Migrationsverket
Verksamhetsområde asyl, Asylprövningsenheten i Uppsala
Besöksadress Bolandsgatan 10 Postadress Bolandsgatan 10 SE-753 23 Uppsala Telefon 0771-235235 Telefax 018-130822
E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida www.migrationsverket.se Organisationsnr 202100-2163
A10 060419
2008-10-29
eteckning
rende om uppehållstillstånd m.m.
edborgare i Somalia
ffentligt biträde:
igrationsverket beslutar att
bevilja XX permanent uppehållstillstånd beslutsklass: A8
avslå XX ansökan om flyktingförklaring och resedokument
219 kr tidsspillan och 2 593 kr utlägg (moms ingår med 3 992 kr).
formation om hur man överklagar finns på beslutets sista sida.
Beslut B
Ä
Sökande m
God man:
O
Beslut M - - -
- tillerkänna XX ersättning av allmänna medel med
nittontusenniohundrasextio (19 960) kr, varav 11 148 kr avser arbete, 6
Överklagande In
Sammanfattning
Ärendet gäller en 12-årig pojke från Mogadishu i Somalia. Han har kommit till Sverige utan vårdnadshavare och har ansökt om asyl. Pojken har uppgett att han har ett skyddsbehov i Sverige eftersom han riskerar att utsättas för förföljelse från de män som dödat hans föräldrar. Dessutom har pojken åberopat den allmänna situationen i Somalia till stöd för sin asylansökan.
Enligt Migrationsverkets bedömning föreligger det en överhängande risk för att barn utan föräldrar eller andra vårdnadshavare utsätts för allvarliga övergrepp såsom misshandel, våldtäkt och tvångsrekrytering till militära eller väpnade styrkor i Somalia. De risker som dessa barn löper är avsevärt större än för övriga personer i Somalia. Det saknas i Somalia myndigheter som kan bereda enskilda skydd, och av landrapporteringen framgår inte i vilken utsträckning ensamma barn kan åtnjuta beskydd av en klan eller om ensamma barn överhuvudtaget har möjlighet att ta sig till en ort där deras klan dominerar. Mot denna bakgrund får pojken anses vara berättigad till skydd i Sverige.
Ansökan m.m.
XX reste enligt egen uppgift in i Sverige den 25 juli 2008. Han ansökte om asyl den 1 augusti 2008. XX yrkar att han ska beviljas uppehålls- och
arbetstillstånd samt flyktingförklaring och resedokument. Han är XX år. XX saknar legal vårdnadshavare i Sverige. En god man och ett offentligt biträde har förordnats åt honom.
XX tillhör minoritetsgruppen Midgan och är hemmahörande i Mogadishu i Somalia. Han har i allt väsenligt åberopat att han fruktar att utsättas för allvarliga övergrepp från de män som dödade hans far och mor. Vidare gör XX gällande att den allmänna situationen i Mogadishu i sig är tillräcklig för att han skall anses ha ett skyddsbehov i Sverige.
XX har ingett skriftlig bevisning i form av ett foto föreställande hans far.
Migrationsverket genomförde en muntlig utredning den 10 oktober 2008.
Det offentliga biträdet har inkommit med en inlaga.
Skälen för beslutet
Utgångspunkter för prövningen
Nationalitet och identitet m.m.
Somaliska medborgare har som regel inte möjlighet att styrka identitet och medborgarskap eller hemland genom skriftlig bevisning. Därför är
sökandens berättelse av helt avgörande betydelse. Migrationsverket noterar att XX är ett barn varför kravet på detaljrikedom i berättelsen ska ställas lägre än för en vuxen person.
XX har under utredningen lämnat en detaljerad och sammanhängande berättelse om sin person och hemvist. Genom berättelsen har XX gjort sin identitet och sitt medborgarskap sannolika, varför verket vid den fortsatta prövningen utgår från att han kommer från Mogadishu i Somalia.
Det allmänna läget i Somalia
Mogadishu är Somalias huvudstad med ca en miljon invånare. Staden är en av de mer våldsamma och oroliga platserna i Somalia. I Mogadishu finns flertalet klaner representerade.
De allmänna förhållandena i Somalia och Mogadishu har sedan Barre- regimen störtades i januari 1991 präglats av att den centrala somaliska statsfunktionen upphört. Viktigare klanledare och krigsherrar bildade 2004 i Kenya ett övergångsparlament (Transitional Federal Parlament, TFP) och en övergångsregering (Transitional Federal Government, TFG) med 90
medlemmar. TFG och TFP etablerade sig 2005 i Baidoa då säkerhetsläget i Mogadishu var dåligt. I stridigheter i december 2006 drev TFG med stöd av etiopiska styrkor ut de så kallade islamiska domstolarna (Union of Islamic Courts, UIC) ur Mogadishu. I början av 2007 omlokaliserades TFG till Mogadishu.
Sedan våren 2007 har den islamistiska oppositionen bedrivit ett väpnat motstånd, framförallt i Mogadishu.1 TFG, som tidigare hade viss kontroll över sina väpnade styrkor (säkerhetspolisen, polisen, armén) samt stöddes av Etiopiska styrkor och AMISOM, har inte längre denna kontroll och styrkorna opererar numera autonomt. Inte heller oppositionen är enad och stora delar av den har inte heller kontroll över sin egen milis. Klanmiliserna överger både TFG och oppositionen för att bevaka sin maktsfär.2
1 United Nations Security Council, Report of the Secretary-General on the situation in Somalia, 14 mars 2008, (Lifos dok 18277) punkt 11
2 Enough, Ken Menkhaus, Enough Strategy Paper, Somalia A Country in Peril, a Policy Nightmare, September 2008 (Lifos dok 19467) i sin helhet men framförallt sid 5-7
Säkerhetssituationen är fortfarande instabil i många delar av Somalia, framförallt i Mogadishu. Stridigheter mellan TFG och etiopiska armén å ena sidan och oppositionella grupper å andra sidan leder till nästan dagliga granatattacker och vägbomber. Civila, däribland barn, fortsätter att vara i majoritet av offren för våldet. Den stora tillgången till vapen i Somalia har lett till ett utbrett våldsanvändande av såväl militär, milis och civila som agerar i ett klimat av straffrihet.3
Under 2007 lämnade 700 000 personer Mogadishu. Sedan början av 2008 har ytterligare 170 000 flytt staden, inklusive 35 000 under hösten 2008.4 Internflyktingarna är säkerhetsmässigt utsatta och lever även i jämförelse med andra somalier under svåra förhållanden.5 Den humanitära situationen är mycket allvarlig och förvärras, ca 43 procent av befolkningen är i behov av nödhjälp.6
Barn över 15 år betraktas i Somalia som vuxna. Det är därmed kulturellt accepterat att pojkar över 15 år bär vapen och att flickor arbetar. Den traditionella nomad- och klanbaserade livsstilen innebär att barn förväntas försvara familjens och klanens egendom. Barn utan föräldrar eller andra vårdnadshavare riskerar att tvångsrekryteras till olika väpnade grupper.
Dessa barn riskerar även att utsättas för andra allvarliga övergrepp såsom misshandel och våldtäkt. Riskerna för att utsättas för sådana övergrepp förstärks om barnet är internflykting. Övergreppen mot barn utförs med straffrihet av såväl militär, milis som civila. I vart fall 60 % av skolorna i Mogadishu är stängda och eleverna i de skolor som är öppna har mot bakgrund av säkerhetssituationen låg och sporadisk närvaro.7 Barnets bästa
Eftersom XX är under 18 år ska ett barnperspektiv prägla bedömningen av hans ärende. Av 1 kap. 10 § utlänningslagen framgår att Migrationsverket i ärenden som rör barn särskilt ska ta hänsyn till barnets hälsa och utveckling samt vad barnets bästa i övrigt kräver. Barnperspektivet ska genomsyra prövningen av samtliga skäl som kommer fram i ärendet.
3 United Nations Security Council, Report of the Secretary-General on children in armed conflict in Somalia, 30 maj 2008, (Lifos dok 18803) punkt 7, 9, 18
4UNHCR Briefing Notes, Displaced Somalis hit by heavy flooding, 7 October 2008
Hhttp://www.unhcr.org/news/NEWS/48eb37bc1.htmlH
5 Internal Displacement Monitoring Centre, SOMALIA: Massive displacement and humanitarian need A profile of the internal displacement situation, 29 juli 2008 (Lifos dok 19124) sid 81 ff
6 United Nations Monthly Cluster Report Humanitarian Response in Somalia, augusti 2008 Hhttp://ochaonline.un.org/SituationReports/tabid/2715/language/en-US/Default.aspxH
7 United Nations Security Council, Report of the Secretary-General on children in armed conflict in Somalia, 30 maj 2008, (Lifos dok 18803) punkt 20-25, 34-39, 42
Migrationsverkets bedömning av skälen för ansökan
Därför anser Migrationsverket att XX inte är att anse som flykting XX har uppgett att han tillhör minoritetsgruppen Midgan och är uppvuxen i Mogadishu samt i övrigt berättat följande. XX far arbetade som XX i Barres militära styrkor. År 2002 ville klanen XX milis fördriva XX familj från deras hem. XX far gjorde motstånd och dödades.
Samtidigt misshandlades XX. Tre månader senare återvände
milismännen för att återigen försöka ockupera familjens bostad. Vid detta tillfälle våldtogs och dödades XX mor. Därefter togs XX och hans yngre syskon omhand av en vän till XX far, XX, som tillhör klanen XX. XX stannade hos XX fram till dess att han sändes till Sverige den 24 juli 2008. Anledningen till att XX sändes till Sverige var att XX inte längre ville erbjuda XX skydd. XX fruktar nu att milismännen som dödade hans far och mor ska döda även honom och därmed undanröja risken för att XX försöker hämnas sina föräldrar. XX gör även gällande att han fruktar övergrepp från etiopiska soldater och Al Shabab som har granatbeskjutit hans skola. Slutligen gör XX gällande att han har ett skyddsbehov i Sverige p.g.a. den allmänna situationen i Mogadishu.
Situationen för personer som tillhör minoritetsgrupper i Somalia är enligt Migrationsverkets bedömning inte sådan att grund för asyl föreligger enbart på grund av tillhörighet till den gruppen, även om det är känt att personer som tillhör minoritetsgrupper generellt sett är mer sårbara än andra grupper.
Migrationsverket noterar angående XX asylberättelse att han fortfarande är minderårig, varför kraven på detaljrikedom i berättelsen ska ställas lägre än om han vore vuxen. Med beaktande av XX ålder och mognad finner Migrationsverket att han har lämnat en sammanhängande berättelse som framstår som både trovärdig och sannolik.
Migrationsverket kan dock konstatera att XX inte har utsatts för några hot eller andra åtgärder från de män som dödade hans föräldrar sedan händelserna år 2002. Den fruktan XX känner inför dessa män får därför anses som ogrundad även om den ur en subjektiv synvinkel får anses förståelig. Vad XX anfört i denna del kan dessutom inte anses vara kopplat till någon av de grunder för flyktingskap som anges i 4 kap. 1 § utlänningslagen. Hans ansökan om flyktingförklaring och resedokument ska därför avslås.
Därför anser Migrationsverket att XX är att anse som skyddsbehövande i övrigt
Som konstaterats ovan har det inte framkommit någon konkret risk för att XX ska straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. XX är därför inte skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 utlänningslagen.
Migrationsverket har den 2 oktober 2008 (se Lifos nr 19658) bedömt att det inte föreligger någon inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening i Mogadishu. Migrationsverket finner att det inte har framkommit något som visar att situationen i Mogadishu skulle ha förändrats så till sin karaktär att det förändrar förutsättningarna för den bedömning Migrationsverket gjorde i den nyss nämnda kommentaren. XX kan därmed inte anses vara skyddsbehövande på grund av att det skulle råda en inre väpnad konflikt i Mogadishu i den bemärkelse som avses i utlänningslagen.
Migrationsverket anser att säkerhetsläget för närvarande är mycket allvarligt i Mogadishu, och det råder sådana svåra motsättningar som avses i 4 kap 2 § första stycket 2 utlänningslagen där. Det krävs därför att det skall finnas ett orsakssamband mellan de övergrepp som utlänningen riskerar att utsättas för och de svåra motsättningar som finns i hemlandet. Konfliktens intensitet medför i nuläget att det inte kan ställas alltför höga krav på den sökandes personliga utsatthet (se MIG 2007:22).
Av tillgänglig landrapportering framkommer att det föreligger en överhängande risk för att barn utan föräldrar eller andra vårdnadshavare utsätts för allvarliga övergrepp såsom misshandel, våldtäkt och
tvångsrekrytering till militära eller väpnade styrkor i Somalia. De risker som dessa barn löper är avsevärt större än för övriga personer i Somalia. Det saknas i Somalia myndigheter som kan bereda enskilda skydd, och av landrapporteringen framgår inte i vilken utsträckning ensamma barn kan åtnjuta beskydd av en klan eller om ensamma barn överhuvudtaget har möjlighet att ta sig till en ort där deras klan dominerar. Mot denna bakgrund får XX anses ha gjort sannolikt att hans fruktan för att utsättas för allvarliga övergrepp är välgrundad. De övergrepp som XX riskerar att utsättas för har sin grund i de svåra motsättningarna. Kraven på att det ska finnas
individuella skäl är därmed uppfyllda.
Därför är internflykt inte möjlig
Av landrapporteringen framgår att situationen för barn utan föräldrar eller andra vårdnadshavare i Somalia är ytterst svår. Mot denna bakgrund måste bedömningen av ett internt flyktalternativ för barn i Somalia göras med mycket stor försiktighet. För att hänvisning ska kunna ske till ett sådant alternativ måste det av tillgänglig landrapportering framgå att barnet i fråga kan åtnjuta beskydd av en dominerande klan på internflyktsorten samt att det inom denna klan finns individer som kan tillse att barnet får lämplig omvårdnad. Vidare måste det framgå att barnet kan resa till och på internflyktsorten leva på ett sätt som inte innebär onödigt lidande eller umbäranden. Först när dessa villkor är uppfyllda kan det bedömas vara fullt möjligt, relevant och rimligt för barn utan föräldrar eller andra
vårdnadshavare och som fått avslag på sina ansökningar att återvända till hemlandet.
Någon uttömmande beskrivning av läget i Somalia i ovanstående
hänseenden finns inte. Av den landinformation som Migrationsverket har tillgång till drar verket dock slutsatsen att internflykt inte bör tillämpas beträffande somaliska barn utan föräldrar eller andra vårdnadshavare.
XX är mot ovanstående bakgrund att betrakta som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap 2 § första stycket 2 utlänningslagen och ska beviljas
uppehållstillstånd.
Underrättelse om beslutet
XX ska underrättas om detta beslut i närvaro av eller genom sin gode man.
Detta beslut har fattats av undertecknad rättschef efter föredragning av verksjuristen XX.
Henrik Winman Kopia till
Offentliga biträdet/ombudet Mottagningsenheten
De här besluten kan överklagas Man kan överklaga Migrationsverkets beslut
- att avslå en ansökan om uppehållstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd
- att avslå en ansökan om arbetstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd, om verket samtidigt fattat beslut om avvisning eller utvisning - att avslå en ansökan om flyktingförklaring och resedokument
- att återkalla en flyktingförklaring - om avvisning eller utvisning
- om förbud att återvända till Sverige - om förvar.
Så här gör du
- Skriv vilket beslut du överklagar och hur du vill ha det ändrat.
- Skriv ditt namn, personnummer, postadress och telefonnummer.
- Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett ombud som hjälper dig att överklaga kan ombudet underteckna brevet. Ombudet ska i så fall skicka med en fullmakt.
- Skicka överklagandet till Migrationsverket. Enhetens namn och adress hittar du nederst på beslutets första sida.
Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Rätten att överklaga ett beslut om förvar är inte tidsbegränsad.
Migrationsverket överlämnar överklagandet till Länsrätten i Stockholm, Migrationsdomstolen, om verket inte ändrar beslutet så som du vill.
