Förslag till beslut om åtgärder avseende utbildningen inom huvudområdet teckenspråk (grundnivå)

BESLUT 2019-01-30

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-162000

106 91 STOCKHOLM Universitetsvägen 10 A www.su.se/humanvet Södra huset, Frescati

Förslag till beslut om åtgärder avseende utbildningen inom huvudområdet teckenspråk (grundnivå)

Bakgrund

Vicerektor för det humanvetenskapliga området beslutade 2018-02-28, på delegation av Områdesnämnden för Humanvetenskap, att utbildningen inom huvudområdet teckenspråk skulle granskas. En granskningsgrupp bestående av Johan Schelin (ordf.), Johan Berg, Frida Beckman, Ulf Mörkenstam och Sarah Holst Kjaer har under perioden 2018-09-27 till 2018- 10-28 granskat utbildningsrapport framtagen av Institutionen för lingvistik (Bilaga 1).

Granskningsgruppen har sammanträtt två gånger och överlämnade 2018-10-28 en granskningsrapport (Bilaga 2) till utbildningsberedningen. Berörd institution har getts möjlighet att korrigera eventuella sakfel i granskningsrapporten.

Granskningsgruppen lyfter fram ett flertal positiva aspekter i den utbildning som granskades.

Dessa aspekter lyfts fram i bilaga 2. Granskningsgruppen uppmärksammar dock bl. a. också en relativ låg genomströmningsgrad och vissa administrativa problem, särskilt vad gäller genomförandet och uppföljning av studenters kursvärderingar och lärarnas kursutvärderingar.

Granskningsgruppen finner vidare att institutionen inte, på ett övertygande sätt, kan visa att samtliga generella examensmål är uppfyllda efter genomgången utbildning. Det behöver även förtydliggöras hur man bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete samt ett systematiskt

utvecklingsarbete. Det noterades att förhållandevis få lärare var disputerade, och granskningsgruppen ser det som angeläget att institutionen på sikt bör utveckla lärarnas akademiska utbildningsnivå för att säkra forskningsanknytning av utbildningen.

Beredningsgruppens överväganden

Beredningen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå instämmer i

granskningsgruppens överväganden. Beredningsgruppen föreslår att följande åtgärder ska genomföras:

• En analys av lärandemål, examinationsformer och förkunskapskrav ska genomföras och vid behov ska kursplanerna för utbildningens kurser revideras så att institutionen på ett övertygande sätt kan visa att samtliga generella examensmål är uppfyllda efter genomgången utbildning.

• En plan för systematisk kursuppföljning genom studenters kursvärderingar och lärarnas kursutvärderingar ska upprättas. Planen ska ingå i en mera övergripande plan som säkerställer att systematiskt kvalitetsarbete bedrivs samt att systematiskt

utvecklingsarbete sker.

Vidare rekommenderar beredningsgruppen att följande åtgärder bör genomföras:

• En analys av den relativt låga genomströmningsgraden.

• En analys av förkunskapskraven till nybörjarkurserna.

• En analys av lärarnas akademiska kompetensnivå samt, vid behov, en plan för lärarkårens kompetensutveckling.

Institutionen för lingvistik uppmanas att återkoppla eventuella åtgärder som genomförts med anledning av ovan nämnda rekommendationer vid nästa granskning av den aktuell

utbildningen.

Beslut

Områdesnämnden för humanvetenskap beslutar

• att uppdra åt Institutionen för lingvistik att genomföra ovanstående åtgärder för utbildning inom huvudområde teckenspråk på grundnivå.

• att uppdra åt Humanistiska fakultetsnämnden att senast 2020-01-15 återrapportera till områdesnämnden att institutionens åtgärder är genomförda på ett tillfredsställande sätt.

• att uppdra åt Institutionen för lingvistik att, i nästa utbildningsrapport, redogöra för vilka överväganden och eventuella förändringar av utbildningen som ovanstående rekommendationer har föranlett.

Fastställd av Rebus

2018-02-23

Utbildningsrapport: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Områdesnämnderna ansvarar för att kvalitetsarbete bedrivs vid samtliga utbildningar av de institutioner eller motsvarande som har ansvar för en utbildning. I kvalitetsarbetet ingår att kontinuerligt genomföra kvalitetsutveckling och kvalitetssäkrande åtgärder, att tillgodose lärarnas och annan undervisande personals kompetensutveckling samt att tillvarata studenternas synpunkter på utbildningen. Var tredje år ska en utbildningsrapport lämnas till respektive områdesnämnd. På basis av rapporterna lämnas

redogörelser till rektor om det pågående kvalitetsarbetet vid områdena. Respektive områdesnämnd ska också ge återkoppling på utbildningsrapporterna i enlighet med särskilda instruktioner. Utbildnings- rapporten skrivs i mallen nedan. Texterna bör i görligaste mån hållas korta.

Huvudområde/Program/

Utbildning

Teckenspråk

Institution Institutionen för lingvistik

Datum 180930

Kontaktperson Sofia Gustafson Capkova sofia@ling.su.se Hur har studenterna

medverkat vid framtagandet av rapporten?

Vi har haft svårt att få medverkan av studenter eftersom arbetet skett under sommaruppehållet. Deras röster har främst hörst via kursvärderingar.

Uppskattad tidsåtgång för arbetet med rapporten vid institutionen

ca 50 timmar

Sammanfattning av styrkor och svagheter

• Beskriv tre huvudsakliga styrkor i utbildningen.

• Beskriv tre huvudsakliga svagheter i utbildningen.

[Denna ruta fylls i sist.]

Utöver kompetenta och engagerade lärare finns följande huvudsakliga

styrkor:

* tätt samarbete i lärarteam och forskningsnära utveckling av utbildningen i kurser som rör svenskt teckenspråk som nybörjarspråk

* tätt samarbete med lexikonverksamheten och stor kompetens vad gäller videobaserade/visuella läromedel

* tät kontakt med dövsamhället och utomordentlig beredskap att bidra till utvecklingen av utbildning som stödjer kunskapsproduktionen vad gäller teckenspråk i allmänhet och svenskt teckenspråk i synnerhet

Huvudsakliga svagheter:

* eftersläpning av revision av kursdokument (t.ex. kursplaner) vad gäller

teckenspråkslingvistik, möjligen beroende på ett litet antal studenter och att lärarna har så pass mycket kontakt med dessa studenter så att bristen i de formella dokumenten inte blir uppenbar för studenterna.

* Svårigheter att få utbildningen att gå ihop ekonomiskt beroende på i) litet studentunderlag och ii) undervisningsintensiva kurser

* Brister i samordning av administrationen gällande t.ex. kursdokument som kursplaner, litteraturlistor och betygskriterier. Det bör dock påpekas att det pågår ett arbete för att skapa en struktur som förbättrar denna punkt.

Utbildningens utformning

Beskriv kortfattat utbildningens utformning på grundnivå och/eller på avancerad nivå. Redogör för eventuella program, inriktningar och studiegångar med fokus på progressionskurser samt övriga fristående kurser inom utbildningen.

Utbildningen inom huvudområdet teckenspråk kan idag delas in i tre kategorier:

I. Svenskt teckenspråk för nybörjare II. Teckenspråkslingvistik

III. Svenska som andraspråk för döva

Till dessa tre kategorier kommer även ett paket för uppdragsutbildning som beställs av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

En översikt av kursutbudet ges i bilaga 1, <180927-tsp-hela-kursutbudet.xlsx>

Kategori I, Svenskt teckenspråk för nybörjare, syftar till att låta studenter lära sig svenskt teckenspråk. Det finns två möjligheter inom detta område: i) att sikta på en utbildning till tolk svenskt teckenspråk -- svenska och studera svenskt teckenspråk inom ramen för HTOTK Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning (ges i samarbete med Tolk- och

översättarinstitutet vid Institutionen för svenska och flerspråkighet) och ii) att fokusera helt på att lära sig svenskt teckenspråk och använda kurserna som breddning i tilltänkt examen.

Kategori I, Svenskt teckenspråk för nybörjare, har ett huvudfokus på studier i svenskt teckenspråk och innehåller omfattande färdighetsträning. Redan under termin 1 sker

undervisning på svenskt teckenspråk. Programstudierna följer en entydig studiegång under tre år (180 hp) vilket leder till kandidatexamen med översättningsvetenskap som huvudområde.

Fliken ktt-tsp i filen 180927-tsp-hela-kursutbudet.xlsx ger en översikt över hur upplägget ser ut. Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning återfinns i kolumnerna C-E. Fristående kurser utanför programmet återfinns i kolumnerna G-I och K-M.

Kategori II, Teckenspråkslingvistik, erbjuder språkvetenskapliga studier utifrån ett teckenspråkigt perspektiv, undervisat på svenskt teckenspråk. Då färdighet i svenskt

teckenspråk är en förutsättning för att kunna följa kurserna -- kurserna undervisas på svenskt

teckenspråk -- har denna kategori ett mer teoretiskt fokus, innehåller inte färdighetsträning,

och har sålunda inte samma volym vad gäller undervisningstimmar (för att ge en uppfattning

om proportionen handlar det under HT om 3900 klocktimmar för kategori I teckenspråk som

nybörjarspråk, medan kategorierna II och III under samma period har ca 550 klocktimmar

tillsammans). Det är ett uttalat mål att via kurserna i teckenspråkslingvistik sprida den

forskning om teckenspråk som vi är ensamma om i landet, och möjliggöra studiet av

teckenspråkslingvistik till intresserade studenter som pga bostadsort inte har möjlighet att ta del av undervisningen på campus. För att leva upp till detta har man inom denna del av kursutbudet utvecklat distans/halvdistansformat. Stommen i kursutbudet består av tre fristående kurser om 30-hp vilka tillsammans med breddningskurser kan leda till kandidatexamen.

Fliken "kursutbud" ktt-tsp i filen 180927-tsp-hela-kursutbudet.xlsx ger en översikt över kurserna inom teckenspråkslingvistik i kolumnerna P-R och T-V.

Kategori III, Svenska som andraspråk för döva, har två kurser om 30 hp i allmänhet vilka ges omväxlande vartannat läsår, men vissa ändringar kan ske här beroende på förväntat intresse från studenterna. Utöver dessa kurser finns en fristående kurs om 7,5 hp på grundläggande nivå. Kurserna undervisas på svenskt teckenspråk. Även inom svenska som andraspråk för döva arbetar man med distansupplägg. Kursutbudet inom svenska som andraspråk för döva innehåller ingen examenskurs, så dessa kurser leder inte ensamma till examen. Kurserna kan dock med fördel läsas som breddningskurser tillsammans med teckenspråkslingvistik. En översikt ges i filen 180927-tsp-hela-kursutbudet.xlsx under fliken "kursutbud sv2d".

Inom huvudområdet teckenspråk ges också uppdragsutbildning för Specialpedagogiska

skolmyndighetens (SPSM) räkning. Dessa kurser syftar till att höja kompetensen inom svenskt teckenspråk hos lärare anställda i specialskolan. I nuläget ger vi en kurs om 30 hp, men har tillsammans med SPSM utvecklat ett kurspaket om tre kurser i progression som vi hoppas att kunna starta från ST/HT19. Kurserna syftar enbart till att höja kompetensen i svenskt

teckenspråk hos anställda i specialskolan. Kurserna undervisas på svenskt teckenspråk.

Kursutbudet innehåller ingen examenskurs och leder inte till examen. För en översikt av uppdragsutbildningen se filen 180927-tsp-hela-kursutbudet.xlsx, fliken "kursutbud uppdragsutbildning".

Bakgrundsuppgifter

Kommentera statistiska uppgifter om utbildningen.

[Avdelningen för planering och ledningsstöd eller respektive områdeskansli tillhandahåller statistik för utbildningen.]

[

Jag kan inte riktigt förstå vad de uppgifter APL tillhandahåller säger. Kursutbudet verkar inte stämma överens med våra faktiska kurser, och siffrorna visar inte heller på samstämmighet med de siffror studierektorerna hanterar i samband med håsprognos. Avsnittet har blivit relativt långt eftersom jag behövt förhålla mig till att siffrorna är svårbegripliga.]

Generellt kan sägas att den låga genomströmning som redovisas tillsammans med den relativt goda genomsnittliga prestationsgrad som redovisas kan tyda på många omregistreringar, dvs att många studenter finns i systemet utöver de nyregistrerade och de som tar sina poäng. Antal examina inom huvudområdet i bifogat underlag (dvs ett par, tre om året) ligger i linje både med den historiska verkligheten och institutionens förväntningar. Dock finns en del annat att kommentera i underlaget:

* En del av den oreda som syns i siffrorna kan hänga ihop med att Teckenspråk som huvudområde upphörde ca 2011 då det slogs samman med det nyinrättade huvudområdet Lingvistik. Huvudområde Teckenspråk nyinrättades sedan igen _på grundläggande nivå_ 2015 (kurser på _avancerad nivå_

kvarstår inom huvudområde Lingvistik). Kursplanearbetet har inte hängt med. Det innebär att gamla kursplaner med huvudområde Teckenspråk använts efter 2011, liksom att gamla kursplaner med huvudområde Lingvistik använts efter 2015. Ett organiserat arbete för att nyinrätta kursplaner med fel huvudområde -- och fel utbildningsområde -- inleddes vintern 2017/2018 i och med att ny studierektor tillträdde. I skrivande stund finns kurser på avdelningen för teckenspråk, grundläggande nivå,

fortfarande inom två huvudområden, Teckenspråk och Lingvistik, och inom två utbildningsområden, ÖVR och HU. Målet är att alla kurser som startar från VT2019 skall kunna ges på kursplan med korrekt huvudområde (Teckenspråk) och utbildningsområde (ÖVR). Denna oreda i kursplanerna kan stå för en del av oredan i statistiken eftersom förhållandet bidrar till att motverka systematik.

Kommentarer till statistik tillhandahållen av APL, flik för flik:

Flik 1-2, söktryck

* I listan över kurser saknas helt de kurser om totalt 32,5 hp som huvudområde teckenspråk ger inom HTOTK Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning på kursplaner från TÖI (TTA115, TTA235 och TTA435, se 180927-tsp-hela-kursutbudet.xlsx, fliken "kursutbud ktt-tsp" kolumn C-E.

* Trenden med nedgång i söktrycket för kursen Teckenspråk som nybörjarspråk I korrelerar med nedgång i söktrycket för HTOTK Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning på flik 2, och har fortsatt under HT 2018 (Teckenspråk som nybörjarspråk I läses sedan 2016 helt parallellt med termin 1 på program HTOTK). När det gäller den tydliga nedgången i planeringstal handlar det om att siffrorna har korrigerats mot verkligheten. Teckenspråk som nybörjarspråk I har, sedan kursen parallelliserats med Teckenspråk i teori och praktik I, haft högst 12 platser (15-16 studenter med överintag). Antal platser begränsas av att vi pga extremt många timmar färdighetsundervisning enbart har möjlighet att ha 1 övningsgrupp. Nedgången i platser från 2016 har alltså viss teknisk bakgrund. Den stora nedgång vi sett på termin 1 i kandidatprogrammet HT2018 (dvs den trend som syns på flik 2 har accelererat och vi har HT2018 enbart 17 nyregistrerade studenter på termin 1) hör sannolikt samman med att vi 2018 inte haft programmet öppet för sen anmälan. Institutionen för lingvistik har i prognos för 2019 justerat för denna tillbakagång och avser att arbeta för att fylla kurserna motsvarande åtminstone 2017.

* Söktrycket för Teckenspråk I, dvs vår grundkurs _på teckenspråk_ i teckenspråkig

språkvetenskap/teckenspråkslingvistik ter sig realistiskt. I praktiken tackar högst ett tiotal studenter ja till erbjuden plats, och ungefär hälften av dessa registrerar sig och påbörjar studier. Kursen ges på vartannat år (studietakt 50%). Studenterna tar ibland längre tid på sig att avsluta kursen än kursens nominella löptid, och väljer ibland att återkomma till ett senare kurstillfälle.

Söktrycket för alla kurser inom våra kurser _om teckenspråk_ (teckenspråkslingvistik) är generellt lågt eftersom kurserna förutsätter teckenspråkighet då de ges _på teckenspråk_. Vi menar dock att dessa kurser trots lågt söktryck fyller en oerhört viktig funktion genom att erbjuda undervisning _om_ ett språk i visuell modalitet _på_ ett språk i visuell modalitet. Till detta skall läggas att SU har speciellt uppdrag att erbjuda undervisning i teckenspråk.

* Söktrycket till kursen Teckenspråk i teori och praktik II är helt beroende av kursdeltagande i kursen Teckenspråk i teori och praktik I (dvs termin 1 inom HTOTK Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning) då kursen Teckenspråk i teori och praktik II enbart är öppen för programstudenter. Studenter som läst fristående kurs Svenskt teckenspråk som nybörjarspråk I, som är helt parallell med

Teckenspråk i teori och praktik I (se översikt 180927-tsp-hela-kursutbudet.xlsx, fliken "kursutbud ktt- tsp" kolumn C-E och G-I) kan dock antas till senare del av programmet och på så vis påbörja

programmet från termin 2.

* Gällande söktryck kan alltså generellt sägas

- Större studentgrupper förekommer främst på kurser inom HTOTK alternativt kurser parallella med termin 1 på programmet. Det innebär att håsproduktion inom teckenspråk till stor del beror på om programmet kan fylla sina platser.

- Kurser som utöver ovan nämnda kurser drar större grupper studenter (dvs över 20) är LITN01 Inroduktion till svenskt teckenspråk 7,5 hp och LITD02 Taktilt teckenspråk och socialhaptisk kommunikation.

- Kurser utöver ovan nämnda har generellt lågt söktryck och få studenter, precis som översikten visar.

Dock har vårt kursutbud stor visibilitet bland döva, hörselskadade och övriga teckenspråkiga i Sverige.

Flik 3-4, genomströmning

Eftersom de flesta studenterna inom teckenspråk finns på kurser inom svenskt teckenspråk som nybörjarspråk, är god genomströmning på dessa kurser viktiga för institutionen. Siffrorna för våra små studentgrupper som undervisas _på_ teckenspråk ger upphov till ibland stora svängningar. Om vi har två studenter och båda slutför kursen blir genomströmningen 100%, om bara en slutför sjunker genomströmningen till 50%...

* LITN10-LITN12 Teckenspråk som nybörjarspråk I (Flik 3)

Siffrorna för genomströmning under 2017 har blivit fel i underlaget, och det torde vara ett fel som traderats sedan avräkningen inför 2018. Till exempel påstår rad 13 på fliken 3 att kursen LITN12 har en genomströmning om totalt 0% 2017. Baserat på Ladoks bokslut 2017 framgår att kursen har en genomströmning om 87%. Det tycks ha blivit något fel i hanteringen av siffrorna, framförallt för kurserna LITU10 och LITN12, dvs de två kurser som löper parallellt under termin 1 på HTOTK Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning (se bilaga180927-tsp-hela-kursutbudet.xlsx, fliken

"kursutbud ktt-tsp" kolumnerna C-M raderna 15-20), kanske beroende på införandet av Nya Ladok?

Oavsett exakt nivå tycks det ha varit en svacka i genomströmningen under 2015/2016, både för LIYU10 och LITN12. Detta korrelerar med att man arbetat om kursen. Vårt intryck är att kursen nu funnit sin form, och vi menar att den korrekta genomströmningen för 2017, 87%, stöder detta.

* LITN20-LITN21 Teckenspråk som nybörjarspråk II (Flik 3)

Kursen har inte getts sedan 2012, och det är litet av ett frågetecken att det dyker upp registreringar/studenter på denna kurs.

* LIT100-LIT130 Teckenspråk I (Flik 3)

Som tidigare nämnts har kursen mycket få studenter, och genomströmningen blir mycket individberoende. Hela utbildningen Teckenspråk I-II och Kandidatkurs- teckenspråk är rätt

ouppdaterad, och vi har 2017 inlett ett arbete med att se över behörigheter, förväntade studieresultat och kursinnehåll för alla tre kurserna. Kursen ges vartannat år, studietakt halvtid.

När det gäller den bifogade listan förstår jag inte varför rad 36 (LIT130) redovisar 0%

genomströmning då Ladok visar på att en del studenter klarat av de två kurser som gavs under HT17.

Listan speglar dock den realitet som innebär att studenterna ibland nöjer sig med att slutföra HT och hoppar av inför VT.

*LIT200-LIT220 Teckenspråk II (Flik 3)

Kursen ges vartannat år (studietakt 50%). Siffrorna i tabellen tycks vara fel. Studiedeltagande HT 2015 summerar till 5 studenter. Ladok rapporterar 3 som klara VT2016, men diagrammet i den bifogade filen, kolumnerna AA-AF, raderna 37-53, redogör för 2 studenter som klara.

Studiedeltagande HT2016 redovisas i Ladok som 2 studenter vilka inte slutfört.

Genomströmningen lämnar för denna kurs sålunda en del att önska, men denna kurs ingår i den översyn som annonserats av våra teckenspråkiga kurser.

* LIT310 Teckenspråk III (Flik 3)

Många registreringar torde vara omregistreringar. Väl? Det är mycket få studenter som skriver kandidatuppsats i teckenspråk. En stor del av de som nått kandidatnivån avslutar, men det förekommer omregistreringar. Om volymerna är så små som på denna kurs, kanske 3-4 studenter, svänger det alltså precis på så sätt som det gör i tabellen, mellan 25%, 50%, 66,6%, 75% och 100%, men med många terminer på 0% (dvs studenten har kanske optimistiskt omregistrerat sig men inser att det inte hinns).

Oavsett dessa siffror är vi nöjda över att VT 2017 haft 3 studenter som lagt fram sina kandidatuppsatser med godkänt resultat.

* LITU10 Teckenspråk i teori och praktik I (termin 1 på HTOTK Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning), LITU20 Teckenspråk i teori och praktik II (termin 2 på HTOTK Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning) (Flik 3-4)

Den som skriver dessa kommentarer förstår inte logiken i att rapportera dessa båda kurser

tillsammans, medan alla andra rapporteras separat. Siffrorna är dessutom svårbegripliga.

Förresten tycker jag att ni ska kolla upp diagrammet "Teckenspråk i teori och praktik I". De siffror som diagrammet baseras på (dolt inunder själva diagrammet) inkluderar både

"Teckenspråk i teori och praktik I" och "Teckenspråk i teori och praktik II". Det verkar inte stämma med årtal och siffror. Jag tycker det ser fel ut.

Baserat på Ladoks bokslut 2017 över HST/HPR hade LITU10 (HT17) en genomströmning om 88% och LITU20 (VT17) en genomströmning på 91%. Jag kan inte se hur dessa siffror

förhåller sig till siffrorna 0% (HT17) och 40% (VT17).

När det gäller genomströmning för program (Flik 4) är det värt att notera att bortfallet mellan termin 1 och termin 2 skulle vara avsevärt större om inte studenter som läst den fristående kursen LITN12 Teckenspråk som nybörjarspråk (som till sin utformning är parallell med termin 1 inom programmet) beslutat att ansluta till programmet, antingen under HT eller inför VT. I snitt bidrar LITN12 med 4,3 studenter per år till LITU20.

Det är förstås nedslående att se att det är så liten andel av de studenter som påbörjar HTOTK Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning som till sist kommer fram till examen. Vi kan dock konstatera att bortfallet är ungefär av samma magnitud som för Kandidatprogrammet i lingvistik.

Flik 5, prestationsgrad

På flik 5 redovisas prestationsgrad för huvudområdet teckenspråk som helhet. Ett par saker är värda att påpekas.

* Prestationsgrad skiljer sig stort mellan kurser i svenskt teckenspråk som

nybörjarspråk/kandidatprogram i teckenspråk (hög prestationsgrad), teckenspråkslingvistik (avsevärt lägre, men mycket varierande, prestationsgrad) och kvällskurs (LITN01, avsevärt lägre prestationsgrad). Då man slår ihop allting och visar ett genomsnitt blir prestationsgraden rätt bra, ca 70-80%. Vi tror att vi kan förbättra prestationsgraden inom teckenspråkslingvistik.

Det är också värt att notera att avsaknaden av AN från 2014 beror på att huvudområdet

"Teckenspråk" återinrättats 2015 för grundläggande nivå, men att utbildningen på avancerad nivå fått kvarstå inom huvudområdet Lingvistik. Detta motiveras av att den avancerade nivån inom teckenspråk har ett tydligt språkvetenskapligt fokus, och att det magisterprogram som finns baseras på samläsning med övriga magisterstudenter på Lingvistik

Måluppfyllelse

Målen regleras i Högskolelagen, kap 1och Högskoleförordningen bilaga 2, examensordningen samt eventuella lokala mål.

• Analysera hur utbildningens utformning, genomförande och examination främjar studenternas lärande och säkerställer att studenterna uppnått examensmålen när examen utfärdas.

• Analysera hur utbildningens utformning visar på en progression.

• Använd matrismall för examensmålen och ange hur väl de ingående kurserna bidrar till måluppfyllelse. Kommentera matrisen och beskriv vilka styrkor och svagheter som kan identifieras vad gäller måluppfyllelse inom utbildningen.

[Avdelningen för planering och ledningsstöd eller respektive områdeskansli tillhandahåller mallar för examensmålsmatriser.]

Inom huvudområdet teckenspråk fördjupas kunskaperna i tre spår; teckenspråk som

nybörjarspråk, teckenspråkslingvistik och svenska som andraspråk för döva. Kort handlar

progressionenen i alla tre spår om att möjliggöra för studenten att utveckla större säkerhet och

självständighet inom huvudområdets kunskapsstoff. Vi tillämpar, som många andra på universitetet, konstruktiv länkning, för att säkerställa att vi arbetar mot ett givet mål och examinerar studentens färdigheter mot detta mål.

När det gäller frågan om hur vi säkerställer att studenten uppnått examensmålen när examen utfärdas, är svaret att vi menar att det görs eftersom examensmålen borde täckas av de mål som ingår i kurserna i examensbeskrivningen (OBS! det är enbart kategorin

Teckenspråkslingvistik som har en examensbeskrivning och examensgivande kurs). Eftersom dessa kurser nu är rätt ouppdaterade, och enskilda delar har över tid reviderats utan att hänsyn tagits till helheten, skall en översyn göras som kontrollerar hur det ser ut.

Teckenspråk som nybörjarspråk kan dels läsas inom HTOTK Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning, och i detta fall utgör programmet som helhet grund för uppfyllelse av

examensmålen. Studierna leder till examen inom huvudområdet Översättningsvetenskap. I de fall Teckenspråk som nybörjarspråk läses som fristående kurser leder studierna idag inte på något självklart sätt till examen. För examen inom huvudområde behöver studenten läsa kurser inom teckenspråkslingvistik.

Progressionen inom teckenspråk som nybörjarspråk sker till stor del inom språkfärdighet i svenskt teckenspråk. Detta är ett resultat av att språkfärdighet är fokus för insatserna från Institutionen för lingvistik inom HTOTK Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning.

Fördjupningen inom språkfärdighet ledsagas av motsvarande fördjupning av den språkvetenskapliga sidan av svenskt teckenspråk. Inom svenskt teckenspråk syftar

progressionen vidare till att studenten mer och mer självständigt skall kunna ta ställning till vilket språkligt uttryck som skall användas i en given situation och varför. Detta inbegriper både avläsning och produktion. Vi menar att detta speglas av formuleringen av lärandemål i kursplanerna.

Progressionen inom spåret teckenspråkslingvistik utgörs av kurserna Teckenspråk I och II samt kandidatkurs i teckenspråk. Detta tre kurser om vardera 30 hp motsvarar tillsammans de gamla A- till C-kurserna och leder till kandidatexamen enligt examensbeskrivning.

Fördjupningen inom teckenspråkslingvistik sker inom den språkvetenskapliga beskrivningen av teckenspråk i allmänhet och svenskt teckenspråk i synnerhet. Utbildningen avser alltså att motsvara allmän språkvetenskap för språk i visuell modalitet. Progressionen handlar om att studenten förväntas att med allt större självständighet tillämpa metod, analysera data och bedöma situationer.

Progressionen inom spåret svenska som andraspråk för döva utgörs av kurserna Svenska som andraspråk för döva och Översättning svenska/teckenspråk. Någon kandidatkurs i ämnet erbjuds inte.

Fördjupningen inom svenska som andraspråk för döva sker främst inom ett kontrastivt genreteoretiskt studium av svenska och teckenspråkiga texter samt översättning mellan språken. Den typ av progression som är målet är av samma typ som för

teckenspråkslingvistik.

Bilaga 2 visar på genomgång av hur ingående kurser inom spåren i) teckenspråk som nybörjarspråk, ii) teckenspråkslingvistik och iii) svenska som andraspråk för döva bidrar till uppfyllelse av examensmålen. Översikten under flik "översikt-måluppfyllelse" visar på de rätt olika profilerna för kategorierna ovan.

Lärare och annan undervisande personal: Kompetens och kompetensutveckling

• Analysera sammansättningen av lärare och annan undervisande personal avseende vetenskaplig och professionsinriktad kompetens. Redogör för ev. planerade rekryteringar.

• Analysera hinder och möjligheter för att stärka lärarnas vetenskapliga och pedagogiska (och i förekommande fall professionsinriktade) kompetens.

[Avdelningen för planering och ledningsstöd eller respektive områdeskansli tillhandahåller en tabell för lärarkapacitet som ni ska fylla i.]

Inom huvudområdet teckenspråk finns en relativt stor andel adjunkter. Detta motiveras idag främst av av behovet av lärarresurser för stora volymer färdighetsträning inom i) Kandidatprogram för

teckenspråk och tolkning ii) svenskt teckenspråk som nybörjarspråk och iii) uppdragsutbildningen som utförs för SPSM. Ett annat motiv är att det finns få disputerade lärare att tillgå inom området.

Alla undervisande adjunkter har i dagsläget examen på grundläggande nivå, och det är institutionens långsiktiga mål att alla undervisande adjunkter skall ha examen på avancerad nivå. Adjunkterna uppmuntras att ägna tid för egen kompetensutveckling till att nå detta mål.

Bland disputerade lärare har vi medarbetare med specialistkompetens inom svenska som andraspråk för döva, studiet av svenskt teckenspråk, både ur språkvetenskapligt och pedagogiskt perspektiv, och studiet av barns teckenspråkiga utveckling.

Vi planerar i dagsläget inga nyrekryteringar. Givet att studentunderlaget inte förändras alltför mycket menar vi att vi har en väl sammansatt och lagom stor grupp lärare. Vi har kapacitet att genomföra de volymer av färdighetsträning som vårt åtagande kräver, och vi har också disputerad kompetens både vad gäller det didaktiska och det språkvetenskapliga perspektivet.

Ett problem med undervisningstäta kurser, som våra färdighetskurser, är att om sviktande

studentunderlag orsakar reduktion av antal övningsgrupper, blir bortfallet av timmar i ett slag mycket stort, och man får mycket plötsligt övertalighet hos lärarna. På samma sätt ger en plötslig

studenttillströmning snabbt lärarbrist.

När det gäller våra lärares kompetensutveckling bedrivs för närvarande ett omfattande pedagogiskt arbete som syftar till att utveckla en fast vetenskaplig grund för undervisning i svenskt teckenspråk som andraspråk. Arbetet utförs av lärargruppen under ledning av avdelningsföreståndare Ingela Holmström. Arbetet har bl. a. rapporterats av Holmström (2018), och lärargruppen deltar under hösten i konferensen Pro-SIGN2 conference 2018 för att presentera sitt arbete.

Den typ av systematiskt bedriven kvalitetsutveckling knutet till utbildningen som återfinns inom svenst teckenspråk som nybörjarspråk/andraspråk och svenska som andraspråk för döva (och vars resultat även kan tillämpas inom vår uppdragsutbildning) är inte lika stark inom teckenspråkslingvistik.

Inom teckenspråkslingvistik har lärarna sin avtalade egna kompetensutveckling/egna forskning, men denna kompetensutveckling har inte samma självklara fokus riktat mot utveckling av undervisningen.

Kurs- och utbildningsuppföljning

• Beskriv hur ni arbetar med

- uppföljning av samtliga kurser, inklusive examensarbeten

- uppföljning av hela utbildningen, inklusive progressionen mellan kurser

• Kommentera och analysera kurser som ni anser har särskilda styrkor och som därmed kan utgöra goda exempel. Kommentera även kurser där svagheter har identifierats. Utgå t.ex. ifrån:

- studenternas bedömningar av kurserna - studenternas prestationer på kurserna - lärarnas kommentarer till kurserna

• Kommentera, i den mån det finns utvärderingar gjorda av hela utbildningen, även studenternas synpunkter på utbildningens styrkor och svagheter.

[Exempel på underlag: Kursrapporter eller andra sammanställningar från kurser och utbildningsvärderingar.]

Här kommer vi sannolikt att bli uppmanade att lämna in en åtgärdsplan…

Vi har av och till misslyckats med att få stabilitet och struktur i uppföljningen av våra kurser och dokumentation av resultatet. Under HT17 fanns problem som gjorde att de kursvärderingar som faktiskt gjordes av lingvistik inom HTOTK kandidatprogram i teckenspråk och tolkning, av någon anledning inte kom till programsamordnare och sålunda inte heller till den gemensamma uppföljningen på planeringsdagen till våren.

För att råda bot på problemen anställdes under HT17 en amanuens, som tyvärr gjorde så många misstag under VT18 så att vi inte fick in något underlag att tala om vad gäller kursvärderingar.

Så snart detta dokument är färdigskrivet skall vi ta tag i frågan och göra upp en skriftlig rutin för att säkerställa vem som gör vad -- och var man kan kolla upp det.

Den uppföljning som vi i teorin gör löpande, men som vi alltså i praktiken i hög grad misslyckats med under 17/18, handlar till större delen om kursvärderingar. Dessa samlas in, sammanställs och granskas därefter av studierektor som förmedlar sammanställning till lärare (och ev ämnesföreståndare) för kommentar. Utifrån synpunkter diskuteras förändringar i kursen med studierektor (och ev

ämnesföreståndare) som bereder eventuella förändringar i kursplanerna och andra kursdokument och bevakar att dessa dokument kommer till IS.

När det gäller mer strukturerad uppföljning av examenmålen utifrån examensbeskrivning, har vi inga fasta rutiner. Nu är en sådan genomgång i alla fall planerad eftersom vi efter byte fram och tillbaka av huvudområdet inser att det råder en generell oordning som behöver städas.

Allt detta kan låta väldigt oordnat, men vi vill också lyfta fram att vi har positiva punkter. Det finns ett nära arbete i lärarkollegiet inom huvudområde teckenspråk. Lärarna arbetar tillsammans för att formulera en gemensam linje, skapa tydliga mål och skapa en fast grund för hur svenskt teckenspråk skall undervisas. T.ex. arbetar man med att utveckla bedömningsmallar enligt CEFR (Common

European Reference for Languages) för att göra stabilare bedömningar av studenternas framsteg och att utveckla kursmaterial som på bästa sätt stöder progressionen i språkinlärningen. Arbetet leds av

biträdande lektor Holmström, och rapporteras i Holmström (2018). Vi vill vidare lyfta fram att studenterna på HTOTK Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning i kursvärderingar från 2017 varit mycket positiva till lärarna på lingvistiks kurser, och generellt också till undervisningen. Det som fått anmärkningar är administrativa problem och studenterna har också pekat ut det faktum att vissa studenter kan komma mindre väl förberedda till undervisningstillfällen som ett problem.

När det gäller kursvärderingar för teckenspråkslingvistik och svenska som andraspråk för döva har vi problemet att studenterna är så få att man kan ifrågasätta om de fortfarande kan anses som anonyma.

Vi tror att vi, trots svajig dokumentation, har rätt god koll på studenternas uppfattning av tillståndet;

mindre väl organiserad administration men mycket uppskattade lärare. Denna insikt hindrar oss på intet sätt att försöka att styra upp den administrativa sidan.

HTOTK Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning utvärderas på programnivå av värdinstitutionen Svenska och flerspråkighet. Övriga kurser på grundläggande nivå är alla fristående och utvärderas i första hand per delkurs, och, om möjligt per termin.

Utvecklingsarbete

Utifrån identifierade styrkor och svagheter:

• Vilka förändringar har genomförts inom utbildningen under den senaste treårsperioden?

Beskriv åtgärder och resultat av dessa åtgärder.

• Vilka förändringar planerar ni att vidta men ännu inte genomfört och vilken är tidsramen?

• Hur arbetar ni med att främja jämställdhet och breddat deltagande avseende utbildningens förutsättningar, innehåll och genomförande?

* Åtgärder som vidtagits under den senaste treårsperioden

Den senaste treårsperioden har karakteriserats av ett intensivt utvecklingsarbete främst vad gäller kurser inom kategorin Svenskt teckenspråk som nybörjarspråk/KTT. Forskare på institutionen har bedrivit ett forskningsarbete kring att utveckla en standardiserad nivåbedömning av språkfärdighet för svenskt teckenspråk enligt CEFR. Vidare har man bedrivit projekt för att skapa ett vetenskapligt underlag för hur progressionen i undervisningen skall läggas upp, liksom hur studentens

kunskapsinhämtning påverkas av undervisning av hörande jämfört med döv lärare, samt

inlärningsgången i ett språk med visuell modalitet, se bl. a. Holmström 2018. Rön inom detta arbete har speglats av revisioner i kursplanerna, främst inom de kurser som rör svenskt teckenspråk som nybörjarspråk. Arbetet har involverat både disputerad och odisputerad lärarpersonal.

Utvecklingsarbetet har lett till omarbetning och revisioner av våra kursplaner rörande svenskt teckenspråk för nybörjare, dvs främst rörande kurser inom HTOTK Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning och med programmet parallella kurser.

* Åtgärder vi planerar att vidta, men som ännu inte genomförts

- En ordentlig översyn av våra tre fristående kurser inom teckenspråkslingvistik, dvs de tre 30-hp- kurser som ingår i examensbeskrivningen för examen på grundläggande nivå i huvudområdet

teckenspråk. Vi gjorde våren 2018 några snabba revisioner av Teckenspråk II, och arbetar nu med att revidera kurserna Teckenspråk I och Teckenspråk-kandidatkurs inför HT19 samt Teckenspråk II inför HT20. Vi har förvisso lappat i kursplanerna genom åren, men det som nu behövs är en mer planerad genomgång av hela sekvensen.

- Relaterat till översynen ovan behöver vi se över vår examensbeskrivning. Mer precist vill vi se hur vi skulle kunna lägga upp en övergång från Svenskt teckenspråk som nybörjarspråk till

teckenspråkslingvistik så att intresserade studenter inom svenskt teckenspråk som nybörjarspråk kan läsa till examen.

Vidare behöver vi utveckla tydligare rutiner för hur vi samarbetar kring planering och administration av våra kurser. Problemen med t.ex. kursvärderingar har VT18 varit oacceptabla.

* Främjande av jämställdhet och breddat deltagande

Vi har en självklar aspekt av detta arbete i och med att huvudområde teckenspråk arbetar för att döva och hörselskadade studenter ska kunna få lära sig om sitt språk på samma sätt som hörande. Vi bedriver ett ständigt arbete med att hantera studenter med gymnasiebetyg som inte konformerar till normen, beroende på att vissa mål helt enkelt inte kan uppnås. En döv elev har t.ex. av naturliga skäl svårt att uppnå målen för t.ex. muntliga prestationer i engelska språket, vilket i förlängningen ger problem.

Vi arbetar just nu med att säkra att våra kurser om teckenspråk skall vara tillgängliga och att döva och hörselskadade studenter inte ska utestängas utifrån paradoxala skäl. Vår

studievägledare i teckenspråk har tagit initiativ till vidareutbildning inom bedömning av reell

kompetens, eftersom vi inte sällan ställs inför den typen av frågor.

Organisation av kvalitetsarbete

• Hur är kvalitetsarbetet kring utbildningen organiserat?

• Hur fungerar samarbetet mellan institutioner på kurs- och programnivå?

• På vilket sätt säkras studentinflytandet?

• Hur ges plats för, i förekommande fall, externa intressenter t.ex. representanter för arbetslivet och alumner i arbetet med planering och uppföljning av utbildningen?

• Hur säkerställer ni att utbildningen svarar mot arbetslivets behov?

Vi har relativt olika ansatser på Institutionen för lingvistik för hur kvalitetsarbetet är

organiserat. Generellt arbetar vi genom att synpunkter från kursvärderingar eller lärare tas upp av studierektor som övervakar att kursplaner/andra kursdokument revideras.

Vi dock ser att det område arbete som bedrivits gemensamt i lärargruppen för svenskt teckenspråk och som karakteriseras av tätt samarbete i lärarteam (som även inkluderar både studierektor och ämnesföreståndare) med tydliga gemensamma mål för utveckling verkar ge mer genomgripande resultat.

Samarbetet med Institutionen för svenska och flerspråkighet/KTT rörande HTOTK

Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning fungerar i grunden bra. Vi har goda kontakter med lärare och programsamordnare och drar i de allra flesta fall åt samma håll. Vi har haft en del problem i samarbetet kring schemaläggningen, och detaljerna kring ekonomin är betungande Studentinflytandet säkerställs genom kursvärderingar, möjlighet att delta i vissa

planeringsdagar, studentråd och i institutionsstyrelse och andra beslutande organ på institutionsnivå.

Vi skulle gärna ta emot alumner eller externa intressenter från arbetslivet för att planera och följa upp vår utbildning, men t.ex. verkar det inte vara så många externa arbetsgivare som är jätteintresserade. Tyvärr.

När det gäller HTOTK Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning organiseras kontakt med arbetslivet på programnivå. När det gäller kontakt med framtida arbetsgivare för övriga områden så behöver vi nog erkänna att vi har svårt att skapa en bild av vilka arbetsgivare som egentligen finns för teckenspråkslingvister, vilket naturligtvis gör det svårare att kontakta dessa arbetsgivare.

Ö vrig organisation och administration

• Hur fungerar administrationen av utbildningen?

• Hur är studie- och karriärvägledningen organiserad? Hur informeras studenterna om en framtida arbetsmarknad?

• Hur samlar ni in och tar tillvara på alumners synpunkter på utbildningen?

Hur fungerar administrationen av utbildningen?

Avdelningen för teckenspråk har det senaste året initierat en omorganisation av administrationen och denna har ännu inte helt satt sig. I nuläget är administrationen utspridd på relativt många individer, men vi arbetar mot att på sikt koncentrera mer av uppgifterna till färre individer. Vi tror att dessa förändringar kommer att kunna genomföras fullt ut under 2020, då nuvarande biträdande lektor kan befordras till lektor. Vi avser på sikt att överföra mer av studierektorsansvaret på nuvarande

avdelningsföreståndare.

Huvudområdet teckenspråk har vid Institutionen för lingvistik följande administration direkt knuten till utbildningen i Svenskt teckenspråk som nybörjarspråk, Teckenspråkslingvistik och Svenska som

andraspråk för döva:

* Avdelningsföreståndare Teckenspråk. Ansvarsområde: pedagogisk planering och ledning, ledning av adjunktsgruppen, samordning av lärarteamet. 15 %

* Ämnesansvarig Svenska som andraspråk för döva 5%

* Biträdande studierektor, Ansvarsområde: kursplaner, tjänstgöringsplaner, IS-ärenden. 10 %

* Biträdande studierektor. Ansvarsområde: biträder avdelningsföreståndare vid pedagogisk planering, leder schemaarbete. Studievägledning, planering av mentorsinsatser 25% (Lingvistik) +15% (KTT).

* Amanuens. Ansvarsområde vissa mentorsinsatser, schemaläggning, lokalbokning, administration av kursvärderingar. 30%

Utöver insatserna ovan finns på Institutionen för lingvistik institutionsgemensam kursadministratör och samordnande studierektor.

Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning har sin huvudsakliga administration vid Institutionen för Svenska och flerspråkighet/Tolk- och översättarinstitutet. Programmet har en styrgrupp av medarbetare från TÖI och lingvistik. Till programmet har TÖI också knutit en programsamordnare, och en

kursadministratör. Programsamordnaren fungerar som sammankallande till lärar- och planeringsmöten, bereder och följer upp frågor och praktiska göromål.

Kursvärderingar sköts för närvarande av kursgivande institution, och resultatet följs upp vid gemensamma planeringsdagar där programsamordnare, lärare, avdelningsföreståndare och studierektorer deltar. Vid uppföljning av kursvärderingarna tas också förslag/planering avseende revision av kursplaner upp.

Schemaläggning görs av kursgivande institution. Denna del kräver ett välsmort samarbete mellan Institutionen för lingvistik och Svefler/TÖI.

Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning kräver avsevärt mer av administrativa insatser än de de fristående kurserna i teckenspråkslingvistik. Utöver att det handlar om att ett program är mer komplext än fristående kurser, hänger det även samman med att kandidatprogrammet har avsevärt större volym vad gäller undervisningstimmar och också både fler lärare och studenter än de fristående kurserna inom huvudområdet teckenspråk.

När det gäller teckenspråkslingvistik är administrationsinsatserna blygsammare och sköts i samråd mellan avdelningsföreståndare, lärare och studierektorer.

Karriärvägledning för Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning är i första hand tänkt att göras av studievägledare vid Institutionen för Svenska och flerspråkighet/TÖI. Eftersom programstudenterna läser de första två terminerna till större delen på Institutionen för lingvistik faller dock en stor del av löpande studievägledning på Institutionen för lingvistik. Programsamordnare ansvarar för kontakter med avnämare och aktiviteter som syftar till kontakt mellan studenter och framtida möjliga

arbetsgivare.

När det gäller karriärvägledning för studenter på övriga kurser inom huvudområde teckenspråk ser det annorlunda ut. Studenter på teckenspråkslingvistik och svenska som andraspråk för döva läser inte en yrkesutbildning, utan av intresse för studiet av teckenspråk eller svenska som andraspråk för döva.

Större delen av studievägledningen till dessa studenter handlar om rådgivning rörande frågor om behörighet inför ansökan.

Alumners synpunkter samlas i dagsläget inte in på ett strukturerat sätt.

Ö vrigt

Jag tror att jag redan tydligt deklarerat att vi är mitt uppe i en rätt genomgripande översyn av våra kurser inom huvudområde teckenspråk. Det gör att vi kanske kan skylla ifrån oss litet att allt inte är perfekt, men det gör också att vi är oerhört tacksamma för allt stöd som hjälper oss att förbättra vår utbildning.

Som steg ett ser vi

* arbetet med att förbättra organisationen av administrationen

* arbetet med kursdokument

* arbetet med ny examensbeskrivning

Vidare handlar våra framtidsplaner om att utveckla en tredelad uppdragsutbilding för specialskolemyndigheten SPSM. Institutionen för Språkdidaktik har tillsammans med Institutionen för lingvistik, anhållit om att få erbjuda teckenspråk i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU).

Till detta kommer att vi har tankar på hur vi kan utveckla nya inslag inom huvudområde

teckenspråk, t.ex. har vi diskuterat fortbildning för teckenspråkstolkar inom området

internationella tecken. Vi undersöker också hur vi kan etabelra ett tätatre samarbete mellan

huvudområde teckenspråk och huvudområde lingvistik.

Mall fastställd av Rebus 2018-05-04, rev. 2018-06-19

Granskningsrapport: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Vart tredje år ska en utbildningsrapport för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå lämnas till respektive områdesnämnd. Efter granskning av rapporten och annat underlag ska nämnden ge skriftlig återkoppling till berörd/-a institution/-er eller motsvarande. Återkopplingen sker bland annat genom en granskningsrapport som skrivs i mallen nedan.

Kursiverad text är förtydliganden.

Huvudområde/Program/

Utbildning

Lingvistik, Avdelningen för teckenspråk

Rapporten avser grundutbildingen i Teckenspråk (90 hp):

Teckenspråk I (LIT130, delkurs 1, 2, 3, 4) Teckenspråk II (LIT220, delkurs 1, 2, 3, 4)

Teckenspråk – kandidatkurs (LIT310, delkurs 1, 2, 3).

Granskningsgrupp (namn, titel och organisatorisk tillhörighet)

BUGA Pilot

Kontaktperson Sarah Holst Kjaer Datum för slutversion 2018-11-XX Hur har studenterna

medverkat under arbetet med framtagandet av rapporten?

Studenterna har inte medverkat.

Uppskattad tidsåtgång för gruppens arbete med rapporten

Bedömningsprocessen och eventuellt övrigt underlag

Här beskriver granskningsgruppen kortfattat

• sina interna avstämningar i gruppen och upplägg av bedömningsarbetet,

• eventuella avstämningar, inklusive syfte, med berörd/-a institution/-er eller motsvarande efter att utbildningsrapport och annat underlag lämnats in till områdesnämnden samt

• eventuellt övrigt skriftligt underlag som använts under bedömningen (förutom utbildningsrapport, examensmålsmatriser, statistiska uppgifter samt lärartabell).

Syftet med dessa tre punkter är att ge underlag till utvärderingen av delar av pilotens metod. Under ordinarie granskningar kvarstår förmodligen en eller flera punkter, men det återstår att se.

Skriv in text här…

Närvaronde rapport har författats av huvudansvarig granskare (Sarah Holst Kjaer) och har dessutom co-granskats (Johan Berg). Hela gruppen har avstämt syftet för granskning: relationen mellan examensmål och lärandemål (som de framkommer i bilagorna Examensbeskrivning och kursplaner).

Progressionsutvecklingen har värderats i relation till granskade utbildning (Kandidatutbildning i teckenspråk (LIT130, LIT220, LIT310)), dessutom har progressionen värderats i relation till Den taxonomiska matrisen.

Författeren (Sarah Holst Kjaer) har dessutom kontaktat studierektor Sofia Gustafson Capkova, Inst. För lingvistik, Teckenspråk i syftet att motta en statistik bilaga (skapat av Avdelningen för planeringsstöd och ledningsstöd (APL) och som refereras i rapporten under Bakgrundsuppgifter under benämningen

”Flik 1-2, söktryck […] Flik 3-4 genomströmning […] Flik 3 […]”) som verkat bortkommit under inlämnings- och/eller distributionsprocessen till granskningsgruppen.

Granskningsgruppen har diskuterat hur examensmålsmatrisen har presenterats av uppdragsgivaren (BUGA pilot), samt hur matrisen har blivit tolkat av institutionen. Granskningsgruppen har erfarit att matrisen bör förändras i framtidiga undersökningar.

Utbildningens utformning

Som underlag för bedömning ska granskningsgruppen bland annat använda svar under rubriken

”Utbildningens utformning” i utbildningsrapporten, dvs. institutionens beskrivning av

• eventuella program, inriktningar och studiegångar med fokus på progressionskurser samt

• övriga fristående kurser inom utbildningen.

Gruppen bör här även föra fram eventuella rekommendationer som kan bidra till kvalitetsutveckling av utbildningens utformning.

Skriv in text här …

Föreliggande rapport granskar Kandidatutbildningen i Teckenspråk ((LIT130, LIT220, LIT310, totalt 90 hp, halvfart 50 %) som också, i Utbildningsrapporten, Utbildningens utformning, betecknas som

”kategori II Teckenspråkslingvistik”. Det totala utbudet skisseras sålunda:

Utbildningen inom huvudområdet Teckenspråk delas in i tre kategorier på grundnivå:

I. ”Svenskt teckenspråk för nybörjare” som är del (termin 1 och 2) av HTOTK Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning i samarbete med Tolk- och översättarinstitutet vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.

II. Teckenspråkslingvistik (min kursivering, granskningsobjekt) III. ”Svenska som andraspråk för döva”

I samband med ”Kategori I. Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning (KTT, 180 hp)” ges dennas första och andra termin av teckenspråksämnet. Första termin ges/samläsas också som

grundutbildningen ”Svensk teckenspråk som nybörjarspråk” (30 hp) som också ges som fristående kurs (termin 1, delkurs 1-5, termin 2, delkurs 2, 4 och 5, termin, 3 delkurs 2 och termin 4, delkurs 4).

Alltså ges totalt 11 kurs (av varierande pointtal) som fristående kurs i samband med ”Svensk teckenspråk som nybörjarspråk”.

”Kategori II, Teckenspråkslingvistik” (90 hp) – som här granskas – ges på halvfart (50 %) och är strukturerad i en 3-årig modell av 4 x 7,5 hp delkurs pr. år som avslutas med tredje året med 2 x 7,5 hp delkurs och en kandidatuppsats (15 hp). I Utbildningsrapporten, Utbildningens utformning påpekas (enligt dokumentet Kursplan för Teckenspråk I (LIT130, s. 1 Kursens innehåll) att ”kursen ges på teckenspråk och förutsätter därför mycket goda kunskaper i teckenspråk”. Kandidatutbildning i teckenspråk definieras i rapporten som ”mer teoretiskt” och ”innehåller inte färdighetsträning” och har därför också ett mindre timtal än Kandidatprogrammet KTT. Totalt 7 av 10 7,5 hp kurs ges också som fristående kurs.

”Kategori III, Svenska som andraspråk för döva”(2 x 30 hp kurs) ges på halvfart (50 %). Utöver dessa kurser finns en fristående kurs om 7,5 hp på grundläggande nivå. Enligt rapporten undervisas kursen på svenskt teckenspråk. Här ges dessutom et distansupplägg. Kursutbudet inom svenska som andraspråk för döva innehåller ingen examenskurs, så dessa kurser leder inte ensamma till examen. Kurserna kan läsas som breddningskurser tillsammans med teckenspråkslingvistik.

Enligt rapporten bilagor finns tre 7,5 hp kurs (LITF03, LITP01, LITD02) som inte ges i aktuellt kursutbud.

Dessutom ges en kompetenshöjande uppdragsutbildning (30 hp) för lärare anställda i specialskolan som beställs av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Tillsammans med SPSM har man utvecklat ett kurspaket om tre kurser i progression som planeras påbörjat från HT19. Kurserna undervisas på svenskt teckenspråk. Kursutbudet innehåller ingen examenskurs och leder inte till examen.

Det framföras att kurserna i teckenspråkslingvistik bara ges vid Institutionen för lingvistik, SU. För att möjliggöra studiet av teckenspråkslingvistik till studenter bosatt på andra platser i landet, är delar av kursutbudet (tre fristående kurser om 30-hp vilka, tillsammans med breddningskurser, kan leda till kandidatexamen) utvecklat i distans/halvdistansformat.

Det värderas positivt att Avdelningen för teckenspråk samarbetar inom program (HTOTK

Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning) därför att det kan öka student-genomströmningen inom et mindre ämne.

Att man arbetar nära uppdragsgivera i det omgivande samhället och stärker kompetensen bland yrkesaktiva är också väldig positivt. (Halv)distans utbildning uppfattas dessutom väldig positivt och som en relevant nisch man kanske kan profilera bättre. Dock kan man undersöka möjligheten för att dessa aktiviteter också leder till att studenten kan ta ut en examen. Detta kan uppfattas som en professionalisering av verksamheten och starke värdet av utbildningen.

Kurs på avancerad nivå (LIT749, LIT730) berörs inte här.

Bakgrundsuppgifter

Som underlag för bedömning ska granskningsgruppen bland annat använda svar under rubriken

”Bakgrundsuppgifter” i utbildningsrapporten, dvs. institutionens kommentarer om tillhandahållna statistiska uppgifter om

• studentgruppens sammansättning,

• genomströmning/prestationsgrad samt

• söktryck.

Gruppen bör här även föra fram eventuella rekommendationer som kan bidra till kvalitetsutveckling av aspekter som återfinns i punkterna ovan.

Skriv in text här…

I framställningen förklaras det (s. 3), att det finns olika diskrepanser eller ”oreda” siffror mellan upplysningar som har tagits fram av Avdelningen för planering och verksamhetsstöd och de

upplysningar som finns i andra system. Siffrorna för genomströmning under 2017 har också blivet fel i underlaget när man jämföra med Ladoks bokslut i 2017. Et exempel är att HÅS prognoser verkar vara fel. Et annat exempel är att Teckenspråk upphörda som huvudområde i 2011 men att gamle kursplaner fortsatt har används efter 2011. Dessutom (s. 5) är det en kurs som inte har gets sedan 2012 men studenter synas som registrerade på denna kurs.

Det ges (s. 4) olika siffror som t.ex. att det i HT18 var 17 nyregistrerade studenter på Svenskt

teckenspråk för nybörjare (del av HTOTK Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning). Det påpekas i rapporten (s. 5) att ”Teckenspråk I-II och Kandidatkurs Teckenspråk” har ”mycket få studenter”,

”många omregistreringar” och ”3 studenter” som avslutade kandidatexamen VT17 med godkänt resultat.

När det gäller antagningstal, HÅS’er, genomströmningssiffror, prestationsgrader och procenttal är det oklart vilka upplysningar som gäller i rapporten. Förutom att administrativa fel ges som förklaring på oredan framstår det också så att studenttalet och genomströmningen er låg.

Dock är det oklart hur många studenter som faktisk behövs i yrkeslivet och hur många det är nödvändigt att producera. Kanske man bör fokusera på detta behov for, härifrån, analysera hur man best rekryterar och vidmakthåller dem?

Mot bakgrund av påståendet om låg genomströmning och ”omregistreringar” (s. 4), är det en rekommendation att undersöka orsaken till detta, samt varför studenter som har anmält sig till en utbildning inte följer den till slut och tar examen?

När det gäller studentgruppens sammansättning, värderas det rapporten att studenter som rekryteras till utbildningen, av fler anledningar, ”inte konformerar till normen” (s. 10). T.ex., förklaras det, kan utbildningen vara relevant för en ”hörselskadat student” som dock inte nödvändigtvis kan leva upp till kraven i t. ex muntliga engelska prestationer. Dock påpekas det (s. 10) att studievägledarna har tagit initiativ till att bli ”vidareutbildad inom bedömning av reell kompetens” hos studenterna. Detta uppfattas som positivt.

Det ska läggas till att det i Kursplan för teckenspråk I (LIT130) under rubriken Kursens innehåll indikeras att kursen ”förutsätter mycket goda kunskaper i teckenspråk”. Även om formuleringen inte syftar mot et förkunskapskrav, men istället den faktiska utbildningsverklighet, så kan en formulering som denna kanske utgöra en paradox. Det framstår som motsägelsefullt. I Lokal examensbeskrivning (SU FV-3.2.5-1711-16) som nivån på grundutbildningen bör tillmötesgå i al fall i början av

utbildningen, formuleras det under punkt 3 (s. 1) att ”utbildningen ska väsentlige bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan […]”.

Det rekommenderas att fortsätta undersöka hur krav till studentens kompetenser (vid studiestart) kan gynna genomströmningen. Dessutom rekommenderas det att anpassa utbildningen till yrkeslivets behov, precis som det redan görs i samarbetet med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Det rekommenderas också att jobba systematisk med studentinvolvering och studenters kursvärderingar av utbildningen.

Måluppfyllelse

Som underlag för bedömning ska gruppen bland annat använda svar under rubriken ”Måluppfyllelse” i

utbildningsrapporten, det vill säga institutionens

• analys av hur utbildningens utformning, genomförande och examination främjar studenternas lärande och säkerställer att studenterna uppnått examensmålen när examen utfärdas,

• analys av hur utbildningens utformning visar på en progression samt

• kommentarer till och analys av ifylld/-a examensmålsmatris/-er, inklusive styrkor och svagheter som kan identifieras vad gäller måluppfyllelse inom utbildningen.

Gruppen bör här även föra fram eventuella rekommendationer som kan bidra till kvalitetsutveckling av aspekter som återfinns i punkterna ovan.

Skriv in text här…

I närvarande undersökning av Kandidatutbildning i teckenspråk kan examensmålsmatrisen tyvärr inte användas då den i sin nuvarande form inte hänvisar till en jämförelse mellan Lokal

examensbeskrivning (SU FV-3.2.5-1711-16) och kursplanerna Teckenspråk I (LIT130), Teckenspråk II (LIT220) och Kursplan Teckenspråk – kandidatkurs (LIT310). Dessa dokument används i stället i det följande.

Måluppfyllelse: Vid läsning av aktuella kursplaner uppnås samtliga examensmål som angett i Lokal examensbeskrivning åtminstone en gång under utbildningens gång, vilket också är kravet i

högskoleförordningen (HF). Utbildningens utformning, genomföring och examination borde därför i stor grad vara främjande för studenternas lärande. Vid jämförelse av dokumenten bör det också kunna konkluderas att examensmålen är uppfyllt när studenten tar ut sin examen.

2-3 examensmål (av samma karaktär) syns dock inte uppnått: När man jämföra Lokal

examensbeskrivning (SU FV-3.2.5-1711-16) med aktuella kursplaner är det oklart hur utbildningen examinerar följande kunskaper och färdigheter: ”beredskap att möta förändringar i arbetslivet”; ”utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskap inom området”, ”visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper”.

Detta är en brist som behöver åtgärdas.

Utbildningens progression: Vid jämförelse av förväntade studieresultat i Teckenspråk I, II och Teckenspråk – kandidatkurs finns en korrekt progression i utbildningens gång (t.ex. är kursmålen mycket systematisk framställda i steg som att redogöra – beskriva – tillämpa – analysera). Enligt Den taxonomiska matrisen framstår det också så att beskrivningen av utbildningens förväntade

studieresultat är placerat på ’rätt nivå’ (grundutbildningsnivå). Detta är en styrka.

I utbildningsrapporten påpekas det att man har relativt liten kontakt med yrkesliv och alumner. Man påpekar att man i dagsläget inte jobbar systematisk med dessa relationer (s. 12). Det rekommenderas att fokusera på utvecklingen av dessa relationer i syftet att få inspel till hur man kan infoga de examensmål som handlar om (förändringar i) arbetsliv och dialog (innanför och utanför) grupper.

Lärare och annan undervisande personal: Kompetens och kompetensutveckling

Som underlag för bedömning ska gruppen bland annat använda svar under rubriken ”Lärare och annan undervisande personal: Kompetens och kompetensutveckling” i utbildningsrapporten, det vill säga institutionens

• analys av sammansättningen av lärare och annan undervisande personal avseende

vetenskaplig och professionsinriktad kompetens,

• redogörelse för planerade rekryteringar samt

• analys av hinder och möjligheter för att stärka lärarnas vetenskapliga och pedagogiska (och i förekommande fall professionsinriktade) kompetens.

Gruppen bör här även föra fram eventuella rekommendationer som kan bidra till kvalitetsutveckling av aspekter som återfinns i punkterna ovan.

Skriv in text här...

Enligt högskoleförordningen ”ska utbildningen vila på beprövat erfarenhet”.

Det är positivt att utbildningens lärare beskrivas som ”kompetente och engagerade” som det hävdes i Utbildningsrapporten. Dessutom förklaras det att ”utveckling av utbildningen är forskningsnära” (s. 1).

Lärarna är ”mycket uppskattade” bland studenterna (s. 9). Det finns dock ”få disputerade lärare att tillgå inom området” och huvudparten av lärarna som undervisar i nuläget är ”adjunkter med examen på grundläggande nivå”. Vi förstår ju att ”det forskningsnära” i formuleringen syftar mot utveckling av utbildningen. Dock uppfattar vi det som tveksamt att personalen kan utveckla utbildning när det i stor utsträckning inte är forskningsutbildad.

I dagsläget planeras inga nyrekryteringar och lärargruppen är ”väl sammansatt och lagom stor” (s. 8) i relation till arbetsbelastningen.

I administrationen har man ”misslyckats” med att få stabilitet och struktur kring kursvärderingar och det förklaras att man på nuvarande tidpunkt inte innehar studentutvärderingar i perioden HT17-VT18 (s. 9).

Avdelningen och lärargruppen har inslag av pedagogisk kompetensutveckling, men speciellt innanför utbildningarna Svensk teckenspråk som nybörjarspåk/andraspråk (Kategori I, se ovanför) och Svenska som andraspråk för döva (Kategori III, se ovanför), men tendensen är inte ”lika stark” (s. 8) i

Kandidatutbildning i Teckenspråk (Kategori II, se ovanför) som denna granskning syftar på.

På grunn av kravet i högskoleförordningen, är det positivt att lärarna uppfattas som kompetente och att utveckling av utbildningen förstås som forskningsnära.

Det väcker dock oro att akademisk personal inte har påpekat eller krävt att administrationen skulle få ordning på att insamla studenternas kursvärderingar. Speciellt med tanke på att dessa utvärderingar ska komma varje termin och har som mål att fungera som inspel till förbättringar av kurs, kurslitteratur och undervisningsförlopp.

På kort sikt rekommenderas det att lärarna ges redskap till att förbättra sin egen självmonitorering. T.ex.

bör de instrueras i vad man kan och bör förvänta sig av det administrativa stödsystemet. En årscykel med datum för när t.ex. olika undersökningar bör vara klara till implementering i undervisningen kan kanske göra stödsystemet transparent för lärarna. På lång sikt rekommenderas det att rekrytera flera med doktorsgrad.

Kurs- och utbildningsuppföljning

Som underlag för bedömning ska gruppen bland annat använda svar under rubriken ”Kurs-och utbildningsuppföljning” i utbildningsrapporten, det vill säga institutionens

• beskrivning av arbetet med uppföljning av samtliga kurser, inklusive examensarbeten,

• beskrivning av arbetet med uppföljning av hela utbildningen, inklusive progressionen mellan kurser,

• kommentarer och analys av kurser som institutionen anser har särskilda styrkor och som

därmed kan utgöra goda exempel,

• kommenterar om kurser där svagheter har identifierats samt

• kommentarer till studenternas synpunkter på utbildningens styrkor och svagheter, i den mån det finns utvärderingar gjorda av hela utbildningen.

Gruppen bör här även föra fram eventuella rekommendationer som kan bidra till kvalitetsutveckling av aspekter som återfinns i punkterna ovan.

Skriv in text här…

Avdelningen för teckenspråk analyserar arbetet med uppfölgning av hela utblidningen (inklusive progression mellan kurs) på detta vis (s. 9):

Administratation: Efter byte av huvudområdet inses det att ”en rutin kring uppföljning av examenmålen utifrån examensbeskrivning bör etableras” […]. Det som man har fått, påpekar man i rapporten, är

”anmärkningar på administrativa problem”.

Goda exemplen finns inom pedagogisk kompetensutväckling: I lärarkollegiet inom huvudområde teckenspråk förklaras det att ”lärarna arbetar tillsammans för att formulera en gemensam linje, skapa tydliga mål och skapa en fast grund för hur svenskt teckenspråk skall undervisas. Man jobbar redan med - och har en ansvarshavende person - i ”utveckling av bedömningsmallar enligt CEFR (Common European Reference for Languages). Målet är att göra stabilare bedömningar av studenternas framsteg och att utveckla kursmaterial som på bästa sätt stöder progressionen i språkinlärningen”.

Uppföllning av utbildning: Å ena sidan påpekar man att samarbetet kring HTOTK Kandidatprogram i teckenspråk och tolkning med programmets värdinstitution Svenska och flerspråkighet är

välfungerande. Å andra sidan förklarer man att ”övriga kurser på grundläggande nivå alla [er] fristående och utvärderas i första hand per delkurs, och, om möjligt per termin”.

Studenternes synpunkter är inte representerade pga. ”misslyckandet med stabilitet och struktur” i uppföljningen av kurser (kursvärderingar) som tidigare nämnt. Avdelingen är uppmärksam på denna svakhet och har planer för åtgärdar, t.ex. att ”göra en skriftlig rutin för att säkerställa vem som gör vad och var man kan kolla upp det”. Dock förklaras det - också som tidigera nämnt - att när det gäller kursvärderingar för Teckenspråkslingvistik (Kategori II) och Svenska som andraspråk för döva (Kategori III) har man problem att ”studenterna är få”. Detta begränser anonymiteten. Dock har studenterne i begränsat mån pekat ut problemet att ”vissa studenter kan komma mindre väl förberedda till undervisningstillfällen”.

Det er positivt att samarbetet kring HTOTK Kandidatprogram fungerar bra. Det reckommanderas att avdelningen blir mera konkret i utvärderingen av ägna kurs och utbildningar: vad bör faktisk åtgärdes när nya kvalitetssäkringsrutiner etableras? T.ex. nämns inte et fokus på hur studenternes examensarbete - där det inte finns i utbildiningsstrukturen – kan analyseras och möjligen etableres. Motivationen här är dels – som tidigere namnt – at starke utbildingens status, men et examensarbete säkrar också att

examensmålene uppfylls.

När det gällar granskning av utbildingen Kandidatutbildning i teckenspråk (’Kategori II’) är vår uppfattning att den faktisk uppfyller examensmålene, förutom 2-3 examensmål. Man bör infoga et eller flera lärandemål där det - under utbildingens gång – är relevant och som kan prövas vid en

examinen/obligatorisk uppgift för att åtgärde detta.

Det värker positivt att även om studenterne inte har fått möjligheten för att utvärdera och att deras anonymitet har kunnat kompromiterats har de trots allt försökt att ge indspel til förbättringar. Dock bör et välfungerande utvärderingssystem så strax som möjligt etableras.