Publicerad i Västra Nyland 06.10.2011
Marianne Fred
Skribenten verkar som forskardoktor inom Kustlandsteamet vid Aronia
Nyttiga vårdbiotoper
Att se människan som en del av ekosystemet hon lever i är en nygammal idé. Då vi tänker på människan som en samlare‐jägare eller pre‐industriell jordbrukare, ser vi kopplingen klart. Senare blir det svårare, i dagens urbana värld finns det människor som anser att de inte har någon koppling till naturen alls. Det visar en forskning där
människor i miljonstäder tillfrågades hur de är beroende av ekosystem.
Att ekosystemtjänster som bördig jordmån, fibrer, föda, klimatreglering o.s.v. påverkar även de största städer är något människor har tappat kontakten till. Ändå är vi en del av den levande världen, ekosystemen, på gott och ont. När ekosystem blir så störda att de inte mer förmår producera de tjänster vi är beroende av, brukar det kosta människor pengar, hälsa och välmående, till och med livet.
I våra trakter är kontakten till naturen mer intakt än i de stora miljonstäderna, tror jag.
Men om jag frågar dej, kära läsare, vad såsen och potatisen på din tallrik kunde ha att göra med sällsynta pukadjur och växter, västnyländsk kultur och övergödning av Östersjön känner du dej kanske ställd?
Först vill jag påpeka att alla ovan nämnda saker är ekosystemtjänster. Sällsynta pukadjur och växter har med biodiversitet att göra, något ni kanske tycker att det pratas mycket om men ni inte tycker att ni har någon personlig koppling till.
Biodiversitet, eller naturens mångfald, är inte en ekosystem tjänst i sej men det är en indikator för ett landskap som förmår erbjuda många ekosystemtjänster som t.ex.
pollinering som är viktigt för grödor och som är dyrt att ta hand om ifall pollinatörerna i naturen tryter.
Vårdbiotoper, som skogsbeten och betade ängar är bra exempel på landskap med hög biodiversitet som erbjuder många ekosystemtjänster. De erbjuder först och främst bete åt köttdjur som man senare kan göra god sås på. Betet och slåtter höjer växternas artrikedom och erbjuder pollinatörer en bra livsmiljö varifrån de sprider sej också till andra grödor.
Naturliga fiender till all möjlig ohyra lever också gärna i vårdbiotop, ohyra och ogräs däremot trivs inget vidare i områden med hög biodiversitet eftersom de hastigt där möter sin baneman i form av ett rovdjur eller en konkurrent som är mer lämpad till rådande omständigheter.
Strandängar är speciella vårdbiotoper som fungerar som filter av näringsämnen från ytvatten som rinner ut i vattendrag.
Men var hittar vi allt det här?
Svaret är givet, ute på landet hos en bonde nära dej. I varje fall om du bor i Västnyland.
Här finns ett stort antal bönder som har vårdbiotop som en fungerande del av sitt jordbruk.
Vi undersökte vad vårdbiotop används till förutom bete. Rekreation, jakt,
marknadsföring av produkter kom upp. Vårdbiotopen ansågs vara ett kulturarv, en del av ens identitet. Men framförallt ett landskap man trivs och mår bra i.
Det gör kanske du också kära läsare? Det kan du gott hålla i minnet när du nästa gång handlar till din sås med potatis.
