Slutrapport Processtöd Tillgänglighet
Datum
2013-12-31
Diarienummer
2013/0020
Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2013 Titel: Slutrapport Processtöd Tillgänglighet
Handisam Serie A 2014:1 (diarienummer 2013/0020) Utredare: Stefan Eklund Åkerberg
Rapporten finns att ladda ner från Handisams webbplats www.handisam.se. Alternativa format kan beställas från Handisam.
Rapporten finns även att ladda ner från Svenska ESF-.rådets projektbank www.esf.se Dnr 2008–3090035
Postadress: Handisam, Arenavägen 63, 121 77 Johanneshov E-post: info@handisam.se
Fax: 08-600 84 99 Telefon: 08-600 84 00
3
Innehåll
Sammanfattning ... 5
Bakgrund och utgångspunkter ... 5
Resultat av stödet till projekten ... 6
Tillgänglighetskonsulter - en resurs! ... 7
Slutsatser ... 7
Projektets resultat ... 8
Syfte och mål med projektet ... 11
Syfte, mål och resultat ... 11
Eget lärande ... 13
Avvikelser ... 14
Arbetssätt ... 14
Projektstödet ... 14
Information ... 14
Vägledning ... 15
Utbildning ... 16
Orienteringsutbildning för deltagare i projekten ... 16
Helpdesk ... 16
Nätverk Tillgänglighetskonsulter ... 17
Deltagande aktörer i projektet ... 17
Handisam och Handikappförbunden ... 17
Branchorganisationen Svensk Tillgänglighet ... 18
Styrgrupp... 18
Jämställdhetsintegrering ... 19
Lärande i det dagliga arbetet ... 20
Normkritik och Intersektionalitet... 21
Fördelningen mellan män och kvinnor ... 21
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ... 22
Utgångspunkter ... 22
Att leva som vi lär ... 23
Tillgänglighetsarbetet i projekten ... 23
Regionala Prioriteringar ... 25
Spridnings- och påverkansarbete ... 28
4
Lärseminarier ... 28
Frukostseminarier ... 29
Almedalen ... 29
Övriga seminarier och konferenser ... 29
Nätverksträffar ... 30
Transnationellt ... 30
Projektets idéer och erfarenheter i annan verksamhet? ... 30
Vilka ytterligare insatser för påverkansarbete skulle behövas?... 31
Extern utvärdering ... 31
Utvärderingen 2009-2011 ... 31
Utvärderingen 2012-2013 ... 32
Egenutvärdering ... 34
Kommentarer och tips ... 36
Att upphandla tillgänglighetsstöd i projekt ... 37
kontakt ... 38
5
Sammanfattning
Bakgrund och utgångspunkter
Processtöd Tillgänglighet startade i februari 2009 och avslutades december 2013. Projektet har genomförts i samverkan mellan
myndigheten Handisam och Handikappförbunden, samarbetsorgan för 37 funktionshinderorganisationer. Handisam har varit projektägare och projektet har genomförts med medel från Europeiska Socialfonden, ESF.
Det övergripande syftet för Processtöd tillgänglighet har varit att påskynda utvecklingen mot ett arbetsliv och ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Arbetet har handlat om att göra Svenska ESF-rådets krav på att beakta tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning begripligt, meningsfullt och hanterbart i de projekt som Socialfonden stödjer.
Tillgänglighetskravet inom Socialfonden var nytt både för ESF som fondförvaltare och för alla de projekt som skulle hantera det. På goda grunder gick det att förutse ett stort behov av stöd för tillgänglighets- arbetet i projekten. Processtödets grundläggande uppdrag har varit att hjälpa projekten att förstå vad tillgänglighet i den bemärkelse som här åsyftas innebär, varför de ska arbeta med frågan utöver att det är ett krav och slutligen ge ett stöd för hur de kan göra för att på ett bra sätt få in tillgänglighetsarbetet i sina projekt.
Ett konsultativt arbetssätt som utgår från de förutsättningar och behov som projekten haft har varit en central utgångspunkt för arbetet. Genom att betrakta varje projekt som unikt har behovet av flexibilitet och möjligheten att skräddarsy stödet till projekten varit viktigt. Målet har varit att få till stånd ett långsiktigt, målmedvetet och processinriktat tillgänglighetsarbete i projekten. Processtödet har arbetat med information, vägledning och utbildning i sin verktygslåda.
Till stor del har arbetet handlat om att introducera tillgänglighets- arbetet, driva på utvecklingen och följa upp hur tillgänglighetsarbetet fungerat i projekten. För att nå resultat har det varit viktigt att både nå många och att arbeta på djupet där det funnits förutsättningar och en vilja att utveckla tillgänglighetsarbetet. Från 2012 har processtödet betonat ett mer fördjupat stöd till utvalda projekt. Målet har här varit att nå ett ökat lärande och att mer uttalat ge projekten redskap som gör att de kan ta med sig tillgänglighetsarbetet in i ordinarie
verksamhet
6
Resultat av stödet till projekten
Processtöd tillgänglighet har nått goda resultat både kvantitativt och kvalitativt. Totalt har processtödet haft verksamhet i över 1000 namngivna projekt. Det direkta stödet till projekten har samlat närmare 15 300 deltagare vid de aktiviteter som genomförts. Med tillägg av nätverksträffar, lärseminarier, medverkan på externt
arrangerade seminarier mm. har vi haft över 18 000 deltagare på våra aktiviteter. Vi ser ett stort värde i att ha nått många med tanke på utgångsläget. En ny fråga för de flesta och att en klar majoritet av de vi mött därute har haft små eller inga förkunskaper alls på området. I dag vet betydligt fler vad tillgänglighet innebär i denna bemärkelse.
Processtödet har starkt bidragit till att få upp frågan på dagordningen där den tidigare varit en ren icke-fråga.
Vi har mött många exempel på ett bra tillgänglighetsarbete i projekten som visar att man tagit till sig frågan och förstått värdet av att få in ett funktionshinderperspektiv i det man gör. I de projekt som fått ett fördjupat stöd från processtödet kan vi se att tillgängligheten fått fäste på ett sätt som även kan lägga en grund för påverkan på strukturell nivå. Genom ett medvetet och processinriktat arbete har projektens förutsättningar för ett långsiktigt lärande ökat. Frågan har fått fäste på ett systematiskt sätt och man bär med sig den i allt man gör. Det finns en stark riktning framåt och vi kan se att man på ett helt annat sätt tar med sig lärandet och resultaten in i ordinarie verksamhet.
Ökade kunskaper på tillgänglighetsområdets olika delar är centralt och vi kan se många exempel på att projektens lärande förs över till ordinarie verksamhet. Ett område som lyfter sig över andra och där man kan se en direkt koppling till projektarbetet är inom upphand- lingsområdet. Inom många projekt har man förstått värdet av att upphandla tillgängligt. Det har i flera fall lett till att även projekt- ägande organisationer ändrat sina upphandlingsregler och policys på området så att man fått med tillgänglighet som ett kriterium. Det finns också exempel på projekt som valt att göra avsteg från befintliga ramavtal och sedan anmält detta till kammarkollegiet. Ett brett
genomslag på upphandlingsområdet för tillgänglighetskrav skulle på sikt kunna ge en stor strukturpåverkan.
En återkommande fråga under de avslutande projektåren har varit huruvida processtödet har bidragit till att fler personer med
funktionsnedsättning har kommit i arbete. I flera av de projekt som processtödet följt på nära håll i det fördjupade arbetet har goda
resultat härvidlag uppnåtts. Processtödets externa utvärdering under 2012 och 2013 stärker slutsatsen att stödet till projekten varit mycket betydelsefullt och att det till stor del påverkat resultaten i projekten.
Även om processtödet inte haft som sitt direkta uppdrag att få ut människor i arbete så har vi indirekt bidragit till projektens goda
7
resultat. Utvärderingen visar också tydligt att om ESF-rådet inte hade infört kravet på tillgänglighet och om inte processtödet hade funnits så hade inte projekten över huvud taget arbetat med tillgänglighet i den utsträckning som skett och resultaten hade inte kommit i närheten av vad de gjort. I utvärderingen och i dialogen med projekten lyfts också det stora värdet av det stöd som projekten fått från Processtödets regioncoacher. Genom att vara målinriktade, kompetenta och goda ambassadörer för tillgänglighetsarbetet har coacherna i sin tur fått fram många besjälade och goda ambassadörer för det fortsatta arbetet med att nå ett arbetsliv som är jämlikt för alla oavsett funktions- förmåga.
Tillgänglighetskonsulter - en resurs!
Processtödets grunduppdrag har varit att ge stöd till socialfondsprojekt i hur de ska arbeta med tillgänglighet. Redan från början såg vi ett behov av att mobilisera ytterligare resurser. Både inom ramen för stödet till projekten och som en resurs för framtiden. Den resurs vi ville knyta till oss var tillgänglighetskonsulter på den öppna
marknaden. Genom att etablera ett nätverk ville vi samla branschen, hitta former för kvalitetssäkring och kompetensutveckling samt stärka branschen genom att föra samman konsulter.
Nätverket har som mest omfattat över 80 konsultföretag. Hösten 2010 bildade medlemmar i nätverket Föreningen Tillgänglighetskonsulter i Sverige. Året efter bytte organisationen namn till Branschorganisa- tionen Svensk Tillgänglighet. Härigenom finns nu en samlad
företrädare för professionell tillgänglighetskompetens och en tydlig samverkanspart i det framtida tillgänglighetsarbetet. En framtida resurs för Socialfonden under nästa programperiod och för samhällets tillgänglighetsarbete i stort.
Slutsatser
Processtöd Tillgänglighet har sammanfattningsvis hittat ett bra sätt att nå många för att nå många. Vi har hittat metoder och arbetssätt som under rätt förutsättningar kan ge ett långsiktigt lärande och en implementering av erfarenheter och resultat i ordinarie verksamhet.
För detta krävs dock ett långsiktigt, målmedvetet och processinriktat arbete. Det krävs också projektägare och projektledningar som ser vinsterna med tillgänglighetsarbetet och som vill ta med sig resultat och erfarenheter vidare. Det finns inga genvägar. Det räcker inte med punktinsatser eller enbart rent grundläggande insatser i inledningen.
Det arbete som görs måste också underhållas. Processtödets externa utvärderare, Gunnar Svensson Integratia AB, säger i utvärderingen för 2013 - ”Det vi har sett av ökad kunskap, förståelse och vilja till förändring behöver näring. Slutar vi vattna dör växten.”
8
Projektets resultat
Under processtödets förprojektering 2008 bekräftades behovet av en stödfunktion som kunde introducera tillgänglighetsarbetet, driva på utvecklingen och följa upp hur arbetet fungerade i projekten.
Tillgänglighetskravet inom Socialfonden var nytt både för ESF som fondförvaltare och för alla de projekt som skulle hantera det. Vi såg ett stort behov av att göra kravet på att beakta tillgänglighet begripligt, meningsfullt och hanterbart.
Vi såg också ett stort glapp mellan arbetslivets beredskap att ta emot arbetssökande med funktionsnedsättningar och behovet hos den enskilde av att kunna få och att kunna behålla ett arbete. Därför handlade det även om att ge förutsättningar och redskap för ett
lärande som gör det möjligt för projekten att föra över sitt resultat och sina erfarenheter till den ordinarie verksamheten. Målet är ett
arbetsliv och ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga.
Vi ville även säkra resurser för ett framtida tillgänglighetsarbete.
Både inom socialfonden när processtödet upphör och inom samhällets tillgänglighetsarbete i stort. För att möta detta behov angav vi i vår ansökan att vi ville etablera ett nätverk för tillgänglighetskonsulter. Vi såg ett behov av att samla branschen, att få den att inse sitt samlade värde och styrka genom att samarbeta, att kvalitetssäkra kompetens och att stärka det konsultativa arbetssättet. I vår ansökan angav vi att vi skulle söka förebilder transnationellt.
Redan från början insåg vi värdet av att möta projekten där de befann sig. Med ett konsultativt arbetssätt i botten ville vi uttalat utgå från projektens behov och förutsättningar. Tidigt förstod vi att det behövdes ett långsiktigt och fördjupat stöd för att åstadkomma resultat.
Punktinsatser eller stöd enbart begränsat till inledningen av projekten gav inget egentligt avtryck. För att göra skillnad har vi därför valt att betona vikten av ett långsiktigt och processinriktat stöd.
I projekt där det funnits en vilja och en drivkraft att arbeta med tillgänglighetsfrågan kan vi se goda resultat. Både att man jobbat bra med tillgängligheten i sitt projekt och att man hittat arbetssätt och erfarenheter som kan föras in i den ordinarie verksamheten.
Processtödet har visat att det lönar sig att villkora medelstilldelning genom att ställa krav på tillgänglighet och att det går att få till stånd ett kvalitativt tillgänglighetsarbete i projekten. Vi har hittat metoder och arbetssätt där tillgänglighet blir lönsamt– för individen,
organisationen och samhället.
9
En viktig förutsättning för ett långsiktigt och resultatgivande arbete är dock att det ställs tydliga krav på och ges motiv till tillgänglighets- arbetet från ESF-rådet så att projekten kan se på vilket sätt tillgäng- lighetskravet förväntas bidra både till projektets egna mål och till socialfondens övergripande mål.
Branchorganisationen ”Svensk tillgänglighet” har bildats som ett direkt resultat av vårt konsultnätverk. Det finns goda skäl för fortsatt samverkan med Svensk Tillgänglighet. Organisationen är i hög
utsträckningen en tänkbar leverantör av tillgänglighetstjänster till Socialfondsprojekt och projekt inom andra strukturfonder under nästa programperiod. Svensk Tillgänglighet främjar sina medlemmars intressen men kan också starkt bidra till en fortsatt positiv utveckling på tillgänglighetsområdet för hela samhället. Brittiska National Register of Access Consultants, NRAC, har varit en inspirationskälla och förebild.
Sammantaget kan vi se en stor påverkan och ett genomslag på individnivå. Det visar både vår egen utvärdering och den externa utvärdering som projektet haft. Att förstå frågan är en
grundförutsättning. När den fått fäste hos individen finns sedan möjligheten att gå vidare. Den personliga resan är många gånger avgörande för vad som ska hända på organisatorisk nivå. Att nå många är av stor betydelse men avgörande är att nå ner på djupet.
En besjälad projektledare är nödvändigt men det räcker inte. Även chefer och projektägare måste dela insikten om värdet av att föra in tillgänglighetsfrågan både i projektet och att sedan implementera erfarenheter och resultat från projektet i ordinarie verksamhet. Utan påverkan och genomslag på individnivå sker inga genomgripande förändringar på organisationsnivå.
Processtödets grundläggande uppgift var att ge andra projekt stöd i tillgänglighetsarbetet och därmed bättre förutsättningar för att skapa ett inkluderande arbetsliv. Av denna anledning redovisar inte
processtödet själva några uppgifter om hur många personer som kommit ut i arbete, praktik eller utbildning.
Vad vi däremot kan se är att många projekt, framförallt bland de projekt där vi haft ett fördjupat samarbete, har lyckats väl med att få ut personer med funktionsnedsättning i arbete, praktik eller i
utbildning. Vi menar att processtödets arbete i stor utsträckning har bidragit till projektens framgång. I den externa utvärderingen kan vi se att dessa projekt särskilt betonat värdet och vikten av att få ett stöd i tillgänglighetsarbetet.
Den externa utvärderingen under åren 2012 och 2013 visar också tydligt att om varken kravet på tillgänglighet eller Processtödet hade
10
funnits i Socialfonden så hade inte tillgänglighet fått samma genomslag.
I de projekt som processtödet arbetat mer fördjupat med kan vi se att det händer mycket på tillgänglighetsområdet. Processtödets externa utvärdering under 2012 och 2013 visar att ett processinriktat stöd med återkommande kontakter ger effekt. Vi kan se att projekt ställer krav på lokaler, hur man planerar sin verksamhet, hur man informerar och hur man även ställer krav på tillgänglighet på sina underleverantörer mm.
Projekten har fått redskap att ha med sig i implementeringen av projektets resultat och effekter in i den ordinarie verksamheten. Det kan t.ex. handla om plan- och budgetarbete, arbetet med policys och riktlinjer, rekrytering och upphandling. Ett område som särskilt
betonats av processtödet är det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi ser kopplingen till arbetsmiljöområdet som en av våra absolut främsta framgångsfaktorer.
Ett exempel på påverkan på strukturnivå är Försäkringskassans projekt Concensio. Tack vare processtödets insatser så såg
projektledningen att de kurs- och konferenslokaler som man hade tillgång till genom ramavtalet inte höll måttet ur tillgänglighets- synpunkt. Man gjorde därför vid flera tillfällen avstegsanmälningar från ramavtalet. Detta har bidragit till att kammarkollegiet har beslutat att se över sina ramavtal på området och att föra in krav på tillgänglighet i kommande avtal.
Förslag till lösningar:
Säkra ett fortsatt krav på att beakta tillgänglighet i nästa programperiod. Förstärk och utveckla programkriterierna och skrivningarna i samband med utlysningar så att det blir tydligt för projekten varför de ska arbeta med frågan och vad som förväntas av dem. Koppla tillgänglighetsarbetet starkare till Socialfondens övergripande syfte och målsättningar.
Säkra ett processtöd för tillgänglighet på regional nivå även under nästa
programperiod. Det behövs resurser för att introducera frågan och att få upp den på dagordningen. Det behövs resurser för att arbeta långsiktigt och processinriktat i projekt som bedöms som strategiskt intressanta.
Använd erfarenheterna från Processtöd Tillgänglighet. Ett konsultativt arbetssätt som utgår från projektens behov och förutsättningar leder längst. Ett prioriterat fokus på att få igång och driva långsiktiga processer och som har implementering av resultat och erfarenheter i ordinarie organisation som sin självklara utgångspunkt.
Säkra en fortsatt utveckling av tillgänglighetskonsulter som branch genom
samverkan med organisationen Svensk Tillgänglighet. Under nästa programperiod kan branschorganisationen och dess medlemmar bli en väsentlig resurs i
Socialfondens tillgänglighetsarbete.
11
Syfte och mål med projektet
Syfte, mål och resultat
Processtödets syfte har varit att kravet på att beakta tillgänglighet ska bli begripligt, meningsfullt och hanterbart i de projekt som
Socialfonden stödjer. Ytterst är syftet att påskynda utvecklingen mot ett arbetsliv och ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga.
För processtödet har det varit viktigt att både nå många och att ha en hög kvalitet i det vi gjort. Möjligheten att komma in tidigt i processen har varit avgörande för att kunna följa projekten över tid. Genom ett konsultativt arbetssätt har vi utgått ifrån projektens förutsättningar och behov. Vi har erbjudit ett långsiktigt och kvalitativt stöd. Vi har levererat konkreta redskap och vi har lyft fram attityder och
förhållningsätt i arbetslivet som en grund för förändring.
En uttalad målsättning har varit att integrera tillgänglighetsfrågan i hela projektarbetet. Det har varit viktigt att lyfta det från att vara något som projekten också ska göras, lite vid sidan om, till att de ska ha med sig ett funktionshinderperspektiv i allt de gör. Det har varit viktigt för oss att ha både bredd och ett djup i arbetet för att nå så många som möjligt med budskapet och för att ge legitimitet för tillgänglighetsarbetet i projekten. Projektägare, projektledning och nyckelfunktioner måste samtliga se värdet och vikten av att arbeta med frågan för att tillgängligheten ska få genomslag i projektarbetet.
Nyckelfunktioner kan vara utbildare, utvärderare, skyddsombud, företagsledningar m.fl.
De kvantitativa resultat som angavs som mål i ansökan överträffades i princip på alla punkter. Vi har nått fler deltagare än beräknat och vi har genomfört betydligt fler aktiviteter än planerat Vi har fokuserat mer på att nå enskilda projekt än vad vi ursprungligen tänkte. Vi har nått över 1000 namngivna projekt.
Inom ett område där förkunskaperna är så pass begränsade som inom tillgänglighetsområdet blir värdet av att nå många inte bara
kvantitativt. Även om det kvalitativa värdet är svårbedömt så finns det helt klart ett kvalitativt värde i att fler människor nås av
budskapet. Att över huvud taget väcka frågan och att få upp den på dagordningen kan vara ett kvalitativt bra resultat i de fall det varit en ren icke-fråga tidigare. Graden av vårt engagemang har varierat i de projekt vi mött. Från enstaka kontakter i till långvariga samarbeten med många kontakttillfällen och ett samarbete under flera år.
Nedan redovisas de kvantitativa aktivitetsmål som angavs i ansökan och de resultat som nåddes dels inom den ursprungliga
12
projektperioden och dels efter två förlängningsår. De ursprungliga målen avsåg den ordinarie projektperioden 2009 – 2011.
Aktivitet Ursprungligt mål Resultat 2011 Resultat 2013
Informationsmöte 330 328 414
Helpdesks kontakter
960 308 (*1) -
Vägledning 330 910 1367
Utbildning projektledningar
66 412 654
Utbildning
deltagare i projekt 300 103 -
(*1) Utöver registrerade in och utgående kontakter via telefon och mail har också totalt 367 kontaktförsök gjorts av Helpdesk.
I ansökan anges inte mål för antal deltagare inom alla aktiviteter riktade mot målgruppen. Därför går det inte här att göra en
fullständig jämförelse mellan mål och resultat. På två områden angavs dock mål för antal deltagare. Det gäller dels utbildning för projekt- ledningar och dels utbildning för deltagare i projekt s.k. Orienterings- utbildning.
Deltagare Antal deltagare enligt ansökan
Antal deltagare 2011
Antal deltagare 2013
Utbildning
projektledningar 990 4569 7537
Utbildning
deltagare i projekt
4500 1581 -
Totalt sett har de aktiviteter som riktas till den primära målgruppen (projektledningarna) och till den sekundära målgruppen i projekten (deltagare i projekten) nått totalt närmare 15 300 deltagare. Ett resultat som vida överstiger både förväntningarna och de mål som satts. Om vi lägger till nätverksträffar för tillgänglighetskonsulter, lärseminarier mm. så har vi nått över 18 100 deltagare.
Processtödet har utvecklat arbetssätt och metoder som med rätt förutsättningar bidrar till ett långsiktigt lärande. Vi har lagt stort fokus på att ge kunskap och att förändra attityder runt tillgänglighet
13
och funktionsnedsättningar. Genom ett fördjupat arbete följer vi projektens tillgänglighetsarbete över tid. Vi kan återkoppla mot det som görs och vägleda i det fortsatta arbetet. En viktig del i stödet har varit att synliggöra det arbete som görs. Därmed skapar vi
förutsättningar för ett lärande för såväl projekten själva som för Socialfonden.
I ansökan angav vi mål för arbetet med att etablera ett närverk för tillgänglighetskonsulter. Efter första året skulle 40 konsulter ha knutits till nätverket. Vid årets slut deltog runt 60 konsulter i nätverket. Som mest har vi räknat in ca 85 konsulter i nätverket.
Relativt snart uppstod tankar på ett mer formaliserat samarbete konsulter emellan. Hösten 2010 bildades föreningen
Tillgänglighetskonsulter i Sverige och året efter bytte den namn till Branchorganisationen Svensk Tillgänglighet. Därmed blev resultatet av arbetet avsevärt mycket bättre än vad vi ursprungligen vågade hoppas på. Nu finns en egen organisatorisk kraft för professionella tillgänglighetskonsulter.
Ytterligare ett viktigt steg togs när branchorganisationen och processtödet i samarbete tog fram valideringsverktyget
Tillgänglighetsnyckeln. Tanken med valideringen var att mäta och att kvalitetssäkra konsulternas kompetens på tillgänglighetsområdet. Det finns en stor utvecklingspotential hos Tillgänglighetsnyckeln eftersom den öppnar upp för att ta fram andra inkomstbringande tjänster både för enskilda konsulter och för branschorganisationen. Därmed kan organisationens ställning stärkas ytterligare då den får en stärkt medlemsnytta och ökad ekonomisk stabilitet.
Eget lärande
Projektets eget lärande domineras av två områden:
Det första är vikten av att det finns ett arbetsliv som är berett att ta emot personer med funktionsnedsättning. Det starka fokus på
individen som funnits under programperioden räcker inte. I en
fungerande helhet måste mycket större utrymme ges för att förbereda arbetslivet och arbetsplatser på att se kompetensen i gruppen.
Förberedelsen måste inkludera såväl arbetsgivare och chefer som medarbetare. Utan inkluderande arbetsplatser hjälper det inte om vi rustar den enskilde arbetssökande. Vi riskerar bara en rundgång i systemet där den enskilde succesivt bryts ner i stället för tvärt om.
Det andra området är en stärkt övertygelse om att det krävs ett fördjupat och långsiktigt arbete för att nå ett hållbart resultat. Ett målmedvetet och processinriktat arbete kan lägga grunden för en förändring. Ett förändringsarbete som detta tar tid. Mer tid än vad som vanligen står till förfogande inom ramen för ett enskilt projekt.
14
Avvikelser
De avvikelser som kan lyftas fram i förhållande till det som ursprungligen planerades berör i huvudsak tre områden:
Det ökade fokusen på att nå enskilda projekt har medfört ett ökat resande och budget för resor har justerats vid några tillfällen.
Uppdraget för processtödets Helpdesk har omförhandlats för att nå största möjliga nytta när efterfrågan på stöd minskat
Framtagningen av ett valideringsverktyg ingick inte i den ursprungliga planeringen.
Samtliga förändringar har genomförts för att nå bättre resultat och kostnadseffektivitet. De förändringar som behövt göras i budget har genomförts som omfördelning inom ramen för befintlig budget och har inte krävt tillskott av nya medel. Förändringarna har skett i samråd med ESF-rådet.
Arbetssätt
Projektstödet
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning utgör en helhet där verksamhet, fysisk miljö, information och kommunikation ingår.
Projekten ska ha ett tillgänglighetsperspektiv med sig i allt de gör.
Genom att föra in perspektivet i målgrupper, lokaler, budget, tids- och aktivitetsplan, upphandling, utvärdering, information, hemsidor mm.
har vi kunnat synliggöra vad tillgänglighet handlar om. När vi talat om tillgänglighet som en arbetsmiljöfråga har vi också flyttat fokus från tillgänglighet som ett särintresse till ett allmänintresse. Vår primära målgrupp har varit projektledning och projektägare. Som sekundär målgrupp har vi haft deltagare i projekten. Vår ambition har varit att följa projekten från början till slut och att driva på en
långsiktig process.
Startpunkten i vårt arbete har varit att ta reda på vad man vet och hur man tänker kring kravet på att beakta tillgänglighet. Vi stödjer projekten genom att ge kunskap om tillgänglighet och att ge
användbara redskap i arbetet. I stor utsträckning har vi återanvänt befintligt material som kompletterats med studieplaner,
Powerpointpresentationer mm. I processtödets verktygslåda har vi arbetet med information, vägledning och utbildning.
Information
Initialt var den Helpdesk som upphandlades från KCT-Västerbotten en viktig informationskanal. Här kunde projekt få information om
15
Socialfonden och hur tillgänglighet kunde tas med i projektansök- ningarna på ett bra sätt. När regioncoacherna kommit på plats har vi medverkat vid informationsmötena som ESF-regionerna arrangerat.
Där har vi introducerat tillgänglighetsfrågan och informerat om vilket fortsatt stöd som finns att få.
Processtödets hemsida har varit en viktig informationskanal. Här finns material av mer introducerande karaktär t.ex. checklistor om tillgänglighetsarbete. Hemsidan har blivit en bra länksamling och hänvisning till andra källor att hitta material.
Vägledning
Vägledningen har varit ett centralt redskap i vår verktygslåda och en återkommande vägledning ofta en avgörande framgångsfaktor. En framgångsfaktor har också varit möjligheten att komma in tidigt i processen för att förklara: vad kravet på tillgänglighet innebär, varför man ska arbeta med det och hur man gör. Vägledningen kan vara mycket avgörande för om tillgänglighetsarbetet ska bli en integrerad del i projektets arbete eller om det blir ett sidospår.
Under förprojekteringen har stödet handlat om att gå på djupet i projektens arbete och att konkretisera vad som ska göras både på kort sikt under den pågående fasen och längre fram under genomförandet.
Det kan handla om att tillgänglighetsinventera lokaler. Att kartlägga behov av anpassning som deltagare behöver. Vilka krav som ställs på projektets information. Hur man upphandlar så att tillgänglighets- aspekterna kommer med etc. Ett redskap som processtödet särskilt lyft fram för att konkretisera arbetet är att projekten ska ta fram en
tillgänglighetsplan. I denna plan synliggörs vad som ska göras, när det ska göras och av vem. Planen blir ett uppföljningsverktyg och en grund för att rapportera av sitt tillgänglighetsarbete.
Sedan 2012 har processtödet fokuserat på att ge ett fördjupat stöd till utvalda projekt. Vi ville få till stånd ett processinriktat arbetssätt som skulle ge goda förutsättningar för ett långsiktigt lärande och därmed ett starkare incitament för att kunna implementera projektets
erfarenheter och resultat i ordinarie arbete. Genom att regelbundet följa upp och coacha projekten i arbetet kunde vi dels hålla lågan vid liv och dels få projekten att se nya utvecklingsvägar. Ett viktigt led i detta var att hjälpa projekten med att synliggöra sina resultat och sitt lärande.
Vi betonade även alltmer värdet av att hitta sådant som man långsiktigt kan hänga upp sin nyvunna kunskap på. T.ex. det
systematiska arbetsmiljöarbetet. Ytterst har målet varit att förändra arbetslivet som helhet så att alla kan delta jämlikt utifrån sin
funktionsförmåga.
16
Utbildning
Det konsultativa arbetssättet som processtödet eftersträvat betonar värdet av att utgå från varje projekts unika förutsättningar, behov och önskemål. I linje med det har vi så långt som möjligt eftersträvat projektspecifika och skräddarsydda utbildningar. Dessa har i första hand vänt sig till projektledningen och till projektorganisationen. Vår förmåga att anpassa utbildningen efter projekten har ökat i takt med att vi själva fått en större erfarenhet. Utbildningar inom enskilda projekt har även många gånger genomförts för specifika målgrupper t.ex. arbetsledare, chefer, skyddsombud, eller som fördjupning i något perspektiv t.ex. information, kommunikation. Målgruppen för projektet kan också ha vidgats eller att underleverantörers utbildningar behöver kvalitetssäkras.
I anslutning till ansökningsomgångarna när projekten blivit beviljade har vi även genomfört öppna grundutbildningar. Ofta i samverkan med Processtöd Jämställdhetsintegrering. Utbildningen har här mer
fokuserat på att ge generella och grundläggande kunskaper runt
funktionsnedsättningar och vad tillgänglighet innebär. Målet har varit en ökad medvetenhet och att ge projekten redskap för sitt fortsatta arbete. Vi vill både avdramatisera och samtidigt ge en bild av hur komplext frågan kan vara. Diskussion och interaktivitet är bärande inslag eftersom det handlar om att få igång deltagarnas egna tankar och att reflektera över det som sägs. De gemensamma utbildningarna var oftast upplagda som halvdagsutbildningar och har vänt sig till projektledare och projektägare.
Orienteringsutbildning för deltagare i projekten
I vår ansökan anger vi projektens deltagare som en målgrupp. Som sekundär målgrupp har de erbjudits en orienterande utbildning kring tillgänglighet och funktionsnedsättning. Inom PO1 har syftet till stor del varit att lägga en grund för förändringsarbetet även på
medarbetarnivå. Inom PO2 har syftet mer varit att ge den enskilde kunskap att ha med sig i projektet eller när hon eller han ska ut i arbetslivet. Till viss del har processtödets egna coacher genomfört dessa utbildningar men till största delen har de genomförts av upphandlade tillgänglighetskonsulter.
Helpdesk
Redan under förprojekteringen hösten 2008 startade processtödet en helpdesk som nåddes via mail och telefon. Syftet med en helpdesk under förprojekteringen var att kartlägga projektskrivarnas behov av stöd. Tjänsten upphandlades av KCT-Västerbotten. Inför
genomförandet såg vi ett fortsatt behov av en helpdesk som
komplement till regioncoacherna. Från mars 2010 styrdes arbete delvis om. I uppdraget ingick nu även att aktivt marknadsföra processtödets
17
tjänster. Under 2010 började vi lyfta fram kopplingen mellan tillgänglighet och arbetsmiljö. KCT - Västerbotten var väl insatta i frågan och de såg tillgänglighet som en arbetsmiljöfråga. Nu
förändrades uppdraget ytterligare. Ett material för tillgänglighet kopplat till arbetsmiljöarbete togs fram. Materialet har använts av processtödet som ett fördjupningsmaterial.
Nätverk Tillgänglighetskonsulter
För uppbyggnaden av nätverket anställdes en särskild koordinator.
Det stöd som denne gett har varit mycket avgörande. Koordinatorn har varit en motor och inspiratör i arbetet och drivit på utvecklingen.
Nätverksträffar, utveckling av konsultregister, utbildningsaktiviteter och kvalitetssäkring genom validering av tillgänglighetskonsulter har varit centrala delar i arbetet med konsultnätverket. Koordinatorn har också varit ansvarig för projektets transnationella arbete. Brittiska National Register of Access Consultants, NRAC har varit en förbild i utvecklingsarbetet. En idé om att formalisera nätverket från
konsulterna själva fångades upp av koordinatorn och blev det som idag är Branschorganisationen Svensk Tillgänglighet.
Deltagande aktörer i projektet
Handisam och Handikappförbunden
Både under förprojekteringen och under genomförandet har Handisam varit projektägare. Handikappförbunden har varit samarbetspart i projektet. Vid sidan av det rent formella i projektägarskapet har dock båda organisationerna varit likställda i sitt ansvar för projektet. Såväl förprojekteringen som genomförandeprojektet har växt fram i nära samarbete mellan parterna. Samarbetet har gett positiva effekter även på andra gemensamma områden. Att en myndighet och en intresse- organisation samarbetar på ett så konkret och påtagligt sätt är relativt ovanligt. Det visar att det är möjligt trots olika roller och uppdrag inom funktionshinderpolitiken.
Båda parterna har haft ett starkt engagemang i projektets utveckling.
Tillsammans har de bidragit till en god kompetens på det område som processtödet verkat. Samarbetet har skapat stor legitimitet för
processtödets arbete och det har i kontakterna med projekten och i andra sammanhang varit en styrka att kunna hänvisa till parternas nära samverkan.
För processtödet har parternas spridningskanaler haft stor betydelse.
Handisam har haft sina kanaler in i myndighetsvärlden och till statsapparaten. Handikappförbunden till svensk och europeisk
18
funktionshinderrörelse. Tillsamman täcker kontakterna de strategiska målgrupper som projektet haft. På Handisam har processtödet även ingått i nätverket ”Öppet arbetsliv” som består av myndigheter och organisationer som har tydliga uppdrag på arbetsmarknadsområdet.
Förutom Handisam och processtödet ingår även Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Skolverket, Yrkeshögskole- myndigheten, ESF, Socialstyrelsen, SKL, Hjälpmedelsinstitutet och Handisam projekt Hjärnkoll.
Processtödet har medverkat på seminarier som Handisam har genomfört för de myndigheter som ingår i regeringens strategi för funktionshinderspolitiken. Handisam har vid sina återkommande avstämningar med i regeringen återkopplat till processtödets arbete och resultat.
Från Handikappförbundens sida var kontakterna med European Disability Forum. EDF, av stor betydelse framförallt inledningsvis eftersom europeisk funktionshindersrörelse var starkt involverade och drev kravet på tillgänglighet inför innevarande programperiod. För att nå svensk funktionshindersrörelse har processtödet återkommande medverkat på Handikappförbundens ordförandemöten och kongresser.
Ett tillfälle för processtödet att samlat nå olika förbund på riksnivån och ibland även regional funktionshindersrörelse.
Branchorganisationen Svensk Tillgänglighet
Hösten 2010 bildades föreningen Tillgänglighetskonsulter i Sverige.
Organisationens grund var det nätverk för tillgänglighetskonsulter som processtödet tagit initiativ till. Senare bytte organisationen namn till Branchorganisationen Svensk Tillgänglighet. I och med att
nätverket fick en formell organisatorisk status blev organisationen nu en uttalad samarbetspart till processtödet. Eftersom utvecklings- arbetet i organisationen till stor del bedrevs i samverkan med processtödet och även till viss del finansierades av projektet så har processtödet haft en adjungerad plats i branschorganisationens styrelse.
Härigenom har processtödet, Handisam och Handikappförbunden fått till stånd en samverkan med den enda samlande professionella
tillgänglighetsresursen i Sverige. En möjlighet för det framtida tillgänglighetsarbetet både inom ramen för ESF och för samhället i stort.
Styrgrupp
I processtödets ansökan för genomförandet anges styrgruppens sammansättning. Styrgruppen ska bestå av två representanter från Handisam som projektägare och en representant från Handikapp- förbunden som samarbetspart. Därutöver skulle Processtöd
19
Jämställdhetsintegrering erbjudas en plats i styrgruppen för att på så sätt säkra upp att ett jämställdhetsperspektiv integrerades på ett bra sätt i beslutsprocessen. Så blev aldrig fallet eftersom de tackade nej till vår förfrågan. Mer om detta redogörs för under rubriken
Jämställdhetsintegrering.
Ordförande i styrgruppen har från början och under hela projekttiden varit Handisams utvecklingschef och ställföreträdande GD. I samband med omorganisationer och att medarbetare slutat har ett par personer bytts ut under resan lopp. Bytena till trots har den täta mötesfrekvens- en bidragit till en mycket god kontinuitet i styrgruppsarbetet. Att ha samma styrgruppsordförande under hela resan har varit ett stort plus.
Processtödet har haft en liten men mycket effektiv styrgrupp vilket har öppnat upp för snabba beslutsvägar. Eftersom den har varit väl
förankrad i respektive organisations högsta ledning har det varit möjligt att ta snabba beslut när det behövts. Styrgruppen har under hela projektet drivit på för ett aktivt utvecklingsarbete. Genom
regelbunden återkoppling och analys av den genomförda verksamheten har styrgruppen fått en fungerande plattform för beslut kring
verksamheten. Samtliga beslut av betydelse och som har inneburit en förändrad inriktning i någon avgörande form har fattats av
styrgruppen. Den lilla styrgruppen har varit ett forum för en aktiv egenutvärdering av processtödet arbete. För projektledningen har det varit en stor trygghet att ha en väl fungerande och engagerad
styrgrupp att luta sig mot.
Processtödets styrgrupp har totalt sett från starten 2009 genomfört totalt 50 styrgruppsmöten. Därutöver har styrgruppen också
medverkat på ett stort antal projektmöten och planeringsdagar.
Jämställdhetsintegrering
Både i förstudierapporten och i ansökan för genomförandet påvisas behovet och värdet av att få in jämställdhetskompetens i Processtöd Tillgänglighets styrgrupp. Det anges i ansökan att processtödet för Jämställdhetsintegrering skulle erbjudas plats i processtödets styrgrupp. På så sätt skulle det finnas en representant med
”välputsade jämställdhetsglasögon representerad vid strategiska beslut”. Tyvärr tackade deras styrgrupp nej till vår förfrågan vilket vi beklagar.
I ansökan angav vi också att vi skulle genomgå utbildning i
jämställdhetsfrågor för att styrgruppen och projektgruppen skulle få en bra jämställdhetsgrund att i arbetet. I augusti 2010 anlitades Processtöd Jämt som genomförde sin basutbildning för vår styrgrupp
20
och projektgruppen. Vi ville få redskap för att på ett strukturerat sätt kunna integrera ett jämställdhetsperspektiv i allt som processtödet gör. Från beslut och strategiska val i styrgruppen till den löpande verksamheten och i mötet med projekten ute i landet. Utbildningen gav en bra grund och som nästan alltid gav den en insikt om att den förvärvade kunskapen behövde byggas på ytterligare. På förslag från Processtöd Jämt beslutades att vi skulle göra en analys av vår
verksamhet enligt 4R-metoden. En bra idé som tyvärr aldrig fullföljdes.
Det beslutades också att Processtöd Tillgänglighet på motsvarande sätt skulle genomföra en utbildning runt tillgänglighet och
funktionshinderperspektiv för Processtöd Jämt. Inte heller detta genomfördes som planerat. Här låg dock ansvaret i första hand hos Processtöd Jämt att ta initiativ till genomförande.
Av diskussionerna som fördes på den genomförda utbildningen
framgick tydligt att beröringspunkterna mellan oss som processtöd var många. Inte minst behovet av att synliggöra hur våra frågor och
perspektiv går i varandra när vi möter projekten. Vi har många gånger även senare kunnat konstatera hur lika våra erfarenheter och vår grundläggande argumentation är. Samarbetet mellan processtöden både på ledningsnivå och i det direkta stödarbetet har genomgående fungerat mycket bra.
Lärande i det dagliga arbetet
Den främsta kompetensutvecklingen mellan våra respektive processtöd har också ägt rum i det dagliga arbetet på fältet. I det regionala arbetet hittade Processtöd Tillgänglighet och Processtöd Jämt varandra snabbt. Tidigt formades ett mycket bra samarbete mellan respektive organisations coacher och projektstödjare. Allt ifrån gemensamma informationstillfällen och vägledningar till
grundutbildningar där det ena processtödet har sin utbildning på förmiddagen och det andra sin på eftermiddagen. Genom att delta på varandras utbildningar lärde vi oss mycket om varandras frågor. Men framförallt gav det en möjlighet att synliggöra hur våra frågor går in i och kompletterar varandra. Det har t.ex. varit möjligt att
problematisera kring frågor som hur kön påverkar din möjlighet att få rehabilitering för snabb återgång till arbetet eller varför män
genomgående lättare och snabbare får tillgång till arbetshjälpmedel.
Som komplement till de aktiviteter som ESF regionerna arrangerat bjöd vi tillsammans in projekten till gemensamma aktiviteter. På sina håll har samarbetet varit så väl fungerande att vi vid olika tillfällen vågat lämna över vår fråga till den andra parten när vi inte kunna medverka själva.
21
Processtöd Jämt har haft en större omsättning på medarbetare än vad vi har haft vilket ibland gett lite kontinuitetsproblem men det är samtidigt slående hur väl en kultur av samarbete och samverkan sätter sig.
Normkritik och Intersektionalitet
Tidigt började vi också känna på Normkritik och Intersektionalitet som begrepp och metod för att lyfta frågan om tillgänglighet. Även om begreppen inte lyfts fram i vår ansökan för genomförandet så finns de med. Att vända på perspektiven har redan från början varit en metod som processtödet medveten använt sig av. Mest tydligt har det kanske varit då vi använt oss av Handisams så kallade Vita filmer som tar upp olika aspekter av tillgänglighet. Såväl i arbetslivet som i
samhället i stort. I filmerna framställs den funktionshindrades situation som rådande norm och den icke funktionshindrades som avvikelsen. Ett mycket effektivt sätt att synliggöra det absurda i tillvaron. Genom att också börja prata om normkritik där de egna fördomarna och de rådande normerna ifrågasätts så fick vi ytterligare värdefulla instrument.
Både normkritik och Intersektionalitet är dock svåra begrepp att hantera och vi har under åren deltagit i eller genomfört riktade aktiviteter som på ett bra sätt lyft frågan. Första gången redan november 2009 då vi deltog på ett seminarium som Processtöd Jämt arrangerade i Örebro. Nästa gång hösten 2011 som en föreläsning inom ramen för den komptenssatsning som genomfördes för det
nätverk av tillgänglighetskonsulter som processtödet byggt upp. Denna gång var ambitionen att visa hur tillgänglighet och personer med
funktionsnedsättning kan synliggöras i det normkritiska arbetet.
Något som inte är helt enkelt eftersom metoden i sitt ursprung främst har fokus på kön och sexuell läggning. Även om det varit svårt och vi inte nått ända fram så ser vi ändå normkritik och ett intersektionellt perspektiv som möjliggörare för att även lyfta ett
funktionshinderperspektiv i en verksamhet.
Fördelningen mellan män och kvinnor
Tidigt noterade vi att fördelningen mellan män och kvinnor i våra genomförda aktiviteter skiljde sig från vad Socialfonden som helhet uppvisar. Vi har relativt konstant legat på cirka 40 % män och 60 % kvinnor. Fonden som helhet uppvisar snarare det motsatta förhållan- det. Under vårt första år var det en region som tydligt bröt mot vår egen bild. Det var region Väst. Här kunde vi se att det i första hand handlade om de stora varselprojekten inom den tunga tillverknings- industrin. En mansdominerad värld. Bilden har sedan planat ut och sammantaget är det nu samma förhållande mellan andelen män och kvinnor i landet som helhet.
22
Vi har återkommande diskuterat detta utan att egentligen ha några bra svar. Vi tycker oss även kunna se en övervikt av kvinnliga
projektledare i de projekt som vi mött. En fråga vi ställt oss är om de mjuka värden som tillgänglighetsfrågan till stor del representerar kan vara en del av förklaringen? Likaså om en majoritet av de projekt vi mött och som tagit kontakt med oss har angett lärande miljöer som ett kriterie i sin ansökan eller om projektet är inriktat mot någon eller några av diskrimineringsgrunderna? Vi har dock inte kunnat påvisa något sådant sammanhang men har flera gånger lyft fram i våra lägesrapporter att det borde vara intressant för ESF-rådet eller Temagrupp Likabehandling att titta närmare på könsfördelningen bland processtödets kontakter. En fråga som också ställts är om Processtöd Jämt uppvisar samma förhållande.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att frågan om
jämställdhetsintegrering varit mycket närvarande på olika sätt genom hela vårt arbete. Främst har den varit en del i det praktiska arbetet på fältet och i mindre utsträckning ett återkommande perspektiv i
styrgruppsarbetet och på ledningsnivå. Det finns ett stort värde i att lära av varandra och här kan normkritik och Intersektionalitet vara bra redskap.
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Utgångspunkter
I processtödets ansökan inför genomförandet skriver vi - ”Projektet ska i alla avseenden utgå från tillgänglighet och funktionshinderperspek- tivet. Vår utgångspunkt är att förmedla synsättet att ett perspektiv för att identifiera funktionshindrande processer i all verksamhet är den långsiktiga och hållbara lösningen för att motverka utanförskap”. I linje med det så har vi sett till att leva som vi lär i vårt interna arbete, hur vi riggat vårt eget projekt samt hur vi har arbetat utåt mot de projekt vi mött som processtöd.
En annan avgörande utgångspunkt har också varit att tydligöra skillnaden mellan vad som är en funktionsnedsättning och vad som utgör ett funktionshinder. Det vill säga att ett funktionshinder inte är en individuell egenskap utan något i miljön och omgivningen som hindrar en person att delta jämlikt. Fokus hamnar därför på att undanröja hinder av olika slag i miljön och omgivningen. Inte på en persons nedsatta funktionsförmåga. Generella lösningar där allas behov tillgodoses så långt som möjligt är det första alternativet. Om det inte räcker för att ge förutsättningar för delaktighet och jämlikhet
23
kan särskilda insatser och olika individuella stöd övervägas. Hjälp- medel blir i linje med detta i första hand ett komplement till det generella tillgänglighetsarbete som ska bedrivas.
Att leva som vi lär
För Processtöd Tillgänglighet har det varit viktigt att leva som vi lär.
Vi har satt höga krav på oss själva i det interna tillgänglighetsarbetet och vi har haft höga målsättningar i det externa. Projektet har funnits i Handisams anpassade lokaler och regionscoachernas egna kontor som är anpassade efter individen. För att personer med funktionsned-
sättning skulle kunna arbeta i projektet har vi gett möjlighet till flexibilitet och anpassning vid resor och boende samt till viss del även möjliggjort hur arbetstid kan förläggas utifrån var och ens
förutsättningar.
Vid seminarier och möten med nätverkskonsulter m.fl. har vi använt lokaler som varit fysiskt tillgängliga och med hörselteknik. Vi har även aktivt försökt påverka övriga processtöd och ESF-rådet att boka
lokaler som har bra tillgänglighet. Det hände dock, fortfarande 2013, att vi bjöds in till konferenser i otillgängliga lokaler.
För att göra vårt material tillgängligt har vi satt text på filmer som tidigare inte haft detta. Vi har granskat vårt material ur ett lättläst perspektiv och vi har haft möjlighet att tillhandahålla material på punktskrift. Vår hemsida är tillgänglig. De presentationer och bilder som visats har förklarats på ett enkelt sätt. Coacherna har använt sig av exempel på tillgänglig och otillgänglig information. Behov av
hörselteknik i större grupper har också presenterats.
Tillgänglighetsarbetet i projekten
I det utåtriktade arbetet har det samtidigt varit viktigt att utgå ifrån hur det faktiskt ser ut. Det har varit nödvändigt att ha en mer
pragmatisk grundsyn och en realism i vad som faktiskt är möjligt att åstadkomma. Med ett konsultativt förhållningssätt som grund för vårt arbete har projektens förutsättningar, behov och önskemål blivit en realitet att utgå ifrån. Vår uppgift har varit att utifrån vår egen
övertygelse, vår kompetens och vår erfarenhet driva detta så långt som möjligt i varje enskilt fall.
De projekt vi mött har i de allra flesta fallen haft en mycket låg eller obefintlig förkunskap på tillgänglighetsområdet. Det har många
gånger varit en ren icke-fråga för de projektledningar och projektägare vi mött. Sett i ljuset av det är framgång och resultat något mycket relativt. Att över huvud taget få upp frågan på dagordningen kan vara ett positivt resultat i det ena fallet. I andra sammanhang finns det anledning att ställa betydligt större krav på vad projektet ska åstadkomma och vilka långsiktiga effekter man vill se.
24
En vanlig kommentar som vi inledningsvis fått i mötet med projekt, ansökande eller pågående, är att de inte förstår varför de måste jobba med tillgänglighet - det finns ju inga handikappade här! En logisk följdfråga har då blivit - är ni säkra på det? För processtödet har det varit centralt att arbeta med det breda tillgänglighetsperspektivet. Det vill säga från fysiskt miljö till information och kommunikation och till allt som över huvud taget krävs för att en verksamhet ska vara
tillgänglig. På samma sätt har det varit avgörande att lyfta fram och tala om bredden när det kommer till funktionsnedsättningar. För många har det varit synonymt med rullstol eller vit käpp. Att
synliggöra dolda funktionsnedsättningar genom att prata om det som inte alltid syns på ytan har blivit ett sätt att skapa insikt om hur komplext begreppet kan vara. Mycket av det som inte syns är dessutom belastat med svårigheter och skam hos den enskilde att berätta om och med fördomar och negativa attityder hos omgivningen.
De två områden som kommit upp oftast och där man velat få mer information eller kunskap har varit läs- och skrivsvårigheter samt psykisk ohälsa. Påfallande ofta när deltagarna i en utbildning börjat förstå vad det handlar om så har det visat det sig att de allra flesta på något sätt kan relatera till funktionsnedsättningar och bristande tillgänglighet. Antingen genom egen erfarenhet av funktionsnedsätt- ningar eller till någon i sin omgivning – familj, vänner eller bekanta.
Det är inte heller ovanligt att deltagare öppet börjar berätta om sina egna funktionsnedsättningar. En dörröppnare som helt plötsligt ger frågan en helt annan dimension. När någon man känner ger det som man bara tror berör andra ett ansikte händer något. En deltagare på en av våra utbildningar på ett tillverkningsföretag berättade om sina egna läs- och skrivsvårigheter. Arbetskamraterna konstaterade då att det hade de aldrig märkt. Hur har du löst det frågade dom? Jag tar med mig instruktionen hem så får min fru läsa det blev svaret.
För företaget blev det en ögonöppnare och man insåg att man var tvungen att se över hela sin information så att den fungerade för alla.
Hur man uttryckte sig men också på vilket sätt olika medarbetare kunde få sin information.
När processtödet startade i februari 2009 var programperioden redan i full gång. De projekt som gick in i sitt genomförande hade inte fått information från processtödet när man gjorde sina ansökningar eller under sin förprojektering. Det blev tydligt hur svårt det var att styra om så att projekten kunde få till ett bra tillgänglighetsarbete om det inte redan i ansökan gavs rätt förutsättningar. Tidigt insåg vi att möjligheten att komma in tidigt i projekten var mycket avgörande.
Helst redan under idéstadiet och i arbetet med ansökan. Om inte tankarna och idéerna finns i ansökan så påverkar det projektets möjligheter att senare styra om när det behövs och att se arbetet med tillgänglighet som en naturligt integrerad del i projektet.
25
Aktivitetsplaner, budget och annat som styr projekten i genomförandet begränsar projekten om de i ett senare skede ser att det finns behov av att göra mer eller på annat sätt än vad som angavs i ansökan. Om inte projekten redan från början förstår varför och har en idé om hur man kan arbeta med tillgängligheten blir det svårt att integrera arbetet i helheten. Det förblir lätt ett sidospår och något som man också måste göra. Ett extra arbete som dessutom tar tid och fokus från det som man i sin projektansökan sagt att man vill göra som huvudaktivitet.
Det visar hur viktigt det är att programskrifter och utlysningar är tydliga i vilka krav som ställs och så att projekten förstår på vilket sätt arbetet med tillgänglighet förväntas bidra till att målen både för det enskilda projektet och för Socialfonden som helhet uppnås.
Regionala Prioriteringar
I den nationella utlysning som processtödet tillhörde var regional förankring, lärande miljöer, strategisk påverkan och transnationalitet fastställda kriterier. Processtödet har varit verksamt inom samtliga kriterier.
I processtödets ansökan för genomförande finns inga regionala
prioriteringar angivna som innebär att regionerna ska hanteras olika.
Redan i processtödets rapport från förprojekteringen beskrivs svårigheterna att nå fram till Partnerskapen i regionerna.
Partnerskapen har inte kunnat nås med information eller utbildning om vad kravet på tillgänglighet har för relevans i projekten med ett undantag. Region Småland och öarna har haft 20 minuters information från processtöden Tillgänglighet och Jämställdhetsintegrering samt fått en utbildningsdag inför en nationell utlysning om fattigdoms- bekämpning, romers situation och sociala innovationer där vi
medverkade under rubriken fattigdomsbekämpning. Vi kan inte heller se att partnerskapen tagit några initiativ till att skapa utlysningar som specifikt riktar sig till målgruppen personer med funktionsned- sättning och tillgänglighet.
Processtödet har i sitt arbete hela tiden strävat efter att upprätthålla en hög regional närvaro och vi har haft god täckning i alla regioner. De regionala prioriteringarna som gjorts var inledningsvis i stor
utsträckning kopplade till efterfrågan på stöd. En efterfrågan som i sin tur till stor del var avhängig ESF-regionernas prioritering av tillgäng- lighetsfrågan och hur de marknadsförde processtödet. Inledningsvis hade ESF-regionerna själva ett relativt svagt incitament att driva på tillgänglighetsfrågan. Det berodde förmodligen till stor del på att det var ett helt nytt område även för regionerna att hantera. Utifrån bristande förkunskaper på området var det i sin tur svårt att ställa krav på projekten och att göra bra bedömningar av hur projekten
26
formulerat sig kring tillgänglighetsarbetet i sina ansökningar. Det tog också tid för samarbetet mellan processtöden och ESF-regionerna att hitta sina former. Ett fungerande samarbete kräver en tydlig
rollfördelning, ett ömsesidigt förtroende och en kunskap om vad var och en kan tillföra. Rollerna och fördelarna med en god samverkan blev tydligare med tiden. Succesivt har ett bra samarbete etablerats ute i regionerna mellan processtödets regioncoacher och regionernas handläggare.
Projektens kontakt med Processtöd Tillgänglighet har i grunden varit frivillig. Regionerna har i sina utlysningstexter och på annat sätt hänvisat till möjligheten att få stöd från processtödet. Inledningsvis var skrivningarna svaga både vad det gäller vad kravet på
tillgänglighet i sig och hur man marknadsfört den hjälp man kunde få från processtödet. Succesiv har skrivningarna utvecklats och stärkts på ett bra sätt. I en region, Småland och Öarna, infördes ett ska-krav på kontakt med processtödet i ansökningsfasen. Vilket också ledde till ökad kontakt.
I takt med att regionerna blivit bättre på att bedöma ansökningarnas beskrivning av sitt planerade tillgänglighetsarbete har de också i ökande utsträckning uppmanat projekten att ta hjälp av processtödet i sitt ansökningsarbete. På samma sätt har regionerna blivit bättre på att bedöma vad de beviljade projekten gjort på området för att sedan rekommendera eller till och med kräva att projekten tar hjälp av processtödet.
Redan i förstudierapporten konstaterades också att processtödet inte fick utbilda ESF:s handläggare eller partnerskapen i tillgänglighet.
Även om det är förståeligt enligt regelverket så måste vi konstatera att alla hade vunnit på om det tidigt hade genomförts kompetensutveck- lingsinsatser ute i regionerna. Processtödets coacher har överlag haft en bra och fungerande kontakt med handläggarna i regionerna.
Lärande miljöer har framförallt funnits i det dagliga arbetet men på flera ställen hittades ändå former för att mötas kring tillgänglighets- frågan. T.ex. har man på några ställen haft workshopliknande möten för att diskutera bedömningen av hur projekt i sina ansökningar skriver om sitt arbete med tillgänglighet. Inte som ett led i ESF:s handläggning utan som ett sätt att i efterhand pröva bedömningarna och att lära för framtiden. I några regioner har också våra coacher praktiserat några dagar. Något som varit bra båda parter. Vi har lärt känna varandra, fått mer kunskap om varandras arbetsuppgifter och uppdrag samt fått en möjlighet att diskutera och fördjupa sig i vad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning innebär. Om man jämför med hur det såg ut från början så har det skett en enorm utveckling. I dag är ESF:s handläggare värdefulla ambassadörer och goda bärare av tillgänglighetskravet. Så såg det inte ut från början där vi emellanåt mötte ett visst motstånd och ointresse för frågan.
27
I alla regioner har ESF-kontoren bjudit in till informationsmöten i samband med utlysningarna. I varierande utsträckning har de olika processtöden beretts möjlighet att vara del av dessa. I någon region har processtöd Tillgänglighet kommit in först i ett senare skede och oftast har vi fått ett mindre utrymme för att kortfattat kunna ge en bild av vad arbetet med tillgänglighet innebär och för att tala om för projekten vilken hjälp de kan få från oss. Formerna för informations- mötena har varierat både över tid och mellan regionerna. I några regioner har man medvetet försökt att hitta mer effektiva former att samla projekt både under ansökningsfasen och under mobiliserings- fasen. Under en samlande rubrik ”En väg in” har en mängd olika varianter prövats. Primärt i syfte att underlätta för projekten som har haft många perspektiv och stödkontakter att ta men också för att samla genomförandeorganisationens resurser på ett bra sätt. I region Mellersta Norrland har man som exempel samlat beviljade projekt och de olika processtöden. Tillsammans har de lagt upp en plan för hur samverkan ska se ut. En tydlig rollfördelning och ett uttalat uppdrag både till projekten och till processtöden.
För att få fram och utveckla bra projektidéer har region Småland och Öarna och Östra Mellansverige sedan 2012 infört något som kallades
”Draknästen”. Regionala parter och potentiella projektägare har bjudits in. Det var projektutveckling som tillsammans med
processtöden och ESF genomförde processen. Vi uppfattar det som ett mycket bra sätt att redan under idéfasen kunna få in tillgänglighet och jämställdhetsintegrering i arbetet. En konsekvent tillämpning av liknande arbetsformer över hela landet skulle kanske även kunna bidra till att tillgänglighetskravet får ett starkare fäste i regionerna och i partnerskapen.
Strategisk påverkan har varit ett uttalat mål genom hela processtödets projektperiod. Den strategiska målgruppen har omfattat allt ifrån svensk och europeisk funktionshinderrörelse till berörda departement och statliga myndigheter. Påverkansarbetet beskrivs närmare under rubriken Spridnings- och påverkansarbete.
Transnationalitet har funnits dels inom ramen för utvecklingen av nätverket för tillgänglighetskonsulter och dels inom ramen för ESF- relaterade nätverk som Baltic Sea Network och det europeiska tillgänglighetsnätverk som Handisam varit involverade i. Det
transnationella arbetet beskrivs närmare under avsnitten Projektets resultat, Arbetssätt, Deltagande aktörer i projektet samt Spridnings- och påverkansarbete.
28
Spridnings- och påverkansarbete
Processtöd Tillgänglighet har haft ett omfattande spridnings och påverkansarbete. Vi har använt oss av flera kanaler. Utöver att
arrangera egna aktiviteter har vi samverkat med och medverkat på en rad aktiviteter som har arrangerats av andra. Löpande har
processtödets hemsida samt Handisams och Handikappförbundens kontaktnät varit givna spridningskanaler. Utöver de strategiska
målgrupper som angetts i vår ansökan har potentiella projektägare och pågående projekt varit i fokus.
Ett viktigt forum för spridning av processtödets erfarenheter och resultat har särskilt nätverket Öppet arbetsliv varit. Nätverket består av myndigheter och organisationer som har tydliga uppdrag på
arbetsmarknadsområdet. Förutom Handisam och Processtöd Tillgänglighet ingår Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Skolverket, Yrkeshögskolemyndigheten, ESF, Socialstyrelsen, SKL, Hjälpmedelsinstitutet och Handisam projekt Hjärnkoll i nätverket.
Handisam har i sin egen myndighetsdialog med olika departement redogjort för hur processtödets arbete har fortskridit och vilka resultat man kan se. Handisam har ingått i flera ESF-projekts styrgrupper och därigenom kunnat påverka dessa i linje med processtödets uppdrag.
Projekten är Inclusive Europe, Öppen Skärgård, Carpe 2 och Concensio. När det gäller Concensio så har också processtödets projektledare ingått i det kompetensråd som projektet haft.
Ett betydande spridnings och påverkansarbete har löpande genomförts av processtödets regioncoacher i det dagliga arbetet. Här har de träffat kommuner, landstig, regionförbund, statliga myndigheter som
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, aktörer inom socialt företagande och privat näringsliv m.fl. Bästa sättet att påverka och att få genomslag har varit att åstadkomma goda resultat i det arbete som görs. Här kan arbetslivets aktörer få en direkt inblick i vilka vinster som finns med ett väl fungerande tillgänglighetsarbete. Här kan de direkt se vad som behöver göras för att kunna skapa ett inkluderande arbetsliv. Även om processtödet i sitt arbete primärt utgått från personer med funktionsnedsättning så är mycket av det tillgänglig- hetsarbete som bedrivits relevant även för andra grupper som inte släpps in i arbetslivet.
Lärseminarier
Vi har genomfört två renodlade lärseminarier. Det första i december 2009 och det andra i december 2010. Det senare i samarbetet med Temagrupp likabehandling. Syftet med båda seminarierna var att föra ut processtödets erfarenheter och lärande. Målgruppen var tänkbara
29
framtida projektägare och processtödets strategiska målgrupper. Vid båda tillfällena bjöd vi in projekt som vi samarbetat med för att belysa värdet av att arbeta med tillgänglighet och för att lyfta fram vilket stöd som finns att få i arbetet. År 2011 då processtödet ursprungligen skulle ha avslutats planerades för en avslutningskonferens som ställdes in när stödet förlängdes.
Frukostseminarier
Vi har genomfört tre frukostseminarier. Två i egen regi och ett tillsamman med Temagrupp Likabehandling. Det första seminariet hade fokus på tillgänglighet som en arbetsmiljöfråga och genomfördes i december 2011. Det andra hade psykisk ohälsa i arbetslivet som tema och genomfördes i april 2012. Ett tredje frukostseminarium på temat metoder och strategier som fungerar i likabehandlingsarbetet. Här medverkade också Temagrupp Likabehandling och Processtöd Jämt.
Samtliga seminarier genomfördes i samverkan med och med stöd från processtödet för Strategisk påverkan och lärande, SPeL.
Almedalen
Processtödet har medverkat under ESF:s paraply under Almedals- veckan både 2012 och 2013. Det första året var rubriken ”Hur kan arbetsgivare tjäna pengar på bättre arbetsmiljö och tillgänglighet?”
Det andra året var rubriken ”Öppna arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning!”. Denna gång medverkade även två projekt – YouLearn och Hållbart arbetsliv. Båda gångerna var ESF:s
påverkansgrupp sammanhållande länk i arrangemanget. Processtödet kom med i denna samordningsgrupp för första gången inför 2012.
Deltagandet i påverkansgruppen har varit ett bra sätt att få en överblick i genomförandeorganisationens samlade spridnings och påverkansarbete.
Övriga seminarier och konferenser
Processtödet har även medverkat på flera aktiviteter som arrangerats av andra. Ett exempel är Mångfaldsdagen i Södertälje 2012 som arrangerades av Södertälje kommun, Södertälje sjukhus, Scania AB och Telge AB. Ett annat exempel är SKL:s arbetsmarknadsdagar i Uppsala våren 2013. Ett tredje exempel från oktober 2013 är
konferensen ”Jag är unik – en kunskapsdag om ungdomar med dolda funktionsnedsättningar i skolan, arbetet och livet! Arrangör var Halmstad Kommun och region Halland.
I mars 2011 fick processtödet också en möjlighet att presentera sitt arbete för kommissionen i Bryssel. Till detta kommer medverkan på ett antal lärkonferenser inom ESF och ägarseminarier mm. för att sprida processtödets erfarenheter och resultat internt.
