5 FRISKFAKTORER FÖR PSYKISK HÄLSA HOS BARN OCH UNGA:
TRYGGA VUXNA
Barn har behov av trygga relationer till vuxna. De behöver bli bemötta av oss på ett inkännande och förutsägbart sätt. Vuxna kan skapa skyddande förutsättningar för barn genom att lära barnen att de kan ta hjälp av vuxna när de behöver, och utforska livet när de vill. En pendelrörelse mellan trygg- het och utforskande gör att barn erövrar tillit både till relationer och sin egen förmåga.
Barn behöver många vuxna runt om sig med olika kompetenser och alla kan på olika sätt bidra. Samarbete och dialog mellan vuxna kring frågor som rör barnet skapar trygghet och ett fungerande skyddsnät. Det är viktigt att vuxna som möter barn utanför hemmet uppmärksammar om belastningar och egna svårigheter gör det svårt för föräldrar att se och svara på sitt barns behov. BVC, förskola, skola och elevhälsa har en viktig uppgift för att förbättra förutsättningarna för de barn som är mest utsatta.
5 FRISKFAKTORER FÖR PSYKISK HÄLSA HOS BARN OCH UNGA:
TRYGGA VUXNA
TRYGGT UTFORSKANDE
– NÄRA VUXNA ÄR DEN BAS SOM BARN UTGÅR FRÅN FÖR ATT UTFORSKA LIVET.
TRYGG OMSORG
– NÄRA VUXNA ÄR DEN TRYGGA HAMN SOM BARN ÅTERVÄNDER TILL FÖR ATT TANKA TRYGGHET.
De minsta barnen behöver ha ständig tillgång till vuxna som skyddar, lugnar
och tröstar.
Med ökade förmågor kan barn röra sig själv i allt vidare cirklar och utforska saker
på egen hand.
Även hos stora barn växlar behoven av
att ge sig ut i livet och att vända sig till
vuxna för trygghet.
Att vuxna delar glädje och nyfikenhet
med barn är viktigt!
• Små barn utvecklas och mår bra av att trygga vuxna i hemmet svarar på deras behov av tröst, skydd och omsorg. De mår bra av att en trygg vuxen delar glädje och nyfikenhet med dem och är den trygga bas de behöver för att våga utforska världen i allt större cirklar.
• Skolbarn behöver trygga vuxna i olika delar av vardagen, såväl hemma, som i skolan och i fri- tidsaktiviteter. De mår bra av att mötas med intresse och nyfiken- het inför deras tankar och känslor.
Barn i skolåldern kan ha gott stöd av en trygg vuxen som kan hjälpa till med praktiska problem och lyssna in behov.
• Barn i tonåren blir allt mer själv- ständiga, men de behöver fortfa- rande trygga vuxna nära tillhands.
Vuxna behöver vara flexibla för tonåringens skiftande behov och möta upp när den söker tröst eller samtal. Visa dig gärna intresse- rad och hjälp tonåringen att göra svåra ämnen pratbara genom att ställa raka frågor.
Barns behov av trygghet varierar beroende på ålder och mognadsnivå
Fundera gärna kring vad som gör det lättare för dig att vara en trygg vuxen för barn du möter i vardagen.
5 FRISKFAKTORER FÖR PSYKISK HÄLSA HOS BARN OCH UNGA:
VANOR I VARDAGEN
Precis som vår fysiska hälsa, påverkas även vår psykiska hälsa av våra levnadsvanor. Vi kan hjälpa våra barn genom att stötta dem till goda rutiner och en balanserad vardag. Barn behöver en variation av aktiviteter. De behöver leka, vila, vara tillsammans, röra på sig och göra meningsfulla saker. Vi kan se på barns aktivitetsbehov som på tallriksmodellen, då blir det lättare att få en överblick.
5 FRISKFAKTORER FÖR PSYKISK HÄLSA HOS BARN OCH UNGA:
VANOR I VARDAGEN
SOVA
RÖRA SIGFOKUSERA
UMGÅS
LEKA OCH KOPPLA AV
ÄTA
VILA HUVUDET GÖRA NÅGOT
MENINGS -FULLT
• För små barn är det viktigt att vi vuxna leder dem genom var- dagens aktiviteter och hjälper dem i övergångarna däremellan.
Rutiner och förutsägbarhet är hjälpsamt. I den fria leken finner barnen mycket av det de behöver för att utvecklas, som till exem- pel rörelse, relationer, vila och kreativitet. Barn behöver vuxnas hjälp att begränsa skärmtid och få tillräckligt med tid över för annan lek, rörelse och tanke- och känslo- mässig stimulans.
• Skolbarn behöver precis som små barn en variation av aktiviteter, mellan vila och återhämtning. I takt med att barnet växer kan
också deras möjlighet att själva få styra sina rutiner i vardagen.
Lockelsen i skärmar och digitala medier kan vara stor och det va- rierar mellan olika barn vad som är lagom. Barn mår bra av och har rätt till en meningsfull och utveck- lande fritid, till exempel genom skapande verksamhet eller idrott.
• Även tonåringar behöver vuxnas stöd i att hitta hälsosamma vanor i vardagen. En fungerande skol- gång är en stark skyddsfaktor för psykisk hälsa. För tonåringar kan det lätt uppstå en stress i balan- sen mellan skola och fritid, de kan behöva stöd i att få tid till andra aktiviteter och återhämtning.
Hur ser din egen balans mellan aktiviteter ut under en dag? Hur tror du att du kan stötta barn omkring dig till att hitta hjälpsamma rutiner?
5 FRISKFAKTORER FÖR PSYKISK HÄLSA HOS BARN OCH UNGA:
DELAKTIGHET
Alla barn har rätt att vara delaktiga i sina egna liv, på en nivå som är lämplig utifrån ålder och förmåga.
Barnkonventionen poängterar barns rätt till inflytan- de, delaktighet och information och du som vuxen har en viktig uppgift i möjliggöra dessa rättigheter.
• Små barn behöver tidigt få känna delak- tighet och att de klarar av saker. Det kan krävas en hel del tålamod och uppmuntran från vuxna, men värdet för barnen att få möjlighet att lyckas och lära sig är stort.
Bildstöd som visar hur dagens planer ser ut kan öka barnets känsla av delaktighet och kompetens. Även när barnet är väl- digt litet och behöver mycket hjälp, är det viktigt att det upplever att de är med och bestämmer över sina egna kroppar.
• Delaktighet för barn i skolåldern kan vara att få ha mer inflytande i vardagen, få vara med att planera matsedel hemma, eller vilka aktiviteter som ska erbjudas på fritids. Barn behöver få vara delaktiga i vardagsbeslut och beslut men samtidigt känna att vuxna tar ansvar. Aktiv kontakt mellan hemmet med skola och fritidsakti- viteter är avlastande för barn. I skolåldern börjar barn i allt större utsträckning ta del av media och vad som händer i samhället.
Lyssna gärna in om barnet har frågor eller funderingar om vad det läst eller sett i media. Det minskar risken för att det får felaktig information eller blir oroliga.
• I takt med att barnet blir tonåring ökar dess behov och önskan av delaktighet i rask takt. Inflytande över små och större beslut i vardagen är viktigt för att växa.
Den psykiska hälsan hos tonåringar främ- jas också av att vara en del av ett större sammanhang och kunna göra sin röst hörd. Delaktighet är en del av den vikti- ga identitetsutvecklingen. Stötta gärna tonåringen i att delta i ungdomsförbund, kreativa sammanhang eller organisera sig i någon fråga.
Vilka erfarenheter av att vara delaktig har du från när du var barn? Hur kan du stämma av om barn om kring är/känner sig delaktiga i saker som rör deras liv? Finns möjlighet att öka deras delaktighet?
5 FRISKFAKTORER FÖR PSYKISK HÄLSA HOS BARN OCH UNGA:
DELAKTIGHET
5 FRISKFAKTORER FÖR PSYKISK HÄLSA HOS BARN OCH UNGA:
PRATA OM KÄNSLOR
Det kan vara svårt att prata om känslor, både för barn och vuxna, men det är viktigt att försöka. När vi vuxna pratar om känslor med barn, lär vi dem hur olika känslor funkar och hur man kan prata om hur man mår. Vi visar att även svåra känslor går att förstå och är möjliga att hantera. Olika känslor för med sig olika upplevelser i kroppen och impulser till att göra saker.
Känslor hänger ihop med varandra på ett intrasslat sätt. De kan snabbt bytas ut eller ändras och man kan ha många olika känslor på samma gång.
5 FRISKFAKTORER FÖR PSYKISK HÄLSA HOS BARN OCH UNGA:
PRATA OM KÄNSLOR
• Små barn har ett stort behov av trygga vuxna som hjälper barnet reglera och lug- na svåra känslor. De behöver någon som benämner och bekräftar deras känslor. De yngsta barnen har ännu inte ett språk som hjälper dem att beskriva känslor och upp- levelser. Stötta gärna kommunikationen med bilder och kroppsspråk.
• Under skolåldern händer mycket med barnens förmåga att förstå och beskriva sina känslor. Stötta barnet i utvecklingen genom att visa intresse före deras upple- velser och var tillgänglig för samtal. Det ger barnet erfarenhet om att känslor är pratbara och att obehagliga känslor kan förändras i intensitet av att beskriva det vi är med om.
• Tonåringens känsloliv är turbulent och ibland svårt att förstå för både dem själva och omgivningen. Ett sätt att visa att vi vuxna bryr oss är att förmedla att känslor förändras. För den tonåring som är mitt i en stark känsloupplevelse kan det vara viktigt att påminnas om att även smärt- samma känslor går över. Trygga chatt- forum eller stödchattar kan fylla viktiga funktioner eftersom unga ibland har lättare att dela känslor online.
STRESSAD
Tankarna snurrar och kroppen kryper. Du är dig nervös och pirrig.
Det är svårt att få ro.
ARG
Skit! Allt är dumt och orättvist!
Rösten är hög, kroppen hård. Det är svårt att tänka.
RÄDD
Kroppen känns konstig, stel eller som gelé. Tankarna är läskiga.
Hjärtat bankar och du vill fly.
Du vill känna dig trygg igen.
SKÄMMIG
Det känns fel och pinsamt.
Ansiktet hettar och du vill försvinna genom marken.
LEDSEN
Du känner dig nere. Kanske sorgsen, förtvivlad. Gråtklump i halsen, ont i magen. Du behöver
tröst och kram.
TOM
Allt känns tomt och hopplöst.
Kroppen är tung. Du drar dig undan, men inom dig ropar
något på hjälp.
CHILL
Kroppen är lugn och du känner dig nöjd.
Det är ok att bara softa!
PEPP
Du känner dig pigg och sprallig.
Är nyfiken och vill testa och lära dig saker.
Mittemellan Mår toppen!
Mår dåligt
TIO
FEM
ETT Ä K S N O L M E T E R
Hur tycker du det är att prata känslor? Vad skulle du behöva öva lite mer på? Testa gärna att använda vår känslosnurra när du pratar känslor med ett barn nära dig!
5 FRISKFAKTORER FÖR PSYKISK HÄLSA HOS BARN OCH UNGA:
MÖTA STARKA KÄNSLOR
Att möta barnet när det uttrycker kraftfulla och svåra känslor är viktigt även om det kan kännas utmanande eller obehagligt. Vi vuxna kan hjälpa barnet att sänka nivån av stress och visa hur starka känslor kan bemötas i stunden. Ibland behöver vi hjälpa till att problemlösa men lika ofta handlar det om att lugna och bekräfta barnets upplevelse.
Att förstå hur vår kropp och hjärna reagerar på stress och hot är hjälpsamt för att förstå hur starka känslor fungerar. Ett sätt att beskriva våra alarm- och trygghetssystem är med röda och gröna lampor. För den som har varit med om många stressande händelser tänds den röda lampan lätt och lyser starkt och länge.
5 FRISKFAKTORER FÖR PSYKISK HÄLSA HOS BARN OCH UNGA:
MÖTA STARKA KÄNSLOR
• Små barn behöver direkt få hjälp av vuxna när det händer något som väcker rädsla, ilska eller ledsenhet. När vi vuxna sätter ord på känslorna; “Nu tror jag du blev ledsen/arg” visar vi att känslor är begripliga, tillåtna och att vi respekterar barnets reaktion. Du kan sedan testa att avleda bar- nets uppmärksamhet mot något annat och andas lugnt för att själv komma i balans.
• Barn i skolåldern får god hjälp av att öva på knep för att lugna starka känslor tillsammans med vuxna. Det kan handla om att lära sig spänna och slappna av i musklerna, fylla på med snälla sinnesintryck, lugna sin andning eller uttrycka sina känslor genom att prata, rita och skriva.
• Att bli upprörd, ledsen och arg är mänskligt och även tonåringen behöver bemötas av vuxna som är lugna och omsorgsfulla. Vi vuxna måste våga fråga hur det är, ofta flera gånger. Mycket kan göras i förebyggande syfte, som att stöt- ta tonåringen i att röra på sig och påminna om variation i vardagen – är det något i livet som behöver ökas eller minskas?
När vi är lugna och trygga kan vi tänka och koncentrera oss. Då kan vi känna vad vi behöver, om vi är hungriga eller trötta och komma till ro.
När vi är på grönt har vi förmåga att vara nyfikna och se vad andra behöver.
När vi hamnar i hotfulla situationer aktiveras ett alarmsystem i kroppen och hjärnan, du känner dig livrädd.
Det är meningen. Det viktiga är att undkomma fara genom att bekämpa hotet. Då kan vi inte tänka och problemlösa förrän vi är lugna och trygga igen.
GRÖN LAMPA
Ofarligt och tryggt!
Kroppen är lugn.
– Tänka – Leka – Känna efter
RÖD LAMPA
Stress, rädsla och ilska!
Kroppen blir spänd, hjärtat slår.
– Fly (flight) – Slå sig fri (fight) – Frysa still (freeze)
Starka känslor smittar, men om vi vuxna är lugna kan vi lättare lugna barnen. Vad är hjälpsamt för dig när du ska möta barn med starka känslor?
