Ledarskap utv arbete och konflikthantering
7,5 högskolepoäng
Provmoment:
konflikthantering och likabehandling
Ladokkod:
LGFÖB16h LGFÖB16h1 Tentamen ges för:
TentamensKod:
Tentamensdatum: 25 maj 2018 Tid: 09-12.00
Totalt antal poäng på tentamen:
Maxpoäng 80 p
För att få respektive betyg krävs:
G 50 p. För att få G krävs 25p på Likabehandlingsfrågorna och 25p på
Konflikthanteringsfrågorna. VG ÄR 60 p. För att få VG krävs 30p på Likabehandlingsfrågorna och 30 på Konflikthanteringsfrågorna. Om ni får U på någon av delarna behöver endast denna del omtenteras.
Anvisningar
Rätt svar ger 1 poäng. Fel svar ger 0 poäng och Vet ej ger 0 poäng
Eventuellt tvetydiga frågor kan ni kommentera samt motivera i kommentarsfälten som finns under respektive tentamensdel
Nästkommande tentamenstillfälle:
Se schema
Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Lycka till!
Frågor om Likabehandling, Tentamen 1 Rätt Fel Vet ej 1. Det främjande arbetet och värdegrundsarbetet är viktigt för att
påverka de normer som råder i verksamheten 2. Transsexualism är en sexuell läggning
3. Nya diskrimineringslagen (från 1 januari 2017) innebär tydligare precisering av att arbeta främjande och förebyggande och att hela arbetet ska dokumenteras fortlöpande
4. Det är kränkande behandling om en vuxen retar ett barn inför andra barn
5. De åtgärder som sätts in när en kränkning har skett ska enbart riktas mot den som blivit utsatt och enbart följas upp om åtgärderna haft önskad effekt
6. En person kan inte ha flera etniska tillhörigheter eftersom etnicitet är en diskrimineringsgrund enligt Svaleryd och Hjertson (2012)
7. Exempel på främjande arbete enligt Svaleryd och Hjertson (2012) är att genomföra normkritiska litteraturgranskningar
8. Barnen eller eleverna ska vara delaktiga i kartläggningsarbetet och vara ansvariga i hantering av kränkningar
9. Pedagogisk omsorg (tidigare familjedaghem) behöver inte ha någon årlig plan mot kränkande behandling
10. Endast Skollagen skyddar barn och elever från diskriminering 11. Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något en person har, inte något en person är
12. Förskolan och skolan styrs idag av alltmer detaljerade texter såsom skollag, läroplaner diskrimineringslag och krav på dokumentation. Detta kan innebära att vi går från förkroppsligad kunskap till nedtecknad kunskap
13. Om en elev vid upprepade tillfällen ropar tjockis efter en annan elev, är det diskriminering
14. Det yttersta ansvaret för pedagogiska verksamheter har
huvudmannen. Kommunerna måste därför centralt på förvaltningsnivå skapa rutiner för att få information om vad som händer i den
pedagogiska verksamheten
15. Vi har 5 diskrimineringsgrunder i Sverige och de är: Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Sexuell läggning samt Funktionshinder
16. De aktiva åtgärderna mot diskriminering och trakasserier i den nya diskrimineringslagen (från 1 januari 2017) innebär följande fyra steg i arbetet: undersöka risker, analysera orsaker, åtgärda, följa upp och utvärdera
17. Normer är handlingsregler som omgivningen meddelar genom någon form av socialt tryck enligt Svaleryd och Hjertson (2012)
Frågor om likabehandling, Tentamen 1 Rätt Fel Vet
ej
18. Enligt den nya diskrimineringslagen (från 1 januari 2017) ska samtliga 7 diskrimineringsgrunder ingå i det främjande och förebyggande arbetet
19. Normkritik är ett förhållningssätt
20. Om en elev vid upprepade tillfällen kastar glåpord efter en annan elev, med hänvisning till elevens hudfärg så är det trakasserier 21. Den så kallade Husmodellen (Svaleryd och Hjertson, 2012) är en kartläggningsmetod som konkret fångar den miljö som barn och pedagoger befinner sig i under större delen av dagen
22. Diskrimineringsgrunden kön är det biologiska könet i form av kvinna/flicka eller man/pojke som registreras för en person vid födseln eller som senare fastställts
23. Det främjande arbetet ska bara ske vid behov och behöver inte ingå i det vardagliga arbetet
24. Genuskontraktet är en överenskommelse byggd på könstillhörighet som formar våra sociala handlingar enligt Svaleryd och Hjertson (2012) 25. Enligt Bartley (2007) är definitionen av kränkande behandling vid och omfattar olika typer av kränkningar, såväl text- och bildburen, verbal, psykosocial som fysisk kränkning
26. Sekundär kränkning kan ses som lärares och förskolepersonals försvars- och motståndsstrategier enligt Bartley (2015)
27. Genom att samla små berättelser som pedagoger hört från barnen eller eleverna kan de skapa en normkarta, en bild av hur berättelsen om normer ser ut i verksamheten enligt Svaleryd och Hjertson (2012) 28. Bartley (2015) skriver att de primära kränkningarna i de fall hon studerat främst har inträffat i lärarens pedagogiska roll
29. Foucault menar att makt inte är möjliggörande utan bara begränsande
30. Nolltolerans är enligt enligt Svaleryd och Hjertson (2012) en utopi.
Kränkningar förekommer alltid och kan tolereras
31. Det är förskolans eller skolans huvudman – den kommunala
nämnden eller den fristående verksamhetens styrelse – som är ansvarig, juridiskt och ekonomiskt, om något barn eller någon elev far illa
32. 18 procent av anmälningarna till Barn- och elevombudet handlar om att personal kränkt en elev (Bartley 2015)
33. Kränkningar kan ske omedvetet och utan ont uppsåt
34. Ett av Svaleryds och Hjertsons (2012) fem F, Förankra, syftar till att förankra arbetet i hela organisationen, hos samtliga barn, medarbetare och vårdnadshavare
35. Enligt Bartley (2015) är de 3 F:N i de sekundära kränkningarna, Förringande, Förlåtande, Försonande
36. En av anledningarna till att begreppet mobbning har ersatts av begreppet kränkande behandling i lagstiftningen är att handlingen inte ska behöva upprepas, en gång räcker, eller att den som kränker ska ha ont uppsåt enligt Svaleryd och Hjertson (2012)
Frågor om likabehandling, Tentamen 1 Rätt Fel Vet
ej
37. Förskolan eller skolan har ansvar att agera om barn/elev utsatts för nätkränkningar som börjat på fritiden och sedan fortsatt på förskolan eller skolan
38. En normkritisk förskola eller skola väljer att undersöka hur normer påverkar och påverkas av värderingar samt hur de kommer till uttryck i vardagen
39. Gränsen mellan vad som ses som normalt och avvikande lägger grunden för diskriminering enligt Svaleryd och Hjertson (2012) 40. En kvantitativ inriktning för jämställdhetsarbetet innebär till exempel att vidta åtgärder så att barns representation i olika råd får en jämn könsfördelning enligt Svaleryd och Hjertson (2012)
Kommentarer
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Frågor om Konflikthantering Tentamen 1 Rätt Fel Vet
ej 1. MmE positionen innebär att man fokuserar på att någon måste vinna.
2. Glasls konflikteskaleringstrappa har åtta steg som beskriver hur konflikter utvecklas mot bättre resonering.
3. Medling enligt nvc innebär att man snabbt utreder vem som har gjort rätt eller fel och ber barnet att säga förlåt.
4. Ny fakta förändrar alltid attityder hos människor.
5. Det sker ofta en eskalering av konflikter när bra argumentation börjar låta som polarisering.
6. Skuldkänsla är en kulturellt uppfostrad känsla och uttrycks olika beroende på vilka sociala regler man har lärt sig.
7. Om barn ser och hör hur pedagoger hanterar konflikter med varandra, kan det påverka hur barn hanterar konflikter med varandra.
8. När barn är arga på varandra, ska pedagogerna alltid säga till att de inte ska vara det.
9. Om man lever sig in i den andras känsla och har kunskaper om mänskliga grundläggande behov, kan man försöka gissa den andras känsla och behov, och fråga om det stämmer, enligt nvc
10. Medlarens sätt att avbryta kan avgöra om parterna har förtroende för medlarens neutralitet.
11. Man måste ha samma kroppsspråk för att kunna hantera konflikter enligt nvc.
12. Det finns olika kategorier av fundament enligt MmE.
13. Negativa känslor betyder ofta ouppfostrat beteende.
14. Sympati är mera personberoende än empati.
15 Förmåga till känslohantering och självreglering är en del av pedagogens känslomässiga mognad.
16. Om man hanterar konflikter med MmE som metod, utgår man från ett jag och du perspektiv och båda parterna ger jag-budskap till varandra.
17. ”Jag tycker att du beter dig dåligt och det har jag sagt till dig många gånger. Du borde fatta det.” Detta är ett exempel på MmE- metoden.
18. Enligt nvc behöver grundläggande behov konkretiseras och medlaren ska främst underlätta parterna att själva konkretisera sina behov till önskemål.
Frågor om Konflikthantering Tentamen 1 Rätt Fel Vet
ej
19. Nvc innehåller inte jag-budskap.
20. Barn som bråkar med sin kompis bör skämmas och be om ursäkt. Detta är en bra lösning av konflikter enligt Mm.
21. Om du skäller ut ett barn som har gjort fel inför sina kamrater, hjälper du barnen att vara bättre kompisar efter det.
22. Man ska försöka agera lågaffektivt när någon är väldigt arg, om man inte vill att ilskan ska eskalera.
23. Förebyggande av våld sker bäst genom att man hänvisa till lagar, regler och straff, enligt Cohen.
24. Påståendefrågor brukar oftast börja med: när, var, hur, på vilket sätt.
25. Om ett barn tvingas av en pedagog att säga förlåt till sin kompis oavsett hen inte känner någon empati, kan det uppstå en hämndcirkel ändå mellan barnen.
26. Pedagoger bör försvara sig eller argumentera för sin sak om t.ex.
föräldrarna kritiserar deras arbetsmetoder. Detta är ett exempel om nvc i praktiken.
27. För att hantera stark skam, kan man antingen förneka känslan av skam eller undvika situationer där man kan skämmas. Man kan även rikta en stark ilska mot sig själv eller skylla på någon annan.
28. Pedagogens sätt att leda gruppen avgör om barngruppen/ klassen utvecklas i ständiga maktkamper eller i utvecklande dialoger.
29. Om man uttrycker krav som önskemål, borde man skämmas, enligt nvc.
30. Eskalering, kedja och internalisering är begreppen som förekommer i Glasls konflikttrappa.
31. Genom att avleda uppmärksamheten till något annat, t.ex. ”nu måste du börja jobba i stället för att störa andra”, är empatisk kommunikation enligt nvc.
32. Barn som inte lyder när pedagogen ber barnet att gå till sin plats, bör hanteras med Mm metoden för att bli mera empatiska.
33. Skam och skuld är medfödda affekter.
34. Man bör hindra barn att skämmas men om de ändå känner och visar det när de har gjort fel, försöka låta barn vara för sig själva tills barnet själv vill komma tillbaka till gruppen.
35. Barn lär sig självrespekt om de lär sig lyda vuxna.
Frågor om konflikthantering Tentamen 1 Rätt Fel Vet ej 36. ”Tycker du inte att vi har rättighet att vara fria”, är ett exempel på en
öppen fråga.
37. Pedagogen ska visa större sympati mot de barn som blir orättvist behandlade av sina kompisar än de som bråkar.
38. Om ett barn bråkar och vill ha samma leksak som sin kompis, bör pedagogen kunna ge förståelse för båda barns känsla och behov att leka
innan hen ska börja reda ut vilken ordning barnen ska ha leksaken, enlig nvc.
39. Det är viktigt att pedagogen som förebild kan erkänna sina misstag och kan hantera dem med emotionell mognad, anser Normell.
40. Man kan vara empatisk fast man säger nej, om man accepterar den andra människas känsla och bekräftar personens grundläggande behov enligt nvc.
Kommentarer
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
