Kvalitetsrapport Föllinge Barn och Utbildning

(1)

Kvalitetsrapport 2013-14

Föllinge Barn och Utbildning

(2)

Föllinge Barn och Utbildning Lisbeth Lehtipalo, tf rektor

(3)

Föllingebygdens Barn och Utbildning är ett rektorsområde i Krokoms kommun som är störst till ytan men minst vad gäller antalet elever.

På skolorna finns det årskurser med endast ett fåtal elever eller ingen elev alls. Det betyder många åldersintegrerade grupper. Det kräver innovativ och kompetent personal som hittar nya pedagogiska och organisatoriska lösningar. Eftersom elevantalet totalt inom områdets skolor är lågt behöver personalen kombinera tjänster på andra skolor.

Området har haft många rektorsbyten, pga sjukdom, under läsåret.

(4)

(5)

1.1 Bakgrund... 7

1.2 Syfte... 7

1.3 Dokumentation... 7

2 Presentation av rektors ansvarsområde...9

2.1 Organisation... 9

2.2 Materiella förutsättningar... 9

3 Statistik...10

3.1 Personal... 10

3.2 Elever... 10

4 Ledning och utveckling av utbildningen...11

4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål - Fritidshem... 11

4.2 ... 13

Kommunövergripande verksamhetsmål – Förskoleklass, grundskola och grundsärskola 4.3 Rektors mål för enheterna - Grundskola... 16

5 Grundläggande värden och inflytande...17

5.1 Fritidshem... 17

5.2 Förskoleklass... 17

5.3 Grundskola... 18

6 Trygghet, god miljö och studiero...20

6.1 Fritidshem...Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.2 Förskoleklass ...Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.3 Grundskolan... 20

7 Utveckling och lärande...Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.1 Fritidshem...Fel! Bokmärket är inte definierat. 8 Undervisning och lärande...21

8.1 Förskoleklass... 21

8.2 Grundskola... 21

9 Arbetet med särskilt stöd...22

9.1 Fritidshem...Fel! Bokmärket är inte definierat. 9.2 Förskoleklass ...Fel! Bokmärket är inte definierat. 9.3 Grundskola... 22

10 Bedömning och betygsättning...23

10.1 Måluppfyllelse i alla ämnen... 23

10.2 Nationella prov... 28

10.3 Betyg... 30

10.4 Genomsnittligt meritvärde... 34

10.5 Behörighet till gymnasiet... 35

(6)

(7)

1 Inledning

Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Föllinge Barn och Utbildning . Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret 13/14 .

1.1 Bakgrund

Vi har idag lagar, förordningar och styrdokument som visar på vad förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan ska uppnå i det pedagogiska arbetet. Dessutom tillkommer kommunens egna mål som ska uppnås.

Varje förskola och skola arbetar sedan med hur det ska uppnås.

Genom ett systematiskt kvalitetsarbete som vi är ålagda att utföra enligt skollagen får vi kontroll på om hur blir vad.

Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att äga, säkra och att ständigt förbättra processer genom att klargöra, vad som ska göras, hur och när samt var ansvaret ligger.

Definition av kvalitet Hur väl verksamheten:

– uppfyller nationella mål

– svarar mot nationella krav och riktlinjer

– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella – kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)

Varje huvudman, rektor och förskolechef har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och

riktlinjer. En viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare.

1.2 Syfte

Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.

Kvalitetsrapporten ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är det viktigt att följa upp verksamheten och analysera utifrån de resultat som presterats. Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.

1.3 Dokumentation

Dokumentationen av det sysytematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt:

• Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete vilken används för verksamhetsmål, utvecklingsarbeten och läraravtalet m.m.

• Grundskolan dokumenterar pedagogiska planeringar, individuella

utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, och betyg i lärplattformen InfoMentor.

(8)

Grundskolan använder Infomentor även till nationella prov.

Åtgärdsprogrammens dokumentation sker för närvarande inte i InfoMentor då sekretessfrågan är under utredning.

Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling.

• Fritidshemmen dokumenterar i pedagogiska planeringar. Fritidshemmet kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever.

• Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada

(Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB (Statistiska centralbyrån).

(9)

2 Presentation av rektors ansvarsområde

2.1 Organisation

Föllinge Barn och Utbildning

• Föllinge Laxsjö

Cederbergsskolan Laxsjöskola

F-9 skola F-6 skola 121 elever 22 elever 10,34 tjänst 2,2 tjänst Fritidshemmet Fölet

35 barn Föllinge

1,95 tjänst Rektorsexpedition 1,0 rektor

Valsjöbyn 0,5 specialpedagog Valsjöbynsskola 0,75 skoladministratör F-6 skola

15 elever 1,7 tjänst

2.2 Materiella förutsättningar

Området har ändamålsenliga lokaler som är i behov av uppfräschning. I Föllinge finns relativt nybyggd sporthall och simhall. Utemiljöerna präglas av naturnära områden.

(10)

3 Statistik

3.1 Personal

3.1.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola

Tabell 1. Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2013 Enhet Antal elever per

lärare (heltidstjänst)

Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning

Andel (%) kvinnor

Fritidshem* 18 25 95

Förskoleklass 16 100 100

Grundskola 1-3 12 100 80

Grundskola 4-6 9 100 80

Grundskola 7-9 8 96 44

* Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad

3.2 Elever

3.2.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola

Tabell 2. Antal inskrivna elever 15 okt 2013

Enhet Totalt Flickor Pojkar

Fritidshem 35 18 17

Förskoleklass 21 13 8

Grundskola åk 1 16 7 9

(11)

4 Ledning och utveckling av utbildningen

4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål - Fritidshem

4.1.1 Folkhälsa

Mål

I samarbete med skolan ska fritidshemmen komplettera skolans värdegrund och uppdrag

Mätning

Varje elevs IUP beskriver det enskilda barnets kunskapsnivå. I samarbete med fritidshemmet planeras eventuella insatser som kompletterar det enskilda barnets kunskapsnivå och utveckling.

Måluppfyllelse

Målet är delvis uppnått Kommentar

Skolan och fritidshemmet genomför gemensamma planeringar för att synkronisera sina aktiviteter i undervisningen.

4.1.2 Demokrati Mål

Alla vuxna inom fritidshemmet ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där elevernas inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter.

Måluppfyllelse

Detta mål ingår i vårt värdegrundsarbete och är ett ständigt kvalitetsarbete för att vidmakthålla och utveckla.

4.1.3 Trygghet Mål

Alla barn i fritidshemmet ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet.

Mätning

Genom samtal med barnen, vardaglig kontakt med vårdnadshavarna samt vid utvecklingssamtalet kontrolleras att vi når och arbetar med detta mål.

(12)

Måluppfyllelse

Det är varje personals ansvar inom fritidshemmet att ständigt kontrollera att vi når detta mål och vidta åtgärder då så inte är fallet.

4.1.4 Tillväxt och utveckling Mål 1

Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument.

Måluppfyllelse

Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Skolan och fritidshemmets aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet.

Mål 2

Alla elever i fritidshemmet ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar

Måluppfyllelse

Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Skolan och fritidshemmets aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet.

4.1.5 Krokoms kommun som länsaktör Mål

Aktiviteterna i fritidshemmet ska genomföras så att kreativitet, fantasi och uppfinningsrikedom stimuleras.

Mätning

I samband med fritidshemmens utvärderingsdag sammanställs aktiviteter som har haft extra mycket av ovanstående karaktär.

Måluppfyllelse

Målet är delvis uppnått

(13)

4.2 Kommunövergripande verksamhetsmål – Förskoleklass, grundskola och grundsärskola

4.2.1 Folkhälsa Mål 1

Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet.

Mätning

Betyg i årskurs 9 Måluppfyllelse

Målet är inte uppnått Kommentar

Antal behöriga elever till gymnasiet är 80,0 procent.

Mål 2 (Målet gäller inte för grundsärskolan)

Alla elever i åk 3, 6 och 9 ska ha godkänt på nationella proven.

Mätning Nationella prov Måluppfyllelse

Målet är inte uppnått Kommentar

Alla elever har inte godkänt på alla delprov. Vi arbetar med att förbättra analyserna för att få kunna se vad som behöver åtgärdas.

Mål 3

Nolltolerans mot droger, alkohol och tobak bland ungdomar.

Mätning

Luppen, CAN och hälsosamtal Måluppfyllelse

Målet är uppnått Kommentar

Nolltolerans är ett mål, men det finns ungdomar i kommunen som nyttjar droger, alkohol och tobak på fritiden. Arbete pågår för att motverka detta.

Mål 4

Inom verksamheterna ska varje enskild persons situation och förutsättningar beaktas så att delaktighet och gemenskap möjliggörs.

(14)

Mätning

Medarbetarenkät, Luppen och samtal.

Måluppfyllelse Målet är uppnått Kommentar

Ett ständigt pågående arbete i våra verksamheter. Elevråd och klassråd finns på alla skolor. Elever i årskurs 8 deltar i ”åsiktscafe” tillsammans med politiker på alla skolområden. Dessa ”caféer” resulterar i att medborgarförslag skrivs av

ungdomarna.

4.2.2 Demokrati Mål

Alla vuxna inom skolan ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där elevernas inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter.

Mätning

Luppen och enkäter.

Måluppfyllelse

Arbetet med våra nationella minoriteter behöver förbättras.

En fortbildningsdag har genomförts för personal i samverkan med den samiska samordnaren.

4.2.3 Trygghet Mål

Alla barn i skolan ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet.

Mätning

Utvecklingssamtal, Olweusenkäten, Luppen och hälsosamtal.

Måluppfyllelse

Alla elever ska ha samma rätt att känna sig trygga, respekterade och välkomna till skolan. Kränkningar finns fortfarande i våra skolor och arbetet med att förhindra och förebygga kränkningar är ett ständigt arbete i våra verksamheter.

Enligt senaste Olweusenkäten har mobbningen i Krokoms kommun minskat med hälften sedan starten 2007.

(15)

4.2.4 Tillväxt och utveckling Mål 1

Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument.

Måluppfyllelse

Arbetet fortgår

Mål 2

Alla elever i skolan ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar.

Måluppfyllelse

Kommunen har under året genomfört en ”Framtidsdag” för alla elever i åk 9, där kommunens verksamheter och näringslivet i kommunen har medverkat. Syftet var att visa eleverna på de möjligheter till sysselsättning som finns i kommunen.

Representanter för näringslivet har också besökt elever på några av kommunens skolor.

4.2.5 Krokoms kommun som länsaktör Mål

Öka samverkan mellan skolan och näringsliv.

Måluppfyllelse Målet är uppnått Kommentar

Samverkan mellan skola och näringsliv sker i samband med skolbesök och

”Framtidsdagen”.

(16)

4.3 Rektors mål för enheterna - Grundskola

Mål enligt styrdokument

Vårt huvudmål är att samtliga elever ska gå ut grundskolan med godkända betyg och behörighet till gymnasieskolan.

Förbättringsområde

Vi behöver förbättra vår dokumentation i läroplattformen InfoMentor. Utifrån skolinspektionens rapport kan vi också konstatera att vi behöver förbättra vårt arbete kring elevinflytande och det övergripande värdegrundsarbetet.

Indikatorer Betyg

Användning av läroplattformen InfoMentor Handlingar/ insatser

För högre måluppfyllelse har särskilt stöd i olika former såsom Skolans val(utifrån elevernas IUP), undervisning en till en och i mindre grupper, kompensatoriska hjälpmedel t.ex elevdator erbjudits. Vid provtillfällen har elever i behov av särskilt stöd fått möjlighet att visa sina kunskaper muntligt och enskilt med pedagog.

Angående InfoMentor har vi haft utbildning i mjukvaran för att få mer kunskap.

Elevrådet har fått utbildning. Eleverna har fått vara med i vissa ämnen och bestämma hur de vill visa sina kunskaper.

Värdegrundsarbetet med Olweusarbetet har vi fortsatt med, det ingår bl.a återkommande på klassmöten.

Resultat/ vad har vi hittills uppnått

Vi har kommit en bit på väg i vår strävan att använda InfoMentor, ökat

elevinflytandet och fortsatt värdegrundsarbetet (eleverna börjar förstå poängen med Olweusarbetet).

Arbetet med årskurs 9 har lett till att fler i klassen har fullständiga betyg jämfört med vt åk 8.

Analys av resultatet

Vår organisation är skör, vi är en liten enhet och har många elever i behov av särskilt stöd. Trots vårt relativt omfattande behov av specialpedagog har vi bara tillgång till 50 procent specialpedagogtjänst. En tjänst som på ett geografiskt område ska täcka tre skolor. Vi har för lite specialpedagogresurs.

Ökad grundbemanning vore önskvärt, vid frånvaro(såsom sjukdom) faller stödinsatser. Vi har en vikariebrist som gör att vi får täcka upp för varandra och alldeles för mycket av vår planeringstid går åt till sådana tillfällen.

Önskad effekt Delvis

(17)

5 Grundläggande värden och inflytande

5.1 Fritidshem

5.1.1 Måluppfyllelse Lgr 11

Eleverna har fått möjlighet att vidareutveckla påbörjade idéer från skolan ex.

handarbeten och lekar från rasten.

Vi har samverkat med skolan i tematiska arbeten ex. pärlplattor.

Det pågår en ständig socialutveckling i möten barn/barn och barn/vuxna.

Förändringar i miljön utifrån elevernas intressen och behov.

5.2 Förskoleklass

Arbetsmiljö och trivsel för elever och personal.

Lgr 11 och Infomentor

Föräldrasamverkan en meningsfull kommunikation mellan hem och skola Förbättringsområde

Fortsätta vårt arbete och följa upp vårt årshjul genom att ta upp det på varje APT.

Utskick av anteckningar från samverkansrådet skickas ut snarast.

En central sändlista till samtliga vårdnadshavare för t.ex. anteckningar från samverkansråd.

Använda Infomentor till mer än sjukfrånvaro.

Handlingar/insatser

Under läsåret har vi pedagoger genomfört fortbildning inom taluppfattning(matematik) och läsförståelse.

Resultat: Uppnått

Personalhelg i Vålådalen med arbete med fokus på de prioriterade målen.

Resultat: Uppnått

Föräldrautbildning i InfoMentor på kvällar och föräldramöten.

Resultat: På väg

Julknytis i elev/personalvårdande syfte.

Resultat: Uppnått

Utvärdering av Infomentor för personalen, frekvens av föräldrainlogg m.m Resultat: Uppnått

Samverkansrådet har haft tre möten under året.

(18)

Resultat: Uppnått

Utvärdering av Infomentor under utvecklingssamtalen.

Resultat: Uppnått

Föreläsning av Sonja Elfstål ”mot alla odds” om olikheter och värdegrund.

Resultat: Uppnått Personaltrivselkväll.

Resultat: Uppnått

Diplom till elevråd och skol if.

Resultat: Uppnått Analys av resultat

Våra fortbildningsgrupper har gett oss möjlighet att ta del av forskning och fördjupade diskussioner.

Organisationen kring informationen från föräldrasamverkansrådet ska förbättras.

Vi lärare har haft möjlighet att ställa våra frågor när vi har haft utbildning i Infomentor.

Infomentor har lett till att fler föräldrar använder Infomentor vid frånvarorapportering.

Öppet Hus kvällarna har lyft värdegrundsfrågor och dessutom har föräldrarna fått möjlighet att träffas.

Vålådagshelgen har varit givande men vi borde ha mer tid för uppföljning och utvärdering av målen. Nu är det kanske dags för nya mål.

Föräldrasamverkansrådet har börjat få struktur på sina möten men informationen bör förbättras genom central sändlista.

5.3 Grundskola

5.3.1 Måluppfyllelse Lgr 11 Se vårt svar på 4.3

5.3.2 Redovisning av enkäter, barnintervjuer, elevråd, klassråd och föräldraforum

I Olweusarbetet har vi fyllt i en nätbaserad enkätstudie. Redovisningen av denna sker nästa läsårsstart. Vår åk 8 har också genomfört enkätundersökningen LUPP som Krokoms kommun centralt tagit fram. Återkoppling har inte skett.

Vi har också genomfört klassråd/klassmöten utifrån Olweus-värdegrundsarbete.

Dessa möten genomförs vid behov(uppskattningsvis minst varannan vecka).

Själva dokumentationen kring arbetet har varit bristfällig då tiden till detta inte har räckt till. Redovisningen skulle kunna bli bättre om den prioriteras, vi har valt att prioritera det ”praktiska värdegrundsarbetet”.

(19)

Elevrådet har dokumenterat sina möten under året. Protokollen finns tillgängliga och läses upp vid klassmöten. Då har eleverna fått kommentera och ta upp synpunkter de vill lyfta.

Vårt föräldraforum heter Samverkansrådet. Där möts föräldrarepresentanter, lärare och rektor. De mötena protokollförs och protokollen skickas ut till hemmen.

(20)

6 Trygghet och studiero

6.1 Grundskolan

6.1.1 Arbetet med diskriminering och kränkande behandling Se punkt 5.

6.1.2 Olweusprogrammet Se punkt 5.

Se punkt 5.

(21)

7 Undervisning och lärande

7.1 Förskoleklass

Vi har haft en omväxlande och lekfull undervisning där vi växlat mellan praktik och teori men med ett tydligt syfte. Vi har försökt nå varje elev utifrån deras behov och anpassat undervisningen därefter ex en pedagog har undervisat en grupp med färre elever i ett grupprum, en elev har fått läsa med 1-2:an en lektion i veckan.

Vi har under året haft ett samarbete med 1-2:an då vi arbetat med tvärgrupper.

Både föräldrar och elever har varit positiva till vårt arbetssätt.

7.2 Grundskola

Utifrån de förutsättningar vi har är måluppfyllelsen god.

7.2.2 Pedagogiska planeringar

Självklart har vi pedagogiska planeringar, våra planeringar har sin utgångspunkt i Lgr 11 och vi väljer i varje planering ut vilka kunskapskrav vi bedömer.

Vårt utvecklingsområde är att tydligare kommunicera våra pedagogiska planeringar och hur vi formativt bedömer elevernas kunskaper.

7.2.3 Individuella utvecklingsplaner

Det finns IUP skrivet vid varje utvecklingssamtal(en gång per termin) för varje elev. Dock är planen inte ”levande” och uppföljningen mellan utvecklingssamtalen är bristfällig. Där det fungerar bäst är hos elever med särskilds behov där vi

utvärderar kontinuerligt(för ökad måluppfyllelse)

Se punkt 5.

(22)

8 Arbetet med särskilt stöd

8.1 Grundskola

8.1.1 Åtgärdsprogram

Vi gör orosanmälan till EHT som sedan leder till ett upprättande av Åtgärdsprogram(dåå eleven riskerar att ej nå lägsta kunskapskrav).

(23)

9 Bedömning och betygsättning

För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp:

• Måluppfyllelse i alla ämnen

• Nationella prov

• Betyg

• Meritvärden

• Behörighet till gymnasieskola

9.1 Måluppfyllelse i alla ämnen

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling

9.1.1 Årskurs 1

Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat

Tabell 3. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2013/14 Ämne Antal elever som inte

uppnår kunskapskraven

Antal elever med godtagbara kunskaper

Antal elever med mer än godtagbara kunskaper

Bild 1 15 1

Biologi

Engelska 1 12

Fysik Geografi Hem- och

konsumentkunskap Historia

Idrott och hälsa 17

Kemi

Matematik 1 12 4

Modersmål

Musik 1 16

Naturorienterade ämnen

1 13 3

Religion

Samhällskunskap Samhällsorienterade ämnen

1 15 1

(24)

Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven

Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Slöjd

Svenska 1 11 3

Svenska som andraspråk

2

Teknik 4

Källa: InfoMentor

Måluppfyllelse

Målet är inte uppnått Analys

Alla elever har inte nått målen i alla ämnen. Där det inte gjorts ska åtgärdsprogram, med definierat stöd, skrivas.

Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Upprättande av åtgärdsprogram

9.1.2 Årskurs 2

Bild 17 1

Biologi

Engelska 13 1

Idrott och hälsa 17 1

Kemi

Matematik 2 12 4

Modersmål

Musik 16 2

16 2

Religion

16 2

Slöjd

(25)

Svenska 13 5

Teknik 10

Källa: InfoMentor

Måluppfyllelse

Alla elever har inte uppnått målen i alla ämnen. Där det inte gjorts ska åtgärdsprogram med definierat stöd skrivas.

Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Upprättande av åtgärdsprogram.

9.1.3 Årskurs 3

Bild 4 13

Biologi

Engelska 1 10 1

Kemi

Matematik 11 5

Modersmål

Musik 9 2

14 2

Religion

16

Slöjd

(26)

Svenska 2 8 5

Källa: InfoMentor

Måluppfyllelse

Grupperna har varit åldersblandade. I gruppen är en elev särskoleintegrerad, en elev är utredd för dyslexi och två elever läser SVA. Specialpedagog är inkopplad på gruppen.

Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsatt hjälp och stöd till eleverna med stora behov 9.1.4 Årskurs 4

Bild 9 1

Biologi 6

Engelska 1 8 1

Fysik 6

Geografi 10

Hem- och

konsumentkunskap

Historia 10

Kemi 6 1

Matematik 9 1

Modersmål

Musik 10

4

Religion 10

Samhällskunskap 10

Samhällsorienterade ämnen

Slöjd 1 9

Svenska 2 8

Källa: InfoMentor

(27)

Måluppfyllelse

Målet är inte uppnått

Alla elever har inte nått målen i alla ämnen. Där det inte gjorts ska åtgärdsprogram med definierat stöd skrivas.

9.1.5 Årskurs 5

Bild 4 1

Biologi 1

Engelska 4 1

Fysik 1

Geografi 5

Hem- och

konsumentkunskap

1

Historia 5

Kemi 1

Matematik 4 1

Modersmål

Musik 5

4

Religion 4 1

Samhällskunskap 5

Samhällsorienterade ämnen

Slöjd 1 4

Svenska 1 3

1

Teknik 5

Källa: InfoMentor

Måluppfyllelse

Alla elever har inte nått målen i alla ämnen. Där det inte gjorts ska åtgärdsprogram med definierat stöd skrivas.

Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Åtgärdsprogram

(28)

9.2 Nationella prov

Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som nationell nivå.

9.2.1 Årskurs 3 Mål

Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska och matematik.

Resultat

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Delprov H Godkänt alla delprov

Flickor Pojkar Totalt

Diagram 1. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska, årskurs 3 vårterminen 2014.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F Delprov G Godkänt alla delprov

Flickor Pojkar Totalt

Diagram 2. Andel (%) elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik, årskurs 3 vårterminen 2014.

(29)

Måluppfyllelse

Inom de arbetsområden där vi har undervisat mycket har eleverna nått bättre delresultat.

Finns både för- och nackdelar med att arbeta i B-form men för stor spännvidd typ F-3 är oftast till nackdel.

Oftast får vi hjälp med diagnostisering och åtgärdsprogram så att vi vet vad som skulle göras men vi får ofta inte förutsättningar att genomföra åtgärderna som t.ex en till en undervisning. Ibland får vi också vänta väldigt länge på tips om medel till specialpedagogiskt material och t.ex egen dator till elever med dyslektiska

problem.

Nyanlända behöver tolk.

Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Utveckla och utöka den specialpedagogiska resursen.

Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO.

Resultat

Tabell 8. Andel (%) elever i åk 6 med godkänt provbetyg per ämnesprov läsåret 2013/14

Ämnesprov - ämne Andel (%) elever med godkänt provbetyg

Engelska åk 6 - EN 67

Matematik åk 6 - MA 87

NO-ämnen åk 6 - KE 100

SO-ämnen åk 6 - HI 100

Svenska åk 6 - SV 80

Källa: InfoMentor

Måluppfyllelse

Elever med särskilda behov har inte fått de specialpedagogiska insatser som behövdes för att alla mål skulle bli uppfyllda.

Fortsatta åtgärder och förbättringsområden

När vår (lärarnas) kompetens inte räcker till behövs det specialpedagogiska insatser.

Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO.

(30)

Resultat

Tabell 9. Andel (%) elever i åk 9 med godkänt provbetyg per ämnesprov läsåret 2013/14

Ämnesprov - ämne Andel (%) elever med godkänt provbetyg

Engelska åk 9 - EN 80

Matematik åk 9 - MA 100

NO-ämnen åk 9 - FY 100

SO-ämnen åk 9 - RE 86,5

Svenska åk 9 - SV 86,5

Måluppfyllelse

Statistiken är missvisande i ämnet Engelska, 86,5 % av eleverna har presterat på en minimum E-nivå.

Statistiken är missvisande i ämnet religion, 93% av eleverna har presterat på en minimum E-nivå.

Flera elever har fått anpassade prov och därför kan procentsatsen blivit högre.

De elever som ligger på en låg kunskaps (och motivationsnivå) behöver fortsatt stöd i undervisningen.

9.3 Betyg

9.3.1 Årskurs 6

Alla elever ska nå målen i alla ämnen Resultat

Tabell 10. Antal elever med betyg F-A i årskurs 6 per ämne, läsåret 2013/14

Ämne - F E D C B A Total

Bild 6 7 1 14

Biologi 1 2 5 3 2 1 14

Engelska 1 4 4 2 1 1 1 14

Fysik 1 5 5 3 14

Geografi 1 2 3 4 2 2 14

Hem- och konsumentkunskap 1 6 3 4 14

Historia 1 2 3 3 1 4 14

Idrott och hälsa 2 5 5 1 1 14

Kemi 1 2 4 3 4 14

Matematik 4 1 3 4 2 14

Modersmål

Musik 13 1 14

Naturorienterade ämnen

Religionskunskap 1 2 2 3 2 4 14

(31)

Ämne - F E D C B A Total

Samhällskunskap 1 6 3 3 1 14

Samhällsorienterade ämnen

Slöjd 4 4 3 3 14

Svenska 4 2 4 2 1 13

Svenska som andraspråk 1 1

Teknik 1 3 7 3

Källa: InfoMentor

I en liten elevgrupp får några lågpresterande elever stort genomslag i statistiken.

Det är samma elever som syns i samtliga ämnen i betygen F och streck.

Glädjande nog finns en hel del C-betyg i gruppen och det har även utdelats A och B-betyg.

Måluppfyllelse

9.3.2 Årskurs 7

Ämne - F E D C B A Total

Bild 7 5 1 1 14

Biologi 1 2 4 5 2 14

Engelska 4 1 3 5 1 14

Fysik 1 2 10 1 14

Geografi 1 5 7 1 14

Hem- och konsumentkunskap 11 2 1 14

Historia 1 4 4 5 14

Idrott och hälsa 4 5 5 14

Kemi 1 7 5 1 14

Matematik 1 4 5 4 14

Moderna språk 1 1 3 5

Modersmål

Musik 14 14

Religionskunskap 1 3 5 5 14

Samhällskunskap 1 6 7 14

(32)

Slöjd 10 2 1 1 14

Svenska 5 5 3 13

Teknik 1 3 10 14

Källa: InfoMentor

Antalet streck tillhör samma elev. I kärnämnena är det mest anmärkningsvärt att vi har fyra elever underkända i engelska. Vi funderar vidare kring varför elevgruppen presterat lågt i de praktisktestetiska ämnena Hkk, Mu och Sl.

Glädjande nog finns en hel del C-betyg i gruppen och det har även utdelats A och B-betyg.

Måluppfyllelse

De elever som ligger på låg kunskaps (och motivationsnivå) behöver fortsatt stöd i undervisningen.

9.3.3 Årskurs 8

Bild 2 8 4 14

Biologi 5 3 5 1 14

Engelska 3 1 7 2 1 14

Fysik 3 5 6 14

Geografi 1 2 5 5 1 14

Hem- och konsumentkunskap 1 8 5 14

Historia 1 1 4 3 3 2 14

Idrott och hälsa 1 6 3 3 1 14

Kemi 2 8 4 14

Matematik 1 1 8 4 14

Modersmål

Musik 10 4 14

Religionskunskap 1 1 2 6 3 1 14

Samhällskunskap 8 4 2 14

Slöjd 7 6 1 14

Svenska 1 2 1 3 5 1 13

(33)

Teknik 1 10 3 14

Källa: InfoMentor

Det är samma elever som ligger på en F-nivå i flera olika ämnen. En elev i gruppen har anpassad studiegång och utgör ”streckeleven” och finns med i F-nivån. Vi funderar vidare varför elevgruppen presterat lågt i de praktisktestetiska ämnens Hkk, Mu och Sl.

Glädjande nog finns en hel del C-betyg i gruppen och det har även utdelats A och B betyg.

Måluppfyllelse

De elever som ligger på en låg kunskaps(och motivationsnivå) behöver fortsatt stöd i undervisningen.

9.3.4 Årskurs 9

Bild 1 5 3 3 3 15

Biologi 1 5 5 2 2 15

Engelska 2 4 5 2 2 15

Fysik 4 8 3 15

Geografi 1 2 4 5 3 15

Hem- och konsumentkunskap 3 6 5 1 15

Historia 3 3 5 2 2 15

Idrott och hälsa 5 4 5 1 15

Kemi 1 3 4 6 1 15

Matematik 6 6 3 15

Modersmål

Musik 10 1 4 15

Religionskunskap 2 6 4 3 15

Samhällskunskap 4 4 5 2 15

Slöjd 4 5 2 4 15

Svenska 2 6 2 4 1 15

Svenska som andraspråk

(34)

Teknik 1 9 5 15

Källa: InfoMentor

Statistikmässigt är det svårt att dra några slutsatser, en elev får stort genomslag.

Vidare funderar vi på de A och B betyg som gruppen fått. Ett av de betygen tillhör en pojke. Resten är flickors höga betyg.

Måluppfyllelse

9.4 Genomsnittligt meritvärde

9.4.1 Årskurs 6

Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 betygen i elevens slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 6.

Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens

slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng.

Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs sex.

Mål

Höja meritvärdet Resultat

Tabell 14. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6 jämfört över tid

År 2013 2014

Genomsnittligt meritvärde

217,5 162,8

Källa: InfoMentor

2014 har årskurs 6 haft en stor andel elever med olika svårigheter. Elevunderlaget har dessutom halverats i jämförelse med 2013. Gruppen har en stor spridning med några högpresterande elever.

Måluppfyllelse

9.4.2 Årskurs 9

Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål-

(35)

och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Har eleven läst moderna språk räknas även det in som ett 17:e ämne.

Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16/17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 320/340 poäng.

Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs nio.

Mål

Höja meritvärdet Resultat

Tabell 15. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 jämfört över tid

År 2010 2011 2012 2013 2014

Genomsnittligt meritvärde

207,5 214 205,5 210,5 203,5

Källa: InfoMentor

2014 har årskurs 9 haft en stor andel elever med olika svårigheter. Elevunderlaget har dessutom minskat i jämförelse med 2013. Gruppen har en stor spridning med några högpresterande elever. Flickor presterar generellt betydligt högre än pojkar.

Måluppfyllelse

De elever som ligger på låg kunskaps(och motivationsnivå) behöver fortsatt stöd i undervisningen.

9.5 Behörighet till gymnasiet

För att vara behörig till ett nationellt program krävs, lägst betyg E i ämnena

svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt för den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha betyg E i ytterligare valfria fem ämnen.

För de högskoleförberedande programmen krävs förutom lägst betyg E i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik även betyg E i

ytterligare nio ämnen. För behörighet på Ekonomi-, Humanistiska eller

Samhällsvetenskapsprogrammet måste ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap ingå i dessa nio ämnen.

För att vara behörig på Naturvetenskaps- eller Teknikprogrammet måste även ämnena biologi, kemi och fysik ingå i dessa nio ämnen. För de Estetiska programmen finns inga krav på vilka nio ämnen som ska ingå.

Redovisningen avser andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapsmålen för att få behörighet till de olika nationella programmen i gymnasieskolan.

Mål

Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet.

(36)

Resultat

Tabell 16. Andel (%) elever behöriga till gymnasieprogrammen, läsåret 2013/14

År Antal

elever

Andel behöriga EHS i %

Andel behöriga ES i %

Andel behöriga NT i %

Andel behöriga Yrkesprogram i %

Andel ej behöriga elever

2012/13 21 90 90 90 90 10 2013/14 15 80 80 80 80 20 Källa: InfoMentor

Då elevunderlaget kraftigt minskat så ger varje elev stort genomslag i statistiken.

Statistiken är skör då eleverna på vår enhet inte är så många, en elevs underkända betyg får stor effekt.

Måluppfyllelse

De elever som ligger på en låg kunskaps (och motivationsnivå) behöver fortsatt stöd i sin undervisning.