En liten praktisk guide till delkurs 4: Skriftlig uppgift (7,5 hp) (och examensarbete LHS, 10 poäng)
En övning i vetenskaplig arbete
Den skriftliga uppgiften du ska göra är en övning i vetenskapligt författande (i fortsättningen används ibland beteckningen uppsats istället för skriftlig uppgift av rent praktiska skäl). Syftet med momentet är dels att du genom praktisk övning ska få en inblick i vad som kännetecknar en vetenskaplig text, dels att du ska få djupare kunskap inom ett religionsområde som du väljer i samråd med din handledare.
Målet med en vetenskaplig text är att producera ny kunskap. Men det är naturligtvis inte meningen att du på denna nivå ska leverera ett gediget vetenskapligt och genomarbetat arbete som tillför forskarsamhället nya insikter. Det skulle vara orimligt att kräva det på de fem veckor (alternativt 10 veckor för examensarbete) som finns schemalagda för att färdigställa uppgiften. Se det istället som att du får en chans att öva dig på det som kännetecknar en vetenskaplig text, sådant som:
• att använda ett vetenskapligt språk: logiskt, klart, koncist och begripligt
• att formulera vetenskapliga frågeställningar
• att förhålla sig kritisk till källmaterial och sekundärlitteratur
• att själv resonera kring vetenskapliga problem (till skillnad från att endast referera andras verk)
• att på ett korrekt sätt att hänvisa till källor och litteratur
• att förmedla dina tankar till läsaren på ett pedagogiskt sätt
Att det är en övning innebär inte att den färdiga uppsatsen kan se ut hur som helst. Momentet examineras trots allt genom den uppsats du skriver. Betyget sätts efter hur väl du lyckas genomföra uppsatsen. Läs gärna igenom avsnittet om opponering längre ner i guiden. När du anser att din uppsats börjar bli klar så kan det vara till hjälp att själv gå igenom de punkter som finns med där (tillsammans med de punkter som listas ovan). Fundera över om din uppsats klarar att granskas på det sättet. Gör den det har du förmodligen lyckats skriva en riktigt bra uppsats!
Uppsatsens utformning
Uppsatsen ska vara ca 10-15 sidor, räknat i 12 punkter med typsnittet Times, enkelt
radavstånd (vilket blir ca 2000-2500 tecken/sida). För examensarbete gäller 20-30 sidor. Den får vara uppbyggd på det sätt du finner lämpligt. Vill du dela upp den i rubriker som metod, frågeställning, syfte o.s.v. får du givetvis göra det om du tycker det underlättar ditt skrivande eller gör uppsatsen tydligare. Vill du lägga upp det på ett annat sätt går det också bra. Det viktiga är att det tydligt framgår vad det är du försöker göra och på vilket sätt du tänker göra det, oavsett om du har separata rubriker för metod- och teorifrågor eller tar upp det löpande i texten.
Hur uppsatsen är disponerad bestämmer du och din handledare efter vad du försöker belysa, vilket material du använder och vad du tycker behövs för att få fram din poäng. Ibland är det lämpligt med en kort genomgång av tidigare forskning, ibland behövs det kanske en historisk genomgång av det man skriver om för att förstå bakgrunden till det man försöker belysa, ibland måste man kanske redogöra för en speciell metod som du använder dig av i uppsatsen
för att läsaren ska förstå hur du resonerar. Här gäller det att försöka avväga hur mycket utrymme man ska använda till de olika saker som behövs för att din uppsats ska bli klar och tydlig.
Hur du rubriksätter och delar upp texten avgörs också beroende på ditt ämne. En del av uppgiften handlar om att lära sig detta hantverk, dels genom att själv skriva och reflektera över vad man gör, dels genom samtal med handledaren och genom de synpunkter man får på seminariet där uppsatsen läggs fram. Ett vanligt sätt att disponera uppsatsen på är att man börjar med en inledning där man presenterar vad uppsatsen handlar om. Efter det kan man ha ett avsnitt där man berättar vad man tänker göra (syfte), vilka frågor man tänker besvara (frågeställningar) och hur man tänker gå tillväga för att svara på dem (metod). Därefter följer huvuddelen av uppsatsen. Här bestämmer det material man arbetar med till stor del hur man delar upp texten. Olika områden kräver olika upplägg. Uppsatsen avslutas med att man redovisar sina slutsatser och sammanfattar vad man gjort.
En vanlig fråga gäller vilken vetenskaplig nivå uppsatsen ska skrivas på. Den ska helt enkelt ligga på sådan nivå att dina kurskamrater ska kunna förstå den. Allmänna religionshistoriska termer och sådant som kan anses vara allmänt känt av religionshistoriker som läst upp till termin II (B-nivå) behöver inte definieras eller förklaras närmare. Termer och begrepp som är ovanliga, specifika eller av särskild vikt för din framställning är viktiga att ta upp och
problematisera. Det som är självklart för dig är inte alltid självklart för andra! Därmed inte sagt att du behöver göra djupdykande teoretiska resonemang som förklarar din text. Tänk på att texten du producerar hamnar på max 15 (respektive 30) sidor. Den teoretiska bakgrunden måste stå i proportion till det. Det viktiga är att det av din text framgår att du har ett kritiskt förhållningssätt till de källor och böcker du använder dig av.
Vissa krav ställs på språkets noggrannhet. Texten skall utformas enligt svenska skrivregler (se Svenska skrivregler, ingår som kurslitteratur i delkurs 3). Det skall framgå av din text att du kan använda de begrepp som förekommer i texten på ett korrekt sätt. I övrigt skall du
eftersträva att texten blir så logiskt sammanhängande som möjligt och att du säger det du vill säga så koncist som möjligt. Klarhet, begriplighet och tydlighet är det du skall sträva efter.
Läs igenom Arne Jarricks och Olle Josephssons Från tanke till text: En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter som behandlar dessa frågor på ett lättbegripligt sätt (också den ingår som kurslitteratur i delkurs 3). Där finns många tips på hur man bygger upp en vetenskaplig text.
I en vetenskaplig text är det viktigt att man anger varifrån man fått sin information. Det görs genom att man i löptexten använder sig av noter för att referera till sina källor (exempel kommer här).1 Sist i denna guide finns bifogat ett papper (taget ur Svensk religionshistorisk årsskrift) på hur noter, citat och litteraturlista ska se ut. Huvudregeln är att referenser ska vara så noggranna som möjligt. Citat ska alltid hänvisa till en specifik sida där det är taget ifrån.
Sträva också efter att referera till originaltexter i den mån det är möjligt. Använder du dig till exempel av Hjalmar Sundéns rollteori tittar du i Sundéns texter, inte i texter som återger vad Sundén säger (såvida inte du är ute efter att belysa vad andra säger om Sundéns teori).
När det gäller mängden litteratur som skall användas som underlag för din uppsats är det svårt att ge ett entydigt besked. Det kan variera beroende på vad det är du skriver om. Gör du till exempel en textanalys eller kritisk genomgång av någon teori kanske mängden använd
1 Det här är ett exempel på en not!
litteratur är lite mindre då denna typ av undersökning kräver mer noggrann läsning och tolkning. Använder du i huvudsak sekundärlitteratur måste du kanske läsa något mer för att kunna ställa olika perspektiv mot varandra, detta för att få en mer allsidig bild av det problem du försöker belysa i uppsatsen. Uppsatsarbetet ska motsvara runt fem veckors arbete (tio för dig som skriver examensarbete), vilket får tjäna som riktlinje. Normal litteraturmängd för en femveckorskurs ligger på runt 1000 sidor (2000 sidor för dig som skriver examensarbete).
Är man ny på området är det självklart svårt att veta vilken litteratur som är lämplig att läsa.
Ta hjälp av din handledare för att få tips på litteratur. Utifrån den litteratur du börjar med kan du sedan gå vidare med hjälp av de böckernas litteraturlistor. Du kan också söka efter böcker i de sökmotorer som finns på nätet. LIBRIS är den sökmotor som är mest alltäckande (den hittar du på www.libris.kb.se). Där hittar du de flesta svenska biblioteks boksamlingar.
Universitetsbiblioteket har också en mängd sökbara databaser med fulltextartiklar på sin hemsida (www.sub.su.se). Där finner du bland annat databasen JSTOR som har ett stort utbud av tidsskrifter registrerade som kan vara av intresse för dig som läser religionshistoria.
Arbetsgång
Ett exempel på god arbetsgång kan se ut så här (se separat papper för deadlines):
- Bestäm tidigt inom vilket område du vill skriva uppsatsen. Ju tidigare desto bättre.
- Kontakta den handledare du blir tilldelad. Med dennes hjälp väljer du ut vilket ämne du vill behandla i uppsatsen. För att komma igång med arbetet väljer ni tillsammans också en eller ett par lämpliga översiktböcker över det ämne du vill skriva om. Håll regelbundet kontakten med handledaren under arbetets gång för att få feedback på det du skriver, bolla idéer eller få tips om litteratur. Om du känner att du kör fast kontakta din handledare så att ni tillsammans kan hitta ett sätt för dig att komma vidare i arbetet! Vänta inte tills sista minuten med att kontakta handledaren för att få hjälp.
- Läs igenom böckerna. Försök hitta någon frågeställning som intresserar dig. Avgränsa problemområdet så mycket du kan och utforma frågeställning så specifikt du bara kan. Denna frågeställning kan givetvis ändras under arbetets gång men det är bra att redan från början ha några riktlinjer att arbeta efter. Principen som gäller här är att frågeställningen inte kan vara snäv nog! Tänk på att du bara har 15 (respektive 30) sidor att disponera och runt fem (respektive 10) veckor att att göra klart din uppsats på. ”Vad är buddhismens budskap” är ingen bra frågeställning. Snarare bör man inrikta sig på en specifik aspekt av ett specifikt begrepp inom en specifik tradition i ett specifikt land under en specifik period. Ju snävare desto bättre!
- Skriv, skriv, skriv hela tiden! Anteckna flitigt medan du läser – och anteckna var du får informationen ifrån. Det underlättar när du senare ska sätta ihop själva uppsatsen med korrekt referenssystem eller gräva djupare i källorna. Sätt dig ner och skriv några rader på uppsatsen då och då. Det gör ingenting om du skriver en dålig eller oanvändbar text. En dålig text kan redigeras och skrivas om. Vänta framför allt inte med att börja skriva tills du läst all litteratur.
Skriv ner formuleringar, tankar och idéer när de dyker upp. Vänta inte, då glöms de lätt bort.
- Gör ett synopsis och lämna in till din handledare. Det kan vara i form av en tänkt innehållsförteckning eller i form av en eller två sidor som beskriver uppsatsens innehåll.
Några saker att tänka på när du skriver ditt synopsis är:
• Vad är ämnet du tänker behandla? Vilka problem tänker du ta upp?
• Vilket syfte och vilka frågeställningar har du?
• Hur tänker du belysa det? Någon speciell metod eller infallsvinkel?
• Vad för material tänker du använda? Källitteratur? Sekundära källor?
- Utifrån din mer precisa frågeställning kan du nu komplettera din huvudlitteratur med fler artiklar eller böcker som belyser just det du är intresserad av. Återigen, ta gärna hjälp av din handledare för att få tips och råd om lämplig litteratur.
- När du kommit så här långt har du förhoppningsvis någon tanke om hur du skulle kunna utforma och disponera uppsatsen. Gör en preliminär disposition med rubriker och
underrubriker – kanske kan du rentav skriva några rader under varje del om vad den ska innehålla?
- Nu kommer det tunga, men roliga, skrivarbetet med själva uppsatsen. Olika personer har olika sätt att skriva på. En del skriver i delar och pusslar ihop dem efterhand. Andra kanske föredrar att först skriva snabbt och slarvigt för att få en helhetsbild av uppsatsen, för att sedan skriva om den från början igen. Här gäller det att själv känna efter vad som fungerar för dig!
- Låt gärna någon kamrat läsa igenom det du skrivit för att se om du lyckas framställa dina poänger på ett begripligt och klart sätt. Det är svårt att själv upptäcka brister i resonemanget eftersom man inte har någon distans till texten. Man är kanske så insatt i ämnet att vissa saker framstår som självklara för en själv. Också här kan handledaren vara till hjälp och
kommentera dina utkast. Ju noggrannare dina utkast är desto lättare är det för handledaren att hjälpa dig. Se till att noter, litteraturlistor, rubriker, innehållsförteckning och inte minst (en preliminär) titel följer med dina utkast så kan handledaren lättare bedöma din uppsats. Se också till att dina sidor är numrerade (låter självklart, men glöms ofta bort). Om noter och annat inte är rätt redan från början kan handledaren inte bedöma om du har underlag för det du säger i din uppsats.
- När du tycker att du fått ihop en text som fungerar lämnar du in den till handledaren. Tycker denne också att texten är tillräckligt bra är din uppsats redo att lämnas in (efter eventuella korrigeringar).
- Ditt slutgiltiga manus lämnas in för att läggas ut på institutionens hemsida och behandlas på seminarium.
Att tänka på inför framställningen av din uppsats!
Innan det färdiga manuset lämnas in kan det vara bra att kontrollera följande:
• att innehållsförteckningen är riktig
• att noter och referenser är korrekta
• att alla verk du refererar till i noterna är med i litteraturlistan
• att internetadresser är korrekt angivna (och datum då du laddade ner sidan) och att du har sparat eller skrivit ut sidorna så de kan kontrolleras
• att referenser till dagstidningar är angivna med datum
• att eventuella intervjuer finns inspelade eller nedtecknade
• stavning, radbrytning, sidbrytning och andra typografiska detaljer
Omslag behöver du inte bry dig om att göra. Det görs på institutionen. Kom bara ihåg att ange ditt namn och uppsatsens titel. Ange också vilken variant av kursen du läser (Religionshistoria II; Påbyggnadskurs i religionskunskap; Religionskunskap med religionshistorisk
specialisering, med eller utan examensarbete).
När uppsatsen är färdig kommer den att läggas ut på institutionens hemsida i PDF-format för att studenterna själva ska kunna ladda ner den inför seminariet. För att detta ska fungera smidigt följer här några enkla anvisningar om hur du ska gå tillväga när du fått klartecken av din handledare att lägga fram uppsatsen på seminarium.
Du kan välja att lämna in det färdiga uppsatsmanuset på två sätt. Båda sker dock i elektronisk form. Det första alternativet är att du lämnar in uppsatsen i PDF-format. Fördelen med denna inlämningsvariant är att PDF-filen kommer att se ut precis som din textfil ser ut på din dator.
Du har då större möjligheter att påverka hur du vill att din uppsats ska se ut grafiskt och layoutmässigt. PDF-filen mailas till studievagl@rel.su.se eller lämnas in på diskett eller cd.
Har du inte möjlighet att själv framställa PDF-filer är det bra om du följer nedanstående riktlinjer för att minimera de problem som kan uppstå när man flyttar textfiler mellan datorer, som t.ex. att konstiga tecken dyker upp, avstavningsproblem, rader som förflyttas, noter som faller bort o.s.v.
• Använd typsnitten Times eller Times New Roman. Tolv punkters löptext och runt 2000-2500 tecken per sida är läsarvänligt. Behöver du trots allt använda speciella tecken, t.ex. diakritiska tecken eller runtecken, lämnar du in dem tillsammans med uppsatsfilen så att din uppsats ser rätt ut i den färdiga PDF-filen.
• Själva uppsatsfilen och andra filer som behövs för uppsatsen, t.ex. bilder och typsnitt, lämnar du in på cd, usb-minne etc. Spara din uppsats i RTF-format (när du sparar filen från Word eller annat ordbehandlingsprogram) och ange om det är en Mac-fil eller PC-fil när du lämnar in uppsatsen. Det går också bra att skicka den till mig via email. Adressen är studievagl@rel.su.se Slutligen kommer uppsatsen att läggas ut på nätet så att seminariedeltagarna kan ladda ner den. Uppsatserna kommer att ligga på www.rel.su.se/aktuellt.html. Där kan du också se tider för aktuella uppsatsseminarier. Efter seminariet kommer filen att tas bort. Din uppsats kommer alltså inte att ligga permanent tillgänglig på internet.
Oppositionen
För att en uppsats ska kunna bli godkänd måste den diskuteras på ett seminarium. Detta kräver en opponent som läser igenom uppsatsen och kritiskt granskar den. För att detta ska kunna fungera ingår det i kursen att du måste ställa upp som opponent på någon kurskamrats uppsats om du blir tillfrågad (vi kräver dock inte att du opponerar på mer än en uppsats).
Nedan följer några saker att tänka på när du ska opponera på någon annans uppsats:
- läs igenom uppsatsen
- gör stickprov bland referenserna för att se om de är korrekta
- ta upp positiva såväl som negativa saker, försök hålla det på konstruktiv nivå - sammanfatta uppsatsen
- gå igenom formalia, men inte i detalj. Är alla referenser med i litteraturförteckningen?
Saknas någon hänvisning i texten? Det är bättre att uppsatsens författare får en lista med de formella fel du hittat och du bara tar upp något exempel under oppositionen.
- ge synpunkter på upplägg och disposition. Lyckas författaren förmedla det han tänkt sig på ett klart och tydligt sätt?
- är syftet formulerat på ett klart sätt? Uppfyller författaren syftet? Är det bra avvägning mellan metodikavsnitt, bakgrundsmaterial och det som står i fokus för undersökningen?
Besvaras frågeställningarna? Är det som tas upp i undersökningen relevant för att besvara frågeställningarna? Saknas det något i framställningen?
- finns det ett kritiskt förhållningssätt till källor och litteratur? Eller litar författaren okritiskt på sina källor?
- är den valda metodiken lämplig? Borde fler synpunkter tagits upp? Finns det en reflektion bakom de valda infallsvinklarna?
- stöder materialet det som författaren vill visa? Finns det logiska brister i resonemanget?
- är undersökningen utförd med vetenskaplig korrekthet? Är det noggrant och genomtänkt utfört?
- är framställningen lättläst? Klar? Precis? Fokuserad? Skulle något kunna formuleras bättre?
- hänger uppsatsens delar ihop?
- hittar du några sakfel i framställningen? Finns det andra tolkningar som är möjliga?
Några slutord
Det kan kännas överväldigande att sätta igång med uppsatsarbetet innan man kommit in i skrivandet. Men försök ta ett problem i taget och anteckna flitigt medan du läser så har du alltid material du kan gå tillbaka till och använda i din uppsats. Kom också ihåg att uppsatsen är en övning i vetenskapligt skrivande, det är inte ett fullvärdigt vetenskapligt arbete du skall leverera.
Deltagande i uppsatsseminarierna är viktigt för att hjälpa dig med ditt eget skrivande. Där diskuteras både negativa och positiva sidor av de uppsatser som läggs fram. Även om
uppsatserna kanske behandlar ämnen som du inte själv behärskar eller är intresserad av så får du tips och råd om hur du undviker de vanligaste felen och hur en uppsats ska se ut.
Lycka till med skrivandet!
