Föreläsningar
1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203
2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203
3. Måndag 19/11 13-15 sal 203
4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203
5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203
6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning, grupp A:
Måndag 26/11 10-12 sal 318 Gruppövning, grupp B:
Måndag 26/11 13-15 sal 318
Objektivismen
Objektivismen består av två komponenter:
1. Kognitivism
2. Värdeomdömen (normer och
värderingar) är icke-empiriska eller icke- naturliga omdömen
Annorlunda uttryckt: de egenskaper som
våra värdeomdömen tillskriver till handlingar och andra objekt är icke-naturliga
egenskaper
Objektivismen förnekar att det går att reducera värdeomdömen till naturliga omdömen
Objektivismen förnekar att vi kan beskriva vad värdetermer/värdeuttryck betyder utan att använda oss av några
värdetermer
Enligt objektivismen är det alltså inte möjligt att definiera ’bra’, ’rätt’, ’fel’, ’vacker’,
’bör’, etc. utan att använda några värdetermer
Värdeomdömen är enligt objektivismen trosföreställningar om att handlingar eller andra objekt har speciella värde-
egenskaper
Satsen ”stöld är fel” betyder enligt
objektivismen att handlingen stöld har egenskapen att vara fel (”felhet”)
Eller, med andra ord, att ett visst
värdefaktum föreligger, nämligen faktumet att stöld har egenskapen att vara fel
Det enda sättet på vilket det är möjligt att förstå el. beskriva vad det innebär att
någonting är fel är i termer av värdeuttryck
Det är alltså inte möjligt att förstå el.
beskriva ett värdefaktum utan att använda termer såsom ”rätt”, ”fel”, ”bör”, ”bra”,
”dåligt”, ”vackert”, etc.
Man kan inte reducera värdetermer och värdeuttryck till naturliga eller empiriska termer
Det finns dock objektivistiska analyser av värdeord där dessa analyseras i termer av andra värdeuttryck:
”X är bra” betyder ”En god person skulle gilla X”
”X är bra” betyder ”Det finns goda skäl att gilla X”
”X är vacker” betyder ”En estetiskt känslig person skulle gilla X”
”X är bättre än Y” betyder ”Det är passande att föredra X framför Y”
”X är bra” betyder ”Det finns goda skäl att gilla X”
Även om vi kan förstå ’bra’ i termer av
’goda skäl’ så kan vi inte förstå vad ett gott skäl är för något i termer av någonting
annat. Ett gott skäl är ett gott skäl!
Det inte går att analysera, eller reducera – det är ett ”primitivt” begrepp (som ”tid”,
”rum”, ”sanning” (?))
De egenskaper som våra värdeomdömen tillskriver till handlingar och andra objekt är inte som vilka andra egenskaper som helst
Värdeomdömen tillskriver egenskaper som kan ha förmågor och kapaciteter som
vanliga, ”naturliga”, egenskaper inte har
Värdeomdömen beskriver en särskild dimension av verkligheten
Det är viktigt att komma ihåg att Bergström använder ”objektivism” (samt ”naturalism”
och ”emotivism”) som namn på semantiska teorier
Dessa teorier handlar alltså om vad vi
menar med vissa språkliga uttryck och om de åsikter som vi brukar uttrycka med
sådana språkliga uttryck
Dessa teorier har inte i sig någon bestämd ontologisk (eller epistemologiskt innebörd)
Objektivismen, som vi förstår den här,
innebär alltså inte i sig att de icke-naturliga värdeegenskaper som vi enligt den teorin tillskriver till handlingar och andra objekt genom våra värdeomdömen faktiskt
existerar
Det är dock vanligt att man kombinerar
värdeobjektivism med en värderealism som hävdar just att värdeegenskaper och
värdefakta existerar och gör (vissa av) våra värdeomdömen sanna
Objektivism + värderealism
Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi
Objektivism Realism Kognitivism
- Fundamentism - Koherentism
Naturalism Idealism Emotivism
(Preskriptivism) Nihilism Skepticism - Generell - Partiell
Ontologi allmänt
Medan semantik handlar om hur språket är beskaffat, så kan man säga att ontologi
handlar om hur världen är beskaffad
Ontologi generellt kan sägas vara ”läran om det varande”
Man ställer sig frågor om verklighetens
natur, vilken typ av entiteter det finns och hur de är
Realism och nihilism
Realism med avseende på någonting X = uppfattningen att X existerar
Nihilism med avseende på någonting X = uppfattningen att X inte existerar
Värderealism = uppfattningen att
värdeegenskaper och värdefakta existerar
Värdenihilism = uppfattningen att
värdeegenskaper och värdefakta inte existerar
Två typer av värderealism
Naturalister är realister med avseende på naturliga egenskaper och naturliga fakta (ontologisk naturalism)
De objektivister som också är värderealister är istället realister med avseende på icke- naturliga egenskaper och icke-naturliga fakta
Objektivister måste dock inte vara värderealister!
Objektivism + nihilism = misstagsteori
Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi
Objektivism Realism Kognitivism
- Fundamentism - Koherentism
Naturalism Idealism Emotivism
(Preskriptivism) Nihilism Skepticism - Generell - Partiell
Misstagsteorin:
Värdeomdömen gör anspråk på att
beskriva värdefakta - de tillskriver speciella värdeegenskaper till handlingar och andra objekt (objektivism)
Men eftersom värdeegenskaper och
värdefakta inte existerar (nihilism) så finns det ingenting som gör värdeomdömen sanna
Så även om värdeomdömen kan vara
sanna eller falska rent språkligt sett, så finns det inga sanna värdeomdömen
Argument för objektivismen
Två av de tre argument som Bergström tar upp för objektivismen är egentligen
argument för kognitivismen och talar därför (som Bergström erkänner) lika mycket för
naturalismen
Han menar dock att Humes lag är
tillräckligt för att förkasta naturalismen
”Det naturalistiska misstaget”
Objektivister brukar anklaga naturalister för att begå det så kallade ”naturalistiska
misstaget”
Bergström påpekar att det är omdiskuterat vari detta misstag består och huruvida det alls är ett misstag
Kanske kan man säga att ”misstaget” helt enkelt består i att naturalister förväxlar
värdeegenskaper med naturliga egenskaper
Argument mot objektivismen
Flera av de argument som brukar riktas mot objektivism gäller egentligen ontologiska
och epistemologiska teorier
Därför skjuter vi upp dessa till vi kommer till ontologi och epistemologi-avsnitten
Dock kan man använda
internalistargumentet mot objektivismen (samt mot naturalismen)
Internalistargumentet
Det verkar finnas en nära koppling mellan våra åsikter i värdefrågor och vår motivation att
handla i enlighet med dem
Enligt objektivism (& naturalism) är värdeomdömen inget annat än
trosföreställningar om hur saker och ting förhåller sig
Hur kan värdeomdömen då motivera till
handling om de är trosföreställningar om rena sakförhållanden?
Internalistargumentet (”bristande motivation”)
1. Internalismen är korrekt
2. Trosföreställningar kan inte ensamt (utan hjälp av någon attityd) motivera till
handling
Internalismen
Det att en person har en åsikt i en
värdefråga är tillräckligt för att personen skall vara motiverad (åtminstone i viss
utsträckning) att handla i enlighet med den åsikten
Ex: om Lisa anser att moralen kräver av
henne att hon skall utföra en viss handling så är hon därmed (med nödvändighet) motiverad att utföra handlingen i fråga
Trosföreställningar är inte motiverande
Trosföreställningar aldrig är tillräckliga för att motivera till handling
Någonting ytterligare är nödvändigt för att
motivera - en attityd eller önskan av något slag Exempel: Jag tror att det står en flaska vatten
framför mig. Denna trosföreställning verkar inte räcka för att jag skall vara motiverad att dricka av vattnet. Det tycks krävas någonting mer för att jag skall vara motiverad, en önskan att dricka av vattnet
Internalistargumentet
1. Ett värdeomdöme är tillräckligt för att man skall vara motiverad att handla i enlighet med omdömet (internalismen)
2. En trosföreställning är inte tillräcklig för att man skall vara motiverad
3. Slutsats: värdeomdömen kan inte bestå i trosföreställningar
Svar på internalistargumentet
Det finns (åtminstone) två olika sätt att invända mot internalistargumentet:
1. förneka internalismen (och därmed ansluta sig till externalismen), eller
2. förneka att trosföreställningar inte är tillräckliga för motivation
Externalism
Det verkar möjligt att förställa sig en person som anser att en viss handling är
obligatorisk men som inte alls är motiverad att utföra den
Om vi kan förställa oss detta så tycks det
inte finnas ett nödvändigt samband mellan värdeåsikter och motivation
Det stämmer att trosföreställningar inte
ensamt kan motivera till handling men vissa åsikter om sakförhållanden kan motivera
oss till handling tillsammans med attityder som vi redan har i förhållande till vilka
åsikterna blir relevanta
Den rent sakliga informationen att en bomb kommer att explodera i mitt rum
tillsammans med min positiva attityd till att fortsätta leva kan t.ex. få mig att rusa ut
