N
-
HARRYDA KOHT'{UN
2017-03-06 Kommunens revisorer
Kommunstyrelsen
GRANSKNING AV KOMMUNENS .Å.RSREDOVISNIN G 2016
Kommunens revisorer beslutade den 6 mars 2017 att överlämna granskningen av årsredovisningen 20 I 6 till kommunstyrelsen.
Vår sammanfattande bedömning är att kommunens ekonomiska situation och utveck- ling är god och att kommunen ftir 2016 nåtn eft resultat som klarat kommunallagens balanskrav.
Mål ftir god ekonomisk hushållning innefattar såväl finansiella mål som
verksamhetsmåI. De finansiella målen är helt uppfyllda. Beträffande verksamhetsmålen så bedöms ett av fyra mål vara uppfyllt och tre vara delvis uppfyllda. Vid genomgång av kommunstyrelsens 165 verksamhetsmål bedöms 92,2 procentvarahelt eller delvis uppfyllda. Sammanfattningsvis bedöms således måluppfyllelsen vara god.
I likhet med tidigare år har vi gjort ftiljande noteringar:
Kommunens pensionsåtagande redovisas inte i enlighet med blandmodellen vilket är i strid med KRL 5 kap 4 $.
Kommunen redovisar inte anläggningstillgångar enligt komponentavskrivning, vilket avviker från RKR 1 1.4.
Avseende exploateringsprojekt redovisas intäkter och kostnader i resultat- räkningen ftirst vid slutredovisning, vilket avviker från RKR 18.1.
Vår bedömning är dock att ovanstående avvikelser från gällande lagstiftning och rekommendationer redovisas på ett öppet sätt i årsredovisningen.
FÖR KOMMLINENS REVISORER
a
a
o
6¡;¿¿**-c
I{þrid Duwe
Ordftirande Vice ordftirande
För kännedom
tíll
Kommunfullmäktiges presidium, kommunalråden, kommundirektören, respektive sektorschefer och ekonom ichefen.
Revisionsrapport 2016
Genomförd på uppdrag av kommunens revisorer i Härryda kommun
Härryda kommun
Granskning av bokslut 2016-12-31
1
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 2
2. Måluppföljning och bedömning av god ekonomisk hushållning ... 3
2.1. God ekonomisk hushållning ... 3
2.2. Finansiella mål ... 3
2.3. Verksamhetsmässiga mål ... 4
2.4. Avstämning av balanskravet ... 4
2.5. Bedömning av måluppfyllelsen ... 5
3. Kommentar till resultaträkningen ... 6
3.1. Analys resultaträkning ... 6
4. Kommentar till balansräkning ... 7
4.1. Materiella anläggningstillgångar ... 7
4.2. Exploateringsområden ... 7
4.3. Avsättning för pensioner ... 7
4.4. Fordran på Migrationsverket ... 8
4.5. Övrigt ... 8
2
1. Inledning
Vi har granskat kommunens årsredovisnings resultat- och balansräkningar med nothänvisningar, kassaflödesanalyser, driftsredovisning och investeringsredovisning.
Revisionen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet.
Kommunen följer inte Lag om kommunal redovisning kap 5 § 4, Pensionsutbetalningar.
Kommunen redovisar 624,5 mnkr som avsättning i balansräkningen vilket i enlighet med lagstiftningen istället skall redovisas som en ansvarsförbindelse. Kommunen har i årsredovisningen på ett tydligt sätt upplyst om avsteget mot gällande lagstiftning och även lämnat upplysning om avstegets effekter på resultat- och balansräkning. Kommunens redovisning av pensioner innebär också att årets resultat är 26 mnkr högre redovisat än om lagen efterlevts. Vår bedömning är att den felaktiga redovisningen är av betydande storlek och att räkenskaperna därför inte ger en rättvisande bild, i enlighet med gällande lagstiftning, om inte rättelse sker.
Vår bedömning är att granskat material i övrigt överensstämmer med lagen om kommunal redovisning. Däremot framgår det av årsredovisningen och i denna rapport att kommunen gör ett antal avsteg från Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer. Beaktat detta är ändå vår bedömning att kommunen i allt väsentligt upprättat bokslut och årsredovisning enligt god redovisningssed.
Efter utförd revision avseende räkenskapsåret 2016 lämnas härmed följande bokslutsrapport där de väsentligaste iakttagelserna för en bedömning av kommunens bokslut år 2016 kommenteras. I denna rapport sammanfattas våra väsentligaste iakttagelser från granskningen i avvikelseform. Syftet med rapporten är att uppmärksamma förhållanden som bör åtgärdas samt att ge förslag till förbättringar. Baserat på de revisionsåtgärder som genomförts har inget framkommit som tyder på att det skulle föreligga väsentliga brister i kommunens interna kontroll. Observera att vår granskning av den interna kontrollen inte omfattat en fullständig genomgång i syfte att kartlägga alla tänkbara brister.
Rapporten har lästs av personalen på ekonomiavdelningen.
Granskningen har gjorts med utgångspunkt från det utkast till årsredovisning som erhållits den 27 februari 2017. I årsredovisningen redovisas ett resultat på 118,1 mnkr och ett eget kapital om 740,6 mnkr för kommunen. Motsvarande siffror för koncernen är 143,7 mnkr och 1 201,5 mnkr.
3
2. Måluppföljning och bedömning av god ekonomisk hushållning
2.1. God ekonomisk hushållning
Från och med 2006 gäller för samtliga kommuner att:
Kommunfullmäktige ska fastställa mål för god ekonomisk hushållning
Uppföljning av dessa mål ska göras i delårsrapport och årsredovisning
Kommunens revisorer ska granska och bedöma måluppfyllelsen
Syftet med dessa krav är att politikerna med hjälp av målstyrning och måluppföljning ska styra kommunen mot ändamålsenlighet och effektivitet.
Mål för god ekonomisk hushållning omfattar både finansiella mål och verksamhetsmål. Det är endast av kommunfullmäktige fastställda mål inom ramen för god ekonomisk hushållning som är obligatoriska att utvärdera och bedöma i delårsrapport och årsbokslut. Initialt är det kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen ska utvärdera uppfyllelsen av de mål kommunfullmäktige fastställt. Därefter ska revisorerna på basis av kommunstyrelsens utvärdering samt sin egen granskning av delårsrapport och årsredovisning bedöma uppfyllelsen av de mål som kommunfullmäktige fastställt.
Balanskravet, det vill säga kravet på balans mellan intäkter och kostnader, är centralt för god ekonomisk hushållning. Sett över en inte allt för lång tid måste kommunerna och landstingen ha balans mellan intäkter och kostnader för att nå en god ekonomisk hushållning. Avstämning av balanskravet ska göras i delårsrapport och årsredovisning.
I kommunens årsredovisning framgår vilka finansiella och verksamhetsmässiga mål som ska bidra till att god ekonomisk hushållning uppnås. Dessa mål är de två finansiella mål samt fyra verksamhetsmål som kommunfullmäktige fastställt. Kommunen gör i årsredovisningen en analys av kommunfullmäktiges sex mål och gör bedömningen de två finansiella målen uppnås samt att ett verksamhetsmål uppnås och tre delvis uppnås. Kommunen gör bedömningen att kommunen har en god ekonomisk hushållning.
2.2. Finansiella mål
Två finansiella mål anges i budget för 2016:
Soliditetsnivån ökar med en procentenhet per år
Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader
Av årsredovisningen framgår att soliditetsnivån ökat med två procentenheter under 2016.
Vidare framgår att resultatet är 6,5 procent av verksamhetens nettokostnader. De två finansiella målen är därmed uppfyllda.
4
2.3. Verksamhetsmässiga mål
Kommunfullmäktige har antagit fyra verksamhetsmässiga mål. I årsredovisningen finns en uppföljning av samtliga dessa mål samt en bedömning av måluppfyllelsen. Bedömningen görs utifrån en tregradig skala (uppfyllt, delvis uppfyllt och ej uppfyllt).
Av årsredovisningen för 2016 framgår att nedanstående mål uppfylls:
Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform.
Av årsredovisningen för 2016 framgår att nedanstående tre verksamhetsmål delvis uppnås:
Bostadsbyggandet utformas så att en befolkningsökning på cirka 1,5 % kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer.
Av årsredovisningen framkommer att 140 bostäder färdigställdes under 2016 vilket är färre än planerat. För att nå en befolkningsökning om 1,5 procent behövs en årlig produktion av om cirka 200 bostäder. Befolkningsökningen under 2016 uppgick till 1,2 procent.
Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet.
Enligt årsredovisningen har behörigheten till gymnasiet ökat något under året. Vidare ökade andelen elever med betyg i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet ökade inom grundskolan. Andelen elever som tar studentexamen inom fyra år är enligt årsredovisningen hög i förhållande till andra kommuner men har minskat något.
Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov.
Av årsredovisningen framkommer att av de äldre som beviljats plats på särskilt boende har alla utom fyra erbjudits plats inom tre månader. För personer med funktionsnedsättning har nio personer inte kunnat få sitt boendebeslut verkställt inom ramen för tre månader men även här har flertalet erhållit ett erbjudande.
2.4. Avstämning av balanskravet
Det lagstadgade balanskravet innebär att de löpande intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna. Vid avstämning av balanskravet får realisationsvinster inte medräknas.
Avstämning mot balanskravet:
Mnkr 2016
Årets resultat enligt resultaträkningen 118,1 Justering för realisationsvinster
Pensionsförpliktelser intjänade före 1998
- -26,0
Positivt balansresultat 92,1
5
2.5. Bedömning av måluppfyllelsen
Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 a §, granskat om resultatet är förenligt med kommunfullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Vi kan konstatera att det finns en uppföljning av samtliga kommunfullmäktiges sex mål i årsredovisningen. Kommunen gör i årsredovisningen en analys av dessa mål och gör bedömningen att de två finansiella målen uppnås samt att ett verksamhetsmål uppnås.
Övriga tre verksamhetsmål uppnås delvis. Kommunens bedömning är att kommunen har en god ekonomisk hushållning. Vi bedömer, utifrån avrapporteringen i årsredovisningen, att resultatet i allt väsentligt är förenligt med de mål som kommunfullmäktige fastställt. Vi delar kommunens bedömning att god ekonomisk hushållning uppnåtts. Vi noterar dock att tre av fyra verksamhetsmässiga mål endast är delvis uppfyllda.
Vi kan konstatera att kommunen uppfyller balanskravet.
6
3. Kommentar till resultaträkningen
3.1. Analys resultaträkning
Resultaträkningen har granskats utifrån vår genomgång av väsentliga rutiner, kontoanalyser, verifikationsgranskning samt jämförelse mot utfall föregående år och budget.
Kommunen redovisar ett resultat för 2016 om 118,1 mnkr, vilket är 46,7 mnkr högre än budget 2016. Den positiva budgetavvikelsen är till väsentlig del hänförlig till överskott inom verksamheterna Utbildning och Kultur med 24,5 mnkr och Finans med 20,2 mnkr.
Kommunen beskriver i årsredovisningen, vilket även vi kan konstatera, att avvikelsen inom Utbildning och Kultur främst hänförs till färre barn och elever inom för- och grundskolan än planerat. Det finns även ett överskott inom köpta och sålda utbildningsplatser för gymnasieskolan. Beträffande överskottet inom Finans är det främst hänförligt till lägre finansiella kostnader för kommunens upplåning och pensionsskuld samt tillfälligt statsbidrag för flyktingar och byggbonus från Boverket.
7
4. Kommentar till balansräkning
4.1. Materiella anläggningstillgångar
Enligt rekommendationen ska komponentavskrivning tillämpas när olika komponenter i en anläggningstillgång har väsentligt olika nyttjandeperioder. Kommunen tillämpar från och med 2016 komponentavskrivning för fastigheter anskaffade efter 2004. Den ekonomiska effekten av tillämpningen är för 2016 positivt med 8 mnkr, varav cirka 1 mnkr avser lägre avskrivningar och resterande del är en förflyttning från drift till investering såsom komponent.
För att uppfylla RKR:s rekommendation fullt ut kvarstår för kommunen att införa komponentavskrivning för gator och vägar. Kommunen upplyser själva om avsteget i årsredovisningen och enligt uppgift planeras en fullständig tillämpning av komponentavskrivning från och med 2017.
Kommunen har under året genomfört en översyn av befintliga anläggningstillgångar.
Översynen har föranlett att anläggningar till ett bokfört värde om 16,7 mnkr utrangerats och belastat årets resultat. Utrangeringarna avser ett antal äldre anläggningar inom gata och vägar där kommunen bedömt angiven nyttjandeperiod som för hög eller där identifiering av anläggningen inte kunnat ske.
Vi har i vår rapportering från löpande granskning rekommenderat kommunen att införa en rutin för löpande inventering av väsentliga anläggningstillgångarna samt att årligen utföra en dokumenterad analys och bedömning av nedskrivningsbehov och fastställda nyttjandeperioder. Detta för att säkerställa att tillgångarna existerar och är upptagna till ett rättvisande värde.
4.2. Exploateringsområden
Exploateringstillgångar uppgår till 85,4 mnkr i årsbokslutet. Kommunens bedömning är att inget nedskrivningsbehov föreligger för dessa projekt.
Kommunen redovisar intäkter och kostnader i resultaträkningen först när ett exploateringsprojekt slutredovisas. Hanteringen avviker från RKR 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar och RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar samt RKR:s vägledning för markexploatering. Av dessa framgår att försäljning av mark ska redovisas i resultaträkningen direkt i anslutning till försäljningen. Kommunen upplyser själva om avsteget i årsredovisningen.
4.3. Avsättning för pensioner
Pensionsskulden ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket innebär att endast pensioner intjänade från 1998 ska skuldföras. Tidigare intjänade pensioner ska tas upp som ansvarsförbindelse och inte
8 skuldredovisas i balansräkningen. Från och med 2004 så redovisar kommunen hela pensionsförpliktelsen i balansräkningen. Denna hantering är därmed inte i linje med den kommunala redovisningslagen. Kommunen har i årsredovisningen på ett tydligt sätt upplyst om avsteget mot gällande lagstiftning och även lämnat upplysning om avstegets effekter på resultat- och balansräkning. Vår bedömning är att den felaktiga redovisningen är av betydande storlek och att räkenskaperna därför inte ger en rättvisande bild, i enlighet med gällande lagstiftning, om inte rättelse sker.
4.4. Fordran på Migrationsverket
Kommunen har i årsbokslutet en fordran på Migrationsverket om 66,5 mnkr, vilket är 35,5 mnkr högre än 2015 (31 mnkr). Kommunen har i samband med bokslutsarbetet gått igenom återsökta kostnader för att säkerställa att fordran inte är för högt upptagen. Som stöd för sina antaganden har tidigare historik över återbetalning använts. Kommunen bedömer i dagsläget fordran på Migrationsverket som säker.
Gällande de flyktingbidrag kommunen erhåller från Migrationsverket för etableringsstöd sker ingen periodisering. Istället intäktsförs bidraget i samband med utbetalning.
Hanteringen avviker från RKR 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar.
Kommunen upplyser själva om avsteget i årsredovisningen och uppskattar för högt intäktsfört belopp till ca 2 mnkr.
4.5. Övrigt
Kommunen lämnar under rubriken övrigt i årsredovisningen en upplysning om träffad överenskommelse med Sverigeförhandlingen. Mölnlycke ska därigenom garanteras ett centralt stationsläge längs Götalandsbanan mot att kommunen bygger 2 950 bostäder före år 2035. Överenskommelsen bygger på att kommunen medfinansierar den nya järnvägen med 90 mnkr och förskottsbetalar 36,5 mnkr. Förskottsbetalade medel ska sedan återbetalas i takt med att de 2 950 bostäder kommunen förbundit sig att leverera är färdigställda. Det finns i dagsläget inget formaliserat avtal för överenskommelsen.
Göteborg den 6 mars 2017
Hans Gavin Marcus Gustafson
Auktoriserad revisor och Certifierad kommunal revisor Certifierad kommunal revisor Ernst & Young AB
Ernst & Young AB
