Kunskapsunderlag för delområde

(1)

Kunskapsunderlag för delområde

38. Dalälven mellan Torsång och Djurås

Version 1.0 2015-03-13

(2)

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 4

Naturvärden och skyddade områden... 5

Kulturmiljö ... 6

Sjöar och vattendrag ... 8

Vattnets kemiska och ekologiska status ... 8

Miljögifter ... 12

Tillståndet i miljön ... 12

Källor till påverkan ... 14

Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ... 20

Genomförda och pågående åtgärder ... 21

Övergödning ... 22

Försurning ... 23

Fysisk påverkan ... 25

Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering) ... 26

Tillståndet i miljön och källor till påverkan ... 26

Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder) ... 28

Tillståndet i miljön och källor till påverkan ... 28

Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) ... 30

(4)

Sammanfattning

Avrinningsområdet Dalälven mellan Torsång och Djurås ligger till största delen i kommunerna Borlänge och Gagnef men sträcker sig även in i kommunerna Falun och Leksand. Inom området finns fyra riksintressen för kulturmiljö, varav två kopplat till vattenanknutna kulturvärden

Områdets historia karaktäriseras främst av det jordbrukssamhälle som uppkom runt Tunaslätten, där jordbruket och järnhantering hade stor betydelse. Man har hittat spår från bland annat stenåldersboplatser och förhistorisk järnframställning inom området.

Även medeltida gårdsplatser och lämnar från senare tids järnframställning har påträffats.

Järnframställningslämningar har bland annat återfunnits utmed områdets vattendrag i form av hyttor, bruk och hammare. Under medeltiden fanns vid Domnarvsforsen den medeltida borgen Borganäs där fogden bodde.

I samband med industrialiseringen och järnvägens introduktion på slutet av 1800-talet började flera industrier växa upp kring Stora Tuna och Dalälven. Ett sågverk fanns vid Domnarvsforsen sedan 1643 och i slutet av 1800-talet anlades järnverket. Vid sekelskiftet anlades en slipmassefabrik som senare blev Kvarnsvedens pappersbruk. De nya

industrierna ledde till en förändrad samhällsstruktur där befolkningen flyttade närmare industrierna samtidigt som fäboddriften fick en mindre ekonomisk betydelse och började överges.

Lokalt är Dalälven mellan Torsång och Djurås påverkad av miljögifter från större pågående verksamheter som exempelvis pappersbruk och stålindustri. Inom området finns även ett stort antal förorenade områden från tidigare verksamheter.

Påverkanskällorna för miljögifter är i huvudsak lokaliserade till tätorterna vid Dalälvens huvudfåra. Detta resulterar i att många miljögifter sprids till Dalälven där

utspädningseffekten är förhållandevis stor, men lokalt finns trots det problem med miljögifter.

Inom området finns det problem med både försurning och övergödning.

(5)

Naturvärden och skyddade områden

Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna livsmiljöer eller arter.

Inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Gimmen och Gimån pekats ut ur fiskesynpunkt eftersom det finns flodkräfta här. I Vallmoraån finns ett bestånd av flodpärlmussla.

De tre allmänna vattentäkterna har skydd i form av vattenskyddsområden, Bäsna (1978), Tjärna (1978) och Lennheden (1991).

(6)

Kulturmiljö

Avrinningsområdets historia karaktäriseras främst av det jordbrukssamhällen som

uppkom runt Tunaslätten, där jordbruket och järnhantering haft stor betydelse, och spelar en central roll i Dalarnas historia.

Äldre spår finns i form av bland annat stenåldersboplatser, gravar, förhistorisk

järnframställning och medeltida gårdsplatser. Utmed områdets vattendrag finns ett flertal lämningar efter senare tids järnframställning såsom hyttor, bruk och hammare men även träindustrier, sågverk, och kvarnar. I anslutning till dessa verksamheter finns även dammvallar registrerade. Området är även rikt på gruvlämningar.

Fornminnesinventering har skett i området 1991, 1993-1994. En Skog och Historia inventering har skett i områdets södra kant.

Under medeltiden fanns vid Domnarvsforsen den medeltida borgen Borganäs där fogden bodde.

I samband med industrialiseringen och järnvägens introduktion på slutet av 1800-talet började flera industrier växa upp kring Stora Tuna och Dalälven. Ett sågverk fanns vid Domnarvsforsen sedan 1643 och i slutet av 1800-talet anlades järnverket. Vid sekelskiftet anlades en slipmassefabrik som senare blev Kvarnsvedens pappersbruk. De nya

industrierna ledde till en förändrad samhällsstruktur där befolkningen flyttade närmare industrierna samtidigt som fäboddriften fick en mindre ekonomisk betydelse och började överges. Riksintresset Hushagen och Bergslagsbyn¹ speglar detta. Borlänge blev en stad 1944.

Inom avrinningsområdet finns fyra områden utpekade som särskilda värdefulla områden med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (vattendirektivet för kultur 2005). Dessa är Sör Amsberg, Torsångsbygden samt Forshuvudforsen och Bullerforsen.

Sör Amsberg beskrivs som en miljö där fornlämningarnas läge i anslutning till nutida bebyggelse och älvanslutet läge visar på en bebyggelsekontinuitet från järnåldern.

Arkeologiska undersökningar har påvisat en stor aktivitet redan under mesolitisk och neolitisk tid (stenåldern).

Torsångsbygden berörs enbart i dess södra kant av detta avrinningsområde och ligger främst i Runns näravrinningsområde.

Forshuvudforsen och Bullerforsen är två kraftverk från början av 1900-talet och är upptagna i Riksantikvarieämbetets inventering över kulturhistoriskt värdefulla kraftverk.

Inom området finns fyra riksintressen för kulturmiljö, varav två kopplat till

vattenanknutna kulturvärden. Dessa är Sör Amsberg² och Torsångsbygden³, Dessa sammanfaller med de områden som nämns längre upp i texten.

Övriga intressanta vattenanknutna kulturområden är bland annat Vallmoraåns dalgång med vattenanknutna fornlämningar och kulturvärden såsom hyttområden och kvarnar.

I Länsstyrelsen Dalarnas Vattenvårdsplan för Dalälvens avrinningsområde nämns att inga kända restaureringsåtgärder genomförts i den här delen av Dalälven. Redan under 1600- talet finns belägg för flottning i Dalälven, men kan ha förekommit tidigare än så. På en

1 http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/RumText/kv_rikst/81-010.txt

2 http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/RumText/kv_rikst/81-011.txt

(7)

karta från 1690 över flottningsled i Dalälven i Stora Tuna socken och Torsångs socken syns ett flertal flottningsanläggningar utmärkta inom området (St. Tuna och Torsång sn.

Flottningsled i Dalälven. P.Mört. 1690. Riksarkivet, Kommerskollegium, gruvkartor.

Flottleder och vattenledningar. Kopparbergs län nr 8.).

Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kultur- och fornlämningar är den industrialisering som skett i slutet av 1800-talet samt ett

långvarigt jordbrukande och boskapsskötsel utmed Dalälven.

Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag i områden där det kan finnas kulturlämningar bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna.

(8)

Sjöar och vattendrag

Vattnets kemiska och ekologiska status

Figur 1. Karta över delavrinningsområde 38. Dalälven mellan Torsång och Djurås. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1.

I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet.

(9)

Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus).

Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP:

fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige – www.viss.lansstyrelsen.se). (* Då vattenförekomsten är ett kraftigt modifierat vatten redovisas ekologisk status istället som ekologisk potential)

Löp- nr

Vattenförekomster i Dalälven mellan Torsång och Djurås

Ekologisk

status MKN Kemisk

status MKN F Ö FP M Kommun

1 Da l ä l ven * SE670831-148082

2 Da l ä l ven SE671330-147124 3 Gettjä rnen

SE670900-146250 4 Na mnl ös

SE670707-148364 5 Da l s jön

SE670773-148434 6 Va l l mora å n

SE671600-147842 7 Mel l -Va l s a n

SE671930-147599 8 Fi nnhytteå n

SE672166-147395 9 Övre Va l s a n

SE672215-147386 10 Bä cken vi d Va l l s hed

SE672398-147357 11 Lä ns bä cken

SE671160-147090 12 Gi må n

SE671610-147059 13 Gi mmen

SE671817-147020 14 Si fferbä cken

SE671619-146756

Borl ä nge, Ga gnef Ga gnef X

GES 2021

X X

GKSS 2021

GKSS 2015

Må ttl i g

Må ttl i g Otillfreds- ställande Må ttl i g

Borl ä nge Borl ä nge

X X

GES 2021

X X Otillfreds-

ställande ekologisk potential Må ttl i g

God Må ttl i g

GEP 2021

GES 2021

GES 2015

Borl ä nge Uppnå r

ej god

Uppnå r ej god Ej kl a s s a d

X

GKSS 2015

Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d

GKSS 2015

Må ttl i g

GES 2021

GES 2015

GES 2021

X Ej

kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d

GKSS 2015

GKSS 2015 X

X Ej

kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Må ttl i g

God Må ttl i g

X Kemi s k s tatus Mi l jöprobl em Ekol ogi s k s tatus

Borl ä nge

X X X

Borl ä nge, Fa l un

Borl ä nge, Ga gnef Ga gnef X

Borl ä nge, Fa l un Borl ä nge

Borl ä nge Borl ä nge, Leks a nd

GKSS 2015

GKSS 2015 GKSS 2015

GKSS 2015

GKSS 2015 GES 2021

GES 2021

(10)

Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status/potential inom delområde Dalälven mellan Torsång och Djurås. För detta delområde är sträckan av Dalälven (SE670831-148082) som passerar Borlänge ett kraftigt modifierat vatten (KMV) och har därför en ekologisk potential istället för en status. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även

kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.

(11)

Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom delområde Dalälven mellan Torsång och Djurås. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.

(12)

Miljögifter

Dalälvens avrinningsområde mellan Torsång och Djurås har lokalt påverkan av större pågående verksamheter, som pappersbruk och stålindustri, men det finns även ett stort antal förorenade områden från tidigare verksamheter med en stor variation av olika typer av verksamheter. Påverkanskällorna för miljögifter ligger främst i tätorterna längs med älvens huvudfåra, vilket leder till att många föroreningar kan spridas till Dalälven, dels diffust från förorenad mark men även från punktutsläpp från processer eller dagvatten.

Föroreningarna späds ut i Dalälvens stora vattenvolym och periodvis höga flöde, men det kan lokalt finnas påverkan av miljögifter inom avrinningsområdet.

Tillståndet i miljön

Figur 4. Sjöar och vattendrag inom delområdet Dalälven mellan Torsång och Djurås som har problem med miljögifter visas i lila på kartan. Kartan inkluderar alla uppmätta miljögifter, dvs. både de som inkluderas i ekologisk och kemisk status. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.

Inom Dalälvens avrinningsområde mellan Torsång och Djurås har två vattenförekomster problem med miljögifter. Av dessa vattenförekomster uppnår två ej god kemisk status och en vattenförekomst har måttlig ekologisk status på grund av miljögifter (Tabell 1).

Provtagning för analys av miljögifter har skett i två vattenförekomster inom avrinningsområdet (Bilaga 1). Övriga vattenförekomster antas ha god kemisk och

(13)

ekologisk status utifrån miljögifter, men de anges i Tabell 1 som ”Ej klassade”. Detta för att man ska kunna urskilja dem från de provtagna vattenförekomsterna.

De vattenförekomster som beskrivs nedan är de som ej uppnår god kemisk status eller där det kan finnas en risk att god kemisk status inte uppnås, och de vattenförekomster som på grund av miljögifter får måttlig ekologisk status. Bilaga 1 redovisar när och i vilken matris provtagning skett, och vilka ämnen som överstiger gränsvärden eller klassgränser eller finns i förhöjda halter.

Dalälven (Forshuvud – Djurås, SE671330-147124)

Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Detta baseras på en expertbedömning av att halterna bromerade flamskyddsmedel i fisk i ett tillrinnande övrigt vatten (Bysjön) överstiger gränsvärdet.

Bysjön är recipient till en brandövningsplats (se ”källor till påverkan” nedan) där

släckningsmedel innehållande perfluorerade ämnen (bl. a. PFOS) har använts. Av de drygt 20 sjöar där PFOS har analyserats i fisk har Bysjön högst halter, och halterna i Bysjön är mer än 10 gånger högre än medianvärdet för de provfiskade sjöarna. Halterna av dioxiner, klorerade bekämpningsmedel, PAHer, tennorganiska föreningar och tungmetaller är förhöjda i Bysjöns sediment och det finns en risk att dessa föroreningar kan ha lokal negativ påverkan i sjöns utlopp i Dalälven.

Dalälven (Torsång - Forshuvud, SE670831-148082)

Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Detta baseras på en expertbedömning av att vattenförekomsten ligger nedströms och uppströms delsträckor av Dalälven

(SE671330-147124, resp. SE670049-149061 i avrinningsområde 50) som båda ej uppnår god kemisk status (Se Tabell 1 för delområde 38 respektive 50). Det är bromerade flamskyddsmedel som sänker den kemiska statusen till ej god för båda

vattenförekomsterna.

Halterna av zink i ytvatten överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status.

Expertbedömningen är en rimlighetsbedömning av att bromerade flamskyddsmedel bör finnas i denna vattenförekomst eftersom de finns i delsträckor av Dalälven uppströms och nedströms. Dessutom rinner vattenförekomsten genom större delen av Borlänge tätort med ett flertal större pågående miljöfarliga verksamheter (se ”Källor till påverkan”

nedan), vilket leder till en belastning av miljögifter i vattenförekomsten. Halterna av PCBer i ytvattnet är förhållandevis höga i jämförelse med andra ytvattenprover, och metallhalterna i de två SRK-provpunkter som ligger uppströms och nedströms Borlänge tätort visar på en högre metallhalt i provpunkten nedströms. Detta visar bland annat på en belastning av dagvatten eftersom dessa typer av föroreningar kan kopplas till ytvatten

(14)

Källor till påverkan

Pågående miljöfarlig verksamhet

Figur 5. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom delområde Dalälven mellan Torsång och Djurås. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen.

Det finns 13 tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter i delavrinningsområdet två av dessa är så kallade A-verksamheter och 11 är B-verksamheter (Tabell 2). A-

verksamheterna utgörs av stålverk (SSAB EMEA AB) och pappersbruk (Stora Enso Kvarnsveden AB). B-verksamheterna utgörs av två avloppsreningsverk (Bodarnas ARV i Gagnef och Borlänge ARV), tillverkning av kemiska produkter (AGA), bearbetning av icke farligt avfall för återvinning (Ragn Sells) samt förbränning (Borlänge Energi).

Dessutom finns sex täkter i området med liten påverkan.

Kvarnsvedens Pappersbruk är beläget strax norr om Borlänge centrum vid Dalälven i Kvarnsvedens samhälle. Pappersbruket tar sitt process- och kylvatten från Dalälven och för sitt renade avloppsvatten till Dalälven. Processvattnet renas i en biologisk

reningsanläggning innan det går till recipienten. Det slam som produceras i

reningsanläggningen bränns eller används tillsammans med flygaska för marktäckning.

(15)

SSAB är beläget vid Borlänge. Genom industriområdet rinner Dalälven. Där kylvatten tas.

Till industriområdet hör ett område benämnt Savelgärdet som använts som

industrideponi. Deponiverksamheten upphörde 2009 (utfyllt och sluttäckt). Utsläpp av renat processavloppsvatten sker från tre vattenreningsanläggningar och det renade vattnet avleds till recipienten Dalälven.

Vissa organiska miljögifter som till stor del härstammar från olika produkter, såsom alkylfenoler, ftalater, perfluorerade ämnen, flamskyddsmedel och läkemedel kan nå recipienter via reningsverken. Borlänge ARV har ingått i nationellt screeningsprogram där många kemiska ämnen och ämnesgrupper analyseras i slam och utgående renat

avloppsvatten. Bland annat har metaller, perfluorerade ämnen, läkemedel, siloxaner, organofosfater och organiska tennföreningar mätts under 2009-2014.

Förutom större miljöfarliga verksamheter kan mindre verksamheter (C- och U- verksamheter) ha en lokal påverkan på närrecipienter via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning.

Tabell 2. Pågående miljöfarliga verksamheter inom avrinningsområdet (utom täkter). I tabellen anges verksamhetsstorlek, anläggningens namn och dess bransch. ARV anger avloppsreningsverk.

Verksamhets- storlek

Anläggningsnamn Bransch

A SSAB EMEA AB Stål och metall

A Stora Enso

Kvarnsveden AB

Massa, papper och pappersvaror

B Bodarnas ARV Rening av avloppsvatten

B Borlänge ARV,

f.d.Fagersta ARV

Rening av avloppsvatten B Ragn-Sells i Borlänge Förbehandling, sortering

m.m.

B Hagbackens

Panncentral

Förbränning B AGA Gas AB, Borlänge Kemiska produkter

B Mörtsjön Berg, naturgrus, torv m.m.

B Tjärna (Borlänge

Energi)

Berg, naturgrus, torv m.m.

B Tjärna Berg, naturgrus, torv m.m.

B Amsberg (bergtk) Berg, naturgrus, torv m.m.

B Sör Amsberg Berg, naturgrus, torv m.m.

B Pundklackarna Berg, naturgrus, torv m.m.

(16)

Förorenade områden

Figur 6. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom delområde Dalälven mellan Torsång och Djurås. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen.

Sammanlagt 153 förorenade områden är identifierade inom delområdet. Av dessa har nio tilldelats riskklass 2 och 48 områden tilldelats riskklass 3 och 4. Förorenade områden i riskklass 2 anges i Tabell 3 nedan.

(17)

Tabell 3. Kartlagda förorenade områden (Riskklass 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste

vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området.

Risk- klass

Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vatten-

förekomst 2 SSAB Tunnplåt AB Järn-, stål- och

manufaktur

Metaller, PAH, bensen, aromater, alifater. Utfylld mark (slagg från

stålframställning)

Dalälven (SE670831- 148082) 2 Bysjöns sågverk Sågverk med doppning PAH, metaller, alifater,

dioxiner, aromater

Bysjön 2 Bysjöns avfallstipp Kommunal avfallsdeponi

Brandövningsplats

Perfluorerade kolväten, tungmetaller, slagg, klorerade- och icke klorerade lösningsmedel, klorerade kolväten, fenoler, olja, aska.

Förbränning

Bysjön

2 Yttermora avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, bygg- och rivningsavfall,

branschspecifikt industriavfall, skrot, specialavfall mm

Dalälven (SE670831- 148082)

2 Övermora avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall Dalälven (SE670831- 148082) 2 Kvarnsvedens

avfallstipp

Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, ej branschspecifikt industriavfall. Bränning.

En hög med kisaska i deponiområdet

Dalälven (SE671330- 147124)

2 Gammelgårdens avfallstipp

Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall,

industriavfall (järnverk), park- och trädgårdsavfall, bygg- och rivningsavfall, slagg från SSAB.

Dalälven (SE670831- 148082)

2 Rudorna Kommunal avfallsdeponi Avfall från hushåll och småindustrier (ej branschspecifikt)

SE670707- 148364 2 Barkargärdets

avfallstipp

Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, park och trädgårdsavfall, bygg- och

Olbäcken

(18)

I tidigt skede användes de biprodukter som uppkom i verksamheten som utfyllnad inom anläggningsområdet. Troligen blandades materialen för att få stabil mark att bygga på.

Utfyllnad inom industriområdet pågick troligen fram till 1960-talet då deponiområdet Savelgärdet togs i drift. I verksamheten har rutiner för avfallssortering införts och mängden avfall som deponeras har minskat kraftigt samtidigt som material som återanvänds har ökat.

Metaller som visar förhöjda halter i jord är bly, kvicksilver, krom och nickel i enstaka prov. Halterna är upp till 4 gånger högre än riktvärdet (mindre känslig markanvändning, MKM). Prover med förhöjda halter är tagna vid tidigare kokslager och skrothantering.

Prover tagna på grundvattnet visar inte förhöjda metallhalter på motsvarande sätt.

Organiska föroreningar i form av PAH, aromater och bensen visar förhöjda halter i jordprover från två punkter tagna vid oljedepån och vid f.d. skrothanteringen. Halterna är upp till två gånger högre än riktvärdet. I grundvattnet påvisas förhöjda halter av alifater och PAHer i samma punkter samt nedströms fordonsverkstaden, vid jämförelse med använda jämförelsevärden (Engström och Rolén 2009).

Bysjöns område, deponier och tidigare sågverk mm

I området har sågverksverksamhet bedrivits under åren 1920 till 1959 och man har

producerat stora mängder tjära, kol, sprit, acetat, oljor, sprit, kalk och liknande produkter i den så kallade kemifabriken. När sågverksindustrin lades ner revs alla byggnader utom den gamla kemifabriken, som fortfarande står kvar. Man övergick till att använda fabriken till förbränning av hushållssopor. Tre deponier som använts för aska, industri- och hushållsavfall finns kvar från den tiden. Området kring kemifabriken används idag som övningsområde av räddningstjänsten och som rekreationsområde. Räddningstjänsten använder släckskum i sina övningar. I den södra delen där virkesupplaget och bangård tidigare låg ligger idag industri-, bostads- och grönområde. Vid grönområdet har även andra produkter till Kvarnsvedens pappersbruk mellanlagrats, till exempel svavel. Delar av områdena misstänks vara förorenade av kisaska.

Tyréns har under 2010 utfört provtagningar i området i jord, grundvatten, sediment och fisk bland annat. Vid jämförelse av påträffade halter och bedömningsgrunder för mark och grundvatten särskiljer sig några områden från mängden. Till exempel påträffades halter av metaller som var högre eller mycket högre än generella riktvärden i den så kallade askdeponin alldeles söder om Bysjön. Även inom bostadsområdet och det närliggande grönområdet påträffades ställvis halter av metaller och dioxin som var högre än generella riktvärden för markanvändningen.

På flera platser har ytligt spridd kisaska påträffats. Utbredningen av denna behöver klargöras ytterligare. Även höga halter av metaller som påträffats i närheten av kemifabriken, samt i sedimenten i det dike som avvattnar den södra deponin, bör avgränsas.

Utförd provtagning visar på att massor från muddring av Bysjön kan ha deponerats i Vällhagssjön och Vassjön. Muddring av bottensediment från Bysjön lades i Vassjön i mitten av 50-talet. Industriavfall som innehöll mycket organiskt material kunde inte tas emot på Fågelmyra utan kördes istället till Bysjön. Det bedöms inte finnas några risker för effekter på hälsa eller miljö med påträffade halter av analyserade ämnen i någon av

sjöarna. Inte heller innebär de halter som har påträffats i Bysjöns sediment eller ytvatten någon direkt risk för miljö eller hälsa. Dock kan det inte uteslutas att konsumtion av fisk från Bysjön kan vara farligt för människors hälsa på grund av påträffade PFOS halter.

Detta gäller det i synnerhet vid ett kontinuerligt intag av fisk.

(19)

Av grundvattenprovtagningen är det tydligt att spridning av metaller pågår från den norra deponin och att PFOS lakas ut från askdeponin. Fortsatta undersökningar bör inkludera spridningsvägar till Bysjön avseende metaller och PFOS från dessa områden.

Det dricksvattenprov som tagits vid Övermora vattenledningsförbunds vattenverk visade generellt på halter av metaller och organiska ämnen som var låga. I vattnet har dock pentaklorfenol påträffats. Halterna är lägre än Livsmedelsverkets gränsvärden, men eftersom det råder osäkerhet kring hur ämnet kommit till vattentäkten bör detta utredas (Petersson och Berglin 2010).

(20)

Tabell 4. Påträffade föroreningar för inventerade delområden i Bysjöområdet. De föroreningar som angetts är de som överstiger riktvärden (jord och sediment) eller som visar på stor påverkan av punktkälla (grundvatten, jord och sediment)(Petersson och Berglin 2010). * indikerar att inga metallhalter visar på tydlig påverkan från punktkälla. Övriga ämnen som haft halter högre än rapporteringsgräns nämns här.

Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna

De åtgärder som Länsstyrelsen Dalarna har föreslagit för att Dalälven mellan Forshuvud

Område Konstaterade föroreningar Möjlig källa Kommentar

Bostadsområde Metaller (bly, zink, koppar, kvicksilver och kadmium), dioxin

Kollager, kisaska och upplag

Grönytor i anslutning till bostadsområde

Bensen, TPH F.d. järnvägsspår och lokstall, kollager, kisaska

Deponi 9 Metaller (bly, barium, kadmium, arsenik), tungakoppar, zink, aromater, klorfenoler över KM

Utlakning från deponin (hushålls- samt industriavfall;

plast, glas, slagg mm) och sågverksområdet. (Karbidslam från AGA kan ha lagts här;

relativt höga kromhalter, över KM).

Trots att relativt höga kromhalter påträffats påvisades inte Cr6+ (hög halt förväntades från karbidslam)

Deponi 7 Metaller (bly, zink, arsenik, koppar, kvicksilver), TPH, bensen

Utlakning från deponin (hushålls- samt industriavfall), eventuellt kisaska, övningar Bysjön* Klorfenoler, fenoler och

kresoler, TPH, PAH-M, dioxin, PFOS

Timmerlagring, möjlig strandnära hantering oljor, tjära och klorfenolpreparat alt utlakning från område 8 och 9 alt massor från

industriområdet (2)

Vassjön Zink Deponering av muddermassor

från Bysjön.

Vällhagssjön Zink, nickel, krom Eventuell deponering av muddermassor från Bysjön.

Industriområde Förhöjda dioxinhalter Tidigare hantering doppningsmedel

Dioxinmönstret liknar det i sjösedimentet Banvall Metaller (zink, kadmium,

vanadin, bly, TPH

Kisaska, läckage från deponi, läckage från transporterat gods och virke

Övningsområde, askdeponin

Metaller (zink, koppar, vanadin, barium, arsenik, bly), TPH, PFOS

Bensin, olja utbrända bilar och liknande vid övningar, askor, kisaska.

Tidigare brädupplag

Metaller (arsenik, bly) Delvis utfyllt med kisaska Utbredningen av

“landtungan” med kisaska, är relativt enkel att bedöma i fält.

Tjär- och koltillverkning

Metaller (zink, koppar, bly, barium, arsenik), aromater, PAH L

Tjär- och koltillverkning

(21)

Åtgärderna är specificerade för vattenförekomster som inte uppnår god kemisk eller ekologisk status. Det kan röra sig om flera åtgärder av samma kategori som görs i olika områden/vattenförekomster och som kan bidra till förbättringar i en vattenförekomst.

Det är framförallt zink som ger upphov till den sänkta ekologiska statusen i Dalälven.

Men också bromerade flamskyddsmedel och PFOS i fisk uppströms är förhöjda. Halterna av dioxiner, klorerade bekämpningsmedel, PAHer, tennorganiska föreningar och

tungmetaller är förhöjda i Bysjöns sediment. Åtgärderna syftar till att minska de diffusa läckagen av föroreningar genom sanering av de största förorenade områdena (Tabell 3), utsläppsreduktion från en mängd pågående miljöfarliga verksamheter (Tabell 2) samt dagvattenåtgärder för hantering av dagvatten från Borlänge tätort med en mängd olika aktiviteter. Det är viktigt att åtgärderna föregås av åtgärdsutredning (källfördelningsanalys) för att identifiera de största påverkanskällorna och kvantifiera utsläppen.

Tabell 5. Föreslagna åtgärder för samtliga vattenförekomster med miljöproblemet miljögifter inom Sundbornsåns avrinningsområde.

Genomförda och pågående åtgärder -

Risk- klass

Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vatten-

förekomst 2 Svedtjärns avfallstipp Avfallsdeponier - icke

farligt, farligt avfall 2 Svärdsjö avfallstipp Avfallsdeponier - icke

farligt, farligt avfall 2 Sundborns avfallstipp Avfallsdeponier - icke

farligt, farligt avfall 2 Toftans sågverk Sågverk med doppning

(22)

Övergödning

Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se

Figur 7. Bedömning av fosforstatus i delområde Dalälven mellan Torsång och Djurås. I de fall då vattnet anges som ”Ej klassat” saknas mätningar i vattenförekomsten med avseende på övergödning. För en detaljerad beskrivning av den ekologiska statusen, där näringsstatusen ingår som en av flera sammanvägda parametrar, se Tabell 1.

(23)

Försurning

(24)

Figur 9. Pågående kalkningsåtgärder i delområdet Dalälven mellan Torsång och Djurås.

(25)

Fysisk påverkan

(26)

Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering)

Tillståndet i miljön och källor till påverkan

Figur 10. Dammar inom delområdet Dalälvens mellan Torsång och Djurås som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel.

(27)

Figur 11. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delområdet Dalälven mellan Torsång och Djurås. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.

(28)

Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder)

Tillståndet i miljön och källor till påverkan

Figur 12. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom delområdet Dalälven mellan Torsång och Djurås. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.

(29)

Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder

(30)

Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se

Figur 13. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom delområdet Dalälven mellan Torsång och Djurås. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.

(31)

Källor till påverkan

Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna

Genomförda och pågående åtgärder

(32)

Referenser

Engström A., Rolén S. 2009. Miljöteknisk undersökning enligt MIFO fas 2.

Undersökning av SSAB Tunnplåts industriområde i Borlänge, Sweco Environment AB.

Petersson L., Berglin J. 2010. Markundersökning enligt MIFO fas 2. Bysjöområdet, deponier och tidigare sågverksamhet. Tyrens

(33)

Bilagor

Bilaga 1. Provtagning miljögifter

I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom delområdet Dalälven mellan Torsång och Djurås för matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas

under ”Överskridande” är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under ”Förhöjda ämnen” är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder.

Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen

Dalälven

SE671330-147124

Vatten 2004- 2008 2008 2009

Biota - Expertbedömning baserad på PBDE i tillrinnande vattenförekomst Dalälven

SE670831-148082

Vatten 2007- 2011

Zn 2008

2009 2009

Biota - Expertbedömning baserad på PBDE i vattenförekomst uppströms och nedströms

(34)

Externa bilagor

Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010 - 225 02 91 alt.

andreas.w.johansson@lansstyrelsen.se

Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten

(35)