• No results found

Leder

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Leder"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

This article is downloaded from www.idunn.no. © 2019 Author(s).

This is an open access article distributed under the terms of the Creative Commons CC-BY-NC 4.0 License (http://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0/).

Nordisk politiforskning

https://doi.org/10.18261/issn.1894-8693-2019-01-01 LEDER

Leder

Mehdi Ghazinour

Tidskriften Nordisk Politiforskning NPS går in i sitt femte år. Sedan starten 2014 har tid- skriften tagit emot fler och fler manuskript som berört olika aspekter av polisiärt arbete. De vetenskapliga artiklarna har täckt över en rad områden som exempelvis studier om polis- utbildning till poliser på yrket och polisreformen. NPS har med åren blivit en arena där många vetenskapliga discipliner möts från Nordiska och Skandinaviska länder och på så sätt kan viktig kunskap och erfarenhet utbytas. Detta är tack vare forskare som vill driva fram forskning i polisiärt arbete. Debattartiklar och litteraturgranskningar har också haft en plats som har i sin tur bidragit till att sprida och öka kunskap om polisvetenskaplig forskning. Jag vill å redaktionens vägnar tacka alla författare och forskare som har bidragit till att NPS finns kvar och med åren fått en bra kvalité som vetenskaplig tidskrift.

Under det gånga året har NPS fått en ny redaktion bestående av seniora forskare från Norge, Finland, Sverige och Danmark. Det är därför på sin plats att tacka särskilt tre perso- ner som under tidigare år har arbetat med NPS och sett till att tidskriften fått ett erkän- nande. Paul Larsson från Oslo Polishögskolan har arbetat som editor-in-chief tidigare och satt senare i redaktionsgruppen. Hans engagemang och vetenskapliga synpunkter i tid- skriftens arbete varit mycket värdefulla. Rolf Granér från polisutbildningen i Linnéuniver- sitetet i Sverige hade även han ett stort engagemang i NPS och hans gedigna arbete i att sprida polisvetenskaplig forskning har varit föredömligt. En tredje person som bör få en eloge för sitt engagemang i arbetet med tidskriften är Lars Holmberg vid Köpenhamns uni- versitet som fungerat som editor-in-chief under de sista två åren. Hans kritiska förhåll- ningssätt till polisvetenskaplig forskning och hans erfarenhet i det redaktionella arbetet har utan tvekan varit en stor kraft och styrka för tidskriften. Tack ska Ni ha för ett gediget och omsorgsfull arbete med polisvetenskaplig forskning och tidskriften Nordisk Politiforsk- ning!

Nytt för i år är att NPS har utvidgat sin redaktion. Vi har under 2019 fått inn professor Helene Oppen Ingebrigtsen Gundhus, Universitetet i Oslo (Norway), professor Vesa Muttilainen, Polisyrkeshögskolan, Tampere, Finland. PhD. Candidate Nadja Kirchhoff Hestehave, Rigspolitiet, Danmark och professor Mehdi Ghazinour från Umeå universitet.

Vi har också fått med oss Mattias Örnerheim från Linnéuniversitetet.

Vi har också en intention att nå en större läsarkrets. Senaste åren har tidskriften publice- rat artiklar på skandinaviska språk, framförallt norska, danska och svenska. Den nya redaktionen har efter en omvärldsanalys fattat beslut att det finns ett värde att från och med

ÅRGANG 6, NR. 1-2019, S. 3–4 ISSN ONLINE: 1894-8693

(2)

MEHDI GHAZINOUR 4

This article is downloaded from www.idunn.no. © 2019 Author(s).

This is an open access article distributed under the terms of the Creative Commons CC-BY-NC 4.0 License (http://creativecommons.org/licenses/by-nc/4.0/).

1:a januari 2020 endast ta emot vetenskapliga bidrag som skrivs på engelska. Abstrakt ska däremot skrivas både på engelska och valt nordisk språk.

I föreliggande nummer av NPS 2019 publiceras artiklar som berör olika aspekter av polisarbetet. Ghazinour och kollegor betonar vikten av personlighet i polisernas arbete där stress och olika utmaningar tillhör till vardagen. Holgersson artikel pekar på olika aspekter av visselblåsare hos polismyndigheten. Antonsson och Ellingsen lyfter upp betydelsen av

”transactional memory” i samarbetet mellan olika aktörer såsom polisen, brandkåren och akutsjukvården. Utöver tre original artiklar har vi Tygesen och Heide samt Lie att tacka för ytterligare bidrag. Harlev, Tygesen och Skytte har bidragit med en debattartikel och disku- terar den danska polisens effektivitet i civilsamhället och lyfter upp frågan om hur effektiv den danska polisen samarbetar med medborgarna och civilsamhället. Elisabeth Myhre Lie har bidragit med sin granskning av boken ”Kriminologi och poliskunskap- Mötet mellan forskning och praktik av Peter Lindström, Ulf Sempert, (2018)”. Abby Petterson granskat och skrivit om en rapport skriven av Holgersson (2018) om Ursäkta, men vi är faktiskt POLISEN och vi står över lagen!

Vi bjuder också in ett nytt temanummer på artificiell intelligens i polisen. Här uppma- nas forskare från de nordiska länderna att skicka bidrag som ser på möjligheter, interven- tioner och svagheter av artificiell intelligens i polisen.

Med förhoppning om en ökad inblick i de senaste forskningsfrågorna om polisen öns- kar jag tillsammans med de övriga i redaktionen alla läsare en intressant läsning!

References

Related documents

Kveli (1994), säger också att det inte finns någon metod som är rätt eller fel, utan att det handlar om vad vi personligen föredrar. Är det så att eleverna upplever att de

Dock anser Chalmers att det inte bara är uppfyllandet av målet för elcertifikatsystemet som ska beaktas vid ett stopp utan även balansen mellan tillgång och efterfrågan av

Missa inte vårt politiska nyhetsbrev som varje vecka sammanfattar de viktigaste nyheterna om företagspolitik. Anmäl

Till följd av en miss i hanteringen uppmärksammades igår att Havs- och vattenmyndigheten inte inkommit med något remissvar på Promemorian Elcertifikat stoppregel och

Adress 103 85 Stockholm Besbksadress Ringviigen 100 Tele/on 08-7001600 konkurrensverket@kkv.se.

handläggningen har också föredragande vej amhetsanalytiker Peter Vikström

Dessutom har utbyggnaden av förnybar elproduktion fortgått vilket leder till att det är än mer sannolikt än tidigare att målet om totalt 46,4 TWh förnybar elproduktion till

Statistik för varje kommun finns på www.el-kretsen.se Insamlingen och återvinningen av elavfall i Sverige sköts av El-Kretsen, som är näringslivets servicebolag för att