Utbildningsförvaltningens
Kvalitetsrapport
2012-2013
Ansvarig för kvalitetsrapporten är Maria Elmér, chef för enheten kvalitet, utveckling och forskning, utbildningsförvaltningen, Lidingö stad.
Sammanfattning
Kvalitetsrapporten ger en samlad bild av måluppfyllelsen i förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Lidingö stad. Rapporten omfattar både den kommunala och fristående
verksamheten. Informationen om verksamheternas förutsättningar, genomförande och resultat baseras på både kvalitativ och kvantitativ uppföljning. Utifrån
bedömningen och analysen av det samlade underlaget lyfter
utbildningsförvaltningen fram starka sidor samt förbättringsområden för vidare utveckling av verksamheterna.
Resultaten visar att de flesta barn och elever i Lidingös förskolor och skolor trivs och känner sig trygga. Kunskapsresultaten fortsätter att vara generellt höga i såväl grundskolan som gymnasieskolan och även i jämförelse med riket.
Vårdnadshavare rekommenderar förskolan/skolan till andra. Inom några områden är måluppfyllelsen lägre, det gäller till exempel andel personal med pedagogisk utbildning i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Elevers nyfikenhet och lust att lära minskar med stigande ålder. Variation i skolans undervisnings-
metoder och arbetssätt samt IT i undervisningen behöver utvecklas. Fortsatt arbete krävs för att nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling ska råda.
Kvalitetsuppföljningen synliggör flera starka sidor och utvecklings- och förbättringsområden bland annat följande:
Starka sidor
Förskolors arbete med barns inflytande och den tydliga kopplingen till läroplanen i arbetet, skolors höga kunskapsresultat.
Utvecklingsområden
Förskolors arbete med diskriminering och kränkande behandling, lärares pedagogiska ledarskap.
Förbättringsområden
Rekrytering av förskollärare, skolors analys av kunskapsresultaten.
Granskningsområden läsåret 2012-2013 har varit följande: kränkande behandling.
Undervisningsmetoder och arbetssätt i förskolan och skolan. ”Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer”.
Barns- och elevers inflytande i förskolan och skolan. ”Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter”.
Diskriminnering och kränkande behandling.
Innehåll
Inledning 3
Det systematiskta kvalitetsarbetet – navet i skolans och förskolans
utvecklingsarbete 4
Utbildningsnämndens mål och granskningsområden 5
Tillvägagångssätt 6
Organisation 9
Verksamheter 10
Stöd till barn och elever 10
Flerspråkighet och modersmål 12
Skolformer och annan pedagogisk verksamhet 15
Förskola och pedagogisk omsorg 17
Förskola 18
Pedagogisk omsorg 26
Grundskola och grundsärskola 29
Förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet 29
Grundsärskola 65
Gymnasieskola och gymnasiesärskola 67
Gymnasiet 67
Gymnasiesärskola 81
Vuxenutbildningen och särskild utbildning för vuxna 82
Kommunal vuxenutbildning och Svenska för invandrare 82
Särskild utbildning för vuxna 88
Framåtblick 90
Granskningsområden läsåret 2013-2014 93
Bilagor
Bilaga 1. Indikatoruppföljning Bilaga 2. Intervjuguide
Bilaga 3. Jämförelse mellan samarbetskommuner i brukarundersökningen Bilaga 4. Svarsfrekvens brukarundersökningen
Bilaga 5. Skolverket, Salsavärde. Förklaringar och definitioner.
Bilaga 6. Skolverket, salsavärde, förklaringar och definitioner Bilaga 7. Statistik grundskolan. Elevantal och kunskapsresultat.
Inledning
Utgångspunkten för förskolor och skolor i Lidingö stad är barnets och elevens bästa. I skollagens 1 kap. 10 § är det formulerat på följande sätt:
Särskild hänsyn till barnets bästa
10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn under 18 år ska barnets bästa vara utgångspunkt. Barnets inställning ska så långt det är
möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Fyra grundläggande principer i FN:s Barnkonvention
Skolans och förskolans verksamheter ska arbeta efter FN:s Barnkonvention. Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen kallas för de fyra huvudprinciperna och ska alltid beaktas när det handlar om frågor som rör barn.
Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras.
Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.
Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet.
Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.
Barnets bästa är utgångspunkten för förskola och skola i Lidingö
stad.
Bildkälla:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitets arbete/i-praktiken
Det systematiskta kvalitetsarbetet – navet i skolans och förskolans
utvecklingsarbete
Skollagen ger huvudmannen och förskolor och skolor i uppdrag att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig
personal och elever. Vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.
I praktiken handlar det systematiska
kvalitetsarbetet om att tillsammans samtala och reflektera över frågorna: Var är vi? Vart ska vi?
Hur gör vi? Hur blev det? Den gemensamma reflektionen är en viktig del i förskolans och
skolans kvalitetsarbete och den ska handla om egna erfarenheter men också om beprövad erfarenhet och vila på vetenskaplig grund.1 Ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för förskolor och skolors positiva utveckling och för att målsättningen och visionen ”Sveriges bästa skola”
ska bli verklighet.
I det systematiska kvalitetsarbetet är definition av kvalitet följande:
1
Mål och resultat
I vilken utsträckning en verksamhet når upp till nationella och kommunala mål samt strävar efter att förbättras.
Strukturellt
Resursfördelning, ledarskap, organisation samt kundnöjdhet.
Pedagogiskt
Undervisningsprocesser som leder till lärande och utveckling.
Utbildningsnämndens mål och granskningsområden
Utbildningsnämnden ansvarar för utbildningssystemet i staden och
utbildningsförvaltningen lyder under utbildningsnämnden. Utbildningsnämndens mål gällande de kommunala verksamheterna följs upp i kvalitetsrapporten och har varit följande för läsåret 2012-2013 (bilaga1):
Föräldrar och elevers val av skola och förskola tillgodoses.
Verksamheten vid skolor och förskolor har fokus på kunskap och lärande.
Verksamhet vid skolor och förskolor har fokus på normer och demokratiska värden.
Skolor och förskolor verkar för miljömedvetenhet och en hållbar utveckling.
IKT (informations- och kommunikationsteknologi) är ett verktyg i skolor och förskolor på alla nivåer.
Lokalutnyttjandet optimeras till rådande barn- och elevantal.
Utbildningsnämndens granskningsområden Utbildningsnämnden i Lidingö stad beslutar varje år om ett eller flera granskningsområden. Dessa följs upp och redovisas i kvalitetsrapporten under varje verksamhet. Granskningsområden läsåret 2012-2013 har varit följande:
Undervisningsmetoder och arbetssätt i
förskolan och skolan.
”Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer”.
Barns och elevers inflytande i förskolan och skolan. ”Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter”.
Diskriminering och kränkande behandling.
Tillvägagångssätt
Till grund för den övergripande kvalitetsrapporten ligger
kvalitetsuppföljningsbesöken, verksamheternas egna kvalitetsrapporter, statistik från utbildningsförvaltningen Lidingö stad samt från Statistiska
centralbyrån/Skolverket, utbildningsförvaltningens brukarundersökning, tillsyn och LJUS på kvalitet. I kvalitetsrapporten följs även utbildningsnämndens granskningsområden upp.
Kvalitetsrapporten är skriven utifrån ett kommunövergripande och generellt perspektiv. Vissa tabeller och diagram visar dock resultat uppdelade på skolor.
Kvalitetsuppföljningsbesök
Enheten för kvalitet, utveckling och forskning besöker förskolor och skolor för att följa upp nationella och kommunala mål, det systematiska kvalitetsarbetet och årets granskningsområden. I kvalitetsuppföljningssamtalen deltar chefer,
representanter för personal, elever och vårdnadshavare. Sammanlagt har enheten för kvalitet, utveckling och forskning samtalat med 351 personer. Det är
förskolechefer och rektorer som har ansvarat för urvalet till samtalsgrupperna.
Vid samtalen har en intervjuguide använts (bilaga 2).
Tabell 1. Antal och urval för kvalitetsuppföljningssamtal
Kvalitetsrapporter
Verksamheterna skriver varje år en kvalitetsrapport som lämnas in till
utbildningsförvaltningen senast 30 juni tillsammans med förskolans/skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Statistiska uppgifter
Statistik är hämtad från utbildningsförvaltningen Lidingö stad samt Statistiska centralbyrån/Skolverket. Barn- och personalstatistik i rapporten avser uppgifterna från oktober 2012. Provresultat och betygsresultat är från vårterminen 2013.
Elever 112
Lärare/pedagoger 123 Pedagogisk omsorg huvudmän/personal 19
Föräldrar 49
Chefer 48
Totalt 351
Tillsyn
Utbildningsnämnden ansvarar för tillsynen av fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Vid tillsynen kontrolleras att lagar och föreskrifter följs och att
verksamheten bedrivs i enlighet med de förutsättningar som angavs när den startade. Tillsynen kan vara både föranmäld och oanmäld (påkallad). Föranmäld tillsyn utförs inom ramen för den ordinarie tillsynen. Den påkallade tillsynen genomförs i regel oanmäld då det framkommit misstankar om missförhållanden i verksamheten.
LJUS på kvalitet
LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna kommuner. Syftet med samarbetet är att öka måluppfyllelsen och förbättra kvaliteten i enlighet med skollagen och läroplanerna. Skolledare och pedagoger utvärderar förskolor och skolor i en annan kommun än den egna. Samarbetet syftar till kompetensutveckling såväl för utvärderarna som för förskolor och skolor
När utvärderingen är genomförd och återrapporterad lämnar utvärderingsgruppen sitt uppdrag. Det är förskolechefens eller rektors ansvar att driva, utveckla och förändra arbetet utifrån det som framkommit i rapporten. Förskolechef eller rektor redovisar resultatet för utbildningsnämnden och planerade åtgärder.
Under läsåret 2012-2013 utvärderades sex förskolor och en grundskola på
Lidingö. Till Lidingö kom 10 utvärderare från andra kommuner, 4 skolledare och 6 pedagoger. Från Lidingös skolor och förskolor var det 5 utvärderare som besökte andra kommuner, 2 skolledare och 3 pedagoger.
Brukarundersökningen
I Lidingö stads förskolor, fritidshem och skolor genomförs varje vårtermin en brukarundersökning. Enkäten besvaras elektroniskt av elever i årskurs 3, 5 och 8 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet samt av vårdnadshavare med barn i
förskolan, pedagogisk omsorg och årskurs 3, 5 och 8 i grundskolan.
Brukarundersökningen är en attitydundersökning där elever och vårdnadshavare ombeds att ta ställning till en rad påståenden om sin skola/förskola.
Brukarundersökningen mäter upplevd kvalitet i verksamheterna. Undersökningen är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Sigtuna, Sundbyberg, Solna och
Upplands-Bro kommuner. I bilaga 4 finns jämförelser mellan kommunerna i ett urval av undersökningens frågor.
I brukarundersökningen har elever och vårdnadshavare möjlighet att välja ett svarsalternativ mellan 1-4 där 1 står för instämmer inte alls och 4 står för
instämmer helt. Det finns också möjlighet att besvara frågorna med vet ej. I denna rapport presenteras resultatet utifrån fördelning av samtliga svarsalternativ, vet ej- svaren inräknat. Detta för att kunna göra en jämförelse med tidigare år.
Diagram 1. Svarsfrekvens i brukarundersökningen.
I kvalitetsrapporten presenteras vårdnadshavares resultat från förskolan och pedagogisk omsorg samt elevsvaren för skolan. Av diagrammet ovan framgår att svarsfrekvensen varierar mellan respondentgrupper/läsår. Det är viktigt att ta hänsyn till svarsfrekvensen vid tolkningen av resultaten och i bedömningen av dess tillförlitlighet.
89 93 87 89 37 36 30 49 53
0 20 40 60 80 100
Andel (%)
2010-2011 2011-2012 2012-2013
Organisation
Utbildningsförvaltningens organisation
Organisation för utbildningsförvaltningen Lidingö stad från och med hösten 2013.
Under läsår 2012-2013 hade fortfarande utbildningsförvaltningen en organisation med skolområden.
Ekonomiskt system
Lidingö stad har ett konkurrensneutralt pengsystem när det gäller fördelning av ekonomiska resurser till verksamheterna. Sedan år 2003 är pengbeloppen exakt lika per skolform och ålder oavsett om huvudmannen är fristående eller
kommunal. För fristående huvudmän tillkommer 6 % momskompensation i enlighet med skollagen eftersom fristående huvudmän inte har avdragsrätt för ingående moms. Lidingös pengbelopp avser täcka samtliga kostnader med några undantag. Sådana undantag är individuellt prövade tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd och särskilt stöd för svenska som andraspråk.
Utbildningsnämnd
Utbildningschef
Gymnasiet och vuxenutbildningen 1 chef
Särskola, musikskola, modersmål, resursskola 1 chef
Gymnasie- skola 3 rektorer
Vuxenutb.
1 rektor
Moders- mål 1 chef
Musik- skola 1 chef
Särskola 1 rektor
Resurs- enhet 1 chef
16 grundskole- enheter 15 rektorer
23 förskole- enheter 13 förskole- chefer Förskola/grundskola
2 chefer
Central förvaltning - Administration, 1 chef
- Ekonomi, 1 chef - Kvalitet, utveckling och forskning, 1 chef - Stöd och hälsa, 1 chef
Ledningsgrupp kommunala verksamheter (utbildningschef, chefer för
central förvaltning samt chefer för verksamheter)
Ledningsgrupp förvaltningsledningsstab kundval (utbildningschef, chefer för central förvaltning)
Verksamheter
Stöd till barn och elever
Förskolor och skolor på Lidingö ansvarar för att verksamheten utformas utifrån alla barns och elevers förutsättningar och behov. Utgångspunkten är att kostnader för arbetet med att tillgodose särskilda stödbehov bland barn och elever ska rymmas inom grundbeloppet.
Tilläggsbelopp för extraordinärt stöd
Kommunen betalar ett tilläggsbelopp utöver grundbeloppet för barn och elever som har ett omfattande stödbehov. Beslut om tilläggsbelopp baseras på en individuell bedömning. Tilläggsbeloppet avser enbart stöd för extraordinära insatser. Det kan röra sig om barn och elever som har behov av assistenthjälp, anpassning av skollokaler eller stödåtgärder för elever med inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer.
Kostnaden för särskilt stöd i förskolan förväntas inte täckas av grundbeloppet på motsvarande sätt som i grundskolan. Det är därför vanligare att tilläggsbelopp beviljas för stödinsatser i förskolan.
Tabell 2. Beviljat tilläggsbelopp enligt beslut för barn i behov av extraordinärt stöd.
Under de senaste två läsåren har kommunal förskola i Lidingö stad beviljats störst tilläggsbelopp. Skillnaderna mellan beloppen som delats ut till kommunala och fristående verksamheter bör ställas i relation till antalet barn och elever som går i respektive verksamhet. I de kommunala verksamheterna går fler barn än i de fristående. Skillnaden i beviljat tilläggsbelopp har ökat mellan huvudmännen de två senaste läsåren, medan andelen barn och elever i kommunal respektive fristående verksamhet är på samma nivå. Det finns också en skillnad i hur många barn och elever som beviljas stöd på respektive skola. Störst tilläggsbelopp utbetalas till Bodal och Högsätra skolor.
Åtgärdsprogram
Skolan ansvarar för att tidigt uppmärksamma, utreda och eventuellt upprätta åtgärdsprogram för elever som riskerar att inte uppnå utbildningens mål eller uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Detta gäller elever i förskoleklassen, grundskolan, fritidshemmet eller gymnasieskolan. Elev och vårdnadshavare ska
2012-2013 2011-2012
Kommunal Fristående Kommunal Fristående
Förskola 14 217 264 3 432 993 13 233 000 5 457 000
Grundskola 5 639 950 1 161 600 4 306 000 1 648 000
Gymnasiet 621 636 1 360 600 934 000 996 000
ges möjlighet att delta när åtgärdsprogram skrivs. Varje åtgärdsprogram ska följas upp och utvärderas.
För Lidingö stads kommunala verksamheter används dokumentationsverktyget Infomentor. I nedanstående sammanställning finns statistik över aktiva
åtgärdsprogram för Lidingö stads kommunala verksamheter så som det har dokumenterats i Infomentor.
Diagram 2. Andel (%) av antal aktiva åtgärdsprogram uppdelat per årskurs i Lidingö stads kommunala skolor.
Det var totalt 1228 aktiva åtgärdsprogram i förskoleklass till årskurs 9 registrerade i Infomentor för höstterminen 2012 och vårterminen 2013. Värt att notera är att en elev kan ha mer än ett åtgärdsprogram.
Stöd och hälsa
Enheten stöd och hälsa är en resurs till alla verksamheter på Lidingö, såväl kommunala som fristående. I enheten finns olika specialistfunktioner samlade.
Stöd kan till exempel ske genom handledning enskilt och i grupp, barn- och elevobservationer samt kompetensutveckling för personalen. Elevhälsan ingår i enheten stöd och hälsa.
Enheten stöd och hälsa har inte skrivit en kvalitetsrapport för läsåret 2012-2013, det har av den anledningen inte funnits möjlighet att följa upp genom
dokumentstudier.
Elevhälsa
På Lidingö finns elevhälsa för barn och ungdomar i skolåldern. Elevhälsan
omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.
Elevhälsan är förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.
Analys
Huvudmannens uppföljning visar att skolor och förskolor på Lidingö arbetar på ett medvetet sätt med att ge barn och elever stöd och hjälp för att nå
1% 7%
11%
14%
10%
14%
9%
8%
13%
13%
F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9
enheten Stöd och hälsa erbjuder. Dokumentation av åtgärdsprogram i Infomentor och utvärdering och uppföljning visar att pedagogiska utredningar sker i
samverkan mellan specialpedagog/lärare, undervisande lärare, rektor samt elever och dess vårdnadshavare. Detta bidrar sannolikt till att fler barn och elever ges möjlighet att nå upp till målen för utbildningen. Sammantaget framgår det att skolor och förskolor har fokus på kunskap och strävar efter att alla barn och elever ska nå målen.
Vidare visar resultat från uppföljning att det från huvudmannens sida finns anledning att göra vidare utvärdering och uppföljning av förskolornas och skolornas olika förutsättningar att ge barn och elever det stöd de behöver för att utvecklas och nå målen. Ett steg som saknas i uppföljningen är en dokumentation över enheten stöd och hälsas kvalitetsarbete. Ett utvecklingsarbete kring
uppföljning och utvärdering av stöd och hälsas arbete har påbörjats. En ambition inför nästa läsår är att hitta indikatorer för att utvärdera resultaten av
konsultationer och andra arbetsinsatser. Vidare behövs tydligare analyser från förskolor och skolor där resonemang kring hur de olika åtgärder som satts in till barn i behov av särskilt stöd fallit ut. Hur stödet ges och vad tilläggsbeloppet konkret används till och resulterar i är ytterligare något att utvärdera vidare.
Flerspråkighet och modersmål
Undervisning i modersmål ska utveckla elevens kunskaper i och om sitt modersmål. Ett utvecklat modersmål ger eleven stöd i sin språkutveckling och underlättar elevens lärande inom andra skolämnen och kan hjälpa eleven att nå högre kunskapsresultat. Varje rektor har ansvar för elevens utveckling.
Inom utbildningsförvaltningen finns en enhet som samordnar
modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Enligt utbildningsnämndens riktlinjer erbjuds samtliga elever i grund- och
gymnasieskolan med annat modersmål än svenska undervisning i sitt modersmål under förutsättning att tillgången till lämplig lärare är säkerställd. Även
studiehandledning erbjuds vid behov. Modersmålstöd kan ges till barn med annat modersmål i förskolan.
Starka sidor
Systematiskt och medvetet arbete för att uppmärksamma och utifrån förutsättningar ge stöd till de barn och elever som behöver det.
Utvecklingsområden
Uppföljning och utvärdering av insatser och användning av stöd.
Förbättringsområden
Dokumentation av arbetet med elever i behov av särskilt stöd samt utvärdering av insatser och användning av stöd.
I enhetens kvalitetsrapport beskrivs att arbetslag har startats för att möjliggöra diskussion och erfarenhetsutbyte. Enheten lyfter också att lärarna har begränsad tillgång till arbetsplatser och att samarbetet med rektorer behöver förstärkas.
Vidare har utbildningsförvaltningen under 2013 tillsatt en arbetsgrupp som verkar för att utforma gemensamma strategier för att möta flerspråkiga barns behov i förskolan.
Elever och personal
Tjugofyra lärare och tre studiehandledare undervisar och/eller studiehandleder i tjugotvå olika språk. Modersmålslärarna ska förutom undervisning i modersmål också genom sitt arbete bidra till ökad integration i skolan och samhället samt utveckla kunskaperna kring nyanländas situation.
Av nedanstående diagram framgår i vilka språk som undervisning och studiehandledning pågick i under läsåret 2012-2013 i grundskolan.
Diagram 3. Antal elever med modersmålsundervisning och antal elever med studiehandledning på modersmål, uppdelat på språk, läsåret 2012-2013.
I Lidingö stad studerade läsåret 2012-2013, 388 elever modersmål och 60 elever fick studiehandledning på sitt modersmål. Jämfört med föregående läsår är det en minskning, då totalt 475 elever fick undervisning i modersmål och 49 elever fick studiehandledning. Den största minskningen från föregående läsår är i engelska där antal elever minskat från 115 till 72. Även i franska och spanska är det färre elever och i danska och norska finns ingen elev i undervisning. Flest elever har, trots minskningen, modersmålsundervisning i engelska, följt av arabiska och därefter spanska och ryska. Elevernas kunskapsresultat i ämnet finns att läsa om längre fram i rapporten tillsammans med mål och resultat för grundskolan.
5 70
20 72
12 13 4
13
7 8
20 12
21 33
38
8
12 13 7 12
7 5
1 4
2 1 4 4
9
1 4
1 3 2
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Antal elever
Antal elever i undervisning Antal elever med studiehandledning
I de kommunala förskolorna finns barn som representerar ett 40-tal olika språk.
Det rör sig om drygt 200 barn. Det modersmålsstöd som tilldelades barn i förskolan rörde 8-10 barn.
Diagram 4. Andel barn 1-5 år med annat modersmål än svenska i förskolan 2002- 2012. Samtliga huvudmän.
Andelen barn i förskolan med annat modersmål än svenska har ökat från 6 till 12 procent på Lidingö det senaste läsåret. I riket ökar andelen konstant sedan 2006 och uppgår 2012-2013 till 21 procent.
Analys
Att det har skett en minskning av antalet elever som läser modersmål kan delvis förklaras av att modersmålsenheten har genomfört ett arbete för att aktualisera och strukturera upp elevlistor. Chefen för modersmålsenheten har påbörjat ett
förändringsarbete för att nå upp till nämndens mål om att samtliga elever ska ges möjlighet att studera sitt modersmål samt att ge stöd till elever att nå
utbildningens mål. Förändrings- och utvecklingsarbetet som har resulterat i att modersmålsenheten startat en utvecklingsgrupp bestående av chef för enheten och tre arbetslagsledare som träffas varannan vecka för att planera innehåll på
arbetslagsträffar bland annat, bidrar till fler diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan modersmålslärare och studiehandledare vilket i förlängningen kan ge förutsättningar för kvalitativ undervisning och möjligheter till måluppfyllelse inom enheten. En förutsättning för att barn och elever ska få ett bra stöd genom hela sin utbildning är att enheternas chefer hittar former för samarbete och följer upp varje elevs utveckling mot alla mål. En stor medvetenhet om flerspråkighet och modersmålets roll för inlärning är nödvändig i arbetet.
Arbetet med flerspråkighet i förskolorna behöver utvecklas, en möjlig förklaring till att arbetet försvåras är att det saknas strategier och metoder samt stöd för hur förskolor kan arbeta för att stärka barns utveckling av sitt modersmål. Att det tillsatts en arbetsgrupp för att ta fram gemensamma strategier och metoder är ett steg i utvecklingsarbetet.
11
6 12
19 20 21
0 5 10 15 20 25
Andel (%)
Lidingö Riket
Hur flerspråkiga barn och elevers möjligheter att nå målen i övriga ämnen ser ut samt hur nyanlända elever introduceras och mottas i förskolor och skolor är ett område för vidare uppföljning och utvärdering.
Skolformer och annan pedagogisk verksamhet
I det följande presenteras de olika skolformerna och annan pedagogisk
verksamhet utifrån ålder på barn/elever. I avsnitten presenteras barn-/elev och personalstatistik, uppföljning i form av prov- och betygsstatistik (skolan) samt resultat från brukarundersökningen, förskolornas/skolornas egna
kvalitetsrapporter och från kvalitetsuppföljningssamtal i relation till årets granskningsområden. En sammanfattande analys där starka sidor,
förbättringsområden och utvecklingsområden lyfts fram avslutar varje avsnitt.
Även resultatet av de utvärderingar som är gjorda inom ramen för LJUS på kvalitet presenteras. Under förskola och pedagogisk omsorg redovisas resultatet från utbildningsnämndens tillsyn.
IT i undervisningen
Att IKT (informations- och kommunikationsteknologi) används som verktyg i skolor och förskolor på alla nivåer är ett av utbildningsnämndens verksamhetsmål.
Att använda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande är också ett av läroplanens grundläggande mål. IKT ger möjlighet till att variera undervisningen och arbetssätt i skolorna med
utgångspunkt i elevernas kontext och erfarenhet. IT- och mediekompetens är nödvändigt för att kunna leva upp till målen i läroplanerna.
Starka sidor
Ett pågående förändrings- och utvecklingsarbete som leder till att lärare ges möjlighet till diskussion och erfarenhetsutbyte. Hög måluppfyllelse i ämnet (se resultat under grundskolan).
Utvecklingsområden
Stöd, strategier och metoder i förskolan. Samarbete mellan modersmålsenheten och rektorer.
Förbättringsområden
Uppföljning och utvärdering av flerspråkiga barn och elevers utveckling mot målen.
Utbildning i praktisk IT- och mediekompetens (PIM)
PIM (praktisk IT- och mediekompetens) är en webbaserad utbildning i tre nivåer via Skolverket2. Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp beslutade 2011 att alla lärare i Lidingö stads kommunala skolor ska genomgå utbildningen i PIM för att få ökad IT- och mediekompetens.
Målen är att:
• Samtliga lärare ska examineras på PIM nivå två.
• 80 procent av deltagarna förväntas examineras på PIM nivå tre.
Enligt uppföljning i augusti 2013 har 37 uppstartsmöten á 25 personer, totalt 925 platser, erbjudits sen starten av PIM höstterminen 2011. Ungefär 89 lärare, vilket motsvarar 15 procent, har fortfarande inte påbörjat uppstart. I januari 2013 var siffran 22 procent.
Diagram 5. Andel (%) lärare som genomgått PIM nivå 2 respektive nivå 3 i Lidingö stads kommunala verksamheter, augusti 2013.
På Ljungbackens skola har 92 procent av lärarna genomfört PIM på nivå 2 och är därmed den skola som kommit närmast målet. Lilla Högsätra skola har störst andel lärare som examinerats på nivå 3 och är med sina 80 procent den enda skola som uppfyllt det målet.
Utbildningen inleds med ett uppstartsmöte och följs därefter av självstudier med uppgifter som examineras fortlöpande. Utbildningen är indelad i olika nivåer, ett till tre. Lärarna får disponera upp till fem dagar till utbildningen, tre dagar till nivå två och totalt fem dagar för att uppnå nivå tre.
2
67
78
31
39
4
50
63
32 36
19
33
0
13
30
0 20 40 60 80 100
Andel (%)
PIM 2 PIM 3
Att använda IKT i undervisningen är en möjlighet och ett verktyg för att variera undervisningen och arbetssätten i skolorna med utgångspunkt i elevernas kontext och erfarenhet. Dessutom är det nödvändigt att lärare har IT och media kompetens för att kunna leva upp till målen i läroplanerna.
Från och med 1 juli 2014 lägger Skolverket ner utbildningen i PIM3 och det kommer efter detta datum därför inte längre vara möjligt att genomföra utbildningen.
Nytt verktyg för uppföljning av skolornas IT-utveckling Under läsåret 2012-2013 har ett centralt arbete med att ta fram ett självskattningsverktyg för rektorer som hjälp i arbetet med skolans IT-utveckling pågått. Arbetet är ett samarbete mellan Lidingö och Lunds kommuner och har resulterat i verktyget IT-tempen. Vårterminen 2013 var tre rektorer piloter för IT-tempen (Torsvik åk 7-9, Käppala F-4 och Gångsätra gymnasium ). Efter några justeringar av rektorerna har arbetet med IT-tempen resulterat i att rektorer
i grundskolan och gymnasieskolan deltagit i självskattningen. Läs mer om detta arbete i framåtblicken nedan.
Förskola och pedagogisk omsorg
I Lidingö stad finns förskolor och pedagogisk omsorg för barn mellan ett och fem år. Enligt skollagen (2010:800) är förskolan en egen skolform med uppdrag att lägga grunden för ett livslångt lärande. Pedagogisk omsorg är inte utbildning och därför inte en del av skolväsendet, däremot innehåller skollagen bestämmelser om krav som finns på verksamheterna under ”Annan pedagogisk verksamhet” (25 kap. skollagen).
Tillsyn
Under läsåret 2012-2013 har tjugoen tillsyner genomförts, tretton inom
pedagogisk omsorg och åtta i förskolan. De vanligaste bristerna som framkom genom tillsynen och som verksamheterna fick föreläggande eller anmärkning om handlade om det systematiska kvalitetsarbetet, avgifter och bidrag och då oftast i form av matsäckskrav på vårdnadshavare samt trygg miljö och barns hälsa. Inom det sistnämnda området handlar missförhållandena om säkerhetsbrister till exempel att läkemedel, maskindiskmedel och knivar inte förvaras på ett barnsäkert sätt.
Projekt - rörliga bilder
Under våren 2012 startade projektet ”Film och berättande med rörliga bilder”.
Projektet riktar sig till både förskolor och pedagogisk omsorg. Filmens dramaturgi och estetik kan visa hur budskap eller innehåll kan presenteras på andra sätt än det talade och skrivna ordet. Barn och pedagoger undersöker, granskar och analyserar
filmens språk. Genom besök i kameleonten4 får barnen ta del av film och samtalar om vad de ser och olika aspekter av berättandet lyfts fram.
Det pågår flera projekt med rörliga bilder på olika förskolor. En arbetsgrupp som består av pedagoger från förskolan, ateljeristor och pedagogistor har bildats för att samarbeta, reflektera och utveckla arbetet med berättande och rörliga bilder.
Under hösten 2012 har arbetet fokuserat på barns eget berättande, med hjälp av digitala verktyg och andra estetiska utryckssätt. Under vårterminen 2013 har delar av arbetet visats i en utställning/filmfestival med exempel från barnens och
pedagogernas arbete med berättande och rörlig bild.
Förskola
Under läsåret 2012-2013 fanns på Lidingö tjugofem kommunala förskolor och tjugosju förskolor i fristående regi. Förskolans läroplan (Lpfö 98, reviderad 2010) redogör för vad förskolan ska arbeta med, oavsett huvudman. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.
LJUS
De utvecklingsområden som förskolorna på Lidingö rekommenderats av LJUS utvärderingar handlar om att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med framförallt bedömning och analys av måluppfyllelsen, samverkan med skolan, förskoleklassen och fritidshemmet och att arbeta för att motverka traditionella könsroller och könsmönster. Förskolornas arbete med värdegrundsfrågor och förhållningssätt lyfts som lärande exempel i samtliga utvärderade förskolor.
Kvalitetsuppföljning
Underlagen för kvalitetsuppföljningen är barn- och personalstatistik, kvalitetsrapporter, kvalitetsuppföljningssamtal och brukarundersökningen.
Barn och personal - statistik
I Lidingö stad är andelen barn som är inskrivna i förskolan 82 procent och motsvarande siffra i riket är 84 procent. Andelen inskrivna barn i förskolan har ökat under den senaste tioårsperioden både på Lidingö och i riket med 8 respektive 12 procentenheter.
4 Kameleonten arbetar med utvecklingsfrågor, estetiska lärprocesser, pedagogisk dokumentation och erbjuder kurser, handledning och är en mötesplats för barn och pedagoger.
Diagram 6. Antal inskrivna barn i förskola jämfört med antal barn i åldrarna 1-5 år på Lidingö, samtliga huvudmän, läsår 2003-2004 – 2012-2013.
Antalet inskrivna barn i förskolan har minskat de senaste läsåren. Dock har en ökning skett under den senaste nioårsperioden från 1914 till 2400 inskrivna barn i förskolan.
Diagram 7. Andel barn inskrivna i förskolan i Lidingö stad uppdelat på huvudman, 2012-2013.
En tredjedel av barnen i Lidingö stad väljer en fristående förskola och
fördelningen mellan huvudmän är densamma de senaste två åren. Lidingö har en högre andel barn i fristående förskola jämfört med genomsnittet i riket, där andelen uppgår till cirka 20 procent.
3038 3017 2922
2490 2463 2400
0 700 1400 2100 2800 3500
Antal barn
Barn 1-5 år, antal i kommunen Barn, totalt antal inskrivna i förskola
68%
32%
Kommunal Fristående
Diagram 8. Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i förskolan i Lidingö stad och riket uppdelat på huvudman.
Personalen på Lidingös förskolor har en lägre utbildningsnivå jämfört med riket vilket gäller både kommunal och fristående förskola. I jämförelse över tid framgår att skillnaderna har ökat. Även i jämförelse med förortskommuner till storstäder har Lidingö en lägre andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning. För kommunala förskolor är genomsnittet i förortskommuner 45 procent och för fristående förskolor 36 procent. På Lidingö är motsvarande siffror 39 respektive 34 procent.
Från och med 2012-2013 redovisas andelen förskollärare i förskolan. Lidingö uppvisar även en lägre andel förskollärare i förskolan jämfört med riket. Siffrorna för Lidingö är 39 procent för kommunala förskolor och 33 procent för förskolor i fristående regi. Motsvarande siffror för riket är 56 respektive 41 procent.
Antal resurs- och stödpersonal , det vill säga personal som arbetar med barn eller barngrupper som behöver särskilt stöd, ligger på samma nivå de två senaste åren, 36 läsåret 2012-2013 respektive 37 personer föregående läsåret. Det motsvarar 7,6 procent respektive 7,7 procent av totala antalet årsarbetare i förskolan på Lidingö.
I riket är motsvarande siffra för läsåret 2012-2013 cirka 4 procent.
Tabell 3. Antal barn per årsarbetare och antal barn per förskollärare i förskolan på Lidingö.
Kommunala förskolor Fristående förskolor
2012-2013 2011-2012 2012-2013 2011-2012
Antal barn per årsarbetare 5,4 5,4 4,6 4,7
Antal barn per förskollärare 13,7 13,7 13,8 13,4
Antal barn per årsarbetare och antal barn per förskollärare är i stort oförändrad jämfört med föregående läsår. I jämförelse med riket inom den kommunala förskolan är antal barn per årsarbetare detsamma medan antal barn per
44 39 39
35 36
34
57 56 56
44 43
42
25 30 35 40 45 50 55 60
Andel (%)
Lidingö kommunal Lidingö fristående Riket kommunal Riket fristående
förskollärare i riket är lägre (9,6). Lidingös fristående förskolor har ett mindre antal barn per årsarbetare jämfört med riket (5,2) men fler barn per förskollärare (riket 12,8).
Tabell 4. Andel (%) personal med sjukfrånvaro på Lidingö.
Termin Kategori Andel (%)
Kategori Andel (%)
Kategori Andel (%)
Kategori Andel (%)
VT 2012 Förskolechef 2,56 Förskollärare 5,96 Barnskötare 7,77
Hela utbildnings- förvaltningen
5,41
HT 2012 0,62 5,26 8,63 5,02
VT 2013 2,21 6,75 9,18 5,59
I en jämförelse med hela utbildningsförvaltningens sjukfrånvaro visar
uppföljningen att barnskötare varje år har haft en betydligt högre sjukfrånvaro än det genomsnittliga. Även förskollärare har en högre sjukfrånvaro jämfört med genomsnittet. Sjukfrånvaron i genomsnitt för såväl förskollärare, barnskötare och förskolechefer har ökat sedan höstterminen 2012. Det samma gäller för
genomsnittet totalt i utbildningsförvaltningen.
Förskolors kvalitetsrapporter
I förskolornas kvalitetsrapporter finns inte, med några undantag, tydliga mål formulerade för läsåret. Resonemang förs om arbetsområden och det framgår att de bakomliggande tankarna och planeringen är kopplade till läroplanen.
Resultaten i kvalitetsrapporterna är som regel mer beskrivningar av arbetet under året än uttryck för måluppfyllelse och analys. I resonemangen uttrycks emellertid att det strukturerade arbetet på förskolorna har genomförts enligt planeringen och att barns utveckling och lärande har synliggjorts i dessa processer. I
kvalitetsrapporterna beskrivs också när planeringen inte har kunnat genomföras och en diskussion/reflektion har förts om orsakerna till detta. Utifrån dessa förutsättningar som beskrivs i kvalitetsrapporterna är måluppfyllelsen generellt hög men det är en variation mellan förskolorna.
Kvalitetsuppföljningssamtal och brukarundersökning
Svarsfrekvensen bland vårdnadshavare i förskolan har varierat under åren och därför bör resultatet från brukarundersökningen tolkas med stor försiktighet.
Svarsfrekvens:
Kommunala 44 procent 2012-2013 68 procent 2011-2012
50 procent 2010-2011
Fristående 60 procent 2012-2013 72 procent 2011-2012
58 procent 2010-2011
Undervisningsmetoder och arbetssätt i förskolan
Diagram 9. Andel (%) vårdnadshavare som instämmer i påståendet.
Andelen vårdnadshavare i förskolan som anser att deras barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov är 9 procentenheter högre i fristående förskola jämfört med kommunal förskola. Andelen har också ökat i fristående förskola medan den minskat i kommunal förskola jämfört med föregående läsår.
Samtal med pedagoger
Flera förskollärare beskriver betydelsen av utformningen av den pedagogiska miljön på förskolan, att inte begränsa pedagogiken i låsta miljöer utan skapa olika lekhörnor. De understryker arbetet med att introducera miljöerna för barnen på ett sätt som väcker deras nyfikenhet. Materialet på förskolan finns tillgängligt för barnen.
Arbetssättet på förskolorna är tematiskt, exempelvis naturvetenskap och teknik, vatten, sinnesorganen. På en förskola beskriver pedagogerna arbetet med ”En resa till Afrika”, där barnen hämtar kunskap på nätet. Arbetet har engagerat samtliga barn. Många pedagoger beskriver ett systematiskt och engagerat arbete utifrån läroplanen.
Samtal med förskolechefer
Förskolecheferna poängterar pedagogens betydelse och vikten av att de är aktiva, liksom att pedagogerna fångar barnens intressen och utgår från deras
frågeställningar. Att pedagogerna har förmåga att känna av, lyssna och vara flexibla. ”Barnens frågor leder vidare och utflykten resulterar i ett intresse för höstfärgerna”. Dessa arbetssätt/förhållningssätt framhålls särskilt för att barn ska få lust att lära.
Samtal med vårdnadshavare
Vårdnadshavarna ger som regel uttryck för att de är nöjda med förskolan. Flera vårdnadshavare berättar om förskolans medvetna arbete med barns
språkutveckling och pedagogernas lyhördhet inför barnens frågor och intressen.
Några föräldrar framhåller att det är för mycket undervisning och ordnade
aktiviteter på förskolan – ”barn måste få vara barn”. Många föräldrar beskriver i positiva ordalag hur kontakten med förskolans personal fungerar vid hämtning
87 96
0 20 40 60 80 100
Kommunal Fristående
Andel (%) som instämmer
Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov
2010-2011 2011-2012 2012-2013
och lämning. Flera föräldrar berättar att det är hög sjukfrånvaro på förskolan och att personalomsmättningen är stor, vilket påverkar verksamheten negativt.
Samtal med förskolechefer
Många utsagor handlar om att förskolan har fokus på rekrytering av förskollärare vilket innebär förändring och utveckling av verksamheten. Prioriterade
utvecklingsområden som cheferna nämner är framförallt förskolans organisation, kompetensutveckling, pedagogisk dokumentation och förskollärarens uppdrag.
Barns inflytande Samtal med pedagoger
I samtalen med pedagogerna framkommer att det på flera förskolor finns barnråd.
Barnrådet är ett möte för barnen. Det skapar förståelse och respekt hos barnen och de känner sig delaktiga. Många pedagoger beskriver betydelsen av att lyssna på barnen och att det ofta är en organisationsfråga om det går att genomföra barnens förslag på olika aktiviteter. Flera pedagoger beskriver också att barnen får rösta –
”barnen älskar att rösta”. Demokratiuppdraget i förskolan märks tydligt.
Samtal med förskolechefer
Enligt förskolecheferna arbetar förskolorna med barns inflytande genom
barnråd/möten, barnintervjuer och att låta barnen välja aktivitet och material. ”Vi ger barnen massor med val - vill du vila nu eller gå ut? Barnen får välja och bestämma väldigt mycket”. Förskolechefernas utsagor handlar vidare om att låta barnen vara med och påverka den pedagogiska miljön på förskolan samt vikten av att lyssna på alla barn - ”att även uppmärksamma de tysta barnen är viktigt”.
Samtal med vårdnadshavare
Många vårdnadshavare uttrycker att barnen har ett stort inflytande på förskolan.
De tycker att personalen är professionell. Flera berättar att de är nöjda med inflytandet i föräldraråden men att det är ett bekymmer att så få föräldrar engagerar sig i råden.
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
Diagram 10. Andel (%) vårdnadshavare av som instämmer i påståendet.
67 78
0 20 40 60 80 100
Kommunal Fristående
Andel (%) som instämmer
Jag känner till förskolans arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering
2010-2011 2011-2012 2012-2013
och diskriminering ökat successivt det senaste tre läsåren. Andelen är drygt 10 procentenheter högre i fristående förskolor jämfört med kommunala förskolor.
Det kan noteras att det är många ”vet ej” svar på frågan.
Diagram 11. Andel (%) vårdnadshavare som instämmer i påståendet.
Andelen vårdnadshavare som uppger att de känner sig trygga när deras barn är i förskolan är totalt cirka 95 procent, något fler i fristående förskolor och något färre i kommunala förskolor.
Samtal med pedagoger
Flera pedagoger berättar att kartläggningen av var och hur kränkningar sker på förskolan genomförs tillsammans med barnen. Vidare beskrivs att kränkningar på förskolan kan förekomma på avsides belägna platser på gården. Att inte bjuda på kalas eller säga att ”du får inte komma hem till mig och leka” är andra exempel på kränkningar på förskolan. Pedagogerna beskriver arbetet med att barnen själva kan komma med kloka lösningar på konflikter. Förskolans plan mot
diskriminering och kränkande behandling är en vägledning i arbetet.
Samtal med vårdnadshavare
Flera föräldrar berättar att det förekommer kränkningar på förskolan. Det handlar till exempel om att barn inte får vara med i leken eller att har ”fel” kläder på sig.
Många föräldrar talar om att de har förtroende för förskolans arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Dock understryks att förskolan kan göra ännu mer för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Vårdnadshavarna framhåller att det är ett viktigt område.
Samtal med förskolechefer
I samtalen med förskolecheferna framkommer att förskolorna arbetar med
diskriminering och kränkande behandling genom drama/teater/rollspel, sagor och genom att lära barnen att vara bra kompisar. Flera av förskolechefernas utsagor handlar om vikten av att dokumentera alla händelser och att vara närvarande som pedagog för att upptäcka vad som händer. Även behovet av kompetensutveckling framförs.
Återkommande nämns också vårdnadshavares betydelse för att utveckla arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. ”Föräldrarna måste involveras i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling”. En förändring som lyfts
92 97
0 20 40 60 80 100
Kommunal Fristående
Andel (%) som instämmer
Jag känner mig trygg när mitt barn är i förskolan
2010-2011 2011-2012 2012-2013
fram av förskolechefer och även personal är att en del föräldrar inte respekterar förskolans värdegrund och uppträder kränkande mot både personal och andra barn.
Analys
Förskolorna på Lidingö når generellt goda resultat utifrån förskolornas kvalitetsrapporter. Där framkommer att målen för läsåret i de flesta fall är uppnådda. Måluppfyllelsen är inte helt enkel att mäta. Läroplanen för förskolan5 innehåller, till skillnad från skolan, strävansmål, vilket gör att måluppfyllelsen kan bli otydlig.
Även resultatet av brukarundersökningen visar att vårdnadshavarna i stort är nöjda med förskolornas verksamhet. De känner sig trygga när deras barn är på förskolan och de tycker att förskolan arbetar med barnens utveckling och lärande.
Kunskapen om förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling har ökat de senaste läsåren. Nöjdheten hos vårdnadshavarna i de kommunala förskolorna kompletteras också med positiva omdömen i
kvalitetsuppföljningssamtalen.
Förskolechefer, personal och vårdnadshavare är bekymrade över den höga sjukfrånvaron i förskolan. Det skapar en osäkerhet i barngruppen och
kontinuiteten i arbetet är svår att uppehålla. Det blir också en hög belastning på de pedagoger som är närvarande.
En annan svårighet är bristen på utbildade förskollärare. Bristen på pedagogisk kompetens märks i det dagliga arbetet och det är också svårt för en del förskolor att leva upp till läroplanens krav på ”förskollärarens ansvar” och genomförandet av undervisning.
Förskolan arbetar med en variation i arbetssätten. Utgångspunkten är som regel barnens intressen och kompetenser. Kopplingen till läroplanen är tydlig på många förskolor. Det visar sig bland annat i den systematiska pedagogiska
dokumentationen. Ett tematiskt arbetssätt är väl förankrat på förskolorna och barns utveckling och lärande i den pedagogiska processen är synlig.
Medvetenheten om barns inflytande och vikten av det arbetet framkommer i kvalitetsuppföljningssamtalen.
Det förekommer kränkningar på förskolan. Förskolan har som regel ett
professionellt arbets- och förhållningssätt till barns upplevda kränkningar. Det bedrivs ett förebyggande och främjande arbete utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling och barnens medverkan i det arbetet beskrivs tydligt.
Däremot finns det fortfarande vårdnadshavare som inte känner till förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. En förändring som lyfts fram av förskolechefer och även personal är att en del föräldrar inte respekterar förskolans värdegrund och uppträder kränkande mot både personal och andra barn.
Bilden av att förskolorna behöver utveckla det systematiska kvalitetsarbetet förstärks av resultaten i både tillsynen och utvärderingarna i LJUS på kvalitet.
Frågan är på vilket sätt förskolan kan säkra det som fungerar väl och fortsätta att utveckla de delar som inte når en tillräcklig hög måluppfyllelse? Förutsättningarna med en låg andel förskollärare och många sjukskrivningar försvårar att leva upp till läroplanens krav och på längre sikt riskerar det att urholka kvaliteten i förskolan på Lidingö.
Pedagogisk omsorg
Pedagogisk omsorg definieras som annan pedagogisk verksamhet som erbjuds istället för förskola eller fritidshem. Den vanligaste formen av pedagogisk omsorg är familjedaghem. I Lidingö stad finns trettioen pedagogisk omsorg i fristående regi, vilken är en färre jämfört med läsåret 2011-2012.
Kvalitetsuppföljning
Underlagen för kvalitetsuppföljningen är barn- och personalstatistik, kvalitetsrapporter, kvalitetsuppföljningssamtal och brukarundersökningen.
Barn och personal – statistik Tabell 5. Barn i pedagogisk omsorg
Lidingö Riket
2012-2013 2011-2012 2012-2013 2011-2012
Barn 0-12 år, totalt antal inskrivna 182 200 18064 19397
Barn 0-3 år, andel (%) av alla inskrivna 64 63 55 55
Barn 1-5 år, andel (%) av befolkningen 6 7 3 3
Barn 1-5 år, andel (%) med annat modersmål än svenska 2 3 11 10
Antal inskrivna barn i pedagogisk omsorg på Lidingö har minskat från föregående år. Även nationellt minskar barnantalet. Andelen inskrivna barn mellan ett och fem år uppgår till 6 procent medan motsvarande siffra i riket är 3 procent. Lidingö
Starka sidor
Förskolans arbete med barns inflytande, tematiskt arbete och den tydliga kopplingen till läroplanen.
Utvecklingsområden
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.
Det systematiska kvalitetsarbetet.
Förbättringsområden
Rekrytera och anställa fler förskollärare.
har inga skolbarn inskrivna i pedagogisk omsorg. Andelen barn i pedagogisk omsorg med annat modersmål än svenska är 2 procent på Lidingö och i riket 11 procent.
Diagram 12. Andel personal med utbildning6 för arbete med barn i pedagogisk omsorg.
Andelen personal med utbildning för arbete med barn i pedagogisk omsorg är lägre på Lidingö jämfört med riket och har sjunkit med 10 procentenheter från föregående år.
Tabell 6. Barn, antal per anställd i pedagogisk omsorg.
Lidingö Riket
2012-2013 2011-2012 2012-2013 2011-2012
Antal barn per anställd 4,8 4,9 5 4,9
Antal barn per anställd är i stort oförändrad jämfört med föregående läsår och är på samma nivå som riket.
Kvalitetsuppföljningssamtal och brukarundersökning
Svarsfrekvensen bland vårdnadshavare i pedagogisk omsorg har varierat under åren och därför bör resultatet från brukarundersökningen tolkas med stor försiktighet.
6Andel dagbarnvårdare med pedagogisk högskoleutbildning (förskollärarutbildning,
fritidspedagogutbildning eller lärarutbildning), barnskötarutbildning eller annan utbildning för
66 74
0 20 40 60 80 100
Lidingö Riket
Andel (%)
2010-2011 2011-2012 2012-2013
Svarsfrekvens:
53 procent 2012-2013 81 procent 2011-2012 57 procent 2010-2011
Arbetssätt och metoder i pedagogisk omsorg
Diagram 13. Andel (%) vårdnadshavare som instämmer i påståendet.
Andelen vårdnadshavare som anser att deras barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov är 95 procent och ligger på samma nivå som de två föregående läsåren.
Samtal med personal/huvudman
Några av personalens utsagor handlar om vikten av att planera verksamheten. I samtalen framkommer att olika material används som inspiration för barnen och personalen anser att repetition är viktigt för de yngre barnens lärande. Personalen beskriver vidare att naturen används som en ofta återkommande lärandemiljö.
Barns inflytande
Samtal med personal/huvudman
Flera i personalen berättar att barnens intressen styr verksamheten. Exempel som nämns är vistelse i naturen. I samtalen poängteras att arbetet med barns inflytande är betydelsefullt. Personalen beskriver vidare det ansvar som de har för att alla barn blir en del av gruppen.
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
Diagram 14. Andel (%) vårdnadshavare som instämmer i påståendet.
95
0 20 40 60 80 100
Andel (%)
Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov.
2010-2011 2011-2012 2012-2013
84
0 20 40 60 80 100
Andel (%) som instämmer
Jag känner till arbetet med att motverka mobbning, kränkande behandling och
diskriminering i pedagogisk omsorg
2010-2011 2011-2012 2012-2013
97
0 20 40 60 80 100
Andel (%) som instämmer
Jag känner mig trygg när mitt barn är i pedagogisk omsorg
2010-2011 2011-2012 2012-2013
Andelen vårdnadshavare som känner till arbetet med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering i pedagogisk omsorg är 84 procent, en ökning med 8 procentenheter jämfört med föregående läsår.
Andelen vårdnadshavare som uppger att de känner sig trygg när deras barn är i pedagogisk omsorg uppgår till 97 procent som är en minskning med 2
procentenheter jämfört med föregående läsår.
Samtal med personal/huvudman
Personalen beskriver att arbetet i mindre barngrupper med närvarande vuxna underlättar upptäckten av diskriminering och kränkande behandling vid konflikter mellan barnen stöttar personalen barnen att sätta ord på känslan direkt.
Analys
Utveckling och lärande har skiftade kvalitet i pedagogisk omsorg. Detta kan bland annat bero på personalens utbildningsnivå, vilken sjunkit det senaste läsåret och är också längre jämfört med riket.
De vanligaste bristerna som framkommer genom tillsynen och som verksamheterna fick föreläggande eller anmärkning om handlar om det systematiska kvalitetsarbetet och brister i barnsäkerheten.
Grundskola och grundsärskola
På Lidingö är det fjorton kommunala och fem fristående grundskolor.
Grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet har en gemensam läroplan Lgr 11. Det finns en grundsärskola på Lidingö. Grundsärskolan styrs av en egen läroplan.
Förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet
Grundskolorna på Lidingö, såväl kommunala som fristående, har mycket goda kunskapsresultat. Det finns en variation mellan skolorna men det samlade resultatet för Lidingö är över genomsnittet för riket. Fortfarande återstår mycket att göra när det gäller arbetet med diskriminering och kränkande behandling.
Andra förbättringsområden är utmaningar för eleverna och ett varierat och stimulerande arbetssätt i skolan som leder till att eleverna vill lära sig mera.
Starka sidor
Engagemang och positivt förhållningssätt.
Förbättringsområden
Det systematiska kvalitetsarbetet.
