnden anser dock att kommande redovisningar bör innehålla uppgifter som visar hur stor andel av
Granskn kulturup Nämnde kulturom programm verksamm Granskni kraven om
4.4 KUL
Reglering SR och S fördjupas spegla oc länder. D program ska sända och i sam svara för det svens viktig del SR och S for hela p kulturpro utvecklin I anslagsv redovisas UR ska e och inneh Uppfyllelse Av SR:s r kulturkor Fyra nya inriktning Kultur. Va länder ha
SR inte interna och op andra a tankar SR ins på barn kunska
ningsnämnde ppdrag för år en anser att mrådet i enlig
men som ha ma i Sverige ingsnämnde m program
TUR
SVT ska erbj s, utvecklas ch kritiskt gr Det utländsk
från olika d as i syfte att marbete med r en omfattan
ska språket.
l är att spegl SVT ska gör publiken gen oducenter på ngen av sven
villkoren för s tydligare (1 erbjuda ett m håller progr e- SR redovisning rrespondent
kulturrepor g på interna ad avser spe ar SR i sin ko
ensifierade ku ationellt. Kultur pera till kritiskt aktörer i kultur och stimulera
tiftade två nya nlitteraturen s aperna om eur
en anser att r 2010 i enlig
även UR får ghet med 13 ar artister ve e.
en anser sam av europeisk
juda ett mån och vidgas u ranska händ
a programut delar av värld stärka den n d utomståend nde produkt
Särskild vik la de många
a föreställnin nom samarb
å skilda kult nsk filmprod r SR och SV 16 § respekti mångsidigt u am från olik
framgår att t med ansvar rtrar har tills
tionell kultu eglingen och omplettering
lturbevakning rbevakningen
förhållningssä rlivet. I kulturb a till debatt.
a kulturpriser u amt det kulturj ropeiskt kultur
SR och SVT ghet med 11 r anses ha up 3 § i sändnin erksamma i S
mmanfattnin kt ursprung
ngsidigt kult under tillstå elser på kult tbudet ska s den. Program
nordiska kul de producen tion av kultu kt ska läggas
olika kultur ngar, konser beten med k turområden duktion (11 § VT anges att
ive 20 § i an utbud som sp
ka delar av v
t bolaget und r för rappor satts. Vidare ur samt start h granskning
g av redovis
en avsevärt u innefattar allt ätt gentemot k bevakningen b
under året: Ba rjournalistiska rliv.
T får anses h 1 § respektiv
ppfyllt sitt p ngstillstånde
Sverige resp
ngsvis att UR g i 5 kap. 7 §
turutbud av ndsperioden turlivets olik spegla olika k
m om och fr lturgemensk nter och utö urprogram i vid dramap rer och kultu
rter och and kulturinstitut
i hela Sverig
§ respektive t bolagens re nslagsvillkore
peglar de oli världen (13 §
der år 2010 h rtering av ku
har SR star tat ett nytt ri gen av kultur sningen anfö
nder år 2010, från recensio kulturinstitution belyses trende
arnens romanp
”Kerstin M Lu
ha uppfyllt s ve 10 § i sän public servic
t.
ektive verk
R får anses h i radio- och
hög kvalitet n. SR och SV ka områden
kulturkretsa rån de nordi kapen. SR oc övare i det sv vid mening roduktion a uryttringar s dra kulturhän tioner samt f ge. SVT ska 10 § i sändn espektive ku
en).
ika kulturer
§ i sändnings
har tillsatt en ulturhändelse tat program ikssänt kultu
rlivets olika ört bland ann
såväl i Sverig ner av litteratu ner, politiker, o er och företeels
pris för att stär ndberg-priset
sina respekti ndningstillstå ce-uppdrag p av upphovs
ha levt upp t h tv-lagen.
t. Detta utbu VT ska beva i Sverige oc ar och inneh iska grannlä ch SVT ska, venska kultu g och då särs av hög kvalit som finns i S
ndelser tillgä fria
bidra till ningstillstån ulturuppdrag
som finns i stillståndet).
n ny er utanför S mmet Kosmo m
urprogram, P områden i a nat följande
ge som ur, film, teater organisationer ser för att väc
rka och sätta l t” i syfte att bre
ive ånden.
på smän
till
ud ska aka, ch i andra hålla
änderna , självt urlivet, skilt på tet. En Sverige.
ängliga
nden).
g ska
Sverige
Sverige.
med P4 andra e.
, musik r och cka
ljuset edda
Under 2010 har en särskilt utsedd kulturkorrespondent skildrat en rik variation av
kulturyttringar i främst Europa. Kulturkorrespondenten har levererat reportage och program från Belgien, Österrike, Schweiz, Tyskland, Italien, Serbien, Storbritannien och Finland. Det har handlat om evenemang och om kulturaktiviteter i övrigt som litteratur, teater, film, konst och musik. Denna kulturkorrespondent belönades med Stora journalistpriset 2010.
På samma sätt har en särskild korrespondent med tonvikt på ungas perspektiv ägnat uppmärksamhet åt bland annat populärkultur och ungas villkor i Frankrike, Lettland, USA, Mexico, Latinamerika och Franska Guyana.
Kritiskt granskande kulturjournalistik, bland annat kring globalt uppmärksammade konstnärer, bedrevs kontinuerligt i nya magasinsprogrammet Kosmo som tog lyssnarna med till Tel Aviv, Damaskus, New Orleans, Istanbul, Pécs/Ungern, Reykjavik, Paris, södra Spanien och New York.
Till de världsomspännande bilderna av kultur hör också ordinarie utrikeskorrespondenters rapportering och en mängd inslag i Kulturnytt, Nya vågen och Mitt i musiken. Aktualitets- programmet Studio ett har sänt kulturreportage med internationell prägel, vilket lett till att programmets kulturreporter uppmärksammats med nominering till Prix Europa.
SR anför även att bolaget under år 2010 har genomfört temaveckor, reportageserier och enskilda programinslag för att skildra det mångkulturella Sverige. I dessa satsningar ingår bland annat rapportering från olika länder och samproduktioner med bland annat iranska, ryska, finska och norska redaktioner och journalister.
Angående det nordiska samarbetet redovisar SR ett stort antal samarbeten så som:
• SR Sameradion har ett omfattande samarbete med den norska och finska Sameradion.
• Meänkieliredaktionen i Norrbotten har ett regelbundet samarbete med finska Yle.
• SR:s nordenkorrespondent har ett kontinuerligt utbyte med kollegor i de nordiska public service-bolagen.
• P4 Jämtland har under året haft flera samarbeten med norska NRK.
• P4 Värmland har utbytt erfarenheter med NRK Östfold i Fredrikstad kring webb- publicering av nyheter.
• När Öresundsbron fyllde tio år samsände P4 Malmöhus med Köpenhamns Radio (Danmarks Radio).
• SR:s musikredaktion har ett kontinuerligt projekt inom den nordisk/baltiska gruppen av EBU. Under år 2010 fanns också ett samarbete kring jazz samt sommarfestivaler.
Av SR:s redovisning framgår att bolaget uppfyller kraven i sändningstillståndet vad gäller samarbeten och produktion av kulturprogram samt speglingen av olika
kulturyttringar. SR har även tillgängliggjort ett stort antal konserter och kulturhändelser genom olika samarbeten. SR uppger också att bolaget är ett av landets största
arbetsgivare för kulturarbetare samt att Radioteaterns produktioner bygger nästan uteslutande på utomståendes medverkan.
Granskningsnämnden anser sammanfattningsvis att SR får anses ha uppfyllt sitt kulturuppdrag för år 2010.
Uppfyllelse - SVT
SVT redovisar att uppgiften att bevaka, spegla och kritiskt granska händelser på
kulturlivets olika områden ryms i det utbud som klassificeras som kulturfakta. Det bestod år 2010 av dagliga nyheter, veckomagasin med särskilda bevakningsuppdrag, debatter och dokumentärer. Bevakning och journalistisk granskning av kulturlivet i Sverige och i världen kompletterades med inslag som förmedlade kulturupplevelser.
Programexempel som ges är Kulturnyheterna, Kobra och Sverige! Av redovisningen framgår att SVT under år 2010 sände drygt 9 000 timmar fördelat på 59 program från andra länder.
Vidare ger SVT i sin redovisning flera exempel på nordiska produktionssamarbeten och samproduktioner. Bolaget ger även exempel på program som sänts i SVT, som är resultat av sådana samarbeten och som producerats inom ramen för Nordvision- samarbetet. Det saknas emellertid en samlad redovisning av SVT:s utbud om och från de nordiska länderna. Enligt nämndens mening vore det värdefullt och mer
lättöverskådligt med resultat av det nordiska samarbetet samlat.
Av SVT:s redovisning framgår att bolaget har en omfattande produktion av kulturprogram. Det beskrivs hur de olika samarbetena på området sett ut och vilka aktörer som medverkat. SVT har vidare tillgängliggjort ett stort antal konserter och kulturhändelser genom olika samarbeten. I redovisningen beskrivs även de samarbeten som finns med olika svenska filmproduktioner. Under år 2010 har SVT bland annat samarbetat med Svenska Filminstitutet, Film i Skåne, Film i Väst, Filmregion Stockholm Mälardalen och Filmpool Nord.
Granskningsnämnden anser sammanfattningsvis att SVT får anses ha uppfyllt sitt kulturuppdrag för år 2010.
Uppfyllelse -UR
UR har i sin redovisning på ett tydligt sätt visat att bolaget tillhandahåller ett mångsidigt utbud som speglar de olika kulturer som finns i Sverige och att UR:s utbud innehåller program från olika delar av världen.
Granskningsnämnden anser att UR får anses ha uppfyllt sitt public service-uppdrag på kulturområdet.
4.4 BARN OCH UNGA Sammantagen reglering
SR, SVT och UR och ska erbjuda ett varierat utbud av program av hög kvalitet för och med barn och unga. Programmen ska på barns och ungdomars egna villkor förmedla nyheter och fakta samt kulturella och konstnärliga upplevelser från olika delar av Sverige och världen. Programföretagen ska ha en omfattande nyproduktion och egen produktion av program i olika genrer för barn och unga. Bolagen ska särskilt utveckla programverksamheten för de äldre barnen och ungdomarna. SR, SVT och UR ska ta särskild hänsyn till de språkliga behoven hos barn och ungdomar som tillhör språkliga eller etniska minoritetsgrupper. SVT och UR ska även ta särskild hänsyn till de
språkliga behoven hos barn och ungdomar som har teckenspråk som första språk (14 §, 11 § respektive 11 § i sändningstillstånden).
För samtliga programföretag gäller att tillgängligheten till program för barn och unga med funktionsnedsättning ska prioriteras särskilt (15 §, 13 § respektive 12 § i
Granskn nyheter, 14 § i sän ha uppfy Enligt nä kulturell anser do kulturell sändning Nämnde barn och sändning För SVT sända frä ungdoma SR, SVT olika slag funktions Kulturde överensk och UR p Enligt sä behoven (14 §, 11 I fråga om sinsemell Av bolag genomfö Vidare ha program görs av S
4.4.1 Ny unga
Reglering SR, SVT med barn nyheter o Sverige o
ningsnämnde fakta samt k ndningstillst yllt kravet om
ämnden får a och konst ock att SVT a och konst gstillståndet.
en anser att U h unga i 11 § gstillstånden) T gäller även ämst nyheter ar ska särski
och UR får gs insatser i f
snedsättning epartemente kommelsen h
producerar o ndningstillst
hos barn oc
§ respektive m verksamh lan fördela a gens överens ör ett redakti ar bolagen e på romani c SR och UR.
yheter, fakt
och UR och n och unga.
och fakta sam och världen
en anser att kulturella oc tåndet. Näm m utbud av
SVT anses h närliga uppl inte kan ans närliga uppl .
UR inte kan
§ i sändnings ).
att inriktnin r, informatio lt prioriteras r enligt sändn
fråga om pr gar. Överens
t (9 §, 11 § r har SVT ett och sänder u tånden ska S ch ungdoma e 11 § i sänd het för språk ansvaret för skommelse f ionellt samar enats om att chib och att
a samt kult
h ska erbjud Programme mt kulturella (14 §, 11 § r
SR får anse ch konstnärl mnden dock nyheter och ha uppfyllt k levelser för b ses ha uppfy levelser för ä
n anses ha up stillståndet.
ngen på prog on och kultu s (13 § i sänd
ningstillstån rogram om o
skommelsen respektive 1
särskilt ansv utbildningsp SR, SVT och ar som tillhö dningstillstån kliga och etn
olika slags i för år 2010 rbete mellan t det är SR so
de stora inv
turella och
da ett variera en ska på ba a och konstn respektive 11
es ha levt up liga upplevel
anser att de h fakta för b kravet om u barn i 11 § i yllt kravet om
äldre barn o
ppfyllt till kr gramverksam urprogram p
dningstillstå nd och anslag
och för pers n ska lämnas
1 § i sändnin var för prod program för h UR ta särs ör språkliga e
nden).
niska minorit insatser.
framkomme n företagens
om huvudsa vandrarspråk
h konstnärl
at utbud av p arns och ung
närliga uppl 1 § i sändnin
p till kravet lser för äldre t är tveksam arn i 14 § i s utbud av nyh sändningsti m utbud av n
ch unga i 11
ravet om utb mheten för d på teckenspr åndet).
gsvillkor för oner med s till granskn ngstillstånde duktion av tv funktionsne skild hänsyn
eller etniska
teter får SR,
er bland ann s samisksprå akligen sänd ken enligt öv
iga upplev
program av gdomars egn evelser från ngstillstånde
om utbud a re barn och u mt om SR får sändningstil heter, fakta s
illståndet. N nyheter sam 1 § i
bud av nyhe döva ska va råk. Barn oc
rdela ansvar ningsnämnd en). Enligt v-program f
edsatta.
n till de språk a minoritetsg
, SVT och U
nat att SR oc åkiga redakti der och prod verenskomm
velser för b
hög kvalitet na villkor för olika delar en).
av unga i r anses lståndet.
samt Nämnden mt
eter för ra att h
ret för den och
för döva
kliga grupper
UR
ch SVT ioner.
ducerar melsen
barn och
t för och rmedla av
