Banöverbyggnad
Spårväxel
Trafikverkets infrastrukturregelverk
Innehållsförteckning
1 Syfte ...7
2 Omfattning ...8
3 Termer ...9
3.1 Spårväxeltyp...10
3.2 Spårväxelsymboler...11
3.3 Komplett spårväxel ...11
3.4 Indelning spårväxel ...14
3.5 Anläggningsdel/komponent/geometrisk punkt ...15
3.6 Mangankorsning...19
4 Förkortningar och symboler ...20
5 Benämning ...23
5.1 Gemensamt...23
5.2 Enkel spårväxel ...23
5.3 Sammansatt spårväxel...29
5.3.1 Dubbel och enkel korsningsväxel ...29
5.3.2 Spårkors och spårkors i kryssväxel...30
5.3.3 Tredelig växel ...30
6 Sortiment ...31
6.1 Standardsortiment ...31
6.1.1 Standard huvudspår...31
6.1.2 Standard sidospår ...32
6.2 Förvaltningssortiment ...32
6.3 Avvecklingssortiment ...32
7 Komponentkrav ny spårväxel...33
7.1 Bockad spårväxel ...33
7.2 Isolerskarv...33
7.3 Korsning...34
7.4 Långsliperssats ...34
7.5 Omläggningsanordning...35
7.5.1 Generellt om omläggningsanordning...35
7.5.2 Spårväxel 60E ...36
7.5.3 Spårväxel BV50 ...36
7.5.4 EKV och DKV ...36
7.5.5 Pneumatisk omläggningsanordning ...36
7.6 Sliper ...37
7.7 Snöskydd...37
7.7.1 Modell borst ...37
7.7.2 Modell inklädnad ...38
7.7.3 Stångkåpa ...38
7.8 Växelvärme ...38
7.9 Tungkontrollkontakt...39
8 Byggande och hantering...41
8.1 Normalvärden och toleranser ...41
8.1.1 Dokumentation...41
8.1.2 Normalvärden...42
8.1.3 Toleranser nybyggnad...42
8.1.4 Toleranser renovering ...43
8.2 Hantering, transport och lagring ...43
8.2.1 Maximal nedböjning ...44
8.2.2 Hantering...44
8.2.3 Transport och lagring ...46
8.3 Mottagningskontroll...48
8.4 Montageplats...50
8.4.1 Krav på byggunderlaget ...50
8.5 Prefabricering...50
8.5.1 Grundutförande ...51
8.5.2 Tillval ...52
8.6 Byggnation...54
8.6.1 Isolerskarv...54
8.6.2 Övergångssliper ...54
8.6.3 Tungkontrollkontakt...55
8.6.4 Korsning...56
8.6.5 Ordningsföljd svetsning ...57
8.7 Kontroll ...58
8.7.1 Montageplats...58
8.7.2 I spår...59
8.8 Dokumentation...59
8.8.1 Beställning ny spårväxel ...59
8.8.2 Byggnation ny spårväxel...60
8.8.3 Leverans ny spårväxel...61
8.8.4 Leverans av begagnad spårväxel...62
8.8.5 Spårväxel i spår...62
8.9 Märkning...62
9 Besiktning...64
9.1 Udda spårväxlar ...64
9.2 Dokumentation...65
9.3 Säkerhetsbesiktning ...65
9.3.1 Toleranser säkerhet ...65
9.3.2 Omläggningsanordning JEA 70 ...66
9.3.3 EKR-UIC60 korsning med rörlig spets...67
9.4 Underhållsbesiktning ...68
9.4.1 Toleranser underhåll ...68
10 Underhåll...70
10.1 Isolerskarvar...70
10.2 Omläggningsanordning JEA 70 ...70
10.2.1 Justering ...70
10.2.2 Uppkörning av JEA 73...70
10.3 Slipersdriv MET...71
10.3.1 Justering och kontroll...71
10.3.2 Smörjning...71
10.3.3 Spårunderhåll ...71
10.3.4 Växelslipning ...71
10.3.5 Uppkörning ...71
10.4 Tungkontrollkontakt eTKK2 mTKK ...72
10.4.1 Justeringsanvisning ...72
10.4.2 Åtgärd och reklamation...72
10.5 Snöskydd...72
10.5.1 Demontering av snöskydd...72
10.6 Kontroll av växeltungors, stödräls slitage...73
10.6.1 Anskaffning...73
10.6.2 Användning...73
10.6.3 Byte av mallar ...77
10.7 Enkel korsning ...77
10.7.1 Mallar UIC60 BV50 SJ50...78
10.7.2 Fasning av vingräl...81
10.8 Mangankorsning...82
10.9 EKR tillståndskontroll och underhåll...88
10.9.1 Kontrollpunkter EKR...91
10.9.2 Underhåll EKR...98
11 Återanvändning ...104
11.1 Begagnad spårväxel ...104
11.2 Begagnad växelkomponent ...105
11.2.1 Begränsning ...106
11.3 Återinstallation i spår ...107
11.4 Märkning...108
12 Referenser...110
Bilaga 1 Växelbenämning...112
Bilaga 2 Standardsortiment...117
Bilaga 3 Förvaltningssortiment...120
Bilaga 4 Avvecklingssortiment...128
Bilaga 5 Protokoll geometri EKR ...133
Bilaga 6 Position komponent ...137
Bilaga 7 Placering mått ...139
Bilaga 8 Normalvärden ...148
Bilaga 9 Toleranser Nybyggnad ...158
Bilaga 10 Toleranser Säkerhet ...161
Bilaga 11 Toleranser Underhåll ...166
Bilaga 12 Toleranser Renovering ...173
1 Syfte
Dokumentet ingår i Trafikverkets infrastrukturregelverk. Syftet med Trafikverkets infrastrukturregelverk är att beskriva de krav som ställs på infrastrukturanläggningens egenskaper och skötsel. Regelverk åberopas vid ny- och ombyggnation samt drift och underhåll, exempelvis vid planering, projektering, genomförande och förvaltning.
Användare av regelverken är så väl Trafikverkets egen organisation som externa
entreprenörer och leverantörer. För användning av regelverket krävs fackkunskap om det teknikområde och anläggningstyp som behandlas och om byggprocessens skeden och villkor.
Dokumentet innehåller krav med rådstext. Rådstexten anger information om hur krav kan uppfyllas eller verifieras.
2 Omfattning
Detta dokument, TRVINFRA-00017 Spårväxel, omfattar spårkomponenten spårväxel. Allt från beskrivning av sortiment och komponentkrav till byggande, underhåll,
återanvändning och avveckling. Dokumentet omfattar inte krav för banteknisk växelprojektering.
Dokumentet TRVINFRA-00017 Spårväxel v2.0 ersätter TRVINFRA-00017 Spårväxel v1.0 Dokumentet TRVINFRA-00017 Spårväxel ersätter följande dokument:
TDOK 2013:0476 Spårväxel Definition, benämning och förkortning
TDOK 2013:0472 Spårväxel Standardsortiment
TDOK 2013:0473 Spårväxel Sortiment förvaltning och avveckling
TDOK 2013:0475 Spårväxel Normalvärden och toleranser
TDOK 2013:0477 Spårväxel Standardutförande anläggningsdel, komponent
TDOK 2013:0647 Spårväxel Byggande och hantering
TDOK 2013:0648 Spårväxel Förbesiktning
TDOK 2013:0666 Spårväxel Återanvändning begagnad spårväxel, komponent
TDOK 2014:0670 Spårväxel Mangankorsning bedömning av defekt
TDOK 2014:0394 Spårväxel, Kontroll av växeltungors, stödrälers slitage
TDOK 2014:0396 Spårväxel Profilering av enkelspetsad korsning Dokumentet TRVINFRA-00017 Spårväxel ersätter delar av följande dokument:
TDOK 2014:0076 Spårväxel Mangankorsning hantering och underhåll
TDOK 2014:0397 Spårväxel Tungkontrollkontakt, eTTK2 mTTK, projektering, montering, justering och underhåll
TDOK 2014:0551 EKR - Korsning med rörlig spets, hantering, tillståndskontroll och underhåll
TDOK 2014:0391 Spårkomponenter JEA72 och JEA73
TDOK 2014:0422 Växel med fjädrande dragstång och försänkt omläggningsanordning
TDOK 2014:0754 Växeldriv slipersdriv MET Montage och underhåll
TDOK 2013:0653 Spårväxel Snöskydd
TRVINFRA-00017 Spårväxel tillhör teknikområde Banöverbyggnad.
Teknikområde Banöverbyggnad omfattar den del av anläggningen som är belägen mellan räl överkant (RÖK) och överkant underballastyta alternativt underkant spårplatta för s.k.
ballastfritt spår. I banöverbyggnad ingår spår, spårväxlar, spårballast samt övriga spårkomponenter.
3 Termer
I förekommande fall redovisas termer nedan.
Term Definition
Banöverbyggnad Den del av anläggningen som är belägen mellan räl överkant (RÖK) och överkant underballastyta alternativt underkant spårplatta för s.k. ballastfritt spår. I banöverbyggnad ingår räl, befästning, sliper, spårväxel, spårballast, spårplatta i ballastfritt spår, rälskarv, isolerskarv, dilatationsanordning, bladskarv, rälvandringshinder, skyddsräl, rälsmörjningsutrustning, spår- och vägmateriel i plattforms- och vägövergång, spårspärr, stoppbock, rangerbromssystem exkl. styr- och reglerutrustning.
Beställare I detta dokument avses ansvarig utpekad person hos Trafikverket.
Anmärkning: Ansvarig utpekad person kan t.ex.
vara projektledare Underhåll eller projektledare Investering.
BIS Trafikverkets anläggningsdatabas för järnväg Entreprenör Kontrakterad entreprenör/utförare för avsett arbete.
Leverantör I detta dokument avses företag som levererar tjänster och/eller material till Trafikverket.
Trafikverket Logistik Del av Trafikverket som tillhandahåller tekniskt godkänt material för järnväg. Tidigare benämnt Materialservice.
3.1 Spårväxeltyp
Term Definition
Dubbel korsningsväxel, DKV
Består av två korsande spår där alla fyra rörelsevägar har förbindelse med varandra, ibland benämnd "Hel engelsman".
Figur K3.1 Dubbel korsningsväxel.
Enkel korsningsväxel, EKV
Består av två korsande spår där två rörelsevägar har förbindelse med varandra, ibland benämnd "Halv engelsman".
Figur K3.2 Enkel korsningsväxel.
Enkel växel, EV En spårväxel som har ett grenspår.
Figur K3.3 Enkel växel.
Enkel växel med rörlig korsningsspets, EVR
En spårväxel som har ett grenspår och en omläggningsbar korsningsspets.
Figur K3.4 Enkel växel med rörlig korsningsspets.
Innerbågväxel, IBV En enkel växel där stamspår och grenspår kröker åt samma håll.
Figur K3.5 Innerbågväxel.
Kryssväxel, KRYSSVX Består av en korsningsförbindelse mellan två spår.
Figur K3.6 Kryssväxel.
Något osymmetrisk enkel växel, NOS
Äldre benämning för ytterbågväxel där grenspår och stamspår avviker med olika radier från den symmetrilinje som går genom korsningsspets.
Figur K3.7 Något osymmetrisk enkel växel.
Spårkorsning, SPK Består av två spår som korsar varandra.
Figur K3.8 Spårkorsning.
Symmetrisk växel, SYM Ytterbågväxel där grenspår och stamspår avviker med lika radier från den symmetrilinje som går genom korsningsspets.
Figur K3.9 Symmetrisk växel.
Tredelig växel, 3V Sammansatt spårväxel med funktion som två enkla växlar.
Figur K3.10 tredelig växel åt olika håll.
Ytterbågväxel, YBV En enkel växel där grenspår och stamspår kröker åt varsitt håll.
Figur K3.11 Ytterbågväxel
3.2 Spårväxelsymboler Förutsättning
För signalteknisk dokumentation finns även schematiska symboler rörande spårväxlar, se vidare TDOK 2014:0379 Symboler för signalteknisk information.
3.3 Komplett spårväxel
Term Definition
Grenspår Det från stamspåret avvikande spåret i en spårväxel.
Huvudspårsväxel Spårväxel som utan restriktioner får användas i huvudspår.
Högerväxel En spårväxel där grenspåret, sett från främre stödrälsskarv, viker av till höger, se figur K3.12.
Figur K3.12 Schematisk bild av högerväxel.
Montageplats Den plats där spårväxel byggs ihop utifrån ingående komponenter. En växelbyggnation kan innefatta flera montageplatser.
Platsbyggd spårväxel Spårväxel som byggs ihop utifrån ingående komponenter i spår eller i nära anslutning till spår.
Prefabricerad spårväxel Spårväxel som byggs ihop utifrån ingående komponenter på montageplats av prefabriceringsleverantören och levereras i lämpliga delar för installation i spår.
Prioriterad vinterväxel Spårväxel som av driftsorganisation bedömts nödvändig för att under besvärliga vinterförhållanden upprätthålla tågtrafik.
Sidospårsväxel Spårväxel avsedd för sidospår, men som i undantagsfall kan användas i huvudspår.
Sortiment avveckling De växelmodeller som finns i Trafikverkets anläggning där nytillverkning har upphört. För dessa spårväxlar finns ingen säkrad reservdels- eller kompetens-försörjning, inte heller tillfredsställande dokumentation eller ritningsunderlag. Strategin för dessa spårväxlar är att successivt byta ut dem och ersätta dem med spårväxlar ur förvaltnings- eller standardsortimentet.
Sortiment förvaltning De växelmodeller som inte längre ingår i Trafikverkets standardsortiment men där en säkrad reservdels- och
kompetensförsörjning finns samt tillgång till dokumentation och ritningsunderlag. Ingen nytillverkning av kompletta spårväxlar sker för dessa växelmodeller. Denna grupp inrymmer i dagsläget störst antal spårväxlar i anläggningen.
Specialväxel Spårväxel där det ställs speciella kvalitetskrav på grund av dess komplexitet. Följande spårväxlar definieras som specialväxlar:
Dubbel korsningsväxel, DKV
Enkel korsningsväxel, EKV
Bockad spårväxel
Enkel växel med rörlig korsningsspets, EVR
Spårkors, SPK
Kryssväxel, KRYSSVX
Stamspår Det raka spåret i en rak spårväxel och det ursprungligt raka spåret i en bockad spårväxel.
Standardsortiment De växelmodeller Trafikverket valt som ska användas vid installation av nytillverkad spårväxel. Då ny spårväxel ska installeras, vid nyproduktion eller vid ombyggnation/utbyte i befintlig anläggning, är det från dessa spårväxlar valet görs.
Vänsterväxel Spårväxel där grenspåret, sett från främre stödrälsskarv, viker av till vänster, se figur K3.13.
Figur K3.13 Schematisk bild av vänsterväxel.
3.4 Indelning spårväxel
Term Definition
Efter BKS Del av spårväxel från bakre korsningsskarv (BKS) till sista övergångssliper (SÖS), se figur K3.14.
Figur K3.14 Indelning enkel spårväxel.
Korsningsparti Del av spårväxel från främre korsningsskarv (FKS) till bakre korsningsskarv (BKS), se figur K3.14.
Mellanparti Del av spårväxel från bakre stödrälsskarv (BSK) till främre korsningsskarv (FKS), se figur K3.14.
Tunganordning Del av spårväxel från främre stödrälsskarv (FSK) till bakre stödrälsskarv (BSK), se figur K3.14.
Växelns längd Längd på spårväxel är från främre stödrälsskarv (FSK) till bakre korsningsskarv (BKS), figur K3.14.
3.5 Anläggningsdel/komponent/geometrisk punkt
Term Definition
Anslutningslängd (Anslängd)
Längd som används i BIS för att definiera en spårväxel geografiskt, se figur K3.15
Figur K3.15 Nod, anslutningslängd och anslutningspunkt för enkel spårväxel.
Anslutningspunkt (Ans) Geometrisk punkt som används i BIS för att definiera en
spårväxel geografiskt. Ibland även kallad nodanslutning, se figur K3.15.
Bakre korsningsskarv (BKS)
Geometrisk punkt mellan korsningsparti och "efter BKS" i spårväxel, se figur K3.16
Figur K3.16 Beteckningar för enkel spårväxel.
Bakre stödrälskarv (BSK)
Geometrisk punkt mellan tunganordning och mellanparti i spårväxel, se figur K3.16.
Bockpunkt Punkt strax framför korsningsspets där vingräl bockas, se figur K3.17.
Figur K3.17 Schematisk bild över korsning.
Farräl Yttre räler i mellan- och korsningsparti, se figur K3.16.
Fast korsning Korsning med fast korsningsspets.
Flänsränna Utrymme där hjulflänsen går fritt, dels i tunganordning dels i korsning.
Främre korsningskarv (FKS)
Geometrisk punkt mellan mellanparti och korsningsparti i spårväxel, se figur K3.16.
Främre stödrälskarv (FSK)
Geometrisk punkt där spårväxel börjar. Ligger framför tungspets, se figur K3.16.
Korsning med rörlig spets
Korsning där korsningsspets är omläggningsbar.
Korsningsspets enkel korsning
Område där spetsrälerna går ihop till en spets. Består antingen av homogent gjutet material eller sammanskruvade spetsräler, se figur K3.17 och figur K3.20.
Korsningsspets dubbelspetsad korsning
Område där spetsräl är avfasad till en spets. Består antingen av homogent gjutet material eller rälstål, se figur K3.18.
Figur K3.18 Benämning av ingående komponenter i sammansatt spårväxel.
Mangankorsning Gjuten korsning tillverkad i manganstål med påsvetsade räler av rälstål.
Matematisk
korsningspunkt (MKP)
Skärningspunkt där spårmittlinjen i rakspår skär spårmittlinjens tangent från grenspårets BKS.
Matematisk
korsningsspets (MKS)
Skärningspunkt där farkanterna i korsningen skär varandra.
Mellanräl Inre räler i mellanparti, se figur K3.16.
Mellanstag Förstärkningsplåt för spårväxel på träsliper. Plåten förstärker sliprarna för upprätthållande av rätt spårvidd.
Monoblockkorsning Korsning med korsningsspets tillverkad i ett homogent stycke med påsvetsade spetsräler av rälstål.
Moträl dubbelspetsad korsning
Bockad styrskena som är parallell med spetsräl. Kan vara tillverkad av olika profil, alternativt gjuten, se figur K3.18.
Moträl enkel korsning Styrskena mitt emot fast korsning som kan vara tillverkad av olika profil, se figur K3.16.
Nedsmidningsställe Övergångsområde där ursprunglig ämnesprofil smidits ner till ny profil. (Område med ny och ursprunglig profil ingår ej.)
Nod Punkt som används i BIS för att definiera en spårväxel geografiskt. Överensstämmer alltid med matematisk korsningspunkt, se figur K3.15.
Omläggningsanordning Anordning som flyttar tunga eller korsningsspets, kan vara driven såväl som manuell och beså av t.ex. stänger och växelställ alternativt pneumatiskt, elektriskt eller elektrohydrauliskt driv.
Rälkorsning Korsning av rälmaterial uppbyggd av räler och ihopskruvad till en komplett korsning.
Rälvandringslås Konstruktion som förhindrar tungans längsgående rörelse i förhållande till stödräl. Placerad vid tungrot.
Sista långsliper (SLS) Benämning för sista långsliper i spårväxel. Därefter har stam- och grenspår separata sliprar.
Figur K3.19 Läge för SLS.
Spetsräl Avfasad räl. I en rälkorsning sätts två spetsräler, främre och bakre, samman till en korsningsspets, se figur K3.17 och figur K3.20.
Figur K3.20 Korsningsspets bestående av främre och bakre spetsräl samt stödklotsar.
Stödklots Distans monterad på rälkorsning, se figur K3.20.
Stödknap Distans monterad på stödräl mellan tunga och stödräl se figur K3.21.
Figur K3.21 Stödknapar.
Stödräl Fasta delen i en tunganordning bestående av bearbetad räl.
Tunga Rörliga delen i en tunganordning bestående av bearbetat tungämne.
Tunganordning Anordning av två tunganordningshalvor.
Tunganordningshalva Anordning av tunga och stödräl.
Tungrot Område där den rörliga tungan är infäst i samma
underläggsplatta som stödrälen. Utgör skarven mellan tunga och räl.
Tungspets Där tungan avslutas i den ände där avsmalning sker, se figur K3.16.
Tungspetsstag Förstärkningsplåt för spårväxel på träsliper. Plåten förstärker sliprarna vid tungspetsen för upprätthållande av rätt spårvidd.
Vingräl dubbelspetsad korsning
Bockad räl som sträcker sig från bakre korsningsskarv till bakre korsningsskarv, se figur K3.18.
Vingräl enkelspetsad korsning
Räl som sträcker sig från främre korsningsskarv till dess slut, se figur K3.17.
Växelns vinkel Tangenten för vinkeln exempelvis v=1:9.
Överrullningsområde Område där hjulet går på både spets och vingräl (tvåpunktskontakt).
3.6 Mangankorsning
Term Definition
Spricka i mangankorsning
Längd- och djup för spricka i mangankorsning definieras enligt figur K3.22.
Figur K3.22 Längd- och djup för spricka i mangankorsning.
4 Förkortningar och symboler
I förekommande fall redovisas förkortningar och symboler nedan.
Förkortning/Symbol Definition
3V Tredelig Växel
Ans Anslutningspunkt
Anslängd Anslutningslängd
B1-B5 Besiktningsklass B1-B5
BIS Baninformationssystemet
BKS Bakre korsningsskarv
BSK Bakre stödrälskarv
Btg Betong (-sliper)
BWG Butzbacher Weichenbaugesellschaft (växeltillverkare)
DK Dubbelspetsad korsning
DKV Dubbelkorsningsväxel
EK Enkelspetsad korsning
EKR Korsningmed rörlig spets
EKV Enkel korsningsväxel
ES EasySwitch (modell av omläggningsanordning)
EV Enkel växel
EVR Enkel växel med rörlig korsningspets
FKS Främre korsningsskarv
FR Farräl
FRT Fjädrande rälstunga (äldre modell)
FSK Främre stödrälskarv
FT Fjädrande tunga
GATU Gaturäl
GPL Glidplatta
IBAV Inre fjädrande stödrälbefästning
IBV Innerbågväxel
IFAB Inre fjädrande farrälbefästning (vid moträl) KPL-SKRUV Klämplattskruvar med muttrar
KRYSSVX Kryssväxel
LT Ledad tunga (äldre modell)
MET Manovra Elettrica in Traversa benämns även Modular In Tie Point Machine (italiensk förkortning, modell av
omläggningsanordning)
MKP Matematiskkorsningspunkt
MKS Matematiskkorsningsspets
ML Mellanlägg
Mn Mangan (-korsning)
MPL Underläggsplatta med moträlstol (UIC60 och BV50)
MR Mellanräl
MRGJ Moträl stålgjutgods
MRR Moträlräl
MRRK Moträl räl komplett
MRU Moträl U-profil
MRUK Moträl U-profil komplett
MRV Moträl vinkelstång
MRVK Moträl vinkelstångkomplett
NOS Något osymmetriskväxel
R Radie hos horisontalkurva
R1 Renoveringsklass 1
R2 Renoveringsklass 2
R3 Renoveringsklass 3
RBG Rangerbangård
RT Rältunga (äldre modell)
RUK Rälunderkant
RÖK Räl överkant
SKJ Skarvjärn
SLS Sista långsliper
SPK Spårkorsning
SPM Spårmeter
SR Stödräl
SSP Sidospår
ST Svetsad fjädertunga
STAX Största tillåtna axellast (ton)
STH Största tillåtna hastighet (km/h)
SYM Symmetrisk växel
SÖS Sista övergångssliper
TA Tunganordning
TAH Tunganordningshalva
TKK Tungkontrollkontakt
TP Tangentpunkt
TR Tungrot
TSP Tungspets
TTJ Trafikverkets trafikbestämmelser för järnväg
UIC Union Internationale des Chemins de fer (Internationella järnvägsunionen)
UL Underlägg
UPL Underläggsplatta
USP Under Sleeper Pad (Slipermatta)
USP Urspårningsrisk
v Växelns vinkel
V Hastighet
VAE Voestalpine (växeltillverkare)
VBH Värmebehandlad
VNSS Vossloh Nordic Switch Systems AB(växeltillverkare)
VT Växeltunga
YBV Ytterbågväxel
ÖSKJ Övergångsskarvjärn
5 Benämning
5.1 Gemensamt Förutsättning
En standardiserad benämning av spårväxlar och en enhetlig märkning på alla ingående komponenter är viktigt för att på ett rationellt och enkelt sätt sköta drift och underhåll.
Därför finns en framtagen standard för hur spårväxlar med ingående komponenter benämns som används i allt från framtagande av ritningar till benämning av reservdelar.
K36606
Spårväxel ska benämnas enligt bilaga 1 Växelbenämning.
K36607
Spårväxelkomponent ska benämnas enligt bilaga 1 Växelbenämning.
5.2 Enkel spårväxel K36609
Stålkomponenter ska benämnas utifrån deras position i spårväxeln enligt punkt 1 och 2:
1. Första bokstaven anger höger- eller vänsterväxel. För bockad spårväxel gäller första bokstaven grundväxeltyp, dvs. före bockning
2. Andra bokstaven anger komponent placerad till höger eller vänster i spårväxel sett från FSK, se figur K5.1 och bilaga 6 Position komponent.
Figur K5.1 Position av anläggningsdelar/komponenter för en enkel högerväxel.
K36611
Anslutningspunkt (Ans) ska numreras enligt punkt 1 till och med 3:
Ans 1: Överensstämmer alltid med FSK.
Ans 2: Överensstämmer alltid med BKS 1 och den punkt som får högst rangordning utifrån följande:
1. Spårtyp; (1) normalhuvudspår, (2) avvikande huvudspår, (3) sidospår
2. Det spår som har genomgående geometri specificerat; (1) rakspår, (2) övergångskurva, (3) cirkulärkurva)
3. Trafikmängd i form av högst tonnage
Ans 3: Överensstämmer alltid med BKS 2 och den punkt som får lägst rangordning utifrån ovanstående.
Råd
För exempel på numrering av anslutningspunkt 2 och anslutningspunkt 3, se nedanstående figurer.
Spårtyp avgör numrering:
Figur R5.1 Normalhuvudspår genom rakspår.
Figur R5.2 Normalhuvudspår genom grenspår.
Specificerad geometri avgör numrering:
Båda spåren är sidospår
Figur R5.3 Specificerad geometri genom rakspår.
Figur R5.4 Specificerad geometri genom grenspår.
Tonnage avgör numrering:
Båda spåren är sidospår och inget spår har en specificerad geometri
Figur R5.5 Högst tonnage i grenspår.
K36613
BKS ska numreras enligt punkt 1 och 2
1. BKS 1: Överensstämmer alltid med Ans 2 2. BKS 2: Överensstämmer alltid med Ans 3 Råd
I normalfallet är beteckningen BKS 1 i stamspår och BKS 2 i grenspår enligt figur R5.6.
Figur R5.6 Normal numrering av BKS i stam- respektive grenspår.
K36615
Anslutningslängd (Anslängd) ska numreras enligt punkt 1 till och med 3:
1. Anslängd 1: Anslutningslängd mellan Ans 1 och MKP (Nod).
2. Anslängd 2: Anslutningslängd mellan MKP (Nod) och Ans 2.
3. Anslängd 3: Anslutningslängd mellan MKP (Nod) och Ans 3.
K36616
Isolerskarv ska numreras från vänster till höger sett från FSK, se figur K5.2
Figur K5.2 Numrering av isolerskarv.
K36617
Länk ska benämnas och numreras enligt punkt 1 och 2:
1. Länk vid första omläggningsanordning benämns drivlänk, DL, och numreras ej 2. Övriga länkar numreras beroende på växelkonstruktion enligt figur K5.3.
Figur K5.3 Numrering länkar utifrån olika växelkonstruktioner.
K36618
Omläggningsanordning ska numreras enligt punkt 1 och 2:
1. I tunganordning sett från FSK med stigande numrering in i spårväxel och med prefix T, se figur K5.4
2. I korsning sett från FSK med stigande numrering in i spårväxel och med prefix K, se figur K5.4
Figur K5.4 Numrering omläggningsanordning för vänster- respektive högerväxel.
K36619
Växelvärmeelement ska numreras med löpnummer från FSK och vidare in i spårväxeln, udda nummer till höger och jämna till vänster. För elementen på växeltunga och korsning är principen densamma med följande tillägg enligt punkt 1 och 2:
1. En tvåa placeras framför aktuellt löpnummer för tungan, se figur K5.5 2. En trea placeras framför aktuellt löpnummer för korsningen, se figur K5.6
Figur K5.5 Skiss över numrering av växelvärmeelement för tunga och stödräl.
Figur K5.6 Skiss över numrering av växelvärmeelement för korsning.
K36620
TKK ska numreras med löpnummer från FKS enligt figur K5.7.
Figur K5.7 Schematisk bild över numrering av tungkontrollkontakt.
5.3 Sammansatt spårväxel
5.3.1 Dubbel och enkel korsningsväxel K36623
DKV och EKV ska för benämning och numrering betraktas från två håll enligt punkt 1 och 2.
1. Betraktelsepunkt A är den betraktelsepunkt med lägst kilometerangivelse från vilken placering av anläggningsdelar/komponenter i en sammansatt spårväxel beskrivs.
2. Betraktelsepunkt B är den betraktelsepunkt med högst kilometerangivelse från vilken placering av anläggningsdelar/komponenter i en sammansatt spårväxel beskrivs, se figur K5.8
Figur K5.8 Betraktande av en sammansatt spårväxel från två håll.
K36624
Anläggningsdelar/komponenter ska numreras enligt punkt 1 till 3:
1. Anläggningsdel/komponent som är placerad på lägst kilometerangivelse (A-ände) har lägst nummer.
2. Numreringen från vänster till höger vid betraktande från betraktelsepunkt för A- respektive B-ände.
3. Korsningarna i mitten numreras från vänster till höger sett från betraktelsepunkt A, se figur K5.9 samt Bilaga 6 Position komponent.
Figur K5.9 Numrering av BKS, FSK, EK och DK i DKV/EKV.
K36626
Isolerskarv ska numreras enligt figur K5.10
Figur K5.10 Numrering isolerskarv i EKV/DKV.
5.3.2 Spårkors och spårkors i kryssväxel K36628
Anläggningsdelar/komponenter för spårkors och spårkors i kryssväxel ska numreras så att den anläggningsdel/komponent som är placerad på lägst kilometerangivelse har lägst nummer. Numreringen sker från vänster till höger från betraktelsepunkterna. Korsningar i mitten numreras från vänster till höger sett från position A, se figur K5.11.
Figur K5.11 Numrering av EK, DK, moträl och farräl i SPK och SPK i kryssväxel.
5.3.3 Tredelig växel K36630
Tredelig växel ska behandlas som två enkla växlar och följer därmed principen för enkel växel.
Numrering av anläggningsdelar sker från FSK, se figur K5.12.
Figur K5.12 Beskrivning av anläggningsdelar för 3V.
6 Sortiment
Förutsättning
I Trafikverkets järnvägsanläggning finns ett antal växelmodeller som förvaltas aktivt samt ett antal modeller som är under avveckling. De växelmodeller som förvaltas aktivt är uppdelade i två grupper, en grupp där nytillverkning sker, standardsortimentet, samt en grupp där inga kompletta spårväxlar nytillverkas, förvaltningssortimentet. Ritningar lagras i Projectwise i mappen "Banverket Övergripande Extern" och kan för externa användare nås via Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se.
6.1 Standardsortiment
6.1.1 Standard huvudspår K36635
Vid inläggning av nytillverkad enkel spårväxel i huvudspår ska växelmodeller enligt tabell B2.1–B2.2 i bilaga 2 Standardsortiment användas. Undantag gäller vid inläggning av spårväxel som ersätter SJ50/BV50-modell med motsvarande geometri då växelmodell enligt tabell B2.3 i bilaga 2 Standardsortiment ska användas.
K36636
Vid inläggning av nytillverkad enkel växel med rörlig korsningsspets i huvudspår ska växelmodeller enligt tabell B2.4 i bilaga 2 Standardsortiment användas.
K36637
Vid inläggning av nytillverkad kryssväxel i huvudspår ska växelmodeller enligt tabell B2.5–B2.6 i bilaga 2 Standardsortiment användas.
K36638
Vid inläggning av nytillverkad spårkors i huvudspår ska växelmodeller enligt tabell B2.7 i bilaga 2 Standardsortiment användas.
K36639
Vid inläggning av nytillverkad växelförbindelse i huvudspår ska växelmodeller enligt tabell B2.8–B2.9 i bilaga 2 Standardsortiment användas. Undantag gäller vid inläggning av växelförbindelse som ersätter SJ50/BV50-modell med motsvarande geometri då i stället växelmodell enligt tabell B2.10 i bilaga 2 Standardsortiment ska användas.
6.1.2 Standard sidospår K36641
Vid inläggning av nytillverkad spårväxel i sidospår ska någon av följande växelmodeller väljas:
1. Enkel spårväxel enligt K36635
2. Enkel spårväxel enligt tabell B2.11 i bilaga 2 Standardsortiment.
3. Kryssväxel enligt K36637 4. Spårkors enligt K36638
5. Spårkors enligt tabell B2.12 i bilaga 2 Standardsortiment.
6. Växelförbindelse enligt K36639 K36642
Nytillverkad korsningsväxel i sidospår enligt tabell B2.13 i bilaga 2 Standardsortiment får inte användas utan dispens från Trafikverket.
Råd
Vid inläggning av korsningsväxel enligt tabell B2.13 i bilaga 2 Standardsortiment blir leveranstiden längre jämfört med övriga spårväxelmodeller.
6.2 Förvaltningssortiment Förutsättning
Spårväxel som tillhör förvaltningssortimentet förvaltas aktivt av Trafikverket. Ingen nytillverkning av kompletta spårväxlar i förvaltningssortimentet sker.
K36646
Spårväxelmodeller enligt tabell B3.1–B3.21 i bilaga 3 Förvaltningssortiment ska ingå i Trafikverkets förvaltningssortiment.
6.3 Avvecklingssortiment Förutsättning
För spårväxlar som tillhör avvecklingssortimentet sker ingen aktiv förvaltning och för dessa finns inte heller en säkrad reservdels- eller kompetensförsörjning.
K36649
Vid mer omfattande underhållsåtgärd av spårväxelmodell enligt tabell B4.1–B4.18 i bilaga 4 Avvecklingssortiment ska utbyte övervägas till spårväxel ur standard- eller förvaltningssortimentet.
7 Komponentkrav ny spårväxel
Förutsättning
Vid byggnation av ny spårväxel ställs olika krav på ingående
anläggningsdelar/komponenter beroende på spårväxelmodell samt olika trafikala/lokala förhållanden.
Detta kapitel beskriver standardutförande för anläggningsdelar/komponenter samt de krav som ställs vid byggnation av en ny spårväxel i Trafikverkets spåranläggning.
För information om äldre växelmodeller/komponenter hänvisas till respektive spårväxels ritningsunderlag samt instruktioner/handböcker.
7.1 Bockad spårväxel Förutsättning
En bockad spårväxel har minst en bockad komponent på grund av spårgeometrin.
K36654
Vid byggnation av bockad spårväxel ska korsning och moträl bockas.
K36655
Vid byggnation av bockad spårväxel ska bedömning göras om tunganordning ska bockas.
Vid bedömning ska hänsyn tas till växelmodell samt aktuell spårgeometri där spårväxeln läggs in.
K36656
Vid byggnation av bockad spårväxel ska alla ingående:
1. 60-kg räler bockas om grenspårsradien är ≤ 250 m 2. 50-kg räler bockas om grenspårsradien är ≤ 190 m.
K36657
Korsning med rörlig spets får inte användas för bockad spårväxel.
7.2 Isolerskarv Förutsättning
De isolerskarvar som används för nya spårväxlar anges nedan. För mer information kring isolerskarv som komponent se kapitel 7 Isolerskarv, i dokument TRVINFRA-00018 Banöverbyggnad Spårkomponenter.
K36660
För spårväxel av modell 60E ska limmad 6-håls isolerskarv med 6 mm ändmellanlägg användas.
K36661
För spårväxel av modell BV50 ska limmad 6-håls isolerskarv med 6 mm ändmellanlägg användas.
K36662
För spårväxel av modell S54 ska Tenconi 4-håls isolerskarv användas.
7.3 Korsning K36664
Korsning med rörlig spets ska användas vid STAX ≥ 25 ton och hastighet ≥ 120 km/h.
K36665
Korsning med rörlig spets ska användas vid STAX ≥ 30 ton och hastighet ≥ 60 km/h.
7.4 Långsliperssats K36667
För spårväxel med utförande långsliperssats modell rak ska någon av följande växelmodeller användas:
1. EV-60E-208-1:9 2. EV-60E-300-1:9 3. EV-60E-500-1:12 4. EV-60E-580-1:13 5. EV-60E-760-1:14 6. EV-60E-580-1:15 7. EV-60E-760-1:15 8. EV-60E-1200-1:18,5 9. EV-BV50-190/225-1:9 10. EV-BV50-215-1:4,8-SYM 11. EV-BV50-190-1:6,28 12. EV-BV50-190-1:9 13. DKV-S54-190-1:9 14. EKV-S54-190-1:9 15. EVR-60E-300-1:9 16. EVR-60E-760-1:14 17. EVR-60E-760-1:15 18. EVR-60E-2500-1:27,5
K36668
För spårväxel med utförande långsliperssats modell cirkulärkurva ska någon av följande växelmodeller användas:
1. EV-60E-300-1:9 2. EV-60E-500-1:12 3. EV-60E-580-1:13 4. EV-60E-760-1:14 5. EV-60E-1200-1:18,5 6. EVR-60E-300-1:8,21 7. EVR-60E-760-1:14 8. EVR-60E-2500-1:26,5 Råd
För val av långsliperssats i rakt utförande alternativt cirkulärkurva, se TRVINFRA- 00007 Ban- och stationsutformning Spårväxel Projektering.
7.5 Omläggningsanordning Förutsättning
För spårväxel finns fyra olika typer av omläggningsanordning, elektrohydraulisk, elektrisk, pneumatisk och manuell.
Elektriska omläggningsanordningar finns både som uppkörningbara och icke
uppkörningsbara. Elektrisk omläggningsanordning finns för alla växelmodeller typ BV50 och alla växelmodeller typ S54.
7.5.1 Generellt om omläggningsanordning K36673
Uppkörningsbar omläggningsanordning får inte användas för spårväxel som trafikeras med hastighet > 140 km/h.
Råd
Fördel med uppkörningsbar omläggningsanordning i spårväxel är att de blir mindre skadekänsliga. Dock slits såväl rälsmaterial som omläggningsanordning betydligt mer, vilket leder till kortare livslängd och högre underhållskostnad.
Uppkörningsbar omläggningsanordning används normalt endast för sidospårsväxlar där risken är större att uppkörning av spårväxel sker. Även säkerheten i denna typ av
omläggningsanordning är lägre.
För beskrivning av uppkörningsbar omläggningsanordning, se TDOK 2014:0391 Växeldriv JEA 72 och JEA 73 Montage, underhåll och skötsel.
K36675
Spårväxel med manuell omläggningsanordning ska utrustas med växelställ (även kallad klotväxel) med klykväxellås.
K36676
Spårväxel med manuell omläggningsanordning avsedd för säkrad rörelse ska utrustas med elektriskt växeltunglås modell JEK 4001.
7.5.2 Spårväxel 60E K36678
Växelmodell 60E ska utrustas med elektrohydraulisk omläggningsanordning av modell ES (EasySwitch).
7.5.3 Spårväxel BV50 K36680
För BV50 i huvudspår ska en omläggningsanordning från nedanstående lista, 1–2, väljas:
1. Elektrisk icke uppkörningsbar omläggningsanordning 2. Manuell omläggningsanordning
K36681
För BV50 i sidospår ska en omläggningsanordning från nedanstående lista, 1–3, väljas:
1. JEA 72/73
2. Manuell omläggningsanordning
3. SATT (om detta gäller rangerbangårdsväxlar) 7.5.4 EKV och DKV
K36683
För enkel korsningsväxel, EKV och dubbel korsningsväxel, DKV, ska någon av följande omläggningsanordning användas:
1. Uppkörningsbar omläggningsanordning 2. Manuell omläggningsanordning, växelställ.
7.5.5 Pneumatisk omläggningsanordning K36685
Pneumatisk omläggningsanordning får inte användas för säkrad rörelse.
Råd
Pneumatisk omläggningsanordning är avsedd för rangerbangårdsväxlar där krav finns på snabb omläggningstid (< 0,5 sekunder).
7.6 Sliper K36688
För spårväxel av modell 60E ska betongsliper användas.
K36689
För spårväxel av modell BV50 med undantag av spårkorsning ingående i kryssväxel ska någon av punkterna 1 eller 2 uppfyllas:
1. Impregnerad furusliper i icke miljökänsligt område.
2. Oimpregnerad eksliper ska tillämpas i miljökänsligt område.
K36690
För spårväxel av modell SPK-BV50 ingående i kryssväxel ska någon av punkterna 1 eller 2 uppfyllas:
1. Impregnerad eksliper i icke miljökänsligt område.
2. Oimpregnerad eksliper ska tillämpas i miljökänsligt område.
K36691
För dubbel korsningsväxel eller enkel korsningsväxel ska någon av punkterna 1 eller 2 uppfyllas:
1. Impregnerad eksliper i icke miljökänsligt område
2. Oimpregnerad eksliper ska tillämpas i miljökänsligt område.
7.7 Snöskydd K36693
Snöskydd modell borst eller modell inklädnad ska användas för strategisk vinterväxel med undantag för spårväxel placerad i tunnel samt spårväxel på bangård där växling normalt förekommer.
7.7.1 Modell borst K36695
Snöskydd, modell borst, ska användas i strategisk vinterväxel med STH > 160 km/h (Observera, 160 km/h är ett absolutvärde gäller alla tågkategorier).
Råd
Snöskydd modell borst lämpar sig bra där problem med drivsnö finns. För snöskyddssatser, modell borst, se TDOK 2013:0653 Spårväxel Snöskydd.
Råd
Observera att borsten är upp till 3020 mm lång och består av ledande material. Därför behöver tillräckliga säkerhetsåtgärder vidtas vid montering, se avsnitt 12.3. i TDOK 2013:0289 Säkerhet vid aktiviteter i spårområde.
K36698
Snöskydd, modell borst, får inte användas i spårväxel på bangård där växling normalt förekommer.
7.7.2 Modell inklädnad K36700
Snöskydd, modell inklädnad, får inte användas:
1. I spår med STH > 160 km/h (Observera, 160 km/h är ett absolutvärde och gäller alla tågkategorier).
2. I spårväxel på bangård där växling normalt förekommer.
Råd
För snöskyddssatser modell inklädnad, se TDOK 2013:0653 Spårväxel Snöskydd.
7.7.3 Stångkåpa K36703
Stångkåpa ska användas i alla strategiska vinterväxlar som har staggrop.
Råd
Stångkåpa får monteras i alla växelmodeller med staggrop och för alla lokala/trafikala förhållanden. För stångkåpssatser, se TDOK 2013:0653 Spårväxel Snöskydd.
7.8 Växelvärme Förutsättning
Växelvärme finns i tre olika utföranden, värme i tunganordning, värme i korsning med rörlig spets samt för spårväxel som inte har slipersintegrerade växeldriv även värme i staggrop.
K36707
Växelvärme för tunga inklusive stödräl ska användas:
1. För prioriterad vinterväxel
2. För spårväxel avsedd för säkrad rörelse Råd
För växelvärme enligt standardutförande för tunga och stödräl, se TDOK 2014:0653 Växelvärme, Monteringsanvisning.
K36709
Växelvärme i korsning med rörlig spets ska användas:
1. För prioriterad vinterväxel
2. För spårväxel avsedd för säkrad rörelse
Råd
För växelvärme enligt standardutförande i korsning med rörlig spets, se TDOK 2014:0653 Växelvärme, Monteringsanvisning.
K36711
Staggropsvärme ska användas för prioriterad vinterväxel som har staggrop.
Råd
För staggropsvärme enligt standardutförande, se TDOK 2014:0653 Växelvärme, Monteringsanvisning.
7.9 Tungkontrollkontakt Förutsättning
Tungkontrollkontakt finns i två modeller, elektronisk och mekanisk.
K36715
Tungkontrollkontakt ska användas om båda nedanstående villkor är uppfyllda:
1. Tunglängd >5,9 m
2. Hastighet > 40 km/h genom spårväxel
Undantag från ovanstående gäller följande växelmodeller:
1. EVR-60E-2500-1:26,5 2. EVR-60E-2500-1:27,5 Råd
För beskrivande exempel på när tungkontrollkontakter ska användas, se TDOK 2014:0397 Spårväxel Tungkontrollkontakt eTKK2 mTKK, Projektering, montering, justering och underhåll.
K36717
Tungkontrollkontakt ska placeras på tunga enligt respektive växelmodells utläggningsritning.
K36718
I de fall spårväxel ska utrustas med tungkontrollkontakt ska något av alternativen 1 eller 2 väljas:
1. Spårväxel utrustas med elektronisk tungkontrollkontakt av modell eTKK2, i alla fall där tekniken tillåter.
2. Spårväxel utrustas med mekanisk tungkontrollkontakt av modell mTKK, i alla fall där tekniken inte tillåter installation av elektronisk tungkontrollkontakt.
Råd
För beskrivning av elektronisk och mekanisk tungkontrollkontakt, se TDOK 2014:0397 Spårväxel Tungkontrollkontakt eTKK2 mTKK, Projektering, montering, justering och underhåll.
Råd
För spårväxel kontrollerad av ställarställverk samt för viss växelmodell kontrollerad av signalställverk 85 måste ibland mekanisk tungkontrollkontakt användas. Dock finns oftast möjlighet att efter ombyggnation av signalställverk använda elektronisk
tungkontrollkontakt även för dessa spårväxlar.
8 Byggande och hantering
Förutsättning
Vid växelbyggnation och hantering är ett korrekt utförande en förutsättning för att den tekniska livslängden ska kunna uppnås. Felaktig utförande kan medföra att den tekniska livslängden för spårväxeln avsevärt kortas och även leda till att spårväxeln har svårt att klara de tillgänglighetskrav som ställs.
K36723
Kraven i detta kapitel ska omfatta all byggnation och hantering av spårväxel och växelkomponent, nytillverkad såväl som begagnad i Trafikverkets spåranläggning.
8.1 Normalvärden och toleranser Förutsättning
Vid europeiska järnvägsförvaltningar regleras lok- och vagnshjulens mått och toleranser genom UIC 510-5. Denna norm ligger till grund även för toleransernas utformning i spårväxlar. Strävan är att utforma mått och toleranser så lika som möjligt inom det europeiska järnvägsnätet. Detta kapitel har därför anpassats så långt möjligt till dessa förhållanden.
I TSD Infrastruktur i avsnittet 4.2.5 Spårväxlar anges specifika krav för:
Konstruktionsgeometri och gränsvärden (4.2.5.1)
Användning av korsningar med rörlig spets (4.2.5.2)
Konstruktionsvärden för dubbelspetsade korsningar (4.2.5.3)
Alla värden i detta avsnitt är avstämda och ligger inom de gränsvärden som anges i TSD Infrastruktur.
K36424
Alla mått ska mätas med kalibrerade mätinstrument.
K36725
Normalvärden och toleranser i detta avsnitt ska gälla för spårväxlar i Trafikverkets anläggning.
8.1.1 Dokumentation K36421
För dokumentation av spår- och styrviddsmått ska nedanstående besiktningsrapporter användas:
1. TMALL 0379 Spårväxel Besiktningsrapport EV 2. TMALL 0380 Spårväxel Besiktningsrapport EVR 3. TMALL 0381 Spårväxel Besiktningsrapport EKV 4. TMALL 0382 Spårväxel Besiktningsrapport DKV
5. TMALL 0384 Spårväxel Besiktningsrapport 3V olika håll 6. TMALL 0385 Spårväxel Besiktningsrapport 3V samma håll 7. TMALL 0386 Spårväxel Besiktningsrapport SPK
8. TMALL 0393 Spårväxel Besiktningsrapport SPK KRYSSVX 9. TMALL 0394 Spårväxel Besiktningsrapport EV KRYSSVX 8.1.2 Normalvärden
K36727
Normalvärden ska mätas på position enligt bilaga 7 Placering mått.
K36728
Normalvärden ska vara enligt någon av punkterna 1–8 för:
1. EV och EVR enligt tabell B8.1.
2. 3V som avviker åt samma håll enligt tabell B8.2.
3. 3V som avviker åt olika håll enligt tabell B8.3.
4. DKV enligt tabell B8.4.
5. EKV enligt tabell B8.5.
6. EV tillhörande KRYSSVX enligt tabell B8.6.
7. SPK tillhörande KRYSSVX enligt tabell B8.7.
8. SPK enligt tabell B8.8.
Tabell B8.1–B8.8 finns i bilaga 8 Normalvärden.
8.1.3 Toleranser nybyggnad K36730
Nybyggnadstoleranser för spårvidds- och styrviddsmått ska vara enligt någon av punkterna 1–11 för:
1. EV-UIC60/60E och EV-60E enligt tabell B9.1.
2. EVR-UIC60/60E och EVR-60E enligt tabell B9.2.
3. EV-BV50 trä enligt tabell 9.3.
4. DKV-S54 enligt tabell 9.4.
5. EKV-S54 enligt tabell B9.5.
6. EV tillhörande KRYSSVX-60E enligt tabell B9.6.
7. SPK tillhörande KRYSSVX-60E enligt tabell B9.7.
8. EV tilllhörande KRYSSVX-BV50 enligt tabell B9.8.
9. SPK tillhörande KRYSSVX-BV50 enligt tabell B9.9.
10. SPK-60E enligt tabell B9.10.
11. SPK-BV50 enligt tabell B9.11.
Tabell B9.1–B9.11 finns i bilaga 9 Toleranser nybyggnad.
8.1.4 Toleranser renovering K36732
Renoveringstoleranser för spårväxel ska vara enligt punkterna 1–6 för:
1. Typ 60E R3 enligt tabell B12.1.
2. Övriga växeltyper i R3 enligt tabell B12.2.
3. Typ 60E R2 enligt tabell B12.3.
4. Övriga växeltyper i R2 enligt tabell B12.4.
5. Typ 60E R1 enligt tabell B12.5.
6. Övriga växeltyper i R1 enligt tabell B12.6.
Tabell B12.1–B12.6 finns i bilaga 12 Toleranser renovering.
8.2 Hantering, transport och lagring Förutsättning
Personal som ansvarar för hantering, transport och lagring måste ha god kompetens.
Hantering och transport av spårväxlar kan ske med olika hjälpmedel. Generellt gäller att spårväxeln måste hanteras, transporteras och lagras så att den inte deformeras eller på annat sätt skadas.
Otillåten nedböjning kan medföra att spårväxlar inte kan transporteras svetsade i hela sin längd. De måste då transporteras i delar och slutsvetsas i spår.
K36735
Vid hantering, transport och lagring av spårväxel eller del av spårväxel ska markerade lyftpunkter och lyftok användas, samt ytterligare nödvändiga stödpunkter väljas.
K36736
Plastpluggar ska finnas som skydd enligt punkt 1–5 1. i hål för dragstänger
2. i hål för kontrollstänger 3. i gängade hål i tungspetsstag 4. i gängade hål i mellanstag 5. i alla hål i betongsliper.
8.2.1 Maximal nedböjning K36738
Vid hantering, transport och lagring av spårväxel eller del av spårväxel ska det säkerställas att maximal nedböjning enligt figur K8.4 inte överskrids.
Figur K8.4 Maximal nedböjning vid hantering, transport och lagring av spårväxel.
Råd
Nedböjningen kan med fördel kontrolleras med laser.
8.2.2 Hantering Förutsättning
För prefabricerad spårväxel tillhandahåller prefab-leverantören lossningsinstruktion med beskrivning på hur spårväxeln ska hanteras.
K36742
Spårväxel, del av spårväxel och växelkomponenter ska hanteras så att den inte får kvarstående deformation eller på annat sätt skadas.
K36743
Växelkomponenter ska hanteras hängande. Undantag gäller sliprar och växelkomponenter paketerade i lådor eller pallkragar. Dessa får hanteras med gaffelförsedd lastmaskin.
K36744
Vid lyft ska fixering av lyftpunkter på spårväxel eller växelkomponent säkerställas.
K36745
Växelkomponent med förmonterad isolerskarv får inte lyftas så att gripdonen riskerar att förstöra skarven.
8.2.2.1 Räler K36747
Räler ska hanteras hängande med rälhuvudet uppåt.
K36748
Räler ≥ 15 m ska hanteras med lyftok. Lyftpunkterna ska placeras enligt figur K8.5.
Figur K8.5 Lyftpunkternas placering för räler.
8.2.2.2 Korsning K36750
Vid lyft av korsning ska lyftutrustning med minst två lyftpunkter användas.
K36751
Vid lyft av EKR-1:14/15 ska lyftutrustning med minst två lyftpunkter användas enligt figur K8.6.
Figur K8.6 Lyftpunkter för EKR-1:14/15.
K36752
Vid lyft av EKR-1:26,5/27,5 ska lyftutrustning med minst två lyftpunkter användas enligt figur K8.7.
Figur K8.7 Lyftpunkter för EKR-1:26,5/27,5.
8.2.3 Transport och lagring K36754
Spårväxel, del av spårväxel och växelkomponenter ska transporteras och lagras så att den inte deformeras eller på annat sätt skadas.
Råd
Vid transport inom landet transporteras växelkomponenter bandade på pall. För övriga transporter levereras komponenter förpackade i trälådor eller likvärdigt
emballage. Tunganordningshalvor bandas med kraftiga band.
K36756
Vid lagring och transport av växelkomponenter ska underlägg/mellanlägg av trä med samma tjocklek, minst 50 mm användas.
K36757
Vid lagring och transport av växelkomponenter ska underlaget vara plant.
K36758
Spårväxel eller del av spårväxel ska vara säkrad under transport.
K36759
Korsning ska vid transport och lagring vila på minst fyra stöd.
K36760
Korsning EKR-1:14/1:15 ska vid transport och lagring vila på minst fyra stöd enligt figur K8.8.
Figur K8.8 Stödpunkter vid transport av EKR-UIC60-1:14/15.
K36761
Korsning EKR-1:26,5/1:27,5 ska vid transport och lagring vila på minst fem stöd enligt figur K8.9.
Figur K8.9 Stödpunkter vid transport av EKR-1:26,5/27,5.
K36762
Lagring av betongsliper för spårväxel ska lagras centrerade och i längdordning principiellt enligt figur K8.10.
Figur K8.10 Lagring av betongsliper för spårväxel.
8.2.3.1 Transportvagn Förutsättning
För att underlätta växeltransport finns speciellt utformade vagnar där lasten ställs på högkant. Dessa vagnar används för komponenter som vid normal lastning inte ryms i det fria rummet, tex. växelpartier med långsliprar. Specialvagnarna kan ta en last av som längst 32 m.
K36765
Transportvagnar för växeltransport ska bibehålla rätt position och riktning fram till installations-/byggplats.
K36766
Maximal sammansvetsad längd för spårväxel eller del av spårväxel som transporteras genom grenspår ska vara enligt tabell K8.1.
Tabell K8.1 Max tillåten sammansvetsad längd vid transport beroende på vilka spårväxlar som passeras.
Spårväxel utmed färdväg Max längd spårväxel/växeldel/komponent Växelns vinkel 1:9 Max sammansvetsad längd 35 m
Växelns vinkel 1:14/1:15 Max sammansvetsad längd 55 m Växelns vinkel 1:18,5 Max sammansvetsad längd 65 m
8.3 Mottagningskontroll
K36768
Mottagningskontroll enligt punkt 1 till och med 7 ska utföras innan eller i samband med lossning av materialen:
1. Levererat material ska överensstämma med gällande specifik utläggningsritning och materialförteckning.
2. Ev. bockad spårväxel ska överensstämma med gällande bockningsunderlag.
3. Rälers vertikala rakhet på huvudet ska vara inom 0,3 mm på 1 m bas, 4. Rätt typ och antal av sliprar ska vara levererade.
5. Mottagningskontroll av mangankorsning ska göras enligt TMALL 0388 Spårväxel mangankorsning mottagningskontroll. Dokumentationen ska följa med
korsningen.
6. Mangankorsning ska uppfylla krav enligt SS-EN 15689 Järnvägar – Spår – Spårväxlar och -korsningar – Korsningskomponenter av gjutet austentiskt manganstål. Beslut om inläggning av mangankorsning som inte uppfyller krav enligt SS-EN-normen ska underrättas ansvarig enhet hos Trafikverket samt dokumenteras i kommentarsfält i TMALL 0388 Spårväxel mangankorsning mottagningskontroll.
7. Rakhet hos betongsliper ska vara inom 3 mm på 3600 mm bas enligt figur K8.3.
Figur K8.3 Kontroll av rakhet hos betongsliper.
Råd
Beställaren kan besluta om inläggning av mangankorsning i de fall då mangankorsning inte uppfyller samtliga krav.
Råd
I tabell R8.1 visas koppling mellan TMALL 0388 Spårväxel Mangankorsning
mottagningskontroll och SS-EN 15689 Järnvägar - Spår - Spårväxlar och -korsningar - Korsningskomponenter av gjutet austenitiskt manganstål.
Tabell R8.1 Referenslista mellan SS-EN 15689 Järnvägar - Spår - Spårväxlar och -korsningar - Korsningskomponenter av gjutet austenitiskt manganstål och TMALL 0388 Spårväxel
mangankorsning mottagningskontroll.
Punkt i TMALL 0388
Kapitel i SS-EN 15689
Kommentar
1.2.5 10 Identification and marking
1.3.1 2.2.1
6.1 Materials (liquid chemistry)
Tabell 1 i SS-EN 15689 ska uppfyllas för varje batch.
1.3.2 2.2.2
7.2 Impact bend Utseende på provbit och utförande av prov beskrivs. Provbit ska klara 3 slag med maxdjup på spricka 7 mm.
1.3.3 2.2.3
6.2 Microstructure 7.3 Metallographic examination
Austenitisk struktur och fritt från karbider. Påvisas genom metallografisk eller mekanisk provning.
1.3.4 2.2.4
7.5 Dye penetrant testing Korsning testad enligt SS-EN 571-1 och godkänd enligt SS-EN 1371-1.
1.3.5 2.2.5
8.1.3 Hardness requirement
Gäller för härdad korsning. Hårdhetsmätningar under ytan görs vartannat år.
Minsta hårdhet på farbanan: 321 HBW Minsta hårdhet 5 mm under ytan: 280 HBW 1.3.6
2.2.6
9 Weld reticification of surface discontinuties 9.4 Welding records
Den svetsning som är gjord ska ha testas och dokumenterats samt utförts av godkänd personal.
1.3.7 2.2.7
- Dokumentation, beställning och korsning
kontrolleras.
1.3.8 2.2.8
6.3 Surface conditions Tabell 2 i SS-EN jämförs med SCRATA
jämförelseplattor, referens finns i EN 1370, på icke bearbetade ytor. På bearbetade ytor gäller värden i kapitel 6.3.3.
1.3.9 2.2.9
5 Sample approval Kopia av godkännande av korsningstyp från Trafikverket ska medfölja.
8.4 Montageplats K36773
Montageplats ska vara utformad för att medge byggnation och hantering av spårväxlar så att gällande tillverkningstoleranser uppnås enligt avsnitt 8.7.1 Montageplats.
K36774
Montageplats ska vara anpassad för att kunna uppfylla Trafikverkets krav på miljö, hälsa och säkerhet enligt TDOK 2010:50 Miljöpolicy samt TDOK 2011:118 Säkerhetspolicy.
8.4.1 Krav på byggunderlaget K36776
Tolerans för jämnhet på byggunderlag ska vara:
1. max 2 mm/m i höjdavvikelse i längdled, se figur K8.2.
Figur K8.2 Krav på jämnhet hos byggunderlag för spårväxel, komponent.
2. max 15 mm i höjdavvikelse i längdled räknat som en rak linje från FSK (främre stödrälsskarv) till BKS (bakre korsningsskarv), se figur K8.2.
3. max 2 mm/m i höjdavvikelse i tvärled K36777
Byggunderlagets jämnhet ska dokumenteras på blankett enligt TMALL 0337 Spårväxel Avvägningsprotokoll.
8.5 Prefabricering Förutsättning
Vi prefabricering ingår alltid montage enligt grundutförande och montage enligt tillval då detta valts vid beställning. Övriga delar kommer lösa.
K36779
Prefabricerad spårväxel ska användas vid inläggning av nytillverkad spårväxel.
8.5.1 Grundutförande K36781
Prefabricering ska omfatta punkt 1–9.
1. komplett montage av stålsats för EV och EVR på trä- eller betongsliper, från FSK till BKS.
2. komplett montage av stålsats för EKV, DKV, KRYSSVX och SPK på trä- eller betongsliper, från BKS A-ände till BKS B-ände.
3. alla erforderliga isolerskarvar (ingår i stålsats).
4. lämpliga svetsskarvar.
5. montage av jord- och signalförbindelser.
6. förberedelse jord- och signalanslutningar.
7. montage av omläggningsanordning.
8. montage av växelvärme då växelvärme valts.
9. demontering i lämpliga delar för att möjliggöra transport.
8.5.1.1 Montage omläggningsanordning K36790
"Montage av omläggningsanordning" ska omfatta:
1. Montage av omläggningsanordning
2. Att verifiering sker med lokalt kopplat ställverk samt montage-, apparat och funktionskontroll i tillämpliga delar enligt kapitel 5 i TDOK 2014:0494 Kontrollåtgärder för signaltekniska ytterobjekt vid ibruktagande- och kontrollbesiktning, i dokument TRVINFRA-00018 Banöverbyggnad Spårkomponenter.
Råd
Montering av omläggningsanordning utförs med hjälp av dokumentation enligt nedan:
1. ES-driv se vidare TDOK 2017:0358 Easyswitch handledning.
2. JEA-driv se vidare TDOK 2014:0391 Växeldriv JEA 72 och JEA 73 Montage, underhåll och skötsel.
3. SATT-driv se vidare TDOK 2014:0392 Pneumatiskt växeldriv SATT, Manual för montering och underhåll.
8.5.1.2 Montage Växelvärme K36796
"Montage av växelvärme" ska omfatta:
1. montage av växelvärme.
2. inkoppling i kopplingslådor och mellanmatning.
3. montage av förskruvningar i alla hål där kablar går in i kopplingslådan.
4. blindpropp i hål som inte används.
5. montagekontroll enligt monteringsanvisning.
6. funktionskontroll i form av isolationsmätning då montaget är helt komplett.
Isolationstest utförs med isolationsprovare s.k. megger. Testet utförs genom att kontrollera att isolation finns mellan växelvärmeelementets ledare och dess ytterhölje.
7. funktionskontroll i form av resistansmätning då montaget är helt komplett.
Resistansmätning görs med Ohm-meter av växelvärmeelementets ledare.
Resistansen som mäts ska stämma överens med det värde
växelvärmeleverantören uppgett gäller för aktuell modell av växelvärmeelement.
Råd
Monteringsritning finns angiven på utläggningsritning för respektive växelmodell.
8.5.2 Tillval
8.5.2.1 Montage av Snöskydd K36799
Tillval "Montage av snöskydd" ska omfatta:
1. Komplett montering.
2. Vid behov, anpassning av luckor för modell inklädnad.
3. Uppmärkning av luckor för modell inklädnad.
4. Demontering av de detaljer som inte kan vara förmonterade vid leverans.
Råd
För montering av snöskydd, se vidare TDOK 2013:0653 Spårväxel Snöskydd.
8.5.2.2 Montage av TKK K36793
Tillval "Montage av TKK" ska omfatta:
1. Montage av TKK.
2. En första justering.
3. Montage av originalskydd.
4. Montage-, apparat och funktionskontroll enligt avsnitt 5.1.1 i TDOK 2014:0494 Kontrollåtgärder för signaltekniska ytterobjekt vid ibruktagande- och
kontrollbesiktning.
Råd
Montage och justering utförs enligt kapitel 10 och 11 i TDOK 2014:0397 Spårväxel Tungkontrollkontakt eTKK2 mTKK, Projektering, montering, justering och underhåll.
8.6 Byggnation K36802
Personal som ansvarar för montage och byggande av spårväxel ska ha godkänt resultat av genomförd kurs i ”Montage och byggande av spårväxlar” (Trafikverksskolans kurs BBMBVX) eller motsvarande. Godkänt kursbevis ska kunna uppvisas på Trafikverkets begäran.
K36803
Vid byggnation av spårväxel ska säkerställas att rätt utläggningsritning och ritningsunderlag följs.
8.6.1 Isolerskarv Förutsättning
I nya enkla spårväxlar är isolerskarvarna förmonterade av ståltillverkaren. I sammansatta spårväxlar såsom DKV/EKV förmonteras isolerskarvarna av prefab- leverantören utifrån beställningsunderlaget.
K36806
Komplett monterad isolerskarv av standardlängd får utöver standardplacering monteras enligt punkt 1 till och med 3:
1. ≥ 3 m framför FSK, främre stödrälsskarv 2. Vid BKS, bakre korsningsskarv
3. Vid FKS, främre korsningsskarv. Gäller endast rangerbangårdsväxel i rangerzon Råd
Avståndet 3 m mellan isolerskarv och FSK, främre stödrälsskarv, behövs för att övergångssliprar för övergång mellan vertikalt stående och lutande räl ska få plats.
8.6.2 Övergångssliper K36809
Vid övergång mellan vertikalt stående räl och lutande räl ska övergångsliprar användas.
K36810
Vid användande av övergångssliprar av betong ska följande sliprar användas:
1. Övergångsliper lutning 1:120 2. Övergångsliper lutning 1:60 3. Övergångsliper lutning 1:40
Undantag gäller vid utrymmesbrist då endast en övergångsliper med lutning 1:60 används.
K36811
Vid användande av övergångssliprar av trä ska följande underläggsplattor användas:
1. UPL, underläggsplatta, lutning 1:120 2. UPL, underläggsplatta, lutning 1:60 3. UPL, underläggsplatta, lutning 1:40
Undantag gäller vid utrymmesbrist då endast en övergångsliper med UPL, underläggsplatta med lutning 1:60 används.
8.6.3 Tungkontrollkontakt Förutsättning
Nytillverkade spårväxlar är förberedda för att TKK:er ska kunna monteras. I dessa spårväxlar är glidplattor förberedda för kontaktdon och tungorna är förborrade för montage av magnetdel.
För att TKK:er ska fungera optimalt krävs att alla delar är rätt monterade. Skulle något stift i kontaktdonet inte vara rätt monterat kommer det att leda till störningar, samma sak gäller det fysiska förhållandet mellan magnetdel och kontaktdon.
K36814
Vid montage av TKK ska magnetsdelens centrum placeras enligt punkt 1 eller 2:
1. För modell eTKK2 30 mm från den kant på kontaktdonet som ligger närmast kabelgenomföringen enligt figur K8.11.
Figur K8.11 Magnetdelens placering för eTKK2 i förhållande till kontaktdonet.
2. För modell mTKK centriskt i förhållande till kontaktdonet.
Råd
För fördjupad information om TKK:er se TDOK 2014:0397 Spårväxel
Tungkontrollkontakt eTKK2 mTKK, Projektering, montering, justering och underhåll.
8.6.4 Korsning K36817
Innan korsningsbyte ska det säkerställas att krav enligt punkt 1 till och med 4 är uppfyllda:
1. Sliperskvalitet
2. Ballastens status gällande mängd och renhet 3. Korsningens höjdläge gentemot farräler 4. Spårläge
Undantag gäller vid akut byte av korsning då ev. slipersbyte, ballastbyte, ballastrening, stoppning och riktning kan göras efter inläggning.
Råd
I samband med korsningsbyte bör även befästning samt underlägg och mellanlägg bytas.
K36819
Efter installation ska korsningens höjdläge kontrolleras.
Råd
Kontroll kan exempelvis göras med laserinstrument eller lina.
K36821
Geometrin för enkel korsning ska säkerställas.
Råd
Vid profilering av enkelspetsade korsningar kan specifikt framtagna mallar användas.
Råd
Kontroll av korsnings farbana genomförs efter en första tågpassage, där ett väl utfört byte ger en jämn farspegel med litet slag i överrullningsområdet.
K36823
Korsning som helhet och överrullningsområdet ska slipas inom passage av 50 000–
150 000 bruttoton.
K36824
Korsning med rörlig spets ska slipas innan passage av 1 MBrt.
Råd
Slipning av korsning bör omfatta:
1. Avlägsnande av utvalsning 2. Profilering
3. Finputsning
