URVALSPROV FÖR YRKESHÖGSKOLORNAS UTBILDNINGSPROGRAM INOM NATURBRUK OCH MILJÖOMRÅDET
Provet i matematik 6.6.2013
Namn:
_______________________________________________
Personsignum: ___________________________
SVARSDIREKTIV :
1. Provtiden är 2 timmar (kl. 12.00 - 14.00 ).
Du får avlägsna dig från matematikprovet tidigast kl. 12.30.
2. Svara på frågorna på dessa papper. Använd vid behov baksidan av papperen.
3. Skriv tydligt och med tydlig handstil ut lösningarna till uppgifterna. Enbart svar utan motiveringar ger inga poäng.
4. Överför svaret till den ruta som är reserverad för svaret.
5. Varje uppgift kan ge högst 6 poäng, vilket ger maximalt 30 poäng i matematikprovet. De erhållna poängen räknas sedan om till en urvalsförhörsskala som ger maximalt 15 poäng.
NATURBRUK- OCH MILJÖOMRÅDET
URVALSPROV i KOMMUNIKATION 6.6.2013 DEBATTARTIKEL OM ÄMNET FINLÄNDSK MAT
Du fungerar som sekreterare i föreningen för unga landsbygdsföretagare. Du får i uppdrag att skriva en debattartikel till en lokaltidning. Läs bifogade texter och jämför med din egen uppfattning om saken. Skriv på basen av detta en
debattartikel till lokaltidningen på din hemort (definiera själv vilken tidning).
Unga vuxna är målgruppen. Skriv texten på bifogade sidor med en tydlig handstil, längd 1,5-2 sidor. Raderna får inte överskridas.
Skriv din egen syn på saken och välj själv en rubrik. Du kan t.ex. skriva ur följande synvinklar: Finska matens pris – handeln versus producenten. Hur stor andel borde producenten få? Hur mycket kan/får maten kosta? Borde man betala mera till producenten? Skulle du själv vara villig att ge producenterna en större andel av priset? Hur kunde man korrigera det snedvridna systemet?
Skriv ditt namn på varje svarspapper.
Det som bedöms är hur du följt givna instruktioner och förstått uppgiften. Hur har du utnyttjat givna källor? Hur är texten uppbyggd? Rättskrivning och precision i formuleringarna bedöms, liksom hur mångsidig texten är och hur självständigt du tänkt.
Texter: Miksi se joka tekee eniten saa vähiten? MTK . Tillgänglig:
http://www.mtk.fi/ajankohtaista/tapahtumat/epareilua/fi_FI/miksi_se_joka_teke e_eniten_saa_vahiten/_files/88650247744782535/default/Esite_A5_epareilun_a lhainen_tuottajahinta.pdf
20 syytä, miksi ruokaa maksaa Suomessa liikaa. Taloussanomat (verkkolehti)
.23.8.2012(viitattu 21.1.2013) Tillgänglig :
http://www.taloussanomat.fi/myynti/2011/08/23/20-syyta-miksi-ruoka-
maksaa-suomessa-liikaa/201111700/135
20 ORSAKER TILL ALLTFÖR HÖGA MATPRISER I FINLAND Sakari Nupponen 23.8.2011
Skumma saker händer på vägen från åkern till bordet. Här presenteras 20 orsaker till att finländaren betalar så mycket för sin mat. Orsakerna kommer fram i en färsk bok.
Enligt ekonomiredaktören Seppo Konttinen har de utredningar, som hittills utförts om matpriserna, varit vinklade. EU-medlemskapet inverkade t.ex. inte sänkande på priserna.
I boken Suomalainen ruokalasku, som utges idag med Konttinen som författare, (Bokförlaget Siltala) beskrivs vad som händer, då maten rör sig från åkern till butiksdisken. Här
presenteras 20 orsaker till vår dyra maträkning.
1. Det förekommer ingen konkurrens. Handeln är koncentrerad i händerna på de två aktörerna S-gruppen och Kesko. Likaså är industrin inom sektorerna för produktion av mat och drycker koncentrerad på några få stora aktörer. Endast inom fisk- och fiskeriproduktsmarknaden finns ingen med större marknadsandel än 20 %.
2. I Finland är koncentrationen av detaljhandeln den högsta inom EU. Lägst är den i Italien.
Koncentrationen har lett till att man inte konkurrerar med priser. Varuleverantörerna är tvungna att ge stora rabatter, men de överförs inte till konsumentpriserna.
(Finlands närbutiker, Lidl, Kesko och SOK)
3. Medan affärernas andel av matprisern sjunkit annanstans i Västeuropa, har den stigit hos oss. I Sverige och Danmark är affärernas andel 37-39 %. Hos oss är den 52%.
4. Lidl och närbutikerna i Finland är alltför små för att för att kunna sätta marknadsledarnas ställning i gungning. I själva verket har koncentrationen ännu ökat i omfattning efter att Lidl kommit, då SOK köpte de stora Euromarketarna av Finlands närbutiker.
5. Då lönsamma affärsplatser inte finns att tillgå, finns det heller ingen konkurrens. Enligt Konttinen har ABC-kedjorna däremot inte haft svårigheter att utvidga.
6. Butikernas egna märken tar hyllutrymme. Konttinen fruktar , att de utgör ett hinder för producenter och småskaliga tillverkare att komma fram.
7. De två centralaffärerna känner varandra mycket väl. Därför är deras köpvillkor överraskande likartade.
8. Bonuskorten kostar. Vad är det för idé med dem, då nästan alla har dem? Ifall korten klipptes itu, skulle matpriserna gå ner många procent. Också upprätthållandet av systemet kostar hundratals miljoner och syns i prisen.
9. S-gruppen överför vinster, som hör till ägarkunderna, till Ryssland och Baltiska länderna i form av investeringar. Senaste fredag öppnade man redan den åttonde Prisma-butiken i St.
Petersburg.
10. Alko, och numera också kommunala tjänster, tvingar medborgarna att uträtta ärenden i nya, stora affärscentra.
11. Onödig marknadsföring? Varför i hela friden måste man varje dag informera i tidningar hur mycket bananerna och malet kött kostar? Man gör mer reklam för mat i Finland än i något annat EU-land.
12. Den så kallade fjäderteorin fungerar i praktiken. Då priserna stiger på världsmarknaden , hoppar konsumentpriserna plötsligt uppåt hos oss. Då priserna sjunker ute i världen, svävar de hos oss bara sakta neråt.
13. Nollundersökningar. Någon är alltid ute i någons ärenden. Experterna är alltid de samma i vårt land. Allt händer i små kretsar och det hela får politikernas välsignelse.
14. Också jordbruksproducenterna själva fungerar som ägare i livsmedelsföretag. Enligt Konttinen vinner den centraliserade matkedjan fördelar av konsumenterna i förhållandet 3-0.
15. Också många enskilda faktorer har en höjande inverkan på priserna, så som nu senast betaltjänstlagen, som medförde en tilläggsräkning för affärerna på 60 milj. euro.
16. Finländaren gynnar inhemskt till vilket pris som helst. Konttinen påminner om att man kan fuska med ursprungslandet för maten.
17. Konsumenterna har fått en felaktig bild, att en del produkter fås till specialpris.
Överenskomna rabattprocenter har likväl på förhand bakats in i priset på produkten.
18. Den totala produktiviteten inom jordbruket har ökat, men produktivitetsökningen har inte överförts till konsumentpriserna.
19. Livsmedel transporteras i onödan från ett land till ett annat bl.a. på grund av stödpolitiken.
20. Enligt Konttinen diskuteras matpriserna fortsättningsvis alltför litet. Han påpekar, att konsumenten ibland också har orsak att se sig själv i spegeln.
Artikeln baserar sig på en intervju med Seppo Konttinen och på boken Suomalainen ruokalasku, som han gav ut i tisdags (Förlaget Siltala) För boken gick Konttinen igenom tusentals sidor forskning, rapporter, årsberättelser och historiker från 1950-talet till idag.
