Barn- och
utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2021-05-19
SKN/2020:1
Budgetuppföljning per april 2021
Förslag till beslut
Skolnämnden tar del av Budgetuppföljning per april 2021.
Sammanfattning
Pandemin har fortsatt präglat arbetet under inledningen av året. Grundskolor arbetar fortlöpande med riskbedömningar och handlingsplaner för att minska trängsel och smittspridning.
Verksamheten har rutiner för smittspårning och kartläggning vid konstaterad smitta. Under perioden har vissa årskurser och stadier i grundskolan haft fjärrundervisning till följd av smittspridning. I stort har närvaron av både personal och elever varit hög under perioden.
För gymnasiet kom besked att verksamheten kan återgå till närundervisning i skolans lokaler på heltid och en sådan återgång pågår nu successivt. Solna gymnasiums elever kommer att vara helt åter den 3 maj.
Medarbetare inom central förvaltning arbetar i huvudsak hemifrån för att minska belastningen på kollektivtrafiken och för att minska smittspridningen i samhället.
I verksamhetsplan och budget för 2021 fattade skolnämnden beslut om förändringar i
skolorganisationen inför läsåret 21/22. Skolnämnden har också fastslagit en genomförandeplan för förändringen. Under perioden har arbetet med omställningen fokuserat på lokaler och organisation. Vad gäller lokaler pågår ombyggnation, upphandling av möbler samt planering av lokaler enligt plan. Arbetet med säkra skolvägar pågår också. En trygghetsvandring med elever bosatta i Bergshamra planeras tillsammans med tekniska förvaltningen för att särskilt fokusera på skolvägen till Ulriksdalsskolan. Vad gäller organisation har förvaltningen slutfört arbetet med skolvalet vilket är en viktig grundförutsättning för att planera organisationen. Dock finns fortsatt rörlighet av elever mellan enheter vilket indikerar en viss osäkerhet i elevunderlag för kommunala såväl som för fristående aktörer. För den kommunala skolorganisationen pågår planering och samtliga lärare har fått en ny tjänsteplacering inför nästa läsår. Nu fortsätter arbetet med skolornas inre organisation som exempelvis klassindelning och schemaläggning.
I skolvalet inför läsåret 2021/22 erbjöds 847 barn folkbokförda i Solna att göra ett skolval till förskoleklass. Skolvalet pågick under tre veckor i januari och vid periodens slut hade nästan 700 barn gjort ett aktivt skolval till förskoleklass. Av de som gjorde ett aktivt skolval erbjöds 96 procent sitt förstahandsval.
Skolval har också genomförts för de elever som går på en kommunal skola i Solna där
nästkommande årskurs inte erbjuds. I år var dessa skolval fler än föregående läsår med anledning
av den omorganisation av grundskolorna som pågår inför läsåret 2021/22. Av de elever som
gjorde ett aktivt skolval erbjöds 100 procent av årskurs 6-8 sina förstahandsval och 83 procent av
årskurs 4 sitt förstahandsval.
Under perioden har det kommit en ny befolkningsprognos för Solna stad. Prognosen visar på en tydlig dämpning av befolkningsökningen jämfört med prognosen daterad september 2020.
Förändringen härrör sig dels till att utfallet av antal folkbokförda i staden för år 2020 blev lägre än prognostiserat och dels på sänkt fertilitetsantagande och senarelagda byggnationer av bostäder.
För åldrarna 6 - 15 år är den prognostiserade befolkningsökningen fram till år 2029 minskad med 374 barn jämfört med prognosen i september 2020. Motsvarande jämförelse för åldrarna 16 - 19 år, gymnasieungdomar, visar på en minskning med 33.
Under våren har Skolverket betalat ut den så kallade Skolmiljarden till kommunerna. För Solnas del är bidraget 5,6 mkr. Bidraget syftar till att öka förutsättningen för alla barn och elever att få den utbildning de har rätt till, trots pandemin. Det är upp till varje kommun att själv bestämma hur pengarna ska användas. Utifrån kommunens beslut om hur bidraget ska användas ska bidrag betalas ut till enskilda huvudmän på samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten.
Barn- och utbildningsförvaltningen har beslutat att bidraget ska riktas till elever i förskoleklass till årskurs 9. Bidraget ska användas för att främja läsutveckling samt riktas till elever i behov av särskilt stöd då det är en grupp elever som bedöms ha påverkats mer av att ordinarie personal inte alltid varit på plats och att elevernas frånvaro varit högre än normalt till följd av den pågående pandemin.
Verksamhetens nettokostnad för perioden är 301,5 mkr vilket är 9,4 mkr lägre än budget för perioden. Jämfört med föregående år är nettokostnaden cirka 1 procent högre. Avvikelsen mot budgeterad nettokostnad för perioden beror främst på att intäkterna varit högre än beräknat. Det är framförallt bidrag från Skolverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har varit högre än beräknat för perioden. Även försäljning av verksamhet, interkommunala intäkter för elever i våra verksamheter från andra kommuner, visar en positiv avvikelse för perioden.
Nämndens helårsprognos visar på en budget i balans.
Helårsprognosen för investeringar visar på ett underutnyttjande om 1 mkr.
Handlingar
Budgetuppföljning per april 2021
Alessandra Wallman Maria Gyllenberg
Förvaltningschef Chefscontroller
1
nden - Budgetuppföljning per april 2021
Budgetuppföljning per april 2021
SKOLNÄMNDEN
SKN/2020:1, behandlas på skolnämnden den 3 juni 2021
2
nden - Budgetuppföljning per april 2021
Översikt över verksamhetens utveckling ... 3
Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ... 4
Mål och uppdrag ... 5
Ekonomisk analys ... 5
3
nden - Budgetuppföljning per april 2021
Översikt över verksamhetens utveckling
Pandemin har fortsatt präglat arbetet under inledningen av året. Grundskolor arbetar fortlöpande med
riskbedömningar och handlingsplaner för att minska trängsel och smittspridning. Verksamheten har rutiner för smittspårning och kartläggning vid konstaterad smitta. Under perioden har vissa årskurser och stadier i
grundskolan haft fjärrundervisning till följd av smittspridning. I stort har närvaron av både personal och elever varit hög under perioden.
För gymnasiet kom besked att verksamheten kan återgå till närundervisning i skolans lokaler på heltid och en sådan återgång pågår nu successivt. Solna gymnasiums elever kommer att vara helt åter den 3 maj.
Medarbetare inom central förvaltning arbetar i huvudsak hemifrån för att minska belastningen på kollektivtrafiken och för att minska smittspridningen i samhället.
I verksamhetsplan och budget för 2021 fattade skolnämnden beslut om förändringar i skolorganisationen inför läsåret 21/22. Skolnämnden har också fastslagit en genomförandeplan för förändringen. Under perioden har arbetet med omställningen fokuserat på lokaler och organisation. Vad gäller lokaler pågår ombyggnation, upphandling av möbler samt planering av lokaler enligt plan. Arbetet med säkra skolvägar pågår också. En trygghetsvandring med elever bosatta i Bergshamra planeras tillsammans med tekniska förvaltningen för att särskilt fokusera på skolvägen till Ulriksdalsskolan. Vad gäller organisation har förvaltningen slutfört arbetet med skolvalet vilket är en viktig grundförutsättning för att planera organisationen. Dock finns fortsatt rörlighet av elever mellan enheter vilket indikerar en viss osäkerhet i elevunderlag för kommunala såväl som för fristående aktörer. För den kommunala skolorganisationen pågår planering och samtliga lärare har fått en ny
tjänsteplacering inför nästa läsår. Nu fortsätter arbetet med skolornas inre organisation som exempelvis klassindelning och schemaläggning.
I skolvalet inför läsåret 2021/22 erbjöds 847 barn folkbokförda i Solna att göra ett skolval till förskoleklass.
Skolvalet pågick under tre veckor i januari och vid periodens slut hade nästan 700 barn gjort ett aktivt skolval till förskoleklass. Av de som gjorde ett aktivt skolval erbjöds 96 procent sitt förstahandsval.
Skolval har också genomförts för de elever som går på en kommunal skola i Solna där nästkommande årskurs inte erbjuds. I år var dessa skolval fler än föregående läsår med anledning av den omorganisation av
grundskolorna som pågår inför läsåret 2021/22. Av de elever som gjorde ett aktivt skolval erbjöds 100 procent av årskurs 6-8 sina förstahandsval och 83 procent av årskurs 4 sitt förstahandsval.
Under perioden har det kommit en ny befolkningsprognos för Solna stad. Prognosen visar på en tydlig
dämpning av befolkningsökningen jämfört med prognosen daterad september 2020. Förändringen härrör sig dels till att utfallet av antal folkbokförda i staden för år 2020 blev lägre än prognostiserat och dels på sänkt
fertilitetsantagande och senarelagda byggnationer av bostäder. För åldrarna 6 - 15 år är den prognostiserade befolkningsökningen fram till år 2029 minskad med 374 barn jämfört med prognosen i september 2020.
Motsvarande jämförelse för åldrarna 16 - 19 år, gymnasieungdomar, visar på en minskning med 33.
Under våren har Skolverket betalat ut den så kallade Skolmiljarden till kommunerna. För Solnas del är bidraget 5,6 mkr. Bidraget syftar till att öka förutsättningen för alla barn och elever att få den utbildning de har rätt till, trots pandemin. Det är upp till varje kommun att själv bestämma hur pengarna ska användas. Utifrån
kommunens beslut om hur bidraget ska användas ska bidrag betalas ut till enskilda huvudmän på samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten.
Barn- och utbildningsförvaltningen har beslutat att bidraget ska riktas till elever i förskoleklass till årskurs 9.
Bidraget ska användas för att främja läsutveckling samt riktas till elever i behov av särskilt stöd då det är en grupp elever som bedöms ha påverkats mer av att ordinarie personal inte alltid varit på plats och att elevernas frånvaro varit högre än normalt till följd av den pågående pandemin.
Verksamhetens nettokostnad för perioden är 301,5 mkr vilket är 9,4 mkr lägre än budget för perioden. Jämfört med föregående år är nettokostnaden cirka 1 procent högre. Avvikelsen mot budgeterad nettokostnad för perioden beror främst på att intäkterna varit högre än beräknat. Det är framförallt bidrag från Skolverket,
4
nden - Budgetuppföljning per april 2021
Nämndens helårsprognos visar på en budget i balans.
Helårsprognosen för investeringar visar på ett underutnyttjande om 1 mkr.
Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten
Verksamheten inom Solna stad bedrivs inom stadens nämnder samt i form av aktiebolag, kommunalförbund och i stiftelseform. Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger inriktning och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Det sker i Solna stads verksamhetsplan och budget, som är stadens främsta styrdokument. Den årliga verksamhetsplanen och budget kompletteras inom vissa områden med andra styrande dokument som policyer, strategier, riktlinjer, planer och program.
Styrelse och nämnder ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktning, precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. Hänsyn ska tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Styrelse och nämnder ska till sin verksamhetsplan och budget besluta om internkontrollplan och konkurrensplan för verksamheten.
Utifrån styrelsens och nämndernas mål samt ekonomiska ramar ska förvaltningsledningen utarbeta
verksamhetsplan och budget i dialog med sina enheter. Enheterna ska arbeta fram sina mål/aktiviteter, vilka i sin tur ska brytas ned till individuella mål/aktiviteter för varje medarbetare. Målen/aktiviteterna tydliggör
medarbetares ansvar och befogenhet i det gemensamma arbetet med att uppnå enhetens, nämndens och stadens mål.
I Solna stads styr- och uppföljningssystem ingår uppföljning och utvärdering. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten följs upp och utvärderas i den omfattning som krävs för att ha en god kontroll. Befarade avvikelser, som inte är ringa, ska omgående informeras om till kommunstyrelsen som har uppsikt över
nämndernas verksamhet, uppföljning och utvärdering. Uppföljning och utvärdering för Solna stad behandlas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige per 30 april, 31 augusti (delårsrapport) och 31 december
(årsredovisning). De övergripande målen, nämndmålen och uppdragen samt stadens finansiella mål följs främst upp i delårsrapporten och i årsredovisningen.
Solna stads verksamhet bedrivs i vissa delar i aktiebolag, kommunalförbund eller stiftelseform.
Kommunfullmäktige utser ledamöter till bolagsstyrelser och stiftelser samt utser ledamöter till
förbundsfullmäktige för kommunalförbunden. Kommunfullmäktige väljer också ägarombud till bolagsstämmor.
Kommunstyrelsen ansvarar för att företagen sköter verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och att tillräcklig samordning sker med övrig kommunal verksamhet. Stadens styrning utgår ifrån lagstiftning inom området och de styrdokument som särskilt utfärdats av kommunfullmäktige i form av företagspolicy, bolagsordningar, ägardirektiv, särskilda direktiv, avtal eller förbundsordningar och medlemsdirektiv.
Uppsiktsplikten fullgör kommunstyrelsen genom att krav ställs på företagen om att lämna löpande information från sin verksamhet enligt ett fastställt rapporteringssystem. Koncernredovisning upprättas per sista augusti och sista december. För stiftelser gäller särskilda stadgar. Ägarförhållandena varierar i de olika bolag/förbund som ingår i Solna stads koncern och därmed formerna för uppsikt.
Skolnämndens ansvarsområden
Skolnämnden ansvarar för att barn och ungdomar mellan 6-16 år får sina behov av omsorg och obligatorisk utbildning tillgodosedda. Detta kan ske antingen inom ramen för Solna stads egna grundskoleverksamheter eller genom att föräldrar väljer skola och omsorg i andra kommuners eller enskilda huvudmäns regi. Nämnden ansvarar även för gymnasiet och gymnasiesärskolan. Eftersom eleverna har rätt att välja skola kan utbildningen antingen ske vid Solna Gymnasium eller i en friskola eller annan kommuns gymnasium. I nämndens
ansvarsområde ingår också ungdomsmottagningen.
5
nden - Budgetuppföljning per april 2021
Kommunfullmäktige har i Solna stads verksamhetsplan och budget 2021 med inriktning för 2022-2023 beslutat om nämndmål och uppdrag för nämnderna.
Nämndmål
Nämndmål
Utbildningen ska leda till goda kunskapsresultat och till att varje elev är väl förberedd för vidare studier eller yrkeslivet.
Utbildningen ska vara tillgänglig och anpassas efter alla elevers förutsättningar.
Arbetet med nämndmålen pågår enligt plan.
Uppdrag
Uppdrag
Kultur- och fritidsnämnden och skolnämnden får i uppdrag att utveckla arbetssätt för att möjliggöra för kulturskolan att nå nya målgrupper som idag inte naturligen söker sig till kulturskolans verksamheter.
Skolnämnden får i uppdrag att säkerställa att erfarenheterna och lärdomarna från hanteringen av Coronapandemin tillvaratas i utvecklingen av verksamheterna.
Arbetet med nämndens uppdrag pågår enligt plan.
Ekonomisk analys
Driftredovisning
Verksamhetens nettokostnad för perioden är 301,5 mkr vilket är 9,4 mkr lägre än budgeterad nettokostnad för perioden. Jämfört med föregående år är nettokostnaden cirka 1 procent högre. Avvikelsen mot budgeterad nettokostnad beror främst på att intäkterna varit högre än beräknat. Det är framförallt bidrag från Skolverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har varit högre än beräknat för perioden. Även försäljning av verksamhet, interkommunala intäkter för elever i våra verksamheter från andra kommuner, visar en positiv avvikelse för perioden.
När det gäller den ökade intäkten för bidrag från Skolverket är det bland annat 2,8 mkr som avser den så kallade Skolmiljarden samt 0,5 mkr för Lärarassistenter. Försäkringskassan har betalat ut 1,4 mkr i bidrag för ökade sjuklönekostnader till följd av den pågående pandemin.
På kostnadssidan är personalkostnaderna högre än budgeterat vilket till del kan härröras till de ökade bidragen från staten som främst syftar till att kompensera för de extra satsningar på ökade personalresurser i verksamheten som genomförts.
Kostnader för köp av verksamhet, bidrag till friskolor och andra kommuner, är lägre än budgeterat för perioden.
Avvikelsen kan förklaras med att det genomsnittliga utfallet under höstterminen beräknas bli högre än under vårterminen då prognosen visar på något fler elever i fristående skolor till hösten.
Övriga kostnader visar också på en positiv avvikelse jämfört med budget för perioden. Avvikelsen kan förklaras med att planerade inköp av datorer inför det nya läsåret ännu inte genomförts.
Skolmiljarden
Under våren har Skolverket betalat ut den så kallade Skolmiljarden till kommunerna. För Solnas del är bidraget 5,6 mkr. Bidraget syftar till att öka förutsättningen för alla barn och elever att få den utbildning de har rätt till, trots pandemin. Det är upp till varje kommun att själv bestämma hur pengarna ska användas. Utifrån
kommunens beslut om hur bidraget ska användas ska bidrag betalas ut till enskilda huvudmän på samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten.
Barn- och utbildningsförvaltningen har beslutat att bidraget ska riktas till elever i förskoleklass till årskurs 9.
Bidraget ska användas för att främja läsutveckling samt riktas till elever i behov av särskilt stöd då det är en grupp
6
nden - Budgetuppföljning per april 2021
verksamhet i egen regi och fristående utförare blir då 3,4 mkr till egen regi och 1,9 mkr till fristående utförare.
Den del av statsbidraget som betalades ut i februari, 2,8 mkr, ingår i periodens utfall för egen regi.
Resultaträkning (mkr) 2021 2020 % 21/20 Budget-
avvikelse Budget Prognos Prognos- avvikelse
Taxor och avgifter 10,1 9,8 0,6 28,5 28,5 0,0
Hyror och arrenden 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0
Bidrag 28,6 30,3 7,2 64,3 72,0 7,7
Försäljning av verksamhet 38,0 30,0 2,9 105,4 105,4 0,0
Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Intern intäkt peng (kto 39) 139,8 142,6 4,3 406,5 406,5 0,0
Summa intäkter 216,7 212,9 1,8 % 15,2 604,6 612,3 7,7
Personalkostnader -150,3 -147,6 -11,8 -415,6 -423,3 -7,7
Köp av verksamhet/tjänster -180,6 -175,6 7,1 -563,0 -563,0 0,0
Lokalkostnader -35,5 -35,2 -1,0 -103,6 -103,6 0,0
Kapitalkostnader -2,7 -3,8 0,0 -8,1 -8,1 0,0
Övriga kostnader -9,3 -10,9 4,3 -40,6 -40,6 0,0
Intern kostnad peng (kto 77) -139,8 -138,6 -4,3 -406,5 -406,5 0,0
Summa kostnader -518,2 -511,6 1,3 % -5,8 -1 537,4 -1 545,1 -7,7
Verksamhetens
nettokostnader -301,5 -298,7 0,9 % 9,4 -932,7 -932,7 0,0
Resultaträkningen avser skolnämndens utfall, driftsbudget och prognos inklusive egen regi.
Nämndens helårsprognos visar på en budget i balans. Årets intäkter i form av bidrag från staten beräknas bli 7,7 mkr högre än budgeterat baserat på utfallet för det första tertialet. På kostnadssidan prognostiseras personalkostnaderna att bli 7,7 mkr högre än budgeterat då de statliga bidragen till stor det syftar till att kompensera för ökade personalkostnader.
Prognosen för övriga intäkts- och kostnadsposter visar ingen avvikelse jämfört med budget.
Helårsprognosen för egen regi visar på en budget i balans.
Osäkerheter i prognosen avser främst rörlighet av elever mellan enheter i egen regi och fristående enheter vilket gör elevantalet osäkert.
Under perioden har det kommit en ny befolkningsprognos för Solna stad. Prognosen visar på en tydlig
dämpning av befolkningsökningen jämfört med prognosen daterad september 2020. Förändringen härrör sig dels till att utfallet av antal folkbokförda i staden för år 2020 blev lägre än prognostiserat och dels på sänkt
fertilitetsantagande och senarelagda byggnationer av bostäder.
För åldrarna 6 - 15 år är den prognostiserade befolkningsökningen fram till år 2029 minskad med 374 barn jämfört med prognosen i september 2020. Motsvarande jämförelse för åldrarna 16 - 19 år, gymnasieungdomar, visar på en minskning med 33.
Verksamheter
Verksamheter (mkr) 2021 2020 % 21/20 Budget-
avvikelse Budget Prognos Prognos- avvikelse
Skolnämnden -0,3 -0,3 -0,1 -0,7 -0,7 0,0
Grundskola, fskklass,
fritidshem -222 -221,1 3,2 -675,2 -675,2 0,0
Grundsärskola -10,6 -9,2 -0,6 -30,1 -30,1 0,0
Gymnasieskola -57,1 -55,1 2,2 -177,9 -177,9 0,0
Gymnasiesärskola -3,7 -2,8 -0,3 -9,9 -9,9 0,0
Ungdomsmottagning -0,7 -0,4 0,0 -1,9 -1,9 0,0
Gemensam verksamhet -7,1 -9,8 4,9 -37,7 -37,7 0,0
Summa nämnd -301,5 -298,7 0,9 9,3 -933,4 -933,4 0,0
Grundskola, förskoleklass och fritidshem
Nettokostnaden för verksamheten är något lägre än budget för perioden vilket dels beror på ökade bidrag från staten dels på något lägre kostnader för bidrag till friskolor och andra kommuner än beräknat. Helårsprognosen
7
nden - Budgetuppföljning per april 2021
Antal elever i verksamheten följer i stort planen för perioden, det är dock något färre elever på fritidshem i fristående verksamhet är beräknat. Intäkter för elever från andra kommuner är något högre än budgeterat för perioden men beräknas jämna ut sig med att det kommer att vara lägre under hösten.
Grundsärskola
Nettokostnaden för verksamheten följer i stort budget för perioden och helårsprognosen visar en budget i balans. Antalet elever följer planen för perioden.
Gymnasieskola
Nettokostnaden för verksamheten har varit något lägre än budgeterat. Detta kan förklaras med något lägre kostnader för köp av verksamhet, bidrag till fristående skolor och andra kommuner. Kostnaden för måltider har varit något lägre än budgeterat vilket beror på att undervisningen under perioden delvis bedrivits som
fjärrundervisning till följd av den pågående pandemin.
Antalet elever i verksamheten följer planen för perioden.
Helårsprognosen visar på en budget i balans.
Gymnasiesärskolan
Nettokostnaden för verksamheten har varit något högre än budgeterat. Avvikelsen avser köp av verksamhet, bidrag till friskolor och andra kommuner. Helårsprognosen visar trots det på en budget i balans då det fortfarande är osäkert hur eleverna väljer inför hösten.
Ungdomsmottagning
Nettokostnaden för verksamheten följer budget för perioden och helårsprognosen visar på en budget i balans.
Verksamheten har under perioden förberett för att delar av verksamhetsansvaret från 1 maj övergår till Region Stockholm. Verksamheten fortsätter som vanligt även efter den 1 maj men ansvar för ekonomi och personal är fördelat på både kommunen och regionen.
Gemensamma kostnader
Nettokostnaden för perioden visar på lägre kostnad än budget för perioden. Avvikelsen kan förklaras med att inköp av datorer inför det nya läsåret ännu inte genomförts. Helårsprognosen visar på en budget i balans.
Verksamhet i egen regi
Utfallet för verksamhet i egen regi visar på en nettokostnad på 42,6 mkr vilket är 1 mkr högre än budgeterat för perioden. Avvikelsen avser främst ökade kostnader för vikarier under perioden vilket direkt kan hänvisas till den pågående pandemin. Kostnaden finns både under posten personalkostnader och köp av verksamhet (inhyrd personal). Verksamheten har fått bidrag från Försäkringskassan för ökade sjuklönekostnader, 1,4 mkr, men bidraget kompenserar inte för både sjuklönekostnader och de ökade vikariekostnaderna. Det är främst grundskolans enheter som haft högre vikariekostnader än planerat.
Utöver bidragen från Försäkringskassan är statsbidrag från Skolverket riktat mot grundskolan högre än beräknat för perioden. Förutom Skolmiljarden är det bidrag för lärarassistenter och läxhjälp som inte fanns med i budget.
Bidrag för karriärtjänster, lärarlönelyftet och nystartsjobb från Arbetsförmedlingen är också något högre än budgeterat.
Den interna intäkten skolpeng för grundskolan är också högre än vad enheterna budgeterat i perioden. Detta kommer troligtvis att jämna ut sig över året då antalet elever för hösten beräknas bli något färre.
På kostnadssidan är det personalkostnaderna för främst grundskolan som är högre än budgeterat för perioden.
Förutom ökade vikariekostnader är det också personalkostnader som är kopplade till de ökade statsbidragen under perioden. Övriga kostnadsposter följer budget.
Resultaträkning (mkr) 2021 2020 % 21/20 Budget-
avvikelse Budget Prognos Prognos- avvikelse
Taxor och avgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Hyror och arrenden 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0
8
nden - Budgetuppföljning per april 2021
Intern intäkt peng (kto 39) 138,1 136,3 4,4 401,1 401,1 0,0
Summa intäkter 157,6 146,2 7,8 11,7 437,5 445,5 8,0
Personalkostnader -142,3 -140,0 -12,8 -388,5 -396 -7,5
Köp av verksamhet/tjänster -15 -15 -1 -42 -42,5 -0,5
Lokalkostnader -34 -34 0,1 -102,3 -102.3 0,0
Kapitalkostnader -1,6 -1,3 0,0 -4,6 -4,6 0,0
Övriga kostnader -5,1 -5,7 1 -18,1 -18,1 0,0
Intern kostnad peng (kto 77) -2,2 -2,3 0,1 -6,9 -6,9 0,0
Summa kostnader -200,2 -198,2 1,0 -12,7 -562,4 -570,4 -8,0
Verksamhetens
nettokostnader -42,6 -52,1 -18,2 -1,0 -124,9 -124,9 0,0
Helårsprognosen för egen regi visar på en budget i balans. Bidrag prognostiseras bli 8 mkr högre än budgeterat baserat på utfall per den 30 april samt resterande bidrag för Skolmiljarden som tillfaller egen regi. Prognosen för personalkostnader visar en ökade kostnad motsvarande de högre bidragen. Övriga kostnadsposter visar mindre avvikelser jämfört med budget.
Osäkerheter i prognosen avser främst antalet elever i verksamheten under hösten. Skolvalet är genomfört men det är fortfarande en rörlighet av elever mellan enheter i egen regi och fristående enheter vilket gör elevantalet osäkert. En annan osäkerhet är lönerevisionen för lärare som blev klart i ett sent skede och den ekonomiska effekten av det är ännu inte känd.
Investeringsredovisning
Utfallet för perioden avser möbler till matsalen på Ekensbergsskolan. Övriga inventarieinköp för året avser framförallt inventariebehov kopplat till lokalförändringarna på Råsundaskolan, Råsunda centralskola, Ulriksdalsskolan och grundsärskolan.
Helårsprognosen för investeringar visar på ett underutnyttjande på 1 mkr.
Investeringsredovisning
(mkr) Periodutfall Årsprognos
2021 2020 Differens
21/20 Återstår årsbudget av
Budget Prognos Prognos- avvikelse
Summa 0,2 1,4 1,2 -4,8 5,0 4,0 -1,0
Barn- och
utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2021-05-19
SKN/2021:856
Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2020
Förslag till beslut
Skolnämnden tar del av barn- och utbildningsförvaltningens årliga uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2020.
Sammanfattning
Arbetsgivaren ska, enligt arbetsmiljölagen (AML) och Arbetsmiljöverkets föreskrift om
systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär, i stora drag, att arbetsgivaren systematiskt ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön minst uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Syftet med det systematiska arbetsmiljöarbetet är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att även i övrigt, ur ett vidare perspektiv, uppnå en god arbetsmiljö. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren minst en gång varje år göra en uppföljning av hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar. Om det inte fungerat tillräckligt bra ska det förbättras. Uppföljningen ska dokumenteras skriftligt.
Barn- och utbildningsförvaltningen har genomfört en uppföljning av det systematiska
arbetsmiljöarbetet avseende år 2020. Uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet på barn- och utbildningsförvaltningen genomfördes digitalt den 18 februari 2021 på den
partsgemensamma arbetsmiljödagen genom workshops med förvaltningens lokala
arbetsmiljökommittéer (LAMK). Barn- och utbildningsförvaltningen har därefter tagit fram en handlingsplan över förbättringsområden partsgemensamt i förvaltningens
arbetsmiljökommittée/FAMK
Alessandra Wallman Anneli Hydén
Förvaltningschef HR-konsult
Bakgrund
Arbetsgivaren ska, enligt arbetsmiljölagen (AML) och Arbetsmiljöverkets föreskrift om
systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär i stora drag att arbetsgivaren systematiskt ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön minst uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Syftet med det systematiska arbetsmiljöarbetet är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att även i övrigt, ur ett vidare perspektiv, uppnå en tillfredsställande och god arbetsmiljö. Enligt
Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren minst en gång varje år göra en uppföljning av hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar.
Om det inte fungerat bra ska det förbättras. Uppföljningen ska dokumenteras.
De frågor som ställs i uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet är direkt kopplade till Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) som anger de detaljerade kraven hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. Uppföljningen består även av frågor om utvecklingsåtgärder för att förbättra sättet att bedriva det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen.
Kravet på att arbeta systematiskt och hållbart med arbetsmiljön i verksamheten lyfts även fram i föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) där det särskilt betonas att den sociala och organisatoriska arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska
arbetsmiljöarbetet. I den organisatoriska arbetsmiljön inkluderas den digitala arbetsmiljön.
Genomförda förbättringsåtgärder utifrån föregående års (2019) uppföljning av barn- och utbildningsförvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete
Det sammanfattande resultatet av föregående års uppföljning av barn-och utbildningsförvaltnings systematiska arbetsmiljöarbete visade att flera av de föreslagna förbättringsåtgärderna är
genomförda. Några åtgärder är kontinuerligt pågående, exempelvis utbildning av chefer i grundläggande arbetsmiljöarbete, introduktion och uppdatering av rutiner. De
förbättringsåtgärderna som kvarstår i form av större insatser är:
• Den sedan tidigare utvecklade rutinen och praktiska hanteringen av ”inrymningsträning”, då medarbetare behöver kunna stänga in sig inomhus tillsammans med verksamhetens barn och elever vid en hot och våldssituation, påbörjades vid terminsstarten 2019 och är till de stor del genomförd. I de verksamheter som under 2020 fortsatt inte haft möjlighet att genomföra denna ”träning” återupptas arbete så snart pandemisituationen medger detta.
• Uppföljning av insatser kring att höja kvalitén på riskbedömningar.
Resultatsammanfattning av den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2020 på barn- och
utbildningsförvaltningen
Det sammanfattande resultatet av 2020 års uppföljning av barn- och utbildningsförvaltningens
systematiska arbetsmiljöarbete visar på förbättringar inom arbetet med hot och våldssituationer
och att undersöka arbetsmiljön utifrån riktlinjerna i SAM. Det finns fortsatt utvecklingsmöjlighet
främst inom områdena; verksamhetsintroduktion och användandet av KIA, det system där olycksfall och allvarliga tillbud anmäls. Utbildningsinsatser har genomförts under 2020 i digital form med gott resultat, men upplevelsen av KIA är fortsatt att avslutningsfrekvensen av ärenden i systemet behöver förbättras för att ge korrekt information för fortsatt analys och
förbättringsarbete med frågor kring risker i arbetsmiljön.
Generellt genomförs fortsatt undersökningsdelen i SAM bättre än den uppföljande delen innefattande skriftlig dokumentation, rutiner och analys efter olycksfall och allvarliga tillbud.
På den partsgemensamma arbetsmiljödagen den 18 februari 2021 delade Louise Gülich tf.
Säkerhetschef & Posomchef med sig av goda exempel från Socialförvaltningens arbete kring riskbedömningar. I anslutning till detta tema föreläste Ann-Sofie Karlsson från Sunt Arbetsliv om att gå från ”risk till frisk” med fokus på friskfaktorer i arbetslivet. Eftermiddagen ägnades åt att följa upp det lokala systematiska arbetetsmiljöarbetet i den lokala arbetsskyddskommitén
(LAMK) med representanter från skolledning, skyddsombud och fackliga parter som arbetade sig igenom de 15 frågor som uppföljning av det årliga systematiska arbetetsmiljöarbetet.
Det kan konstateras att det systematiska arbetsmiljöarbetet i mångt och mycket handlar om att kontinuerligt undersöka, genomföra, följa upp och utvärdera och att uppföljning och utvärdering främst är områden som förvaltningen behöver arbeta med och utveckla vidare under året.
Förslag till förbättringsåtgärder
Utifrån den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet som genomfördes på den partsgemensamma dagen följer förvaltningen upp hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs på barn- och utbildningsförvaltningen. Inom samtliga områden där det inte är säkerställt att det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt arbetsmiljölagstiftningens krav behöver
förbättringsåtgärder genomföras.
• Introduktion av såväl chefer som medarbetare ska även fortsättningsvis prioriteras. Den digitala stadsgemensamma introduktionen har genomförts under 2020.
Förbättringsområdena finns främst i den verksamhetsnära introduktionen av alla personal (oavsett om det är tidsbegränsade anställningar eller tillsvidareanställda medarbetare) där samtliga rutiner, säkerhet måstegenomgås och där ser vi förbättringsmöjligheteter kring ansvarsfördelning och roller för att detta alltid sker.
• Utveckla en rutin och en praktisk hantering av ”inrymningsträning” för medarbetare vid hot och våld. Arbetet återupptas när pandemisituationen tillåter detta för de enheter som fortsatt inte genomfört denna ”träning”. Uppföljning sker HT 2022.
• Under 2020 har förvaltningen arbetat med att alla verksamheter ska ha LAMK:ar samt att dessa ska arbeta kontinuerligt med riskbedömningar. Ett nästa steg för att fortsätta utveckla systematiken i organisationens alla led gällande SAM är att utveckla dokumentationen av riskbedömningar.
• Utveckla arbetet kring den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Den digitala
arbetsmiljön har kommit till tydligt uttryck under 2020 distansarbeta och verka i en digital arbetsmiljö där vi genom uppföljning och utvärdering kan dra viktiga lärdomar för
framtidens arbetsplats.
• Kompetenssäkring och utveckling i hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs efter olycksfall och allvarliga tillbud. Kompetensutveckling i verktyget KIA är en pågående process där vi fortsatt behöver utveckla information och användande samt den skriftliga dokumentationen och uppföljningsarbetet.
• Stadens gemensamma arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud har genomförts i digital form vid ett antal tillfällen under 2020 med gott resultat och detta kommer fortsättningsvis genomföras digitalt och stadsgemensamt.
Barn- och
utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2021-05-20
SKN/2020:1102
Riktlinjer för skolskjuts i förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola
Förslag till beslut
Skolnämnden antar förvaltningens förslag till riktlinjer för skolskjuts i förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola.
Sammanfattning
Barn- och utbildningsförvaltningen har identifierat ett behov av att förtydliga riktlinjer vid prövning om rätt till skolskjuts för elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola och
gymnasiesärskola för att säkerställa att alla ansökningar behandlas lika, samt för att underlätta och förtydliga handläggningen.
En förändring innebär att riktlinjer för elevresor i gymnasiet brutits ur och utgör numera egna riktlinjer som beslutats av skolnämnden den 29 april 2021.
En annan förändring innebär ett förtydligande om att regelverket avseende skolskjuts är
detsamma i skolformerna förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. Med ett undantag för elever i gymnasiesärskola där rätten till skolskjuts också prövas för elever
folkbokförda i Solna som går i närliggande kommuner eftersom gymnasiesärskola i dagsläget inte erbjuds i egen regi i Solna kommun.
Vidare föreslås rätten till skolskjuts vid prövning mot avståndskriteriet justeras för elever i årskurs 7–9 från 3 km till 4 km. Detta i syfte att Solna kommun ska ligga i linje med grannkommunernas avståndsnivåer för elever i Region Stockholm.
Ytterligare en förändring föreslås med anledning av ett samverkansarbete som genomförts mellan omvårdnadsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Samverkansarbetet har syftat i att klargöra gränsdragningen mellan vilka resor som faller inom skolskjuts och som barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för och vilka resor som faller inom turbundna resor enligt socialtjänstlagen och som omvårdnadsförvaltningen, ansvarar för. Samverkansarbetet har resulterat i att omvårdnadsförvaltningen från höstterminsstart 2021 tar över ansvaret och prövar turbundna resor för elever över 12 år som har rätt till insatser enligt LSS, till exempel resor från skola till korttidstillsyn (KTT) och från KTT till hemmet men även resor till och från KTT under skolloven.
Regelverket avseende skolskjuts ger ingen rätt till skolskjuts på skolloven, detta eftersom rätt till
skolskjuts inte finns till fritidshemmet enligt skollagen. För transport under skollov finns istället
möjlighet att söka turbunden resa enligt LSS eller ansöka om färdtjänst som prövas av regionen.
Om man inte är berättigad till någon av dessa insatser träder föräldraansvaret in.
I övrigt har vissa redaktionella ändringar gjorts.
Alessandra Wallman Hanna Söderström
Förvaltningschef Verksamhetsstrateg/nämndsekreterare
Barn- och
utbildningsförvaltningen 2021–04–16
SKN/2020:1102
Riktlinjer för skolskjuts i förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola
Rätten till skolskjuts
Rätten till skolskjuts regleras i skollagen (2010:800) och omfattar elever i förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. Kommunen har ingen skyldighet att anordna skolskjuts för elever i förskolan, pedagogisk omsorg, fritidshem, gymnasieskolan, sameskolan eller specialskolan.
För elever i gymnasieskolan gäller lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor. Elever i gymnasieskolan har rätt till fri elevresa vid avstånd om minst 6 km och erhåller SL-kort som resmedel. Denna rättighet prövas endast utifrån avståndet mellan hem och skola och omfattas således inte av resterande nedannämnda kriterier. Kommunen har ingen skyldighet att göra individuella anpassningar för elevresor i gymnasieskolan. Om eleven på grund av sin funktionsnedsättning inte kan nyttja de kommunala färdmedel som kommunen hänvisar till ansöker eleven om färdtjänst. Ansökan om SL-kort för
gymnasieelever hanteras av Solna gymnasium.
Bedömning vid skolskjuts
Huvudregeln vid prövning av skolskjuts är att en elev i skola med offentlig huvudman har rätt till skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem och till skolan om någon av
kriterierna för skolskjuts är uppfyllda. Denna rätt gäller dock inte för elever som valt en annan skola än den kommunen skulle ha placerat eleven på.
Elever som väljer att gå i en fristående skola inom eller utom kommunen, i en annan kommunal skola inom kommunen än den kommunen skulle ha placerat eleven på eller i en annan kommuns grundskola kan ha rätt till skolskjuts. Detta under förutsättning att
skolskjutsen kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.
Skolskjuts sker från en plats i anslutning till elevens hem och den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka. Elevens hemkommun gör i varje enskilt fall en bedömning av om eleven har rätt till skolskjuts. Huvudregeln vid prövning av skolskjuts är att eleven går i den närmaste belägna kommunala skolan utifrån elevens folkbokföringsadress, alternativt i den skola i vilken kommunen erbjudit en placering.
Elever som väljer att gå i en fristående skola, i en annan skolenhet än den kommunen annars
skulle placerat eleven eller i annan kommuns grundskola kan ha rätt till skolskjuts. Detta
under förutsättning att skolskjutsen kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter
för kommunen. Om eleven inte hade beviljats skolskjuts till sin närmaste kommunala skola inom kommunen beviljas eleven inte heller skolskjuts till annan skolenhet.
Grundsärskola och gymnasiesärskola
För elever i grundsärskolan och gymnasiesärskolan gäller samma bestämmelser som för elever i grundskolan. Elever i grundsärskola har rätt till skolskjuts även till fristående skola inom kommunen. I Solna finns ingen gymnasiesärskola i kommunal regi. Därför beviljas skolskjuts till gymnasiesärskolor i närliggande kommuner. En individuell bedömning görs i varje enskilt fall.
Skolskjuts över kommungränsen
Skyldigheten att se till att skolskjuts anordnas gäller endast inom hemkommunen. I de fall kommunen inte kan erbjuda likvärdig utbildning eller verksamhet inom kommunen kan skolskjuts beviljas utanför kommungränsen. Detta gäller för elever som går i
specialverksamheter inriktade på exempelvis tal, hörsel eller träningsskolor Skolskjuts vid växelvis boende
Växelvist boende innebär att en elev bor lika mycket hos båda sina vårdnadshavare. Elever med växelvis boende har rätt till skolskjuts under förutsättning att båda vårdnadshavarna är folkbokförda i kommunen och någon av övriga kriterier är uppfyllda. Är den ena
vårdnadshavaren folkbokförd i en annan kommun beviljas skolskjuts endast från adressen inom kommunen, under förutsättning att adressen inom kommunen är elevens
folkbokföringsadress och att någon av nedanstående kriterier uppfylls.
Kriterier för skolskjuts
Vid prövning av skolskjuts ska följande kriterier tillämpas i varje enskilt fall. Beslutsfattaren ska ge undantag avseende avståndet mellan elevens hem och skola vid fall där eleven
uppfyller något av de övriga kriterierna.
Avstånd mellan hem och skola Trafikförhållanden
Elever med funktionsnedsättning Annan särskild omständighet
Avstånd mellan hem och skola
Vid prövning av avstånd mellan hem och skola tillämpas följande:
Elever i förskoleklass tom årskurs 3 minst 2 km Elever i årkurs 4 tom årskurs 6 minst 3 km Elever i årskurs 7 tom årskurs 9 minst 4 km
Trafikförhållanden
Om färdvägen mellan hem och skola är klassad som särskild trafikfarlig eller riskfylld kan
skolskjuts beviljas även om avståndreglerna inte är uppfyllda. En individuell bedömning görs
i varje enskilt fall.
Elever med funktionsnedsättning
Elever med funktionsnedsättning kan ha rätt till skolskjuts även om elevens avstånd mellan hemmet och skolan inte uppfylls. Funktionsnedsättningen ska, för att eleven ska beviljas skolskjuts på grund av denna, innebär att eleven har betydande svårigheter att ta sig till och från skolan. Vid prövningen ska elevens behov särskilt beaktas. En individuell bedömning görs i varje enskilt fall.
Annan särskild omständighet
Skolskjuts kan beviljas när annan särskild omständighet föranleder det. En individuell bedömning kring vad som är särskilda omständigheter görs i varje enskilt fall.
Elever som bor på familjehem, korttidshem exempelvis LSS-boende eller HVB-hem kan beviljas skolskjuts mellan hemmet och skolan trots att eleven inte är folkbokförd i boendet.
Detta under förutsättning att eleven stadigvarande bor i boendet. Intyg som styrker att eleven bor stadigvarande på annan adress än elevens folkbokföringsadress bör bifogas ansökan.
Resor till och från fritidshemmet
I skollagen finns det ingen reglerad rätt för en elev att få kostnadsfri skolskjuts till och från fritidshemmet, då fritidshemmet inte är en obligatorisk skolform. Elever som är inskrivna i fritidshemmet kan dock beviljas resor till och från fritidshemmet under förutsättning att fritidshemmet är beläget på samma plats som undervisningen sker på. I dessa fall kan resor mellan hem och skola ersättas med resor mellan hem och fritidshem. Under skollov beviljas däremot inga taxiresor till fritidshemmet då fritidsverksamheten inte sker i samband med en skoldag.
Färdsätt vid verkställighet av skolskjuts
Vid beviljande av skolskjuts används i första hand allmänna kommunikationsmedel i form av tillhanda havande av SL-kort. Vid prövning av skolskjuts i form av skoltaxi krävs att det tillsammans med ansökan inkommer underlag som styrker att eleven är i behov av skoltaxi för att ta sig till och från skolan.
För elever i äldre årskurser som tidigare beviljats taxi på grund av särskilda skäl eller funktionsnedsättning beviljas i vissa fall skoltaxi ena sträckan och SL-kort andra sträckan.
Detta för att främja elevernas utveckling och för att förbereda eleverna för att framöver klara sig själva i kollektivtrafiken.
För elever som är sex år eller yngre beviljas inte SL-kort som färdmedel. Enligt SL:s bestämmelser får barn som är sex år eller yngre inte resa utan sällskap. Barn som är sex år eller yngre får resa gratis med SL om de reser med en person som har giltig biljett. Detta gäller även om biljettinnehavaren är ett annat barn.
Ersättning för SL-kort
Kommunen ersätter inte förlorat SL-kort. Vårdnadshavare eller elev ansvarar för att registrera
SL-kortet på SL:s hemsida och får på så sätt tillgång till SL:s förlustgaranti. Vårdnadshavare
eller elev som på egen hand inhandlat SL-kort kompenseras inte av kommunen. Kommunen
prövar rätten till skolskjuts, beviljas eleven SL-kort hämtas detta ut av sökande i Solna
Kontaktcenter.
Skolskjuts vid olycksfall
Om olyckan är framme och en elev behöver skoltaxi för att ta sig till och från skolan ska vårdnadshavare i första hand kontakta sitt försäkringsbolag. Täcker försäkringsbolaget inte kostnaden för skoltaxi vid olycksfall, kontaktar vårdnadshavare Stockholmsregionens Försäkring AB (SFR) och gör en skadeanmälan. För barn och ungdomar under 18 år görs anmälan av vårdnadshavare.
Uppsök läkare som är ansluten till försäkringskassan. Spara samtliga kvitton. Om en elev har behov av taxi till och från skolan på grund av olycksfallet ska detta vara styrkt med ett intyg från behandlande läkare. Innan taxi beställs ska skaderegleringsbolaget kontaktas för
bekräftelse. Intyget insändes tillsammans med skadeanmälan.
Skadeanmälan kan göras direkt på SRFs hemsida, www.srfab.net eller skickas per post till:
SRF Box 16250
103 24 Stockholm
e-post: skador@srfab.net
Telefon: 08-412 97 40
Barn- och
utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2021-05-20
SKN/2021:641
Strategi för främjande av psykisk hälsa och välbefinnande samt förebyggande av psykisk ohälsa
Förslag till beslut
Skolnämnden antar förvaltningens yttrande som sitt eget och överlämnar till Kommunstyrelsen.
Sammanfattning
Region Stockholm remitterar för yttrande Strategi för främjande av psykisk hälsa och
välbefinnande samt förebyggande av psykisk ohälsa. Remissinstanserna ska lämna synpunkter på förslaget till regionen inför beslut i regionfullmäktige.
Strategin utgår från psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande som centrala delar av barn och ungas, vuxnas och äldres humankapital (från kunskaper, färdigheter, utbildning, talanger, kompetenser och hälsa till produktionsförmåga). Fokus för strategin ligger bland annat på barn, unga, vuxna och äldre och deras olika vardagsmiljöer.
Förvaltningen ställer sig positiv till Region Stockholms föreslagna strategi samt till regionens målbild att barn, unga, vuxna och äldre ska kunna upprätthålla och utveckla sin psykiska hälsa i sin vardag och ser strategin som ett viktigt steg på väg i arbetet mot målet. Förvaltningen har en viktig roll i att främja god psykisk hälsa och välbefinnande samt att förebygga psykisk ohälsa i stadens förskolor och skolor. Förvaltningen arbetar bland annat med kompetensutveckling för alla medarbetare och arbetar förebyggande, främjande och åtgärdande på individ-, grupp- och organisationsnivå med psykisk hälsa och ohälsa
Alessandra Wallman Hanna Söderström
Förvaltningschef Verksamhetsstrateg/nämndsekreterare
Beslutet expedieras till:
Kommunstyrelsen
Bakgrund
Region Stockholm remitterar för yttrande Strategi för främjande av psykisk hälsa och
välbefinnande samt förebyggande av psykisk ohälsa. Remissinstanserna ska lämna synpunkter på förslaget till regionen inför beslut i regionfullmäktige.
I Region Stockholms budget för åren 2019–2021 har uppdraget om utveckling av en ny strategi för psykisk hälsa tydliggjorts. Budgetbesluten har klargjort strategins regionala perspektiv och huvudinriktningarna är att främja psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande sam att förebygga psykisk ohälsa. I verksamhetsplan för hälso- och sjukvårdsförvaltningen betonas att:
”Utvecklingen av den psykiska hälsan är av yttersta vikt för att uppnå regionens mål inom till exempel områdena folkhälsa, hälso- och sjukvårdens kvalitet och utfall och produktivitet och hållbar ekonomisk utveckling. Regionens långsiktiga sociala och ekonomiska hållbarhet kräver att vi växlar upp arbetet för främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa”.
Världshälsoorganisationen (WHO) antog 2004 den definition av psykisk hälsa som sedan dess väglett utvecklingen inom området främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa. Definitionen utgår från psykisk hälsa som en integrerad del av människors vardag och liv:
”psykisk hälsa är ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i". Världshälsoorganisationens definition av psykisk hälsa tydliggör att psykisk hälsa handlar om att barn, unga, vuxna och äldre både kan förverkliga sina möjligheter i sitt liv och därmed fungera väl och uppleva livskvalitet. Här ingår också förmåga att balansera positiva och negativa känslor, att känna lycka och tillfredsställelse med livet och att upprätthålla goda relationer med andra människor genom psykologiska och sociala förmågor.
Strategins främjande huvudinriktning handlar om att skapa förutsättningar för att dessa förmågor kan utvecklas och fokuserar på hur dessa förmågor kan bidra till måluppfyllelse inom flera samhällsområden. Den främjande huvudinriktningen stärker barn, unga, vuxna och äldres motståndskraft (resiliens) mot utmaningar i livet. Strategin utgår från psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande som centrala delar av barn och ungas, vuxnas och äldres humankapital (från kunskaper, färdigheter, utbildning, talanger, kompetenser och hälsa till produktionsförmåga).
Av strategin framgår att begreppen psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande är nära sammanlänkade med varandra men åtskilda från begreppet psykisk ohälsa. Psykiskt
välbefinnande kan beskrivas som en rad psykologiska och sociala förmågor som ger människor möjlighet att fungera väl, att kunna upprätthålla goda relationer med andra människor, att kunna balansera positiva och negativa känslor och att kunna känna meningsfullhet, lycka och
tillfredsställelse med livet. Psykisk ohälsa inbegriper psykiska besvär och psykiatriska tillstånd som orsakar lidande och försvårar för personer att kunna förverkliga sina egna möjligheter under kortare eller längre tid.
De psykologiska och sociala förmågorna inbegriper:
• att kunna navigera i och hantera olika möjligheter och hinder som kan uppstå i vardagen
• att kunna hantera olika påfrestningar
• att kunna fatta beslut
• att kunna se sina egna möjligheter och tillkortakommanden
• att kunna sätta upp mål
• att kunna lära sig saker
• att kunna se sitt eget bidrag till samhället
Barn och ungdomstiden är en viktig period för utveckling av dessa förmågor. Med rätt förutsättningar fortsätter utvecklingen under hela livsförloppet. Vardagsmiljöer som erbjuder trygghet, meningsfullhet samt positiva sociala relationer stödjer utveckling av psykologiska och sociala förmågor. Goda och jämlika förutsättningar för utveckling av dessa förmågor lägger grunden för barns, ungas, vuxnas och äldres psykiska hälsa och psykiskt välbefinnande.
Förvaltningens yttrande
Förvaltningen ställer sig positiv till Region Stockholms föreslagna strategi samt till regionens målbild att barn, unga, vuxna och äldre ska kunna upprätthålla och utveckla sin psykiska hälsa i sin vardag och ser strategin som ett viktigt steg på vägen i arbetet mot målet.
Mot bakgrund av de ovanstående psykologiska och sociala förmågorna har förvaltningen en viktig roll i att främja god psykisk hälsa och välbefinnande samt att förebygga psykisk ohälsa i stadens förskolor och skolor. Som framgår ovan har förskole- och skoltiden en stor betydelse för barns och elevers fortsatta utveckling under hela livsförloppet och det ligger inom förskolans och skolans uppdrag att erbjuda trygghet, meningsfullhet samt positiva sociala relationer.
Förvaltningen arbetar dagligen med att tillförsäkra att barn och elever utvecklar de förmågor som definierats bland annat genom det kompensatoriska uppdraget, kompetensutveckling för alla medarbetare inom bland annat neuropsykiatriska funktionsvariationer inom grundskolan och bemötandeutbildning ABC (Alla Barn i Centrum) inom förskolan för att ge personal i
verksamheten kunskaper om barns och elevers behov och olika förutsättningar. Pedagoger har också fått utbildning för att upptäcka våld i nära relationer samt. Vidare arbetar stadens skolor med tillgänglig utbildning för att alla elever ska ges möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen utifrån sina förutsättningar vilket i förlängningen ger eleverna möjlighet att studera vidare på gymnasiet, vilket forskning visar är positivt för den psykiska hälsan. Förvaltningen arbetar med skolpliktsbevakning för att säkerställa att samtliga elever ges den utbildning de har rätt till och utvecklar ständigt verksamheterna tillsammans med rektorerna för att tillförsäkra god kvalitet i utbildningen både i förskola och skola.
Inte minst under den pågående pandemin har det synliggjorts hur viktig förskolan och skolan är för barns och elevers psykiska välbefinnande.
Förvaltningen arbetar kontinuerligt med insatser för att främja psykisk hälsa och förebygga
psykisk ohälsa. Förvaltningen ser behov av fortsatt samverkan inom staden och med regionen.
Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med
Dokumentnummer Fastställd av Upprättad av
Informationssäkerhetsklass
Diarienummer HSN 2020-1753
Strategi för främjande av psykisk hälsa och välbefinnande samt förebyggande av psykisk ohälsa 2022-2030
Gäller för Region Stockholm
1. Inledning 3
1.1 Syfte 3
2. Tillämpning 4
3. Psykisk hälsa är en grundläggande förutsättning för nämnder
och bolag att nå sina mål 4
3.1 Två huvudinriktningar 6
4. Målbild 7
5. Strategins angreppssätt 8
5.1 Psykisk hälsa genomsyrar mål, delmål och målområden 9
6. Gemensamma utgångspunkter 11
6.1 Vägledande principer 11
6.2 Långsiktig ekonomisk uthållighet 11
6.3 Lärande och utveckling på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet 11
7. Uppdrag avgör tillvägagångssätt 12
7.1 Rekommenderade tillvägagångssätt 12
Individnivå: Utveckla psykisk hälsa, psykiskt välbefinnande och
resiliens 12
Vardagsmiljö: Utveckla hälsofrämjande miljöer 13 Närsamhälle: Stärka närsamhällens och bostadsområdens kraft 13 Styrande nivå: Utveckla hälsofrämjande politik och strategisk
resursfördelning inom alla sektorer 14
8. Implementering och uppföljning 14
1. Inledning
Strategi för främjande av psykisk hälsa och välbefinnande samt
förebyggande av psykisk ohälsa gäller för Region Stockholm som koncern under perioden 2022-2030 (i dokumentet används begreppet Strategin).
Strategin utgår från Världshälsoorganisationens definition av psykisk hälsa och fokuserar på att utveckla förutsättningarna för psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande i barns, ungas, vuxnas och äldres vardagsmiljöer.
När psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande stärks byggs växtkraft hos alla som bor, verkar eller vistas i Stockholmsregionen.
Strategin vilar på Region Stockholms värderingar och står i nära samspel med andra relevanta styrande dokument1. Den tydliggör nämnders och bolags enskilda och gemensamma ansvar inom strategins område. När Region Stockholms nämnder och bolag integrerar psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande i budget och i verksamhetens planering och genomförande etableras bästa möjliga förutsättningar för att uppnå strategins målbild. Samtidigt bidrar strategin till att nämnder och bolag uppnår sina mål och till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Genom nämnder och bolags aktiva arbete inom området kan Region Stockholms vision om “en attraktiv hållbar och växande Stockholmsregion med frihet för invånarna att själva forma sina liv och fatta avgörande beslut”
förverkligas.
Region Stockholms nämnder och bolag ska bidra till Stockholmsregionens gemensamma vision om att bli ”Europas mest attraktiva region” (Regional Utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050). Ansvaret för
Stockholmsregionens utveckling beskrivs i RUFS på följande sätt:
“Eftersom ingen enskild aktör har rådighet över alla de beslut och åtgärder som krävs är framgångsfaktorn att aktörerna samverkar och söker helhetsperspektiv”. Av det följer att “Ett starkt gemensamt ansvarstagande är avgörande för regionens utveckling. Varje aktör behöver ta ansvar för sin del, men behöver också stödja de gemensamma processerna”.
1.1 Syfte
Inom strategins område ska strategin:
1 Exempel på gemensamma styrande dokument inom områdena uppförande/bemötande, hållbarhet, medarbetare och arbetsmiljö, näringslivsutveckling och tillväxt, folkhälsa, forskning/utveckling/
utbildning/innovation som gäller för samtliga nämnder och bolag i Region Stockholm. Inom hälso- och sjukvårdsområdet dessutom Framtidens Hälso- och Sjukvård 2025.
● säkerställa att psykisk hälsa prioriteras och beaktas i alla relevanta beslut om budget och verksamhet inom samtliga nämnder och bolag i Region Stockholm
● stärka förutsättningarna för att beslut vilar på bästa möjlig vetenskapliga grund och beprövad erfarenhet
● möta samhällsutmaningar, behov och möjligheter som Region Stockholms nämnder och bolag, kommuner, civilsamhälle och näringsliv uttrycker
● stödja och komplettera Region Stockholms budget och styrande dokument samt RUFS 2050
● anknyta till nationellt och internationellt antagna
rekommendationer och mål inom WHO, OECD, Agenda 2030 med flera
2. Tillämpning
Region Stockholms nämnder och bolag ska beakta strategin i budget samt i planering och genomförande av sin verksamhet. Deras arbete följer det regionala utvecklingsuppdraget. Nämnder och bolag bedömer vilka insatser och arbetssätt som är bäst lämpade inom deras ansvarsområde och avsätter medel för att genomföra det förändringsarbete som behövs.
3. Psykisk hälsa är en grundläggande förutsättning för nämnder och bolag att nå sina mål
Strategins definitioner utgår från den vetenskapligt grundade begreppsmodell som Sveriges Kommuner och Regioner och flera myndigheter utvecklat tillsammans.
Bild 1: Begrepp inom området psykisk hälsa (från gemensamt PM av Sveriges Kommuner och Regioner, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2020)
