• No results found

Individ- och familjeomsorgsförvaltningen. Risk och sårbarhetsanalys samt Plan för extraordinära händelser och höjd beredskap

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Individ- och familjeomsorgsförvaltningen. Risk och sårbarhetsanalys samt Plan för extraordinära händelser och höjd beredskap"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11)

Risk och sårbarhetsanalys samt

Plan för

extraordinära händelser och

höjd beredskap

Individ- och

familjeomsorgsförvaltningen

2012 - 2014

(2)

Innehåll

Syfte och mål sid 3

Lagrum sid 3

Ansvarsområden sid 3

Krisledningsgrupp sid 4

Samhällsviktig verksamhet sid 4

Inledning - El - Mat - Värme - Vatten

- Framkomlighet - Tele/IT

Risker

- Sabotage - Pandemi - Brand

- Sociala risker - Hot och våld

Risk- och sårbarhetsanalys sid 5

Förmågebedömning sid 6

Övningscykel sid 6

Krishantering sid 6

Telefon- och kontaktlista, bilaga1 sid 10

Telefon- och kontaktlista, bilaga 2 sid 11

(3)

Syfte och mål

”Krisberedskap handlar om vår förmåga att före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera extraordinära händelser. Genom utbildning, övning och risk- och sårbarhetsanalyser skapar vi den organisation och den förmåga som behövs för att även hantera det otänkbara. Syftet med risk- och sårbarhetsanalyser är att minska sårbarheten i samhället och öka förmågan att hantera kriser. Genom ett systematiskt arbetssätt ger analyserna myndigheter och organisationer ökad kunskap för att både förebygga och förbereda sig inför kriser. Målet är också att uppnå en helhetssyn på riskhantering: internt skydd, olycksförebyggande arbete och extraordinära

händelser.” Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Målet med planen är även att säkerställa beredskapen, och därmed minimera konsekvenserna av eventuella oförutsedda händelser.

Lagrum

För kommuner finns skyldigheten att upprätta en plan för extra ordinära händelser och höjd beredskap, reglerad i lagen (2006:544) om kommunernas och landstingens åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Kommuner omfattas av lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt av säkerhetsskyddsförordningen (1996:633).

Fr o m 1 januari 2011 omfattas kommunen av föreskriften MSBFS 2010:6 (utfärdad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med stöd av förordningen

2006:544).

Ansvarsområden

Ansvaret för upprättande av risk- och sårbarhetsanalys samt genomförande av aktiviteter med anledning av detta följer den ansvarsfördelning för individ- och familjeomsorgen (IFO) i Sandvikens kommun, som upprättats för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

• Förvaltningschefen har det övergripande ansvaret.

• Enhetschefen har ansvaret inom sin enhet.

• Arbetstagaren är skyldig att medverka, följa givna instruktioner och föreskrifter, iaktta erforderlig försiktighet samt rapportera risker.

Ansvaret delegeras skriftligt mellan förvaltningschef och enhetschef.

För stöd i arbetet med analyser, övningar, upprättande av enheternas handlingsplaner m m samt kontakter med kommunskyddet utses inom individ- och familjeomsorgen ett säkerhetsombud.

(4)

Krisledningsgrupp

Individ- och familjeomsorgsförvaltningens krisledningsgrupp består av

förvaltningschefen, enhetscheferna på respektive enhet, säkerhetsombudet samt samordnaren för POSOM-verksamheten. Dessa personer ska ha tillgång till kontaktuppgifter till varandra och till de personer som i den egna verksamheten är nyckelpersoner. Kontaktuppgifterna ska även finnas tillgängliga från bostaden.

Ansvaret att tillkalla krisledningsgruppen åligger förvaltningschef efter bedömning av krissituationen. I händelse av att endast delar av krisledningsgruppen inkallas skall övriga deltagare informeras.

Individ- och familjeomsorgsförvaltningens krisledningsgrupp är underställd kommunens krisledningsgrupp (kommundirektör, förvaltningschefer och bolagsdirektörer), som ska hållas informerad om händelseförloppet.

Individ- och familjeomsorgens krisledningsgruppen har alla befogenheter att vidta lämpliga åtgärder inom ansvarsområdet. Enhetschefen skall informera

krisledningsgruppen om utvecklingen av ett krisläge. Alla åtgärder skall underställas krisledningsgruppen för samordning och ledning av kris/katastrofläget.

Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv

Inledning

Som samhällsviktig verksamhet räknas en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor:

• Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.

• Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

Individ- och familjeomsorgen uppfyller båda de angivna villkoren och betecknas därmed som samhällsviktig verksamhet.

Om något händer

• Vidta lämpliga åtgärder utifrån handlingsplanen för respektive verksamhet (verksamhetsnära planer). En händelse kan omfatta flera verksamheter.

• Ta stöd av och samråd med personer på krisledningslistan.

• Ta del av information på kommunens intranät, sändningar på radio och på TV.

(5)

Personer som erhåller insatser från individ- och familjeomsorgen får under inga omständigheter utsättas för vare sig direkt eller indirekt fara.

Enheternas planer för risk- och sårbarhetsanalys ska omfatta samtliga rubriker som följer och bygga på dessa frågeställningar:

• Hur ska ansvarsområdet definieras?

• Med vilka ska samverkan ske?

• Vilka kompletterande resurser behövs för att enheten ska klara uppgiften?

• Hur ska enheten planera för en insats?

• Vilka behov av utbildningar och övningar föreligger för personal inom enheten?

Utbildningar och övningar ska genomföras regelbundet.

Risk- och sårbarhetsanalys

Bedömningen är gjord utifrån ett lokalt perspektiv (Sandviken). Sannolikheten beskriver hur troligt det är att händelsen kommer att inträffa. Konsekvensen beskriver vilken förmåga individ- och familjeomsorgen har att hantera situationen om den inträffar. Indikatorerna är hämtade från myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:7).

Bedömningsnivåer:

1 = Förmågan är god.

2 = Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister.

3 = Det finns en viss förmåga men den är bristfällig.

4 = Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga.

God förmåga innebär att det bedöms finnas resurser och kapacitet att löse de uppgifter som är samhällsviktiga

Att förmågan är i huvudsak god men med vissa brister innebär att

samhällsservicen i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet.

Bristfällig förmåga innebär att resurserna inom verksamheten kraftigt understiger det som krävs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid kriser.

Att det inte finns förmåga eller att den är mycket bristfällig innebär att verksamheten står i det närmaste oförberedd.

(6)

Hög sannolikhet

El Tele/IT

Framkomlighet Värme vatten

Brand

Sabotage Pandemi

1 2 3 4

Låg sannolikhet

Liten konsekvens Stor konsekvens

*Nedan beskrivs ”beroenden” som är avgörande för att individ- och

familjeomsorgens verksamhet ska kunna fungera. Individ- och familjeomsorgen är beroende av:

• el

• dricksvattenförsörjning

• livsmedelsförsörjning

• räddningstjänst

• vatten och avlopp

• akutsjukvård

• polis

Förmågebedömning

Vid extraordinära händelser kan en omfördelning av individ- och familjeomsorgens personella resurser bli nödvändig. Verksamheten kan även behöva flyttas till annan plats. Krisledningsgruppen beslutar om denna omfördelning. Det är svårt att bedöma förmågan eftersom den påverkas av störningens omfattning i olika avseenden.

Förmågan bedöms i huvudsak som god i alla verksamheter men med vissa brister.

Övningscykel

Enheterna genomför övningar en gång per år i samband med revidering av

dokumenten för systematiskt arbetsmiljöarbete och systematiskt brandskyddsarbete.

Krishantering

(7)

I samband med akut händelse och framförallt efter akut händelse ska behov av krishantering identifieras och erbjudas. Sådan krishantering följer rutinerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet inom individ- och familjeomsorgen och omfattar följande:

• Professionell hjälp vid aktuell problematik

• I händelse av polisutredning och rättegång

• Massmediekontakter

• Vad händer i kroppen vid en akut och stark stressituation?

• Vilken hjälp kan de som varit med om en akutsituation få?

I denna sammanfattande plan för Individ- och familjeomsorgsförvaltningen finns medtaget sådana hot/risker, handlingsplaner, bedömningar av förmåga samt behov av samverkan som kan anses övergripande. Sammanfattningen berör kritiska delar av verksamheten. Pangea (boende för ensamkommande barn) har identifierats som den verksamhet som är mest sårbar vid långvariga störningar som gäller el, värme och vatten.

Vid förvarning om avbrott i el, vattenförsörjning, värme m m ska personalen vid Pangea förbereda ungdomarna på att tappa upp vatten, förbereda med lämplig mat, ladda ficklampor, ta fram ljus och filtar m m. Detta gäller även övriga boenden;

Örtagården och Ungdomsboendet.

Pangea Bedömningen är att förmågan är god vad

gäller ledning, samverkan och information.

Vid långvarig störning bedöms den praktiska förmågan vara i huvudsak god men med vissa brister.

El Samverkan ska/kan ske med elleverantör.

Mat Vid långvariga avbrott sker samordning genom individ- och familjeomsorgens

krisledningsgrupp. Verksamheten bör alltid ha ett basförråd av torr- och frysvaror.

Värme

Kortvarigt avbrott

Samla vid behov brukarna i gemensam lokal.

Erbjud filtar, varm dryck m m.

Långvarigt avbrott

Se ovan. Samverkan ska ske med

leverantör av värme. Hitta alternativa lokaler att vistas i.

Vatten

Tillgång till dryck, mat och hygien

(8)

vatten. Vid långvarigt avbrott genom individ- och familjeomsorgens krisledningsgrupp som även påtalar behov av mobila tankar.

Alla verksamheter Bedömningen är att förmågan är god vad gäller ledning, samverkan och information.

Vid långvarig störning bedöms den praktiska förmågan vara i huvudsak god men med vissa brister.

Framkomlighet

Svårt för personal Situationen kan kräva att ledig att ta sig till arbetet personal och/eller vikarier kallas in.

Tele/IT Verksamhetssystem Individ- och familjeomsorgen har en upprättad säkerhetsinstruktion. Ekonomienheten har möjlighet att utbetala försörjningsstöd genom rekvisitioner.

Risker

Sabotage I händelse av sabotage eller hot om sabotage

kontaktas alltid individ- och familjeomsorgens krisledningsgrupp som i sin tur samverkar med kommunens krisledningsgrupp och

polis/annan.

Pandemi Vid utbrott av pandemi beräknas ca 50 % av

personal vara insjuknad v 2-3. Under v 6-8 beräknas 15-20 % vara insjuknad.

Vid utbrott av pandemi sker prioritering av arbetsuppgifter, samordning och omfördelning av personal i krisledningsgruppen.

Brand Respektive enhet har genomfört

riskinventeringar för att motverka händelse av brand samt minska risken för konsekvenser om sådan ändå inträffar. På boendena finns

systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

(9)

Sociala risker (t ex upplopp) Krisledningsgruppen samråder med polis och kommunens krisledningsgrupp.

Hot och våld Inom SAMA och inom de mera detaljerade

verksamhetsnära planerna finns

dokumenterade rutiner gällande hot och våld.

Återkommande fortbildning genomförs. I händelse av hot och våld riktade mot

verksamheten samråder krisledningsgruppen med polisen.

Telefon- och kontaktlista, se bilaga 1 och 2

(10)

Bilaga 1

Individ- och familjeomsorgsförvaltningens krisledningsgrupp:

Namn Tfn arbetet Mobiltelefon Fax arb. Titel

Anna Danielsson 026-24 15 87 070-624 32 32 026-27 27 15 Förvaltningschef Anneli Johansson 026-24 16 79 070-218 90 40 026-27 27 15 Säkerhetsombud IFO Ann-Sofi Karlstedt 026-24 15 73 070- 316 42 83 026-27 27 15 POSOM-kontakt Maria Eriksson 026-24 17 05 070-662 70 27 026- 27 27 15 Enhetschef

Vuxenenheten Jan Nilsson 026-24 13 93 070-548 66 04 026-25 55 44 Enhetschef Barn- och

familjeenheten Lena Nilsson 026-24 13 12 070-674 99 81 026-25 34 50 Enhetschef Sandvikens

Familjecenter Sara Ericsson 026-24 13 40 070-2080784 026-25 55 44 Enhetschef

Familjerätten Per Lodin 026-24 12 08 070-672 51 37 026-25 55 44 Enhetschef

Ungdomsenheten Katarina Gröndahl 026-24 15 90 070-318 52 39 026-27 27 15 Enhetschef

Ekonomienheten Camilla Nässbjer 026-24 14 58 070/263 40 40 026-25 72 55 Enhetschef Pangea

(11)

Bilaga 2

Telefon och kontaktlista

Namn Telefonnummer

SOS Alarm 112

Gävle sjukhus 026-15 40 00 växel

Familjeläkarjouren 026-27 80 00 växel

Sjukvårdsrådgivningen 1177

Polisen

Länskommunikationscentralen (LKC) 11414

Fax dygnet runt: 010- 567 83 89

Länsstyrelsen 010-225 10 00 växel

Gästrike Räddningstjänst 026-17 50 83 Lokalradion Gävleborg 026-14 82 00 Företagshälsovården 026-24 67 00

Arbetarbladet 026-15 96 03

Gefle Dagblad 026-15 96 01, 15 96 11

Vägverket 0611-441 12

SMHI 011-495 80 00 och 011-495 82 00

Trafikupplysningen 0771-91 01 09

Nobina Sandviken 026-27 55 21

Stadsbussarna i Gävle 026-17 54 22

Sandviken Taxi 026-27 40 00

Sandvikenhus AB, Patrick Skoglund 026-24 22 21, 070- 674 00 85

Hotell Princess 026-25 40 50

Hotell Alsén 026-27 99 00

Högbo Bruk Hotell 026-24 52 00

Hotel Scandic Grand Hotell (Gävle) 026-495 84 00 Clarion Hotell Winn (Gävle) 026-64 70 00 Hotell Scandic Västra (Gävle) 026-495 81 00

References

Related documents

Det geografiska områdes- ansvaret innebär att kommunen ska verka för samordning med externa aktörer inom området avseende planering och förberedelser inför händelser samt

De resurser som krävs för att kommunen ska kunna hantera såväl små som stora händelser en- ligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

I analyserna kartläggs egen samhällsviktig verksamhet, beroenden Regionen har till andra aktörer samt behovet av samverkan med dessa.. Kartläggning sker också av sårbarheter

Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område .... Identifierade sårbarheter och brister i generell

För att öka kommunens kunskap om de risker som finns i Emmaboda kommun och vilken förmåga kommunen har att hantera dessa, har en risk- och sårbarhetsanalys tagits fram1. Analysen

Både de lagkrav och den riskbild som finns för kommunen ställer därför krav på att arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser görs på ett bra och strukturerat sätt och att

Kommunstyrelsen beslutar att fastställa Risk- och sårbarhetsanalys för Skövde kommun samt ger verksamheterna i uppdrag att arbeta vidare med de förslag till åtgärder som kommit

Målet är att risk- och sårbarhetsanalysen och krisberedskapsarbetet ska ligga till grund för förebyggande åtgärder, planering, utbildningar och övningar i syfte att stärka