Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

(1)

arbetsmarknad

Helåret 2009

(2)

(3)

arbetsmarknad

Helåret 2009

(4)

(5)

Innehåll

Sammanfattning 7

Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster

under 1990-2009 8

Många av välfärdsarbetarna har bytt arbetsgivare

- från offentlig till privat 9

Tryggare anställning har blivit vanligare 10 Sjukfrånvaron har minskat de senaste åren 11

Arbetslösheten ökar igen 12

Deltidsarbetslösheten fortsätter att minska 13 Många medlemmar deltar i arbetsmarknadspolitiska program 14

Bilaga 15

(6)

(7)

Sammanfattning

Under de senaste tjugo åren har antalet anställda i Kommunals två största branscher – vård och omsorg samt utbildning – varierat stort. Hittills har den nuvarande lågkonjunkturen haft en begränsad påverkan på det totala antalet anställda inom välfärdstjänsterna.

Inom välfärdstjänsterna pågår det samtidigt en omfördelning av antalet an- ställda i de två socioekonomiska grupperna – arbetare respektive tjänstemän.

För tjugo år sedan var ungefär hälften arbetare och hälften tjänstemän. Idag är tjänstemännen i majoritet (60-40), vilket kan bero på att skillnaderna mellan de två hierarkiska grupperna minskar.

Det pågår även en omfördelning av anställda hos privata respektive offent- liga arbetsgivare. Konkurrensutsättningen av skattefinansierad verksamhet har också resulterat i att många välfärdsarbetare har bytt arbetsgivare – från kommunen till privat aktör. Idag arbetar ungefär en av fem välfärdsarbetare hos en privat arbetsgivare För tjugo år sedan var det en av sexton.

En positiv utveckling de senaste två åren är att andelen arbetare med trygga anställningar, så kallade tillsvidareanställningar, inom vård och omsorg samt utbildning har ökat. Men det kan också bero på att många visstidsanställda har förlorat sina arbeten.

Sjukfrånvaron fortsätter att minska bland alla anställda. Sjukfrånvaron är högre bland arbetare inom vård, omsorg och utbildning än bland arbetare inom privat sektor. I början av 1990-talet var det omvända situation. Även tjänstemän inom vård, omsorg och utbildning har högre sjukfrånvaro än tjänstemän inom privat sektor.

Hösten 2008 började arbetslösheten öka bland medlemmarna och har där- efter fortsatt stiga under 2009. Samtidigt är färre medlemmar deltidsarbets- lösa. En förklaring är den nya deltidsbegränsningsregeln om 75 ersättnings- dagar i arbetslöshetsförsäkringen. När deltidsdagarna är slut har många medlemmar valt att arbeta kvar hos samma arbetsgivare med en månadsin- komst baserad på faktiskt arbetade timmar och inte deras arbetsutbud.

På arbetsförmedlingen deltar flest medlemmar i de så kallade garantierna – Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för ungdomar. Arbetsprak- tik är ett annat program som allt fler medlemmar deltar i. Likaså ökar antalet medlemmar med nystartsjobb. Bland de särskilda insatserna till funktionshindrade har det skett en viss förskjutning mot trygghetsanställning. Övriga insatser minskar bland medlemmarna.

(8)

Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990–2009

Arbetskraftsundersökningen (AKU) visar att under de senaste tjugo åren har antalet anställda varierat stort inom Kommunals största branscher vård och omsorg samt utbildning¹ – de så kallade välfärdstjänsterna.

I inledningen av 1990-talet fanns det cirka 1 150 000 anställda i branscherna. Vid den djupa lågkonjunkturen under mitten av 1990-talet minskade successivt antalet anställda till omkring 1 050 000, det vill säga en minskning med cirka 100 000 anställda.

Under de senaste tio åren har antalet anställda åter ökat. På grund av förändrad närings- grensindelning har det också skett en viss omfördelning av anställda mellan de två branscherna, exempelvis förskolan. De fyra sista åren under 2000-talet var antalet anställda över 1 200 000 i branscherna. Den aktuella internationella lågkonjunkturen har hittills endast fått ett begränsat genomslag i medlemmarnas två största branscher.

Figur 1. Antalet anställda inom vård och omsorg samt utbildning och forskning (fr.o.m.

2003 inkl. förskola) per år under perioden 1990–2009, i tusental.

Källa: Statistiska centralbyrån, AKU.

Även relationen mellan antalet arbetare och tjänstemän – två så kallade socioekonomiska grupper – har varierat över åren. Under 1990 var andelen arbetare unge- fär hälften (50 procent) av alla anställda inom vård och omsorg samt utbildning – cirka 20 000 fler arbetare än tjänstemän. Situationen såg mycket annorlunda ut 2009. Då var andelen arbetare drygt 40 procent – cirka 220 000 fler tjänstemän än arbetare. Ett exempel från förskolan är den politiska viljan att minska antalet barnskötare till förmån för förskollärare.

<?> I branschen utbildning ingår forskning och från och med 2003 även för-

skola.

(9)

Många av välfärdsarbetarna har bytt arbetsgivare – från offentlig till privat

I början av 1990-talet arbetade ungefär var sextonde välfärdsarbetare i en privat verksamhet (cirka 70 000 personer). Därefter har konkurrensutsätt- ningen av välfärdstjänster ökat kraftigt. Det har fått till resultat att i slutet av 2000-talet arbetade var femte välfärdsarbetare hos en privat arbetsgivare (cirka 230 000 personer).

Figur 2. Andel anställda inom vård och omsorg samt utbildning och forskning (inkl. förskola) per arbetsgivare i genomsnitt per år under perioden 1990–2009.

Antalet anställda har även minskat inom landstingens verksamhet. Ädelre- formen från 1992 innebar att när kommunerna övertog ansvaret för hälso- och sjukvård om äldre i särskilda boenden och dagverksamheter följde även anställda med från landstingen. Endast ansvaret för läkarinsatser och hem- sjukvård låg kvar hos landstingen. Men kommunerna har också befogenhet att, efter överenskommelse med landstinget och om regeringen medger det, överta ansvaret för hemsjukvården.

(10)

Tryggare anställning har blivit vanligare

Efter att Statistiska Centralbyrån 2003 flyttade förskolans verksamhet från branschen vård och omsorg till utbildning har antalet arbetare inom denna sektor varierat mellan 97 000 och 110 000 personer. Under samma period har variationerna av antalet arbetare inom vård och omsorg varit större, mellan 375 000 och 400 000 personer.

Andelen tillsvidare anställda varierar också mellan olika arbetsgivarkate- gorier. Arbetsgivare inom kommuner och landsting har haft en högre andel tillsvidareanställda än privata arbetsgivare. När allt fler verksamheter över- går i privat regi torde andelen anställda med trygga anställningar minska i branschen.

Figur 3. Antal anställda arbetare och andel med tillsvidare anställning av arbetare inom vård och omsorg (vo) samt utbildning (utb) under perioden 2003–2009.

Figur 3 visar dock att både det totala antalet anställda i respektive bransch och andelen tillsvidareanställda har varierat mellan åren. Under enskilda år har antalet visstidsanställda ökat i större utsträckning än antalet tillsvidare, varmed deras andel har minskat. Anmärkningsvärt är att andelen tillsvidare- anställda ökade under 2009 samtidigt som det skedde personalminskningar.

Det kan vara ett resultat av de så kallade tysta varsel som uppstår när arbetsgivare avstår från att förlänga visstidsanställningar och/eller ersätta personal vid naturlig avgång.

(11)

Sjukfrånvaron har minskat de senaste åren

Antalet anställda som var sjukfrånvarande från arbetet minskade kraftigt under inledningen av 1990-talet, vilket sammanfaller med den djupa lågkon- junkturen i svensk ekonomi. När förutsättningarna på arbetsmarknaden blev bättre ökade även de anställdas sjukfrånvaro.

Under 2000-talets första hälft var sjukfrånvaron över tio procent och den låg kvar på samma nivå under flera år. Under 2006 började sjukfrånvaron minska. Den positiva utvecklingen har fortsatt under senare delen av 2000-talet.

Under 2009 var sjukfrånvaron lägre än 1990, för både arbetare och tjänste- män.

Figur 4. Andel sjukskrivna arbetare respektive tjänstemän inom vård, omsorg och utbildning samt andel sjukskrivna arbetare respektive tjänstemän inom privat sektor, under perioden 1990–2009.^�

Under 1990-talets inledande år var sjukfrånvaron högre bland privatan- ställda arbetare än inom vård, omsorg och utbildning (företrädesvis offentlig sektor). Men från mitten av 1990-talet har situationen varit den omvända.

Skillnaderna ökade till och med efterhand. Utvecklingen var liknande bland tjänstemän. Under senare delen av 2000-talet har skillnaderna minskat dels mellan offentlig och privat sektor, dels mellan arbetare och tjänstemän inom respektive sektor. Figur 4 visar att gapet mellan de olika grupperna åter minskar.

(12)

Arbetslösheten ökar igen

Arbetslösheten bland medlemmarna i Kommunal är starkt säsongsbetonad.

Den minskar på våren och sommarmånaderna för att successivt öka under hösten och vintern. Många gånger är arbetsgivarnas rekryteringsmönster en spegling av var i budgetperioden de befinner sig. Det är främst visstidsan- ställningar samt och arbetstidens längd och förläggning arbetsgivarna har att spela med.

Figur 5. Antalet heltidsarbetslösa medlemmar i Kommunal per månad under 2006–2009 enligt Arbetsförmedlingen respektive Kommunals a-kassa.

Källa: Arbetsförmedlingen och Kommunals a-kassa.

Figur 5 visar både hur antalet heltidsarbetslösa varierar över året och hur uppgifterna skiljer sig åt mellan Arbetsförmedlingen och Kommunals a- kassa. Orsaken är att a-kassans statistik bygger på faktiska utbetalningar och Arbetsförmedlingens bygger på vad den enskilde arbetslöse har uppgett för fackföreningstillhörighet vid inskrivningstillfället. Statistiken från både Arbetsförmedlingen och Kommunals a-kassa visar dock att antalet heltidsar- betslösa ökar och är tillbaka på samma nivå som i december 2006.

(13)

Deltidsarbetslösheten fortsätter att minska

Antalet deltidsarbetslösa medlemmar fortsätter att minska, hos både Arbets- förmedlingen och Kommunals a-kassa. Även deltidsarbetslösheten följer vissa säsongsvariationer. Den minskar under sommarmånaderna då medlemmarna har större möjligheter till extra arbete genom semestervikariat på heltid.

I statistiken från Kommunals a-kassa tillhör timanställda gruppen deltidsar- betslösa. Hos Arbetsförmedlingen är de särredovisade. Liksom för heltidsar- betslösa är de faktiska medlemmarna som får ersättning från arbetslöshets- försäkringen färre än vad statistiken vid Arbetsförmedlingen anger.

Figur 6. Antalet deltidsarbetslösa respektive timan- ställda medlemmar per månad under 2006-2007 enligt Arbetsförmedlingen respektive Kommunals a-kassa.

Källa: Arbetsförmedlingen och Kommunals a-kassa.

Deltidsbegränsningsregeln om 75 dagar har påverkat utflödet ur deltidsar- betslöshet. I december 2009 hade drygt 5 500 av medlemmarna i Kommu- nals a-kassa förbrukat sina 75 dagar. Samtidigt sker det ett inflöde av nya deltidsarbetslösa. Det motsvarar drygt 30 procent av alla som blivit utför- säkrade. Efter införandet av deltidsbegränsningsregeln har över 17 700 personer blivit utförsäkrade, perioden april 2008 till december 2009.^�

Under hösten 2009 började en ny grupp medlemmar bli utförsäkrade. Kom- munal och Kommunals a-kassa har låtit intervjua drygt 200 medlemmar som antingen fått slut på sina deltidsdagar eller har mellan en och tio dagar kvar.^� Intervjuundersökningen visar att den stora gruppen medlemmar som närmar sig utförsäkring oftare har en hög sysselsättningsgrad, tillsvidarean-

(14)

Många medlemmar deltar i arbetsmarknadspolitiska program

Många medlemmar deltar i Jobbgarantin för ungdomar och Jobb- och utvecklings garantin. Under 2009 deltog i genomsnitt per månad drygt 1 450 medlemmar i Jobbgarantin för ungdomar. Det är dubbelt så många som under år 2008. Även antalet deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin har ökat.

Under 2009 deltog i genomsnitt per månad cirka 9 600 medlemmar i pro- grammet, i förhållande till drygt 7 100 under år 2008.

I mars 2009 nådde de två första medlemmarna Fas 3 i Jobb- och utvecklingsgarantin. Där ska de bli erbjudna en sysselsättnings hos en anordnare. I december hade antalet deltagare i Fas 3 ökat till över 2 000 medlemmar.

Färre medlemmar har anställningsstöd

En arbetsgivare som anställer en medlem utan jobb kan denne få ekonomisk kompensation. I genomsnitt per månad hade nära 600 medlemmar ett sär- skilt anställningsstöd under 2009. I förhållande till år 2008 är det en minskning med drygt ett hundratal per månad.

Antalet medlemmar med nystartsjobb har ökat. Från i genomsnitt drygt 1 000 medlemmar per månad år 2008 till över 1 300 år 2009. De flesta delta- garna är mellan 26 och 54 år. Ytterst få medlemmar är under 26 år.

Fler medlemmar har arbetspraktik

Under 2009 skedde en kraftig ökning av antalet medlemmar med arbetspraktik – från cirka 50 medlemmar i januari till över 1 150 i december. Även antalet medlemmar som har en prova-på-plats eller deltar i praktisk kompe- tensutveckling har ökat, men befinner sig på en betydligt lägre nivå.

Ändrad inriktning på särskilda insatser till funktionshindrade

Antalet medlemmar som har en anställning med lönebidrag fortsätter att minska till i genomsnitt 6 500 personer per månad under 2009. Det är drygt 600 färre medlemmar varje månad än under 2008. Även antalet medlemmar med offentligt skyddat arbete (OSA) och utvecklingsanställning har minskat mellan åren. Samtidigt har antalet medlemmar som har en trygghetsanställ- ning ökat med drygt 500 per månad, mellan 2009 och 2008. Det är en mer långsiktig anställning än övriga särskilda insatser till funktionshindrade.

(15)

Bilaga

Figur 1. Antalet medlemmar i olika former av garantier, per månad 2006–

2009.

Källa: Arbetsförmedlingen.

Figur 2. Antalet medlemmar med olika former av anställningsstöd, plusjobb respektive nystartsjobb per månad under 2006–2009.

(16)

Figur 3. Antalet medlemmar med nystartsjobb i olika åldersgrupper, per må- nad under 2007–2009.

Figur 4. Antalet medlemmar som deltar i arbetspraktik i olika åldergrupper, per månad under 2006–2009.

(17)

Figur 5. Antalet medlemmar som deltar i särskilda insatser för funktionshindrade, per månad under 2006–2009.

Figur 6. Antalet medlemmar med nystartsjobb i olika åldersgrupper, per må- nad under 2007–2009.

(18)

(19)

(20)

Omslag: AL/Kommunal 2010