Har anställningsformen någon effekt på hälsan?

(1)

AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV

Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Psykologi

Personal- och arbetslivsprogrammet

Handledare: Lars Eriksson Examinator: Johan Willander

2020

Meya Ghazal Borg & Karin Larsson

Har anställningsformen någon effekt på

hälsan?

(2)

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns någon skillnad i självskattad hälsa hos arbetstagare med en tidsbegränsad anställning respektive tillsvidareanställning, samt om det fanns någon skillnad i självskattad hälsa mellan yngre och äldre beroende på

anställningsform. Urvalsgrupperna var timanställda samt tillsvidareanställda på en enhet för vård och omsorg i en kommunal verksamhet. Deltagarna i båda urvalsgrupperna var kvinnor och män i åldrarna 20–69 år. Enkäten i föreliggande studie utformades i Google Forms och bygger på delar av the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) som mäter hälsa och olika dimensioner av den psykosociala arbetsmiljön. Enkäten skickades ut till 1013 timanställda samt 200 tillsvidareanställda och resulterade i sammanlagt 74 enkätsvar, 51 svar från gruppen timanställda samt 23 svar från tillsvidareanställda. Det sammantagna resultatet visade ingen signifikant skillnad i självskattad hälsa mellan tillsvidareanställda och

timanställda, däremot visade analysen en signifikant skillnad i hälsa och anställningsform med ålder som oberoende variabel där yngre i gruppen timanställda påvisar sämre skattad hälsa.

Nyckelord: Psykosocial arbetsmiljö, hälsa och tidsbegränsad anställning, vård och omsorg

(3)

Title: Does the form of employment have any effect on health?

Abstract

The purpose of this study was to examine whether there was any difference in perceived health among temporary employees and permanent employees, and whether there was any difference in health between younger and older workers depending on the type of

employment. The sample was hourly employees and permanent employees working for a health care unit in a communal organization. The participants in both selection groups were women and men in the ages between 20-69 years. The survey in the present study was constructed in Google Forms and was based on parts of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) that measured health and different dimensions of the psychosocial work environment. The survey was distributed to 1013 hourly employees and 200 permanent employees. The survey generated a total of 74 responds, 51 responds from the selection group hourly employees and 23 responds from employees with a permanent contract. The result all together showed that there was no difference in perceived health between hourly and

permanent employees, however the analyses did show that there was a difference in perceived health between these two types of employment when adding age as an independent variable.

Keywords: Psychosocial work environment, health and temporary employment, healthcare.

(4)

Förord

Vi vill börja med att rikta ett stort tack till vår kontaktperson på organisationen samt till alla deltagare som trots den påfrestande situationen under covid-19 har tagit sig tid att medverka i vår studie, utan ert deltagande hade studien inte varit genomförbar. Vi vill även tacka vår handledare Lars Eriksson på Högskolan i Gävle för ett bra stöd under arbetets gång.

Gävle, maj 2020

Meya Ghazal Borg & Karin Larsson

(5)

1 Introduktion

Människor spenderar generellt sett mycket tid på arbetsplatsen, därmed har arbetslivet en stor betydelse för hälsan (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Enskilda individers hälsa påverkas delvis av den fysiska arbetsmiljön men även av psykosociala arbetsmiljöfaktorer som bland annat arbetstillfredsställelse, anställningstrygghet och anställningsform.

Anställningsform syftar till osäkra anställningsformer som oftast är tidsbegränsade och karaktäriseras av lägre grad av ekonomisk och social trygghet (Underhill & Quinlan, 2011).

Osäkra anställningsformer har ökat de senaste årtionde och blivit en alltmer förekommande företeelse på arbetsmarknaden runtom i västvärlden (Clark, Lewchuk, De Wolff, & King, 007; Moscone, Tosetti, & Vittadini, 2016). Studier tyder på att osäkra anställningsformer medför sämre anställningsvillkor som i förlängningen kan få en negativ effekt på individers fysiska och psykiska välbefinnande (Moscone et al., 2016).

Osäkra anställningar har ökat delvis som en effekt av att arbetsmarknaden har blivit alltmer globaliserad och genomgått större förändringar, både ekonomiska och tekniska. Detta har resulterat i ökad konkurrens mellan organisationer som ställer högre krav på flexibilitet och att snabbt kunna anpassa sina strategier för marknad och personal utifrån omvärldens krav (Moscone et al., 2016; Scott-Marshall & Tompa, 2009; Silla, De Cuyper, Gracia, Peiró & De Witte, 2008). Följden av detta har bland annat inneburit att organisationer har frångått de traditionella tillsvidareanställningarna till mer flexibla anställningsformer (Lykke Nielsen et al., 2019).

Anställningsformer

Enligt svensk arbetslagstiftning finns i regel två huvudgrupper av anställningsformer;

tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar, båda formerna regleras i respektive arbetsgivares kollektivavtal eller i Lagen om anställningsskydd (LAS, SFS 1982:80). En tillsvidareanställning upphör inte automatisk utan sägs upp av antingen den anställde eller arbetsgivaren, arbetstiden är i regel heltid men kan även vara avtalad på deltid.

Tidsbegränsade anställningar förekommer i olika former, gemensamt för dessa är att de upphör efter en viss tid. Tidsbegränsade anställningar är mer vanligt bland kvinnor än män, ungefär 25 % av kvinnorna har en tidsbegränsad anställning jämförelsevis 17 % av männen.

Över 40 % av alla tidsbegränsade anställningar är inom sektorerna för sociala tjänster (LO, 2017). Tillsvidareanställning har länge varit normen för anställningar på den svenska

arbetsmarknaden. Enligt LAS (1982:80) är huvudregeln att anställningar ska gälla tills vidare,

(6)

2 dock lämnar lagen utrymme för avtal om tidsbegränsade anställningsformer vilket tillåter arbetsgivare att kringgå huvudregeln (Statistiska Centralbyrån [SCB], 2020).

Begreppet tidsbegränsade anställningsformer innefattar olika typer av anställningsformer som varierar i grad av trygghet, detta innefattar bland annat; vikariat, säsongsanställda samt tim- och behovsanställda (SCB, 2020). Gemensamt för dessa anställningsformer är bland annat större osäkerhet och lägre förutsägbarhet (Näringsdepartementet, 2002).

Under 2019 utgjorde tidsbegränsade anställda enligt Statistiska Centralbyrån (SCB, 2020) 16,6 % av alla anställda på den svenska arbetsmarknaden, vilket motsvarar 766 000 personer.

Omfattningen av tidsbegränsade anställda varierar mellan olika sektorer, branscher samt mellan åldersgrupper. Yngre personer i åldrarna 15–24 år är överrepresenterade bland personer med tidsbegränsade anställningar (SCB, 2020). I en studie av Vancea och Utzet (2016) förklarar de att yngre oftast hamnar i tidsbegränsade anställningar på grund av att de generellt sett saknar arbetslivserfarenhet som underlättar inträdet till arbetsmarknaden. Vidare förklarar Vancea och Utzet (2016) att detta leder till att denna målgrupp blir särskilt utsatta för dessa anställningsformer och den otrygghet som de medför.

Tidsbegränsade anställningar karaktäriseras av osäkra anställningsvillkor samt lägre grad av anställningstrygghet (Kalleberg, 2009). Flera studier har undersökt huruvida anställningsotrygghet leder till ohälsa samt konsekvenserna av anställningsotrygghet (De Witte, 1999; Hellgren et al., 1999; Urbanaviciute et al., 2019; Sverke et al., 2002).

Anställningstrygghet kan definieras som en känsla av oro för arbetets framtida existens. Det är en varaktig känsla av osäkerhet inför framtiden (Hellgren et al, 1999). Hellgren et al (1999) beskriver anställningsotrygghet som en stressfaktor som kan leda till fysiska samt psykiska besvär som kan ta sig i uttryck även utanför arbetsplatsen. Hellgren et al (1999) menar att långvariga problem med stress och sömnproblem som anställningsotrygghet kan medföra kan i förlängningen påverka hälsan negativt.

Som tidsbegränsat anställd begränsas rättigheterna på arbetsplatsen avsevärt och kan innebära en ökad otrygghet i jämförelse med en tillsvidareanställning exempelvis genom försämrad rätt till sjukersättning och betald semester. Under senare år har tryggheten

försämrats på ett flertal punkter, framförallt för yngre personer där det tar allt längre tid att få en tillsvidareanställning (LO, 2013). Timanställning är en anställningsform där den anställde kallas in vid behov, antingen genom att bli uppringd av arbetsgivaren eller genom att själv kontakta arbetsgivaren när arbetstagaren finns tillgänglig. Oftast förekommer dessa

anställningar vid arbetstoppar, vid tillfälliga personalförstärkningar eller när ordinarie personal behöver ersättas (SCB, 2020). Det finns ingen garanterad arbetstid utan ersättning

(7)

3 för arbete sker per timme. En tidsbegränsad anställning kan för många innebära att leva i oro, att vara tillgänglig och dessutom uppleva en ekonomisk otrygghet. Anknytningen till

arbetsplatsen är oftast svag och att ha koll på rättigheter kan svårt. Det finns ingen självklarhet att ta del av kollektivavtalen i form av löneökning, förmåner och annan trygghet (Kommunal, 2020).

Studiens inriktning

Studien fokuserar på timanställda inom vård och omsorg då den anställningsformen rapporteras vara en av de mest förekommande formerna av tidsbegränsade anställningar på den svenska arbetsmarknaden (SCB, 2020). Den aktuella yrkesgruppen vård och omsorg har det högsta antalet tidsbegränsade anställningar SCB, 2020) och har generellt sett en krävande fysisk såväl som psykosocial arbetsmiljö som innebär en ökad risk för ohälsa (Cheng, 1991).

Många yngre arbetar som timanställd inom området vård och omsorg och enligt forskningen är det större risk för yngre att hamna i en osäker anställning (Vancea & Utzet, 2016).

Utvecklingen av tidsbegränsade anställningar fortsätter att öka i samband med förändringar på arbetsmarknaden. Människor väljer en tidsbegränsad anställning av olika anledningar. Hur detta påverkar hälsan beror till stor del på individens livssituation, det vill säga tillgång till socialt stöd, den ekonomiska situationen samt andra ekonomiska förmåner (Clark et al., 2007). Forskning visar på att tidsbegränsade anställningar överlag leder till sämre självskattad hälsa samt lägre grad av arbetstillfredsställelse (Kalleberg, 2009). Risken för sämre hälsa ökar med att otryggheten förlängs över tiden samt att hälsan hos kvinnor och yngre personer påverkas negativt av dessa anställningsformer (Clarke et al., 2007; Vancea &

Utzet, 2016; Pirani & Salvini, 2014).

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad i självskattad hälsa hos arbetstagare med en timanställning respektive tillsvidareanställning, samt om det finns någon skillnad i hälsa beroende på ålder och anställningsform.

Frågeställning.

F1. Finns det någon skillnad i självskattad hälsa hos arbetstagare med en timanställning respektive tillsvidareanställning?

F2. Finns det någon skillnad i självskattad hälsa beroende på ålder och anställningsform?

Hypoteser:

H1: Timanställda mår sämre i jämförelse med tillsvidareanställda.

H2: En timanställning leder till sämre hälsa hos yngre.

(8)

4 Metod

Studien genomfördes på en bemanningsenhet för vård och omsorg på en offentlig förvaltning i en kommun i Mellansverige. Det primära syftet var att undersöka skillnad i hälsa beroende på anställningsform.

Deltagare och urval

Genom ett obundet slumpmässigt urval skickades en webbaserad enkät ut till två urvalsgrupper; 1013 timanställda samt 200 tillsvidareanställda som är verksamma inom samma arbetsområde. Kriterierna för urvalet var att deltagarna skulle ha en pågående timanställning eller tillsvidareanställning. Av 1013 timanställda valde 51 personer att delta, vilket gav en svarsfrekvens på 5%. Av 200 tillsvidareanställda deltog 23 personer vilket resulterade i en svarsfrekvens på 11,5%. Efter genomförda analyser av enkätsvaren framgick det att urvalsgruppen timanställda genererade 51 fullständiga enkätsvar där 39 (76,5%) av deltagarna var kvinnor och 12 (23,5%) av deltagarna var män. Åldersspannet för deltagarna i urvalsgruppen timanställda låg mellan 20–69 år. Medelålder i gruppen timanställda var 44 år och i gruppen tillsvidareanställda var 53 år. I åldersgrupperna ung och äldre var medelvärdet för timanställda ung 32 år och äldre 58 år. För tillsvidareanställda var medelvärdet i gruppen ung 44 år och äldre 59 år.

Urvalsgruppen tillsvidareanställda genererade 23 fullständiga enkätsvar där 21 (91,4%) av deltagarna var kvinnor, 1 man (4,3%) samt 1 annat (4,3%). Deltagarna i urvalsgruppen tillsvidareanställda befann sig i åldersspannet 41 - 62 år. I rapporten presenteras

åldersgrupper som ung eller äldre (se tabell 1).

Tabell 1

Antal respondenter i % som tillhör respektive åldersgrupp, samt medelvärde i ålder

Åldersgrupper: Timanställda (N=51) Tillsvidareanställd (N=23) Timanställda (M) Tillsvidareanställda (M) 20 - 45 år (Ung) 53% 22% 32 år 44 år

46 - 69 år (Äldre) 47% 78% 58 år 59 år

Material och mätinstrument

En kvantitativ metod användes då studien utgick från att undersöka huruvida det förelåg någon skillnad i självskattad hälsa mellan timanställda respektive tillsvidareanställda. För att kunna mäta om anställningsformen har någon inverkan på hälsan utformades en webbaserad enkät i Google Forms. Enkäten bestod av 30 frågor varav 6 grundfrågor om bland annat kön, ålder, befattning (bilaga 1). Enkäten bygger på delar av the Copenhagen Psychosocial

(9)

5 Questionnaire ll (COPSOQ, 2019) ett validerat mätinstrumentet som mäter psykosociala arbetsmiljön utifrån olika dimensioner (Berthelsen, Hakanen, & Westerlund, 2018; COPSOQ ll Sverige, 2019). Varje dimension består av flera skalor samt tillhörande frågor som mäter olika aspekter av den psykosociala arbetsmiljön.

Studien hade inledningsvis en tredje frågeställning som syftade till att undersöka huruvida andra aspekter i den psykosociala arbetsmiljön kan påverka hälsan, men efter diskussion valdes denna frågeställning bort då den inte tillförde något för studien. Enkäten i studien bygger därmed på fem dimensioner som utformades för att undersöka delaktighet, arbetstillfredsställelse, hälsa och välbefinnande samt relationen mellan privatliv och arbetsliv.

Efter modifiering av studiens frågeställningar låg fokus på dimensionen hälsa och välbefinnande för att kunna besvara studiens två primära frågeställningar.

Första och sista frågorna i mätinstrumentet var utformade som öppna svarsalternativ.

Övriga frågor var utformade med antingen fyra eller fem svarsalternativ, där deltagarna fick välja det alternativ som bäst motsvarade deras individuella uppfattning. För varje enskild fråga i respektive dimension tilldelas en score eller poäng (bilaga 2). För frågor med fem svarsalternativ tilldelades ett poäng mellan 0 – 25 – 50 – 75 – 100, för frågor med fyra svarsalternativ tilldelades poäng mellan 0 – 33,3 – 66,6 – 100 (COPSOQ ll Sverige, 2020). I enkäten som skickades ut till deltagarna med en timanställning tillkom en fråga (fråga 29) som syftade till att få en förståelse för vad respondenten avser med sin timanställning.

Poängen skattades olika beroende på dimension. Frågor inom dimensionen hälsa och välbefinnande innebar höga poäng sämre skattad hälsa. I enstaka fall var frågorna omvända i förhållande till andra frågor inom samma dimension, det vill säga att ett lågt poäng för en specifik fråga innebar en bättre skattning medan andra frågor inom samma dimension skattades bättre med ett högt poäng (COPSOQ ll Sverige, 2020). Omvända frågor räknades om i tabellen (se bilaga 2) för att få samma poängberäkning.

Tillvägagångssätt

Den aktuella organisationen kontaktades inledningsvis via mejl där en förfrågan om deltagande samt beskrivning av undersökningsämne skickades ut. Därefter bestämdes träff med kontaktpersonen på organisationen för en mer utförlig beskrivning av studien. Efter godkännande från kontaktpersonen utformades enkäten i Google forms samt ett missivbrev som innehöll relevant information till deltagarna gällande studien, studiens syfte samt etiska aspekter (bilaga 3). Innan enkäten samt missivbrev skickades ut hade vi ytterligare ett möte med två chefer på verksamheten där en genomgång av studiens samtliga moment redovisades mer i detalj, bland annat det tidigare utformade PM:et, missivbrev och enkät. Tillsammans

(10)

6 diskuterades eventuella problem som kunde uppstå, urvalsmetod samt eventuella

korrigeringar som var nödvändiga att göra.

Enkäten sändes ut av oss studenter som en elektronisk enkät via mejl. Efter en vecka skickades en påminnelse ut.

Design och Dataanalys

Studien bygger på en mellanpersonsdesign, det vill säga två urvalsgrupper (Darcey &

Reidy, 2017) timanställda som utgör experimentgruppen samt en kontrollgrupp som utgörs av tillsvidareanställda.

Studien syfte var att undersöka om det förelåg eventuella skillnader i hälsa beroende på anställningsform, där den oberoende variabeln var anställningsform samt åldersgrupp och beroende variabeln respondenternas skattning av sin hälsa.

Ett t-test genomfördes för att se om det fanns någon skillnad i hälsa beroende på anställningsform. Ytterligare ett t-test genomfördes för att undersöka om det förelåg någon skillnad i hälsa och ålder beroende på anställningsform. Den insamlade data analyserades med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS statistics 24.

Forskningsetiska överväganden

På grund av studiens känslighet i frågor om hälsa framgick det tydligt för deltagarna vad studiens syfte var samt etiska aspekter genom ett missivbrev. Missivbrevet (se bilaga 3) upprättades i samband med enkäten och bifogades skriftligt i den inledande delen av enkäten.

I missivbrevet framgick det att deltagandet är frivilligt, anonymt, att allt material hanteras konfidentiellt samt att deltagarnas medverkan är helt frivillig och kan avbrytas om de så önskar i enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2002).

Resultat

För att besvara studiens två frågeställningar analyserade resultatet i form av två separata t-test. Testet mäter skillnaden mellan grupperna ung och äldre och deras självskattade hälsa i respektive urvalsgrupp timanställd och tillsvidareanställd.

Frågeställning 1

Resultatet på frågeställningen om det finns någon skillnad i självskattad hälsa beroende på respondentens anställningsform, i detta fall timanställd eller tillsvidareanställd. Ett t-test med oberoende mätning visade det inte på något signifikant värde, därmed kunde vi inte påvisa någon skillnad i självskattad hälsa mellan timanställda och tillsvidareanställda, t(72) = .574, p = .568. Utifrån frågeställningen bestämdes en dubbelriktad hypotes, signifikansnivån är p<.05. Medelvärdet hos tillsvidareanställda är M= 470.65 och hos timanställda M=435.29.

(11)

7 Standardavvikelse (SD) för tillsvidareanställda var 216,067 och för timanställda var 257,156 (Se tabell 2).

Tabell 2

T-test, skillnad i självskattad hälsa beroende på anställningsform

Variabler N M SD F Sign. t df Timanställd 51 435.29 257,156 .634 .428* .574 72 Tillsvidareanställd 23 470.65 216,067

*Not. ej signifikant vid p=.428

Frågeställning 2

Frågeställning 2 syftade till att undersöka om det finns någon skillnad i självskattad hälsa beroende på ålder och anställningsform. Enligt vår undersökning kan vi bekräfta H2 att yngre mår sämre i en timanställning än äldre (Se tabell 3). Yngre i gruppen timanställda mår generellt sämre och har betydligt högre medelvärde, M=557 på testet där högre poäng

förklaras av sämre skattad hälsa medan äldre har ett medelvärde på M=298. Skillnaden mellan gruppen är signifikant p<=.001, vilket påvisar att det finns en skillnad mellan grupperna.

Tillsvidareanställda har ingen signifikant skillnad mellan åldersgrupperna då p<=.904.

Medelvärdet i grupperna är M=460 för yngre och M=473 för äldre, vilket inte visar någon större skillnad i skattad hälsa. För standardavvikelse (SD) se tabell 3.

Tabell 3

T-test, självskattad hälsa i respektive åldersgrupp (ung/äldre) för timanställda och tillsvidareanställda

Variabler N M SD df Sign. (2-tailed)

Timanställd

Ung 27 557 254,178 47 .000*

Äldre 24 298 183,107

Tillsvidareanställd

Ung 5 460 100,602 21 .904

Äldre 18 473 238,998

* Statistisk signifikant p <.001.

I enkätsvaren för gruppen timanställda framgick det att 62 % har sin timanställning som den huvudsakliga sysselsättningen medan 14 % menar att det är ett extra arbete utöver den huvudsakliga sysselsättningen. De flesta känner en delaktighet i en gemenskap på sin

arbetsplats, trots detta så överväger över 66 % att söka nytt arbete. 42 % känner sig motiverad i sitt arbete och 64% anser att arbetsplatsen har stor betydelse för dem. 50 % av de som svarat

(12)

8 menar att de trivs bra som timanställd och ser en frihet i att själv bestämma. Nedan följer diskussion utifrån studiens två frågeställningar.

Diskussion

Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i självskattad hälsa mellan timanställda respektive tillsvidareanställda samt om hälsa skiljer sig mellan

åldersgrupper beroende på anställningsform. Resultatet påvisar att vi kan förkasta H1, men inte H2. Vi kunde inte påvisa någon signifikant skillnad i skattad hälsa mellan timanställda och tillsvidareanställda. Däremot påvisades en signifikant skillnad i självskattad hälsa i

förhållande till åldersgruppen ung/äldre, där yngre skattar sin hälsa betydligt sämre.

Resultatdiskussion

Tidsbegränsade anställningar ökar dels som ett resultat av att arbetsmarknaden har blivit globaliserad, vilket i förlängningen innebär att arbetsmarknaden ställer högre krav på arbetsgivare att anpassa företag till mer flexibla arbets- och anställningsformer (Moscone et al., 2016; Scott-Marshall & Tompa, 2009; Silla, De Cuyper, Gracia, Peiró & De Witte, 2008).

Enligt svensk lagstiftning ska en anställning gälla tillsvidare, men på grund av förändringar på arbetsmarknaden, har lagstiftningen öppnat upp för mer flexibla anställningsformer (LAS, SFS 1982:80). Tidigare studier visar på att tidsbegränsade anställningsformer kan ha en negativ effekt på hälsan, och att det är framförallt yngre personer hamnar i osäkra

anställningar (Clarke et al., 2007; Kalleberg, 2009; Moscone et al., 2016; Vancea & Utzet, 2016).

Frågeställning 1. Resultatet i föreliggande studie påvisade dock ingen signifikant skillnad i självskattad hälsa mellan timanställda respektive tillsvidareanställda som gav stöd till H1 samt tidigare forskning. Däremot visade resultatet att gruppen tillsvidareanställda i den aktuella studien har ett högre medelvärde vilket indikerar på att de skattar sin hälsa något sämre än timanställda. Resultatet kan förklaras av att personal inom vård och omsorg generellt har en hög arbetsbelastning med obekväma arbetstider, personalbrist och fysisk belastning (Arbetsmiljöverket, (AV), 2018; Cheng 1991). Cheng (1991) förklarar att personal inom vården har krävande arbetsuppgifter samt en krävande fysisk och psykosocial

arbetsmiljö som kan leda till utbrändhet, emotionell utmattning samt depression. Detta kan vara en möjlig anledning till att gruppen tillsvidareanställda skattade sin hälsa sämre än timanställda. Ytterligare en förklaring till resultatet kan vara att det skiljer sig i hur yngre och äldre skattar sin hälsa, dessutom kan andra faktorer väga in i resultatet. I denna studie kan med stor sannolikhet den rådande pandemin ha påverkat svaren och bidragit till att fler

(13)

9 tillsvidareanställda skattar sin hälsa sämre då arbetstrycket har varit högt och pressat inom vårdyrket.

Frågeställning 2. Forskning visar på att yngre personer har en högre tendens att hamna i osäkra anställningar och att de oftast mår sämre (Clarke et al., 2007; Vancea & Utzet, 2016).

I föreliggande studie skattade yngre personer i gruppen timanställda sin hälsa sämre än äldre personer med samma anställningsform, så pass mycket att värdena var signifikanta och vi kan anta att H2 är sann. Yngre timanställda mår generellt sämre än äldre. Resultatet kan förklaras av att det finns olika anledningar till att människor väljer en tidsbegränsad anställning.

Personer som har ett mål med sin timanställning som exempelvis strävar efter en

tillsvidareanställning har lättare att hantera tillfällig negativa hälsokonsekvenser än de som upplever en osäkerhet kring sin arbetssituation (Clarke et al., 2007). Yngre personer har en högre tendens att hamna i en tidsbegränsad anställning och dessa karaktäriseras av sämre anställningsvillkor samt högre grad av anställningsotrygghet (Kalleberg, 2009; Vancea &

Utzet, 2016). Anställningsotrygghet är en varaktig känsla av otrygghet för framtiden, detta kan leda till fysiska samt psykiska besvär som kan få långtgående effekter på hälsan (Hellgren et al, 1999). Den ekonomiska otryggheten som en timanställning innebär samt stressen att ständigt vara tillgänglig för arbetspass kan ha en mer negativ inverkan på yngre än äldre.

En analys som genomfördes av fritext svaren i enkäten visade på att många av de äldre deltagarna upplever det som en fördel att arbeta som timanställd i kombination med pensionen. Anledningen till detta kan bero på att anställningen inte är deras huvudsakliga inkomstkälla, men även då den specifika målgruppen arbeta utifrån egna behov och känner därmed att de har mer kontroll över den egna situationen. Människor väljer en tidsbegränsad anställning av olika anledningar, effekten av anställningen upplevs olika beroende på graden av socialt stöd, ekonomisk trygghet samt andra ekonomiska förmåner som personen har tillgång till (Clarke et al, 2007). Clarke et al., (2007) menar att det är lättare för personer som har ett utökat socialt nätverk samt en ekonomisk trygghet utanför arbetet att hantera

påfrestningar som en osäker anställning kan innebära.

Förslag på vidare studier

Kvinnor är överrepresenterade i tidsbegränsade anställningar, särskilt inom vård och omsorg (SCB, 2020). Vår undersökning styrker att kvinnorna är överrepresenterade inom området välfärd, dock kunde vi inte göra någon rättvis jämförelse i skillnad av hälsa då vi inte fick tillräckligt många svar från det manliga könet.

Inom det valda området skulle det vara intressant att undersöka vidare hur

könsfördelningen ser ut, vad som gör att kvinnor främst hamnar i tidsbegränsade anställningar

(14)

10 samt koppla till obetalt arbete och lönebilden. Då det inom vård och omsorg fortfarande finns en segregering där kvinnor är överrepresenterade, men även arbetstagare med utländsk härkomst. Kvinnor har generellt sett oftare tidsbegränsade anställningar som exempelvis behovsanställning och vikariatsanställning. Det saknas än idag kunskap om

hälsokonsekvenserna framförallt av tidsbegränsade anställningar (Hammarström & Hensing, 2008). En intressant studie skulle vara att undersöka gruppen yngre med timanställningar i olika verksamheter och organisationer för att se om det skiljer sig eller om det går att dra en slutsats beroende på vart de arbetar eller om det är anställningen i sig som påverkar resultatet.

Resultatets praktiska relevans

Resultatet påvisar att yngre mår generellt sämre än äldre i en osäker anställning, enkätsvaren visar även på att timanställning är en anställningsform som även kan ha positiv effekt. Det kan bero på orsaken till varför den anställde hamnat i den form av anställning som timanställning innebär, om det är självvalt och till vilket syfte. För exempelvis pensionärer kan denna anställningsform vara ett sätt att utöka sin pension samt ha kvar det sociala fördelarna som ett arbete kan innebära och med friheten att själv välja sina arbetsdagar samt mängden arbetspass. Det går dock inte att dra några praktiska eller teoretiska slutsatser, det skulle krävas ett mer djupgående och mer omfattande underlag som grund.

Metoddiskussion

Då syftet med studien var att undersöka huruvida det förelåg någon skillnad i hälsa beroende på anställningsform baserades urvalet därmed på timanställda samt

tillsvidareanställda inom samma arbetsområde i en kommunal verksamhet. Svarsfrekvensen var låg, enkäten genererade 51 svar från timanställda samt 23 svar från tillsvidareanställda.

Detta innebär att resultatet inte är helt representativt då deltagarantalet var litet framförallt i kontrollgruppen. Hayes (2000) förklarar att sampelstorlek är en viktig faktor för att kunna säkerhetsställa att resultatet representerar en population. Vidare förklarar Hayes (2000) att ett sampel under 40 deltagare är att anses som litet och att detta kan påverka utfallet i en

kvantitativ studie då poängen från varje enskild individ får en större inverkan på det

övergripande resultatet. Den låga svarsfrekvensen kan bero på flera faktorer, dels som en följd av den rådande situationen av Covid-19 som har resulterat i ett högt tryck och en tung

arbetsbelastning på den valda yrkesgruppen inom vård och omsorg. Den pågående situationen kring Covid-19 kan ha påverkat möjligheten till fler deltagare och därmed utfallet i studien.

En annan möjlig förklaring till den låga svarsfrekvensen kan bero på datainsamlingsmetoden.

Datainsamlingen skedde i form av en enkät som distribuerades via respondenternas arbetsmejl. Denna form av metod är effektiv å ena sidan då den både är kostnads- och

(15)

11 tidseffektiv, å andra sidan är metoden beroende av att deltagarna frekvent använder

arbetsmejlen samt att den finns lättillgänglig. Deltagarantalet hade möjligtvis ökat om enkäten hade administrerats även via sms.

Enkätundersökningen utgick från the Copenhagen Psychosocial Questionnaire II som är ett bra mätverktyg och som har en bra vetenskaplig förankring (Berthelsen, Hakanen &

Westerlund, 2018). Mätverktyget är flexibelt genom att delar av olika dimensioner kan väljas utifrån studiens behov. Det går dock att ifrågasätta hur bra COPSOQ kan mäta hälsa, då hälsa är ett svårdefinierat begrepp. Alla människor är olika och har olika förutsättningar för god hälsa. Vad som anses vara viktiga aspekter för att uppnå god hälsa kan skilja sig från person till person och människor upplever och hanterar situationer på olika sätt. Utifrån studiens sammantagna resultat framgår det att enbart anställningsform inte leder till sämre hälsa, utan även att andra faktorer är av betydelse. En kvalitativ metod hade möjligtvis ökat förståelsen kring hur deltagarna upplever anställningen samt vilka aspekter som är viktiga för att förstå på vilket sätt en tidsbegränsad anställning kan påverka enskilda individer.

Fördelar och nackdelar med vald metod

Fördelen med den valda metoden var att den hade kunnat resulterat i ett större sample om fler hade svarat på enkäten. En kvantitativt studie var lämpligast med hänsyn till studiens syfte, men ansågs även representera gruppen bättre då det fanns en teoretisk möjlighet till ett högt deltagande i båda urvalsgrupperna. I vårt fall blev metoden till en nackdel då enkäten genererade så få svar, vilket gör att en kvalitativ studie skulle kunna ge ett mer djup i

rapporten men troligtvis inte vara lika representativt för gruppen. En tredje påminnelse skulle kunna ha påverkat resultatet, men med hänsyn till verksamhetens arbetssituation som råder genom covid-19 så valde vi att avstå den.

(16)

12 Referenser

Arbetsmiljöverket. (2018). Arbetsmiljöstatistik, Rapport 2018:3: Arbetsorsakade besvär 2018.

Stockholm. AV.

Berthelsen, H., Hakanen, J.J., & Westerlund, H. (2018). Copenhagen Psychosocial Questionnaire A validation study using the Job Demand Resources model. Public Library of Science, 13(4): e0196450. doi.org/10.1371/journal.pone.0196450.

Cheng, T C. (1991). Occupational health problems among nurses. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 17(4), 221-230. doi:10.5271/sjweh.1709.

Clark, M., Lewchuk, W., De Wolff, A., & King, A. (2007). This just isn´t sustainable: Precarious employment, stress and workers health. International Jounal of Law and Psychiatry, 30(2007), 311-326, doi:1016/j.ijlp.2007.06.005.

Darcey, C. P., & Reidy, J. (2017). Statistics without maths psychology: Seventh edition (Seventh ed). Harlow: Pearson Education Limited.

De Witte, H (1999). Job Insecurity and Psychological Well-being: Review of the Literature and Exploration of Some Unresolved Issues. European Journal of Work and Organizational Psychology, 8(2),155-177. doi: 10.1080/135943299398302

Hammarström, A., & Hensing, G. (2008). Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv. Östersund:

Statens folkhälsoinstitut.

Hayes, N. (2000). Doing psychological research: Gathering and analysing data. Trowbridge, Wiltshire, UK: Open University Press.

Hellgren, J., Sverke, M., & Isaksson, K. (1999). A two-dimensional approach to job insecurity:

Consequences for employee attitudes and well-being. European Journal of Work and Organizational Psychology, 8(2), 179–195. doi.org/10.1080/135943299398311.

Kalleberg, A. L. (2009). Precarious Work, Insecure Workers: Employment Relations in Transition.

American Sociological Review, 74(1), 1–22. doi.org/10.1177/000312240907400101.

Kommunal. (2020). Timavlönad (timanställd). Hämtad 2020-04-28 från:

https://www.kommunal.se/pa-jobbet/anstallning/timavlonad

(17)

13 Landsorganisationen i Sverige, LO. (2013). Anställningstrygghet. Hämtad 2020-05-01 från:

https://www.lo.se/start/politiska_sakfragor/politiska_krav_i_korthet/anstallningstrygghe t

Landsorganisationen i Sverige, LO. (2017). Anställningsformer och arbetstider 2017. Hämtad 2020-06-07 från:

https://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_fakta_1366027478784_anstallningsformer_a rbetstider_2017_pdf/$File/Anstallningsformer_arbetstider_2017.pdfLunau, T., Bambra,

Lykke Nielsen, M., Dyreborg, J., & Lipscomb, H J. (2019). Precarious work among young Danish employees - a permanent or transitory condition? Journal of Youth Studies, 22(1), 7-28, doi: 10.1080/13676261.2018.1469739.

Moscone, F., Tosetti, E., & Vidattini, G. (2016). The impact of precarious employment of mental health: The case of Italy. Social science & Medicine, 158(2016), 86–95.

doi.org/10.1016/j.socscimed.2016 03 008.

Näringsdepartementet. (2002). Hållfast arbetssätt – ett föränderligt arbetsliv (DS 2002:56).

Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Pirani, E., & Salvini, S. (2014). Is temporary employment damaging to health? A longitudinal study on Italian worker. Social Science & Medecine, 124(2015), 121-131.

doi.org/10.1016/j.socscimed.2014.11.033

Scott-Marshall, H., & Tompa, E. (2009). The health consequences of precarious employment experiences. Institute for work and health, 38(2011), 369-382. doi: 10.3233/WOR- 2011-1140.

SFS 1982:80. Lag om anställningsskydd. Stockholm. Justitiedepartementet.

Silla, I., De Cuyper, N., Gracia, F J., Peiró, J M., & De Witte, H. (2008). Job Insecurity and Well- Being: Moderation by Employability. Journal of Happiness Studies, 10(6), 739-751. doi 10.1007/s10902-008-9119-0.

Statens folkhälsoinstitut. (2011). Målområde 4 Hälsa i arbetslivet: Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut.

(18)

14 Statistiska Centralbyrån. (2020). Utvecklingen av tidsbegränsat anställda. Hämtad 2020-02-18 från:

https://www.scb.se/contentassets/388b941d070b499c9ebd24046974ea7b/am0401_2014 k04_sm_am110sm1501.p8df

Sverke, M., Hellgren, J., & Näswall, K. (2002). No Security: A Meta-Analysis and Review of Job Insecurity and Its Consequences. Journal of Occupational Health Psychology, 7(3), 242-264. DOI: 10.1037//1076-8998.7.3.242

Underhill, E., & Quinlan, M. (2011). How Precarious Employment Affects Health and Safety at Work: The Case of Temporary Agency Workers. Relations Industrielles / Industrieal Relations, 66(3), 379-421. doi.org/10.7202/100634ar.

Urbanaviciute, L., Witte, H. D., & Rossier, J. (2019). Perceived job insecurity and self-rated health:

Testing reciprocalrelationships in afive-wave study. Social Science & Medicine, 233(2019), 201-207. doi.org/10.1016/j.socscimed.2019.05.039

Vancea, M., & Utzet, M. (2016). How unemployment and precarious employment affect the health of young people: A scoping study on social determinants. Scandinavian Journal of Public Health, 45(2017), 73-84. doi:10.1177/1403494816679555.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 10 maj 2020 från:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

(19)

Bilaga 1 (Enkät)

Anställningsform och hälsa

Denna enkät lyfter frågor kring arbetsform och hälsa. Frågorna handlar om hur du känner, uppfattar och upplever din arbetssituation och hälsa utifrån timanställning. Det är inte

meningen att du ska fylla i enkäten med hjälp av andra. Kom ihåg att det inte finns några rätt eller fel, det handlar om vad du själv tycker och tänker. Det tar mellan 5-10 min att svara på enkäten. Du svarar genom att sätta ETT kryss som motsvarar rätt svarsalternativ för dig.

Första och sista frågan är ett frisvar där du fyller i svaret själv. Enkäten besvaras endast en gång.

1. Ålder

Kort svarstext………

2. Kön

Man Kvinna Annat 3. Civilstatus

Ensamstående Sambo

Gift Annat

4. Arbetat antal år

Mindre än 1 år 1-2 år

2-4 år 4-6 år Mer än 6 år

(20)

5. Befattning

Vårdbiträde Undersköterska Sjuksköterska Annat

6. Arbetet inom Kommunen innebär

Min huvudsakliga sysselsättning

Extra arbete utöver min huvudsakliga sysselsättning Annat

7. Känner du dig delaktig i en gemenskap på din arbetsplats?

Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig/Nästan aldrig 8. Hur ofta överväger du att söka nytt jobb?

Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig/Nästan aldrig 9. Känner du dig motiverad och engagerad i ditt arbete?

Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig/Nästan aldrig 10. Har din arbetsplats stor betydelse för dig?

Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig/Nästan aldrig 11. Hur tillfredsställd är du med dina framtidsutsikter på ditt arbete?

Mycket tillfredsställd Tillfredsställd

Varken eller Otillfredsställd

Mycket otillfredsställd

12. Hur tillfredsställd är du med ditt arbete som helhet, allt inräknat?

Mycket tillfredsställd Tillfredsställd

Varken eller

(21)

Otillfredsställd

Mycket otillfredsställd

Följande frågor avser hur du haft den under de senaste 4 veckorna 13. Hur ofta har du sovit dåligt eller oroligt?

Hela tiden

En stor del av tiden En del av tiden En liten del av tiden Inte alls

14. Hur ofta har du saknat ork och energi?

Hela tiden

En stor del av tiden En del av tiden En liten del av tiden Inte alls

15. Hur ofta har du haft svårt att somna?

Hela tiden

16. Hur ofta har du varit fysiskt utmattad?

Hela tiden

En stor del av tiden En del av tiden En liten del av tiden

(22)

Inte alls

17. Hur ofta har du varit känslomässigt utmattad?

Hela tiden

18. Hur ofta har du vaknat för tidigt och inte kunnat somna om?

Hela tiden

19. Hur ofta har du känt dig trött?

Hela tiden

En stor del av tiden En del av tiden En lite del av tiden Inte alls

20. Hur ofta har du vaknat flera gånger och haft svårt att somna om?

Hela tiden

21. Hur ofta har du haft svårt att koppla av?

Hela tiden

(23)

En stor del av tiden En del av tiden En liten del av tiden Inte alls

22. Hur ofta har du varit lättretlig?

Hela tiden

23. Hur ofta har du varit anspänd?

Hela tiden

24. Hur ofta har du varit stressad?

Hela tiden

25. I allmänhet, skulle du vilja säga att din hälsa är?

Utmärkt Mycket god God Någorlunda Dåligt

Följande frågor handlar om relationen mellan arbete och privatliv.

26. Upplever du ofta av en konflikt mellan ditt arbete och privatliv, så att du helst velat vara på “båda ställena samtidigt”?

(24)

Ja, helt säkert Ja, till viss del Ja, men bara lite Nej, inte alls

27. Känner du att ditt arbete tar så mycket av din tid att det påverkar ditt privatliv negativt?

28. Säger din familj eller dina vänner till dig att du arbetar för mycket?

29. Vilket påstående stämmer bäst in på dig?

Jag trivs bra som timanställd och ser en frihet i att själv bestämma Min timanställning är ett första steg in i arbetslivet

Mitt mål med min timanställning är att få en fastanställning Jag trivs inte alls som timanställd men har inget annat alternativ Inget av ovanstående alternativ

30. Övriga kommentarer Lång svarstext………

(25)

Bilaga 2 (Poänguträkning COPSOQ)

(26)

(27)

(28)

(29)

Bilaga 3 (Missivbrev)

Hej,

Vill du delta i en undersökning till ett examensarbete om anställning och hälsa?

Vi som genomför studien är två studenter som studerar sista terminen på personal- och arbetslivsprogrammet på Högskolan i Gävle.

Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan anställningsform och hälsa. Vi söker personer som har en pågående tillsvidareanställning och som vill delta genom att svara på en enkät. Deltagandet innebär att svara på en elektronisk enkät med 29 frågor vid ett tillfälle. Den ungefärliga tidsåtgången för att besvara enkäten beräknas ta ca 5-10 min. Din medverkan är helt frivillig och du kan när helst välja att avbryta enkäten. Alla uppgifter kommer behandlas konfidentiellt och kommer endast hanteras av oss som studenter samt vår handledare. Svaren från enkäterna är helt anonyma, det innebär att inga enskilda svar kommer att presenteras.

Svaren från enkäterna kommer att sammanställas och analyseras på gruppnivå för att sedan användas som underlag i vårt examensarbete.

Om du har några frågor kring studien är du välkommen att kontakta Karin Larsson och Meya Ghazal Borg

E-post: uppsatsarbetepa17@gmail.com Handledare: Lars Eriksson

E-post: lars.eriksson@hig.se Tack för din medverkan!