Ärende om uppehållstillstånd m.m.
Sökande
Abuhajar, Ibrahim, född 19841103, man, medborgare i Jordanien Adress: Spenshult 101 Lgh A1-1227, 313 91 Oskarström
Offentligt biträde: Demuth, Emma, Advokatbyrån Emma Demuth AB, Storgatan 20, 30243 Halmstad
Beslut
Migrationsverket beslutar att
- avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd - avslå din ansökan om flyktingstatusförklaring
- avslå din ansökan om alternativ skyddsstatusförklaring - utvisa dig ur landet med stöd i bestämmelserna i 8 kap. 6 §
utlänningslagen (2005:716)
- utvisningen ska ske genom att du reser till Jordanien. Om du kan visa att något annat land kan ta emot dig, får du i stället resa dit
- förbjuda dig att återvända till Sverige under 2 år, med stöd av 8 kap. 23
§ utlänningslagen. (Återreseförbudet börjar gälla när du har lämnat medlemsstaternas territorium).
- bevilja det offentliga biträdet Emma Demuth 33 624
(trettiotretusensexhundratjugofyra) kronor i ersättning, varav 6 725 kronor utgörs av moms. Migrationsverket betalar ut ersättningen.
Göteborg Jack Westlin
2020-09-17 51280626
Zina Abdalla Beslutsfattare
Jack Westlin Föredragande
Underskrivet original förvaras hos Migrationsverket.
Kopia till
Ibrahim Abuhajar, Huvudmottagare Emma Demuth
Bakgrund och ansökan
Du ansökte om asyl i Sverige första gången den 24 mars 2018. Du uppgav då att du hette Ibrahim Abuhajar, född den 3 november 1984 och att du var statslös. Då du avvek från Migrationsverket beslutade verket den 17 april 2018 att avskriva ditt ärende från vidare handläggning.
Efter att du avvikit från Migrationsverket tog du dig till Norge och ansökte där om asyl den 4 juli 2018. Den 11 juli 2018 begärde Norge att du skulle överföras till Sverige i enlighet med Dublinförordningen vilket Sverige accepterade den 17 juli samma år.
Den 31 juli 2018 överfördes du till Sverige och uppgav att du ånyo ville söka asyl i landet. Migrationsverket prövar därför i detta beslut om du har rätt till uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande.
Vi prövar även om det finns synnerligen ömmande omständigheter som medför att det skulle strida mot Sveriges internationella åtaganden att neka dig uppehållstillstånd.
Bestämmelser som beslutet grundas på
Det här beslutet grundas på bestämmelserna i utlänningslagen (2005:716) och lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. De paragrafer som är relevanta finns i en bilaga till det här beslutet.
Bestämmelser om internationellt skydd finns även i internationell rätt och i EU-rättslig reglering. Mer information om bestämmelserna finns på
Migrationsverkets webbplats, www.migrationsverket.se.
Bevisning i ärendet
Bevisning i ärendet är din berättelse. Handlingar, även i digital form, och information om ditt hemland är andra exempel på bevisning.
Till stöd för din ansökan har du sammanfattningsvis berättat följande:
Du är jordansk medborgare hemmahörande i Amman i Jordanien. Du reste till Norge 2002 och träffade där en kvinna som du sedermera fick ett barn med. Kvinnans far övertygade dig att lämna oriktiga uppgifter till norska myndigheter om att du kom från Västbanken och var medborgare i staten Palestina. Kvinnans far hjälpte dig också att skaffa
förfalskade palestinska hemlandspass. Grundat på dina oriktiga uppgifter om ditt palestinska medborgaskap beviljades du uppehållstillstånd i Norge på humanitär grund den 22 oktober 2003. Under din tid i Norge lämnade du uppgifter till rättsvårdande myndigheter om brottslingar och
terroristsympatisörer i Europa. Detta har lett till att du i dagsläget har en hotbild mot dig från Islamiska staten (IS nedan) i Europa. Då du fått dåligt samvete bekände du 2012 de oriktiga uppgifter som du lämnat till norska myndigheter. Du berättade också att din före detta partner och hennes familj också lämnat oriktiga uppgifter och har på grund av detta fått motta hot från familjen. Eftersom du fått dåligt samvete återvände du självmant till
Jordanien under 2014. I Jordanien finns det en hotbild mot dig kopplat till heder, men du har inte velat berätta om hotbilden. I Jordanien träffade du en person som du var bekant med sedan barndomen. Han och hans vänner visade sig vara IS-anhängare. Du berätta om detta för en vän som var polis som bad dig att vända dig till underrättelsetjänsten. Underrättelsetjänsten sa att de skulle lösa det. Kort därefter blev du jagad i bilen av beväpnade män i bilar vilket du tror är kopplat till att du berättade om IS-anhängarna. Du råkade i samband med händelsen skada ryggen. Händelsen eskalerade sedan i en eldstrid mellan IS-anhängarna och polisen. Du sökte därför skydd hos polisen men de sa att de inte kunde hjälpa dig eftersom du inte vet vilka det är som jagat dig. Du lämnade därför Jordanien den 7 november 2015 och tog dig till Österrike där du sökte internationellt skydd innan du tog dig vidare till Sverige och Norge. Vid ett återvändande till
Jordanien fruktar du att mördas av IS i Jordanien.
Till stöd för din ansökan har du bland annat lämnat in följande handlingar:
- två stycken utgångna hemlandspass från Jordanien, - kopia på jordanskt hemlandspass,
- kopia på norskt bankkort med bild,
- polisanmälan gällande biljakten från Jordanien,
- beslut från norska myndigheter gällande beslagtagande av dina falska palestinska hemlandspass,
- norskt uppehållstillståndskort,
- läkarintyg från allmänläkare Magnus Garell vid
Oskarströms vårdcentral baserat på journal från 2018-10-15 till 2020-05-12 och åtta personliga besök.
- ytterligare läkarintyg från Sverige, Österrike och Norge, - medicinlistor samt receptspecifikationer
- diverse mailkonversationer med rättsvårdande myndigheter i Norge, Sverige och Jordanien med tips om andra personer och deras
kopplingar till brott och/eller terroristorganisationer,
- diverse handlingar gällande norska myndigheters beslut om gällande ditt barn i Norge,
- handlingar gällande dina försök att registrera företag i Sverige.
Migrationsverket har tillfört ärendet uppgifter från norska och österrikiska migrationsmyndigheter.
Migrationsverkets bedömning
Bedömning av dina identitetsuppgifter
För att du ska kunna få uppehållstillstånd i Sverige behöver
Migrationsverket veta vem du är och var du kommer ifrån. Det betyder att du är skyldig att göra din identitet sannolik genom att lämna in
identitetshandlingar eller genom att lämna tillförlitliga och trovärdiga uppgifter.
Till stöd för din identitet har du lämnat in två jordanska hemlandspass vars
giltighetstid har löpt ut (den 8 april 2006 respektive den 6 augusti 2010).
Migrationsverket bedömer generellt sett inte att handlingar vars giltighet löpt ut kan styrka en sökandens identitet. Du har därtill lämnat in en kopia av ditt senast jordanska hemlandspass med giltighetstid fram till den 24 november 2019 som du uppgett att den norska polisen
beslagtagit. Migrationsverket bedömer att det finns skäl att ifrågasätta uppgiften då du uppgett att passet togs i beslag av norska myndigheter 2012 medan passkopian visar att det senaste passet ska ha utfärdats 2014. Det finns följaktligen skäl att ifrågasätta din trovärdighet och det går inte att utesluta att du undanhåller ditt hemlandspass och
därmed försvårarutredningen av din identitet.
Migrationsverket noterar därtill att du enligt egen uppgift i flera år lämnat oriktiga uppgifter och sedan undanhållit uppgifter gällande ditt
medborgarskap och därmed din identitet till norska myndigheter.
Migrationsverket finner att detta sänker din allmänna trovärdighet.
Migrationsverket beaktar också att du, vid din första asylansökan i Sverige, har uppgett dig vara statslös och inte jordansk medborgare. Verket finner därför att det alltjämt finns tveksamheter vad gäller din identitet.
Oaktat detta och med beaktande av den bevisning som inlämnats in ärendet bedömer Migrationsverket att din identitet får anses sannolik.
Migrationsverket ser heller inte skäl att ifrågasätta din hemvist i Amman i Jordanien. Det har inte framkommit att du skulle ha medborgarskap eller legal vistelerätt i något annat land vid prövningen av detta beslut. Ditt ärende prövas därför mot Amman i Jordanien.
Bedömning av din rätt till skydd
Migrationsverket prövar om du har rätt till skydd i Sverige. Vid prövningen utgår vi från dina uppgifter och från övrig bevisning. Vi tar först ställning till om uppgifterna är tillförlitliga och trovärdiga, det vill säga om de är sammanhängande, detaljerade och inte strider mot allmänt kända fakta eller tillgänglig information om ditt hemland. Därefter bedömer vi om du
riskerar övergrepp i Jordanien som ger dig rätt till skydd som flykting eller alternativt skyddsbehövande.
Bedömning av tillförlitligheten och trovärdigheten i dina uppgifter Migrationsverket konstaterar inledningsvis att du har anfört att det skulle finnas en hotbild gentemot dig i Europa då du tipsat underrättelsetjänster i Europa om olika personers koppling till terrornätverket. Detta har, enligt dina egna uppgifter, ingen koppling till den anförda hotbilden i Jordanien.
Eftersom ditt ärende ska prövas mot Jordanien ser Migrationsverket inte skäl att vidare bedöma tillförlitligheten eller trovärdigheten i dina uppgifter om en hotbild i Europa.
Migrationsverket konstaterar därefter att du anfört dig ha en hotbild kopplad till heder i Jordanien. Du har trots möjligheten och uppmaningar från
Migrationsverket inte velat berätta något om den anförda hotbilden. Således
kan Migrationsverket inte bedöma om dina uppgifter om en hotbild på grund av heder är tillförlitlig.
Slutligen har du anfört en hotbild från IS i ditt hemland Jordanien. Till stöd för detta har du lämnat in en polisanmälan gällande att du ska ha blivit jagad av IS-anhängare i bilar genom Amman. Migrationsverket konstaterar att den inlämnade handlingen är av enkel beskaffenhet och att den saknar andra säkerhetsattribut än en stämpel. Den är således lätt att förfalska och kan inte tillmätas något högre bevisvärde. Då handlingen har så begränsat bevisvärde bedömer Migrationsverket också att det saknas skäl att översätta
handlingen.
Du har uppgett att du i samband med händelsen ådragit dig skador för din rygg och har till stöd för detta lämnat in ett flertal läkarintyg.
Migrationsverket ser inte skäl att ifrågasätta att du har skador på din rygg men finner att detta inte kan kopplas till den anförda hotbilden. De inlämnade läkarintygen har således också de ett begränsat bevisvärde vad gäller den anförda hotbilden. Migrationsverket har då att bedöma dina muntliga uppgifter.
Migrationsverket konstaterar inledningsvis att den anförda hotbilden är mycket spekulativ. Du har uppgett att du lämnat uppgifter till jordanska säkerhetstjänsten om IS-anhängare. Huruvida personerna var IS-anhängare får dock anses bygga bara på dina egna spekulationer om att de träffades under nätterna, att de hade skägg och att de pratade om att de kanske ville åka till Syrien. Oaktat detta får det anses än mer oklart hur IS skulle ha fått reda på att det var just du som lämnat uppgifter till rättsvårdande
myndigheter om dem, i synnerhet då du fortsatte se din barndomsvän efter att du lämnat uppgifterna. Migrationsverket finns således inte att du gjort sannolikt att det finns en konkret hotbild mot dig från IS i Jordanien.
Migrationsverket konstaterar vidare att dina uppgifter om att det var IS som attackerat dig också bygger på dina egna spekulationer. Dina uppgifter om den dramatiska biljakt och beskjutning du säger dig ha varit utsatt för är knapphändiga. Oaktat detta har du själv uppgett att du inte vet vilka det var som ska ha attackerat dig i Amman. Du har uppgett att du haft ett bra liv i Jordanien utan några problem och att biljakten eventuellt kan har rört den hedersrelaterade hotbild som du anfört men inte velat berätta om. Mot denna bakgrund bedömer Migrationsverket att det finns skäl att ifrågasätta dina uppgifter om att du någonsin blivit attackerad av IS i Jordanien.
Migrationsverket noterar även att du vid den muntliga utredningen i ärendet varit ovillig att prata om vad som hänt dig i Jordanien och hur detta kan kopplas till en hotbild i landet. Istället har du gång efter annan
bytt samtalsämne till händelser i Europa. Verket bedömer att detta talar emot att du upplever dig ha en trängande hotbild i ditt hemland
Jordanien. Migrationsverket noterar därtill att du enligt egen uppgift befunnit dig i Österrike mellan 2015 och 2018. Av handlingar från
österrikiska myndigheter framkommer att du ansökte om asyl i landet den 12 september 2015 och att du fick ett avslag på din ansökan den 23 augusti 2018, efter din ankomst till Sverige. Själv har du dock uppgett att du bara blev tvingad att lämna fingeravtryck och att du inte sökt asyl i landet.
Utifrån de uppgifterna framstår det inte som att du fullföljt din ansökan om skydd i Österrike och där lämnat uppgifter om de nu anförda asylskälen.
Migrationsverket finner att detta bristande engagemang i din asylprocess i Österrike är ytterligare en omständighet som talar emot att du upplevt att du har en trängande hotbild riktad mot dig i hemlandet.
Migrationsverket beaktar slutligen att du enligt egen uppgift tidigare lämnat oriktiga uppgifter till både svenska och norska myndigheter om ditt
medborgarskap i syfte att beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande.
Det finns således skäl att ifrågasätta din generella trovärdighet.
Mot denna bakgrund bedömer Migrationsverket att det finns tillförlitlighetsbriser i centrala delar av din asylberättelse.
Bedömning av din rätt till skydd som flykting
Bestämmelserna om vem som är flykting finns i 4 kap. 1 § utlänningslagen.
Migrationsverket noterar att du inte yrkat på att du ska beviljas
flyktingstatusförklaring. Oaktat detta har Migrationsverket att bedöma om du vid ett återvändande skulle riskera förföljelse kopplat till de anförda skyddsskälen.
Migrationsverket har ovan bedömt att din asylberättelse inte är tillförlitlig.
Du har såldes inte gjort sannolikt att du riskerar förföljelse från IS på grund av din politiska övertygelse eller en tillskriven politisk övertygelse.
Du är därför inte flykting och kan inte få uppehållstillstånd på den grunden.
Du kan inte heller få flyktingstatusförklaring.
Bedömning av din rätt till skydd som alternativt skyddsbehövande Eftersom du inte är flykting tar vi ställning till om du är alternativt skyddsbehövande. Reglerna om det finns i 4 kap. 2 § utlänningslagen.
Migrationsverket har ovan bedömt att du inte lämnat en tillförlitlig berättelse gällande den anförda hotbilden. Migrationsverket bedömer således att du inte gjort sannolikt att du vid ett återvändande till Jordanien riskerar sådan skyddsgrundande behandling som avses i 4 kap. 2 § första stycket 1 p. första ledet utlänningslagen.
Migrationsverket bedömer inte att det i Jordanien förekommer en inre eller yttre väpnad konflikt. Det går internationella flyg till Amman. Du riskerar således ingen skyddsgrundande behandling på vägen dit. Det har således inte heller gjorts sannolikt att du vid ett återvändande riskerar att utsättas för sådant som regleras i 4 kap. 2 § första stycket 1p. andra ledet
utlänningslagen.
Du är därför inte alternativt skyddsbehövande och kan inte få uppehållstillstånd på den grunden. Du kan inte heller få alternativ skyddsstatusförklaring.
Bedömning av synnerligen ömmande omständigheter och om det skulle strida mot Sveriges internationella åtaganden att neka dig
uppehållstillstånd
Du kan inte få uppehållstillstånd som flykting eller alternativt
skyddsbehövande. Migrationsverket prövar därför om det finns synnerligen ömmande omständigheter och om en utvisning skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande.
För att du ska kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter krävs även att det strider mot ett svenskt konventionsåtagande att utvisa dig.
Bestämmelserna finns i 5 kap. 6 § utlänningslagen och i 11 § lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.
Du har anfört att du har problem med din hälsa. Av senast inlämnat läkarintyg från allmänläkare Magnus Garell vid Oskarströms vårdcentral framkommer att du lider av diskbråck, lumbago med ischias, ospecificerat ångesttillstånd och migrän. Det framkommer vidare att vården inte är
livsnödvändig. Migrationsverket bedömer inte att ditt sjukdomstillstånd i sig själv är att betrakta som synnerligen ömmande. Oaktat detta har det inte framkommit någon omständighet som tyder på att du inte skulle kunna få den vård du behöver i ditt hemland.
Du har befunnit dig i Sverige relativt kort tid, drygt två år. Det har inte framkommit att du under tiden här fått en särskild anpassning till landet.
Migrationsverket beaktar också att du har din språkliga och kulturella bakgrund i Jordanien och konstaterar att du där enligt egen uppgift har båda släkt och vänner. Du är en ung man och du har arbetslivserfarenhet. Det har inte framkommit någon omständighet som talar emot att du kan återvända till ditt hemland Jordanien, bosätta och försörja dig där.
Mot denna bakgrund bedömer Migrationsverket att varken din hälsa, anpassning till Sverige eller situationen i ditt hemland
Jordanien varken enskilt eller sammantaget är synnerligen ömmande på det vis som avses i 5 kap. 6 § utlänningslagen. Du kan därför inte få
uppehållstillstånd på den grunden. Det saknas därför skäl att pröva om det strider mot ett svenskt konventionsåtagande att utvisa dig.
Utvisning
Migrationsverket har prövat din ansökan och kommit fram till att du inte har rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Eftersom du inte har rätt till
uppehållstillstånd beslutar Migrationsverket att utvisa dig.
Bestämmelser om utvisning finns i 8 kap. 6 § utlänningslagen.
Återvändande
Ditt beslut om utvisning ska verkställas genom att du reser till det land som vi anger. Det framgår av 8 kap. 20 § utlänningslagen. Du ska återvända till ditt hemland Jordanien, eller till något annat land om du kan visa att det landet tar emot dig.
Tidsfrist för att frivilligt lämna Sverige
Den som får ett beslut om avvisning eller utvisning ska lämna landet inom en viss tid. Bestämmelserna om tidsfrist finns i 8 kap. 21 § utlänningslagen.
Av 8 kap. 21 § andra stycket 1 p. utlänningslagen framgår att en tidsfrist för frivillig avresa inte skall meddelas om det finns en risk för att sökanden avviker. Hur detta skall bedömas regleras i 1 kap. 15 § utlänningslagen. Av 3p. denna § framgår att det faktum att en utlänning har uppträtt under någon identitet som varit felaktig är skäl att ta hänsyn till vid bedömningen om det finns en avvikelserisk. Av 1p. samma § framgår att det också ska beaktas om en utlänning tidigare hållit sig undan.
Du har tidigare uppgett att du varit statslös och därmed uppträtt under en felaktig identitet. Du har efter din första asylansökan i Sverige avvikit.
Migrationsverket bedömer därför att det finns en risk att du avviker.
Det finns därför särskilda skäl för att inte ge dig en tidsfrist för att frivilligt lämna landet.
Förbud mot att återvända till Sverige
Den som inte får någon tidsfrist för att frivilligt lämna landet förbjuds att återvända till Sverige under en viss tid, om det inte finns särskilda skäl.
Bestämmelserna om återreseförbud finns i 8 kap. 23 § utlänningslagen.
Det har inte framkommit att du skulle ha familj eller släktingar i Sverige.
Du har enligt egen uppgift en son i Norge samt bröder i Österrike. Detta är båda Schengenstater. Migrationsverket beaktar dock att det inte finns något som skulle förhindra dig från att söka nationella viseringar till de berörda länderna även om du uppfördes på en spärrlista i Schengens
informationssystem (SIS).
Det föreligger således inte några särskilda skäl i ditt fall och du får därför förbud mot att återvända till Sverige utan tillstånd från Migrationsverket under 2 år. Återreseförbudet medför också att du registreras på en spärrlista i Schengens informationssystem (SIS) och inte heller får resa in i andra
Schengenstater så länge förbudet gäller.
Du kan överklaga beslutet
Om du vill överklaga beslutet framgår det av sista sidan hur du ska göra.
Att överklaga beslutet
Du kan överklaga beslutet på egen hand, med hjälp av ditt offentliga biträde eller någon annan. Överklagandet ska vara skriftligt och skickas till
Migrationsverket. Det måste ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick ta del av beslutet.
Så här gör du
- Skriv vilket beslut du överklagar och hur du vill ha det ändrat.
- Skriv ditt namn, personnummer eller födelsedatum, postadress och telefonnummer.
- Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett offentligt biträde eller någon annan som hjälper dig att överklaga kan den personen underteckna brevet. Han eller hon ska i så fall skicka med en fullmakt.
- Skicka överklagandet till Migrationsverket, Tillståndsprövningsenhet 3 Göteborg, Box 1087, 405 23 Göteborg.
Vad händer med överklagandet?
Migrationsverket kontrollerar först om överklagandet har kommit in i tid.
Sedan kontrollerar vi om vi har fattat rätt beslut eller om vi ska ändra det så som du vill. Även om vi ändrar beslutet lämnar vi över ärendet till
domstolen, Förvaltningsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen, som prövar ärendet.
Om du har frågor
När migrationsdomstolen har tagit emot ditt överklagande ska du vända dig dit med frågor som rör överklagandet.
Bilaga
Utdrag ur utlänningslagen (2005:716) Aktuella lagparagrafer
Här finns de lagparagrafer som är aktuella i ditt ärende.
Källa: Riksdagen.se/?../Svensk författningssamling Ändrad: t.o.m. SFS 2019:486
Datum: 2015-01-12
Observera att det här dokumentet innehåller urklipp ur författningstexterna och att det kan finnas nyare uppdateringar av lagen.
4 kap.
1 § Med flykting avses i denna lag en utlänning som
- befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och
- inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.
Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium.
Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.
Av 2 b § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som flykting. Lag (2014:1400).
2 § Med alternativt skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 § befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att
1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande
till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och
2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd.
Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som avses där eller om utlänningen löper sådan risk genom handlingar från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium.
Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.
Av 2 c § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Lag
(2014:1400).
2 a § Med övrig skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 och 2 §§ befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon
1. behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller
2. inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof.
Första stycket 1 gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som avses där eller om utlänningen löper sådan risk genom handlingar från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium.
Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.
Av 2 c § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som övrig skyddsbehövande. Lag (2014:1400).
3 § En utlänning, som med åberopande av skyddsskäl ansökt om
uppehållstillstånd, ska förklaras vara flykting (flyktingstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 1 § och inte är utesluten från att
anses som flykting enligt 2 b §.
En utlänning får dock vägras flyktingstatusförklaring om han eller hon 1. genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige, eller
2. har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta verksamheten här.
Lag (2009:1542 ).
3 a § En utlänning, som med åberopande av skyddsskäl ansökt om
uppehållstillstånd, ska förklaras vara alternativt skyddsbehövande (alternativ skyddsstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 2 § och inte är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande enligt 2 c §.
En utlänning, som med åberopande av skyddsskäl har ansökt om uppehållstillstånd, ska förklaras vara övrig skyddsbehövande (övrig skyddsstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 2 a § och inte är utesluten från att anses som övrig skyddsbehövande enligt 2 c §.
Av 3 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige framgår att andra stycket inte gäller under perioden 20 juli 2016-19 juli 2021. Lag (2019:486).
4 § För en flykting eller statslös får utfärdas en särskild passhandling för resor utanför Sverige (resedokument). Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om resedokument.
5 kap.
6 § Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas.
För barn får uppehållstillstånd enligt första stycket beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande .
Under perioden 20 juli 2016-19 juli 2021 gäller de avvikelser från första och andra styckena som framgår av 11 och 12 §§ lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Lag
(2019:486).
8 kap.
2 § En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas
1. om han eller hon saknar pass när det krävs pass för inresa eller vistelse i Sverige,
2. om han eller hon saknar visering, uppehållstillstånd eller något annat tillstånd som krävs för inresa, vistelse eller arbete i Sverige,
3. om han eller hon har visering eller är undantagen från kravet på visering men inte har för avsikt att lämna Sverige efter att viseringstiden eller den viseringsfria tiden har löpt ut, under förutsättning att han eller hon inte har uppehållstillstånd eller något annat tillstånd som ger rätt att vistas i Sverige, 4. om det vid utlänningens ankomst till Sverige kommer fram att han eller hon tänker besöka något annat nordiskt land men saknar det tillstånd som krävs för inresa där,
5. om han eller hon vid inresan undviker att lämna begärda uppgifter, medvetet lämnar oriktiga uppgifter som är av betydelse för rätten att resa in i Sverige eller medvetet förtiger någon omständighet som är av betydelse för den rätten,
6. om han eller hon inte uppfyller de krav för inresa som föreskrivs i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna), eller
7. om han eller hon har avvisats eller utvisats från en EU-stat eller från Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein och förhållandena är sådana som avses i 7 kap. 6 § eller beslutet om avvisning eller utvisning har grundats på att utlänningen inte har följt gällande bestämmelser om en utlännings inresa eller vistelse i den staten. Lag (2016:632).
6 § En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare och som inte avvisas enligt 2 § 1 eller 2 får utvisas ur Sverige om han eller hon uppehåller sig här men saknar pass eller de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig i landet.
20 § I ett beslut om avvisning eller utvisning som meddelas av
Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen ska det anges vilket land utlänningen ska avvisas eller utvisas till.
Om det finns särskilda skäl, får mer än ett land anges i beslutet.
Ett beslut av en myndighet som avses i första stycket som rör avvisning eller utvisning ska innehålla de anvisningar om verkställigheten som
omständigheterna i det enskilda fallet kan ge anledning till. Lag (2014:198).
21 § Ett beslut om avvisning eller utvisning ska innehålla en tidsfrist inom vilken utlänningen frivilligt ska lämna landet i enlighet med beslutet (tidsfrist för frivillig avresa). Tidsfristen ska bestämmas till två veckor om utlänningen avvisas och till fyra veckor om utlänningen utvisas. Om det finns särskilda skäl får en längre tidsfrist bestämmas.
En tidsfrist för frivillig avresa ska dock inte meddelas, om 1. det finns risk för att utlänningen avviker,
2. utlänningen utgör en risk för allmän ordning och säkerhet,
3. utlänningen genom ett avvisningsbeslut nekas att resa in i landet,
4. utlänningen hejdas i samband med att han eller hon olagligen passerar en yttre gräns och då avvisas, eller
5. utlänningen avvisas av Migrationsverket med omedelbar verkställighet.
För EES-medborgare och deras familjemedlemmar gäller i stället för första stycket 12 kap. 15 § tredje stycket. Lag (2017:22).
23 § Finns det inte förutsättningar att meddela en tidsfrist för frivillig avresa enligt 21 § ska Polismyndighetens beslut om avvisning och
Migrationsverkets beslut om avvisning eller utvisning förenas med ett återreseförbud, om inte särskilda skäl hänförliga till utlänningens personliga förhållanden talar mot att ett sådant förbud meddelas. Ett beslut om
avvisning varigenom en utlänning nekas att resa in i landet ska dock inte förenas med ett återreseförbud.
Ett beslut om avvisning eller utvisning som avser en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare eller som avser en utlänning som beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 §, får förenas med ett
åter-reseförbud endast om beslutet har meddelats av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. Lag (2014:655).
12 kap.
15 a § Om en utlänning inte har lämnat landet i enlighet med beslutet om avvisning eller utvisning när en tidsfrist för frivillig avresa löpt ut ska den myndighet som meddelat tidsfristen meddela ett återreseförbud.
Återreseförbudet ska bestämmas till ett år.
Ett återreseförbud enligt första stycket får dock inte meddelas om beslutet om avvisning eller utvisning inte får verkställas på grund av ett beslut om inhibition, en ansökan om uppehållstillstånd eller en ansökan om ny prövning eller om särskilda skäl talar mot att ett sådant förbud meddelas.
Lag (2017:22).
Utdrag ur lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
Källa: Riksdagen.se/?../Svensk författningssamling Ändrad:
Datum: 2016-06-22
3 § Bestämmelsen om övrig skyddsstatusförklaring i 4 kap. 3 a § andra stycket
utlänningslagen (2005:716) ska inte tillämpas.
4 § Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) ska inte beviljas en utlänning som är övrig skyddsbehövande.
11 § Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen (2005:716) får endast beviljas om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att avvisa eller utvisa utlänningen.
