SOLLENTUNA KOMMUN Kcmmunsry.'si$ön
2012 -CV 0 3
Interpellation från Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet
till ordförande i Trafik- och fastighetsnämnden Thorwald Larsson, Folkpartiet, angående Eriksbergsskolans framtida placering.
Det pågår just nu ett arbete i kommunen för atl b e s t ä m m a var Eriksbergsskolan skall ligga i framtiden. De nuvarande skollokalerna i Eriksberg har varit och är väl till vissa delar nedslitna och i behov av en genomgripande renovering.
Den nuvarande placeringen har ansetts som otillfredsställande eftersom skolan är utsatt för buller och p å sikt för ö k a n d e partikelmängder. Idag klarar byggnaden gränsvärdena för luftkvalitet men kring år 2020 beräknades tidigare dessa gränsvärden överskridas. M a n är säkert även ute efter ett effektivare markutnyttjande- kanske för kontor.
Därför fick kommunledningskontoret häromåret i uppgift att ta fram alternativa placeringar för skolan. Ett ärende som gått vidare till Trafik- och fastighetsnämnden.
Området vid N ä c k v ä g e n tycks nu vara ett huvudalternativ f ö r skolans placering.
En placering som jag upplever som mycket o l y c k l i g ur miljö- och trafiksynpunkt. Vägen in är smal idag. E n så stor skola försörjs j u med m å n g a transporter av mat och annat. Dessutom hämtar och lämnar föräldrar numera alltför ofta sina barn per b i l . Trafiken skulle lätt bli kaotisk. O m r å d e t är dessutom ett av de få kvarvarande g r ö n o m r å d e n a i grannskapet.
Jag föredrar den nuvarande placeringen efter en renovering eller om det är nödvändigt en o m - eller nybyggnad. D å skulle man kunna pröva att kombinera skolan med någon annan lämplig verksamhet.
Bullret från tåget går att bygga bort p å plats. Partikelmängderna från E-4:an kan åtgärdas på flera sätt. Dammet kan tydligen bindas med hjälp av kalciummagnesiumsacetat ( C M A ) . E n hastighetssänkning vore också en möjlig åtgärd. Förbifarten kommer j u också att till vissa delar minska t r a f i k m ä n g d e n
Med h ä n v i s n i n g till o v a n s t å e n d e frågar jag dig
Hur långt har renoveringen av den nuvarande skolbyggnaden kommit? Ä r den klar?
Var anser Du att skolan ska ligga i framtiden? V i d N ä c k v ä g e n ? I sitt nuvarande läge?
Eller på annan alternativ plats?
Hur ser du på framtida trafik- och miljöproblem om skolan placeras vid N ä c k v ä g e n ? Vilka å t g ä r d e r kan göras så att skolan kan ligga kvar i sitt nuvarande läge?
Ingwar Å h m a n - E k l u n d , Sollentunapartiet
Thorwald Larsson (FP)
Ordförande trafik- och fastighetsnämnden
SOLLENTUNA KOMMUN
2012-04-25 Sida 1 av 1
S O L L E N T U N A K O M M U N Kommunstyrelsen
2012 -0V 2 6
Svar på 9 9 Interpellation från Ingwar Å h m a n - E k l u n d ,
Sollentunapartiet, till o r d f ö r a n d e i Trafik- och f a s t i g h e t s n ä m n d e n Thorwald Larsson, Folkpartiet, angående Eriksbergsskolans framtida placering"
Sollentunapartisten Ingwar Å h m a n - E k l u n d , har ställt ett antal frågor till mig a n g å e n d e Eriksbegsskolans kommande placering. Flertalet f r å g o r berör inte trafik- och f a s t i g h e t s n ä m n d e n s ( T F N ) ansvarsområde utan är en f r å g a för plan- och exploateringsutskottet ( P E U ) eller kommunstyrelsen ( K S ) . Nedan följer svaret på frågorna.
Hur långt har renoveringen av den nuvarande skolbyggnaden kommit? Är den klar?
För n ä r v a r a n d e pågår renovering av köket, handfat i korridoren byts ut, det repareras fönster och ytterdörrar samt tak lagas. Renoveringen är
förhoppningsvis inte klar med detta. Ambitionen är högre (både hos
kontoret och politiken) eftersom v i nu vet att skolan kommer att finnas kvar ett antal år och därmed vet vilken ambitionsnivå v i skall lägga oss på.
Planeringen för fortsättningen är delvis beroende av tillgängliga medel.
Var anser Du att skolan ska ligga i framtiden? Vid Näckvägen? I sitt nuvarande läge? Eller på annan alternativ plats?
Var skolan skall ligga är en f r å g a för P E U . Jag fokuserar just nu på
prioritering av resurserna för underhållet av nuvarande skollokaler. T F N har fått i uppgift att starta en projektering för skola på Näckan. Den avser vi påbörja.
Hur ser du på framtida trafik- och miljöproblem om skolan placeras vid Näckvägen?
Frågor om detaljplanen är bortom T F N s ansvar. N ä r en plats är utsedd anpassas bebyggelsen efter de trafik- och m i l j ö m ä s s i g a förutsättningar som finns. T F N s arbete regleras i detaljplanen.
Vilka åtgärder kan göras så att skolan kan ligga kvar i sitt nuvarande läge?
Utifrån den lokaliseringsutredning som gjordes ansåg kommunledningen att N ä c k a n är den bästa platsen för en ny skola. Det arbetet har T F N inte varit involverat i . Vår uppgift är att underhålla nuvarande lokaler till dess att en nya skola är klar samt att projektera för en ny skola på Näckan.
Thorwald Larsson (FP)
O r d f ö r a n d e trafik- och fastighetsnämnden
Besök Postadress Telefon växel Fax Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-96 23 28 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
c •
6 b
Sollentunapartiet
S O L L E N T U N A KO:"•/.,V,'JH I Kommunstyrelsen
201? -06- 1 1
Interpellation från Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet till Plan- och exploateringsutskottets ordförande Thomas Ardenfors, Moderaterna angående
HSB:s planerade byggnation vid Törnskogsmossen och Snuggan
HSB planerar att bygga bostäder norr och söder om Gustavsbergsleden. Byggnationen hotar känsliga arter såväl norr om som söder om Gustavsbergsleden. När det gäller den norra byggnationen är den extremt problematisk. Den sker direkt invid Törnskogens naturreservat.
Trots problemen vill kommunen låta den planerade byggnationen rulla på som inget har hänt.
Professorn i hydrogeologi Gert Knulsson, en av Sveriges främsta experter på komplicerade hydrogeologiska förhållanden har uttalat sig starkt kritiskt mot byggnationen. ( B I L A G A ) Detta beror bl.a. på följande. Rent generellt är det svårt att bygga utan problem i våtmark och randzoner till våtmark, i synnerhet bostäder. I detla fall kommer del all bli mycket svårt atl täta mellan planområdet norr om Gustavsbergsleden och intilliggande våtmarker med Törnskogsmossen och sjön Snuggan. Anledningen är bl.a. de sprickbildningar som finns i berggrunden och är svåra att upptäcka/överblicka. En undersökning av dessa sprickor idag kommer dessutom alt inte atl gc något säkert svar, eftersom sprickor kommer att nybildas vid de sprängningsarbeten som erfordras inom planområdet. Risken är överhängande att vatten leds via sprickbildningarna i berggrunden mellan planområdet och våtmarkerna öster om planområdet. 1 lar del cn gång gått hål och börjat läcka, så kan man räkna med att hålet/läckan består. Det uppstår då sältningsrörelser, när
vattenmältnaden i marken förändras. Dessa sätlningsrörelser kan pågå under flera år. Risken är alt intilliggande våtmarker öster om planområdet torkar ut samtidigt som planområdel försumpas. De känsliga miljöerna är därmed förstörda. En utveckling ovärdig Sollentuna kommun.
Med hänvisning till ovanstående frågar jag dig som ordförande i Plan- och Exploateringsutskottet
1. Kommunen har aldrig bemött varför man anser professor Gert Knutsson ha fel. Kan du beskriva varför kommunen anser att professor Gert Knutsson har fel och tillåter bebyggelse innanför vattendelaren och helt fram till mosskanten - trots de påtalade allvarliga riskerna för naturreservatet?
2. Länsstyrelsen i Skåne talar om att vi har särskilt stort ansvar för att bevara våra
högmossar och gc dem skydd som Natura 2000-områden, eftersom de som finns i resten av Europa är mer eller mindre utbrutna. Våtmarken i Törnskogen är en tallhögsmosse och den riskeras nu med HSB:s byggnation. Ilar Sollentuna kommun kontaktat Länsstyrelsen i Stockholms län för atl se om Törnskogen norr om Gustavsbergsleden och/eller söder om Gustavsbergsleden bör ges skydd som Natura 2000-område?
3. Byggnationen som hotar våtmarkerna med Törnskogsmossen och Snuggan. är i praktiken de fem till tio bostäder som ligger norr om den så kallade vattendelaren. I lar kommunen fört någon diskussion med HSB om att kunna lämna HSB mark någon annanstans i kommunen, så de kan bygga sina fem-tio bostäder där för att slippa riskera
våtmarksområdena eller har man fört någon diskussion om att HSB kan få bygga i andra delar av sitt eget område - (t.ex. vid Gustavsberg)?
Sollentuna den I I juni 2012
, — * ~ * /
/ / . ^ ^ / z * ^ — .
Ingwar Åhman-Eklund -Sollentunapartiet
Bilaga
Södra Törnskogsmossen, Sollentuna kommun.
T ö r n s k o g s m o s s a r n a är belägna i Törnskogen nordnordväst om Edsberg och öster om sjön Norrviken.
T e r r ä n g e n är kuperad med morän och kalt berg på h ö j d o m r å d e n a , som når upp till 70 m över havet, samt lera och torvmarker i sänkorna. Torvmarkerna i denna typ av terräng består merendels av myrtypen kärr och en del sumpskogar, medan myrtypen mosse är mindre vanlig. M e n just i T ö r n s k o g e n finns ett par typiska mossar: Norra respektive Södra T ö r n s k o g s m o s s e n
(se karta). Terrängen dräneras genom flera mindre bäckar och diken. D e l aktuella
myrmarks-komplexet ligger högt. ca 45 m över havet. Huvudavrinningen går via den lilla sjön Snuggan i östra delen av området (se karta) vidare österut till V ä s j ö n .
Södra T ö r n s k o g s m o s s e n är en s.k. tallhögmosse. Det är en speciell typ av myrmark, som består av ett svagt välvt mosseplan omgivet av ett kärrstråk, en s.k. lagg. Välvningen är svag i denna del av landet p.g.a. låg nederbörd och därigenom långsam tillväxt av torvbildande växter. Mosseplanet har blöta böljor med vitmossor och torra tuvor med bl.a.
skvattram, odon och ljung saml är beväxt av tall. Mossens vegetation försörjes helt med regnvatten. Laggen har kärr-vegetation, främst olika mossor och starrarter men också tuvull samt tranbär och rosling på s m å tuvor. Laggens vatten kommer från omgivande fastmark. Detta innebär alt vegetationen i laggen får ett näringsrikare vatten än
vegetationen uppe på mosseplanet. Laggen isolerar alltså mosse-planet från omgivningen, vilket skapar denna speciella typ av myrmark. Det är sålunda etl myckel känsligt
hydrologiskt system, som styr utvecklingen av lallhögmossen med dess karakteristiska vegetation. Tillförseln av faslmarksvatten lill laggen från omgivningen och i detta fall också från alkärr väster om myrmarkskomplcxet måste alliså fungera f ö r att upprätthålla kärr-karaktären. Stryps eller minskar tillförseln av vatten förändras laggkärret och växer efterhand igen. varigenom denna karakteristiska del av h ö g m o s s e n försvinner.
Planerad bebyggelse österut från nuvarande bebyggelsen i I ö r n s k o g e n i direkl anslutning till myrmarkskomplexet kommer sannolikt all förändra den känsliga hydrologin genom minskad tillförsel av vatten lill laggen p.g.a. dränering v i a husgrunder och vägar saml hårdgörning av markytor. Det finns risk för långsam torrläggning av hela
myrmarkskomplexel inklusive sjön Snuggan, eftersom lågpunkterna i den planerade bebyggelsens ledningssystem kommer all ligga avsevärt under Snuggans nuvarande vattenyta.
Södra T ö r n s k o g s m o s s e n är ännu helt o p å v e r k a d av ingrepp av olika slag till skillnad frän Norra T ö r n s k o g s m o s s e n . som är dikad med avrinning mot norr. Det är därför mycket angeläget atl bibehålla mark- och vattenförhållandena omkring Södra T ö r n s k o g s m o s s e n , som är cn unik naturtillgång alldeles intill bebyggelsen i T ö r n s k o g e n och ett
intressant och lättillgängligt mal f ö r naturstudier och undervisning f ö r m ä n n i s k o r i hela norra Stockholmsregionen. Törnskogsområdet a n v ä n d s sedan länge för
tallövningar i geovetenskap vid Kungliga Tekniska H ö g s k o l a n ( K T H ) och kommer sannolikt att nyttjas alltmer p.g.a minskade reseanslag f ö r exkursioner.
De planer på elt naturreservat, som föreslagits, inkluderar T ö r n s k o g s m o s s a r n a som en i området unik biotop. D ä r f ö r föreslås i förslaget till skötselplan att Norra
Törnskogsmossen skall återställas och få naturliga vattenståndsvariationer. Delta leder till att laggen och randkärren kring Södra T ö r n s k o g s m o s s e n får en större vattenföring, vilket gör det ännu mera olämpligt att placera bebyggelse där.
Stockholm 2010-06-15 Gert Knutsson
Professor emeritus
Institutionen för mark- och vattenteknik, K T H
Privatadress: Brännkyrkagatan 96, 11726 Stockholm, e-posl: gertknut@comhem.se Tel. 08-6688057 (bostad), 073- 6553160 (mobil)
Norra Törnskogsmossen Myrberget 71 m
SOLLENTUNA KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN 2012-08-20
Thomas Ardenfors (M)
Ordförande i kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott
Svar på interpellation från Ingwar Åhman-Eklund (SP) till plan- och exploateringsutskottets ordförande angående HSB:s planerade
byggnation vid Törnskogsmossen och Snuggan.
Ingwar Å h m a n - E k l u n d har i sin interpellation ställt f ö l j a n d e frågor:
1. Kommunen har aldrig bemött varför man anser professor Gert Knutsson ha fel. Kan du beskriva varför kommunen anser att professor Gert Knutsson har fel och tillåter bebyggelse innanför vattendelaren och helt fram till mosskanten - trots de påtalade allvarliga riskerna för naturreservatet?
2. Länsstyrelsen i Skåne talar om att vi har särskilt stort ansvar f ö r att bevara våra högmossar och ge dem skydd som Natura 2000-områden, eftersom de som finns i resten av Europa är mer eller mindre utbrutna. V å t m a r k e n i T ö r n s k o g e n är en
tallhögsmosse och den riskeras nu med H S B : s byggnation. Har Sollentuna kommun kontaktat Länsstyrelsen i Stockholms län för att se om Törnskogen norr om
Gustavsbergsleden och/eller söder om Gustavsbergsleden bör ges skydd som Natura 2000-område?
3. Byggnationen som hotar våtmarkerna med T ö r n s k o g s m o s s e n och Snuggan, är i praktiken de fem till tio bostäder som ligger norr o m den så kallade vattendelaren.
Har kommunen fört någon diskussion med HSB om att kunna lämna HSB mark någon annanstans i kommunen, så de kan bygga sina fem-tio bostäder därför att slippa riskera våtmarksområdena eller har man fört någon diskussion om att HSB kan få bygga i andra delar av sitt eget område - (t.ex. vid Gustavsberg)?
Tack för interpellationen. A l l a nya områden som ska exploateras är i sig en a v v ä g n i n g mellan olika behov, å ena sidan att bevara det som är å andra sidan att bygga nytt eftersom behovet finns. Här har avvägningen gjorts och efter de formella processerna skall det antas planer för att bebygga det o m r å d e interpellanten tar upp.
Nu till dina frågor:
Kan du beskriva varför kommunen anser att professor Gert Knutsson har fel och tillåter bebyggelse innanför vattendelaren och helt fram till mosskanten - trots de påtalade al 1 vari i ga riskerna fö) • naturreservatet ?
Det är svårt att b e m ö t a en enskild forskare i en detaljfråga som denna. Uppfattningen har under en längre tid varit att några känsliga arter inte är hotade och inget nytt i den frågan har framkommit. Kommunen och den tidigare styrelsen i naturskyddsföreningen var överens om detta.
Besöksadress Postadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Kommunalhuset, Turebergs torg 191 86 Sollentuna 08-57 92 10 00 08-57 92 16 44 2 57 15-4 235 80 26
2012-08-20
Vad gäller det geotekniska ska en geoteknisk utredning göras innan planen antas. V i ska naturligtvis försäkra oss om att den planerade utbyggnaden inte f å r konsekvenser f ö r mossen. V i har tvärtom målet att mossens vattenflöde ska förbättras och f r a m f ö r allt ska den avvattnas mot Snuggan och Väsjön och förbättra vattenflödet där.
Har Sollentuna kommun kontaktat Länsstyrelsen i Stockholms län för att se om Törnskogen norr om Gustavsbergsleden och/eller söder om Gustavsbergsleden bör ges skydd som Natura 2000-område?
N e j , kommunen har inte haft några sådana kontakter.
Har kommunen fört någon diskussion med HSB om att kunna lämna HSB mark någon annanstans i kommunen, så de kan bygga sina fem-tio bostäder där för att slippa riskera våtmarksområdena eller har man fört någon diskussion om att HSB kan få bygga i andra delar av sitt eget område - (t.ex. vid Gustavsberg)?
Nej några sådana diskussioner har inte förts. Det kan vara viktigt att komma ihåg att det hela b ö r j a d e med att^bebyggelse planerades p å en mycket större del av H S B : s mark, stora delar av detta ingår/nu i förslaget till reservat.
Med d e t t ^ a n s é r j a g interpellationen besvarad.
J h o m ^ A r d e f t f o r s ^ M )
O r a M a n c f e v kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott
(2)
SOLLENTUNA K O ' / * / U N \
Kofwnunstyre'£v 201? -C?- ? 9
Pnr:^l2/Q|S5KSZU
Interpellation till trafik- och fastighetsnämndens ordförande angående arbetsmiljön i Sollentunas skolor
Bilden av Sollentunas skolor har flera dimensioner. Resultatmässigt blir skolorna allt bättre, men arbetsmiljön i skolorna för elever och lärare har stora brister. E n tillsyn som miljö- och byggnadsnämnden gjorde förra året av kommunens skollokaler visade bland annat att tjugotre av skolorna hade anmärkningar på ventilationen, nio skolor hade anmärkningar på fuktskador och i en skola konstaterades mögel.
Listan görs längre och längre år för år. Bara under 2011 så dömdes Eriksbergsskolan ut. E n paviljong på Skälbyskolan fick panikstängas. Sofielundsskolan hotades av vite. O c h detta ät- bara en del av listan. Kommunens fastighetspolitik har genom åren varit full av
panikåtgärder för att rädda upp akuta situationer. Förlorarna på det har varit barnen, lärare och andra anställda i skolorna som fått leva med en bristfällig arbetsmiljö.
Det kanske senaste exemplet på bristerna i fastighetspolitiken är att det nu pågår en radonsanering i Helenelundsskolan. V i har flera gånger tidigare blivit försäkrad att det inte fanns någon anledning till oro kring höga radonhalter i någon skola. I ett
interpellationssvar 2011 från miljö- och byggnadsnämndens nu avgångne ordförande står följande:
"Del finns en mycket god kontroll på radonfrågan i skolorna. I samtliga skolor görs mätningar regelbundet"... "Miljö- och byggnadsnämnden följer upp radonfrågan noggrant för atl säkerställa att mätningar ap radon in te förbises av misstag.
Gränsvärdet för radon så är gränsvärdet 200 bq/m3. I de mätningar som gjordes i
Helenelundsskolan redan 2009 så var värdena på bottenplanet 450 b q / m 3 , en trappa upp 60 bq/m3 och två trappor upp 40 bq/m3.
I fallet med Helenelundsskolan är det värsta att inte heller skolledningen var informerad och att kommunen sedan satte i gång saneringen mer eller mindre under pågående
skolverksamhet. Innan cn radonsanering börjar ska naturligtvis skolans ledning underrättas i god tid så att skolverksamheten kan anpassas till saneringen och för att elever, personal och föräldrar ska kunna underrättas.
Mot bakgrund av ovanstående frågar jag trafik- och fastighetsnämndens ordförande:
• Anser N i att Sollentuna kommun har en god standard på sina fastigheter så att t ex eleverna i skolan har en god arbetsmiljö?
• Vilka fastighets förvaltarens rutiner innan t ex en radonsanering sätter igång avseende information till "hyresgästen"?
• Hur arbetar trafik- och fastighetsnämnden med radonmätningar? Är alla de lokaler som n ä m n d e n ansvar för radonmätta?
• Vilka ekonomiska resurser krävs för att åtgärda de brister som framkommit i den nyligen genomförda hälsoskyddsinspektionen? När kommer bristerna att vara åtgärdade?
P
Sollentuna
H u r informeras skolor och andra kommunala verksamheter o m att en tillsyn skett lokalerna? K a n ett sätt vara att trafik- och fastighetsnämnden sätter upp anslag i lokalen med information om radonmätningar och annan tillsyn så att det är lätt att ta del av informationen?
För den socialdemokratiska k o m m u n f u l l m ä k t i g e g r u p p e n
Anna Vikström Sven Hovmöller
Thorwald Larsson (FP)
Ordförande trafik- och fastighetsnämnden
SOLLENTUNA KOMMUN
2012-04-26 Sida 1 av 2
S O L L E N T U N A K O M M U , Kommunstyrelsen
20!? - M - 2 6
Svar på "Interpellation till trafik- och f a s t i g h e t s n ä m n d e n s o r d f ö r a n d e a n g å e n d e arbetsmiljön i Sollentunas skolor"
Socialdemokraterna A n n a Vikström och Sven H o v m ö l l e r har ställt ett antal f r å g o r till m i g angående arbetsmiljön i Sollentunas skolor. Nedan finner n i svaret p å frågorna.
Anser Ni att Sollentuna kommun har en god standard på sina fastigheter så att t ex eleverna i skolan har en god arbetsmiljö?
Sollentuna kommun har de senaste åren gjort stora investeringar för att förnya och förbättra kommunens skolor och lokalerna håller överlag god standard. Det finns dock skolor som idag är i behov av upprustning samt det finns skolor som idag är slitna som ska ersättas med nya lokaler, t ex
Eriksbergsskolan.
Att lokalerna håller god standard är avhängt löpande underhåll och det är trafik- och fastighetskontorets ansvar. Samtidigt är arbetsmiljöansvaret ytterst rektorernas och i det ingår bland annat att hantera lokalerna p å det sätt som kontraktet medger, t ex att antalet barn i lokalerna inte överskrider högsta tillåtna antal för att ventilationen skall fungera.
Vilka fastighetsförvaltarens rutiner innan t ex en radonsanering sätter igång avseende information till "hyresgästen"?
Innan radonsanering kontaktar fastighetsförvaltaren hyresgästen, rektorn i detta f a l l , och lämnar information om vilka åtgärder som planeras
g e n o m f ö r a s . Entreprenören tar sedan kontakt med rektor för vidare planering av arbete, t ex tidsbokning.
Hur arbetar trafik- och fastighetsnämnden med radonmätningar? Är alla de lokaler som nämnden ansvar för radonmätta?
R a d o n m ä t n i n g a r ska göras vart 1 Oe år samt d å ventilationssystem byggs o m eller större förändringar av rumsindelningen görs. Mätningar kan
g e n o m f ö r a s under perioden oktober till april och resultaten mailas ut till berörda verksamheter (rektor). A l l a lokaler som n ä m n d e n har ansvar för är radonmätta.
Vilka ekonomiska resurser krävs för att åtgärda de brister som framkommit i den nyligen genomförda hälsoskyddsinspektionen? När kommer bristerna att vara åtgärdade?
Flertalet brister var åtgärdade redan när rapporten publicerades. De insatser som regleras v i a myndighetskrav är alltid inplanerade i verksamheten.
Hur informeras skolor och andra kommunala verksamheter om att en tillsyn skett i lokalerna? Kan ett sätt vara att trafik- och fastighetsnämnden sätter
Besök Postadress Telefon växel Fax Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-96 2 3 28 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
upp anslag i lokalen med information om radonmätningar och annan tillsyn så att det är lätt att ta del av informationen?
Resultatet av radonmätningarna kommuniceras/mailas till berörd verksamhet, när m ä t n i n g e n avser en skola mottar rektorn resultatet.
Resultatet sätts sedan in i den " p ä r m " som verksamheten har tillgång till.
D ä r finns exempelvis hyresavtal och O V K besiktningar (obligatorisk veni i 1 at i onskontro 11).
Thorwald Larsson (FP)
O r d f ö r a n d e trafik- och f a s t i g h e t s n ä m n d e n
m i l j ö p a r t i e t de g r ö n a I & j 1Ua O K<h 3 &
Sollentuna
Interpellation till trafik- och fastighetsnämndens ordförande angående att åtskilja gångbanor och cykelbanor i Sollentuna kommun
Varje morgon när jag cyklar till jobbet så märker jag att det ställer till stora problem när gående och cyklister tvingas dela på samma utrymme. Orsaken är att cyklisterna använder gångbanorna. Cyklisterna upplever det om alltför riskfyllt att färdas på vägen och riskera att bli påkörda av bilister.
Den sträcka som är aktuell är Sollentunavägen, Bokvägen och Eriksbergsvägen.
Säkerheten på gångbanor och trottoarer i kommunen har blivit mycket sämre idag, det känner vi alla till. Orsaken är bland annat att dessa utnyttjas av både gående och cyklister.
Gående, både barn och vuxna, och cyklister som cyklar olika fort, riskerar att hamna i olyckor och få eller orsaka skador. En tydlig markering för att skilja gångbanor och cykelbanor skulle delvis vara en bra och relativt snabb lösning på problematiken.
Sollentuna kommun satsar ambitiöst på att det ska bli bättre och säkrare att cykla men satsningen beräknas komma igång först nästa år och problematiken har v i idag.
Mot bakgrund av ovanstående frågar jag trafik- och fastighetsnämndens ordförande:
1. Delar du uppfattningen att säkerheten på gångbanor och trottoarer i kommunen har blivit mycket sämre idag?
2. Delar du uppfattningen att gångbanor och cykelbanor bör åtskiljas snarast med hjälp av markeringar?
Sollentuna den 9 maj 2012
Larissa Karimson, Miljöpartiet De Gröna, Sollentuna
SOLLENTUNA KOMMUN
T h o r w a l d L a r s s o n ( F P )
O r d f ö r a n d e trafik- o c h f a s t i g h e t s n ä m n d e n
2 0 1 2 - 0 5 - 2 9 S i d a 1 av 2
Svar på Interpellation från Miljöpartiet de gröna om G/C-vägar
Miljöpartiet de grönas Larissa Karimson har ställt två frågor till mig angående åtskiljda gång- och cykelväger i Sollentuna. Nedan finner ni svaret på frågorna.
Jag uppskattar att cykelfrågor uppmärksammas och kopplingen till
gångbanor är en viktig aspekt att väga in i det arbete som nu pågår med en ny cykelplan. Allmänhetens kommentarer på cykelplanen kommer in löpande via webben och det är blandade reaktioner. V i får beröm för att v i lagt ut den på webben och det kommer kommentarer på föreslagna sträckor såväl som förslag på nya sträckningar. Det blir ett spännande arbete att bereda och arbeta vidare med förslagen.
Delar du uppfattningen att säkerheten på gångbanor och trottoarer i kommunen har blivit mycket sämre idag?
Nej, det är inte lätt att hitta stöd för uppfattningen att olycksfrekvensen ökar i statistiken. Det finns två källor till grund för tillgänglig statistik, polisens rapporter respektive att akutsjukhus sedan 2011 rapporterar in olycksfall ur vilken man kan särskilja olyckor där cykel är inblandad.
Polisens rapportering är den officiella statistiken och enligt den har det i perioden 2003-2011 inträffat totalt 83 olyckor med cykel inblandad, räknat i Sollentunas hela vägnät. Olyckorna är fördelade oregelbundet över tid med mellan fem till fjorton olyckor per år. A v dessa har totalt sexton olyckor karakteriserats som svårare olyckor varav fem inträffade 2003.1 denna rapport ingår också olyckor där cykeln varit indirekt orsak, exempelvis om moped väjde för cyklist. Det är så få händelser som är spridda så över tid att man inte kan tala om trender.
Sedan 2011 rapporterar alla akutsjukhusen i länen in olycksstatistik ur vilket man kan utläsa cykelrelaterade olyckor i Sollentuna totala vägnät. Under 2011 rapporterades det in 27 cykelolyckor varav två karakteriserades som svårare. Detta är förmodligen mera rättvisande statistik men den är så ny att det inte går att se förändringar över tid. Den största förändringen från 2009 till 2010 respektive till 2011 ligger sannolikt i att fler akutsjukhus
rapporterat in olyckor.
Det är värt att notera att enligt Polisens rapporter är 65 procent av de cykelrelaterade olyckorna en konflikt mellan personbil och cykel medan över 80 procent av sjukvårdens rapporterade fall handlar om singelolyckor.
I avsaknad av statistik och tillsammans med det faktum att antalet cyklister i Stockholmsområdet ökat med 75 procent under den senaste tioårsperioden (enligt SvD 23 maj 2010) blir det svårt att uttala sig om humvida säkerheten är bättre, lika eller sämre idag jämfört med vad den har varit.
Besök Postadress Telefon växel Fax Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-96 23 28 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dock noterar jag att interpellanten uttrycker en oro över säkerheten när cyklar och gående delar samma vägbana. Huruvida det är en utbredd oro hoppas jag att vi skall kunna utläsa ur remissvaren på cykelplanen. V i kan få anledning att återkomma till detta i höstens arbete när v i bearbetar alla inspel på cykelplanen.
Delar du uppfattningen att gångbanor och cykelbanor bör åtskiljas snarast med hjälp av markeringar?
Här är interpellationen oklar eftersom det finns olika markeringar med olika konsekvenser. Låt mig därför inledningsvis konstatera att utan markeringar, dvs. på vägar med blandad gång- och cykeltrafik, behöver inte flödet öka nämnvärt förrän både framkomlighet och trafiksäkerhet blir ett problem. Det blir otryggt framför allt för gående och för personer med
funktionsnedsättning. Mot den bakgrunden anser jag att vi bör minimera antalet vägar med blandad gång- och cykeltrafik.
Den kanske viktigast fördelen med åtskiljda gång- respektive cykelvägar är att det blir tydliga stråk och framkomligheten förbättras därmed för både cyklister och gångtrafikanter. A v detta följer dock att hastigheten ökar för tillräckligt många av cyklisterna till den grad att trafiksäkerheten blir
lidande och otryggheten ökar. Trafiksäkerheten blir lidande på flera sätt men framför allt för att det är enkelt att korsa den vita linjen och om någondera parten gör en oväntad manöver ökar risken för olycka. Vidare kan cyklister med hög hastighet skapa problem i korsningar antingen för att cyklisten inte kan, eller inte tydligt nog visar att den kan stanna. Otryggheten ökar med höga hastigheter på cyklisterna för alla, men kanske speciellt för gående och för dem som inte rör sig så snabbt samt för synskadade.
Således blir slutsatsen att gång- och cykelväg bör åtskiljas där så är möjligt med och helst med ett avvikande material, typ kantsten för att minimera risken att cykeln kommer över på gångvägen (ökad trygghet för de som inte rör sig snabbt) och för att syskadade skall kunna veta att de är på
gångvägen. Detta är både mera utrymmeskrävande och dyrare. Samtidigt är det viktigt att påtala att det finns fler parametrar som påverkar
trafiksäkerheten, t ex beläggningen på gång- och cykelvägarna.
Thorwald Larsson (FP)
Ordförande trafik- och fastighetsnämnden
D n r^ / l / 0 Z ^ ^ | / j : j i
Interpellation till trafik- och fastighetsnämndens ordförande angående skadliga kemikalier i kommunens förskolelokaler
Överallt runt om oss och i oss finns kemikalierna. E n del farligare än de andra.
B a m är på flera sätt mer utsatta för kemikalier än vuxna. Dels rör de sig oftare på golv och därmed närmare damm koncentrationer och dels genom att de förväntas leva längre än vuxna och v i vet att mängden av många skadliga kemikalier ökar i kroppen ju äldre man blir.
Under senare årtioden har antalet fall av astma och allergi bland barn ökat. E n teori är att det beror på golven i förskolan. I Sverige har det varit vanligt att anlägga golvmattor av P V C i förskolor. Problemet beror på, man för att mjuka upp P V C har tillsatt ftalater som sedan lossnar och v i sedan andas, äter dem eller tar upp dem genom huden.
I dag finns metoder för att mäta mängd och vilka kemikalier som finns i ett utrymme.
Detta har b l a omtalats i Naturskyddsföreningens årsbok " D e n flamsäkra katten" där ett hem mäts upp. E n liknande typ av mätning skulle kunna göras i kommunens
förskolelokaler.
Mot bakgrund av ovanstående frågar jag trafik- och fastighetsnämndens ordförande:
• Har det gjorts någon undersökning av kemikaliekontroll i Sollentunas förskolelokaler?
• O m inte, kan det bli aktuellt att göra en sådan?
• Finns det någon kardäggning o m i vilken omfattning det finns PVC-mattor på golven i Sollentunas förskolor?
För den socialdemokratiska k o m m u n f u l l m ä k t i g e g r u p p e n
TV
Anna Vikström Sven Hovmöller
Thorwald Larsson (FP)
Ordförande trafik- och fastighetsnämnden
SOLLENTUNA KOAAMUN
2012-09-07 Sida 1 av 2
Svar på interpellation till trafik- och fastighetsnämndens o r d f ö r a n d e a n g å e n d e skadliga kemikalier i kommunens förskolclokaler
Socialdemokraterna V i k s t r ö m och Hovmöller lyfter i en interpellation till m i g fram viktiga f r å g o r om skadliga kemikalier i Sollentunas förskolor. Jag delar interpellanternas ansats o m att barn är mer utsatta för kemikalier än vuxna och i sak delar jag den oro som interpellationen ger uttryck för. Det är självfallet viktigt att de miljöer som barnen vistas i inte är skadliga.
D ä r e m o t ställer jag m i g f r å g a n d e till att de åtgärder som e f t e r f r å g a s är så fokuserade p å PVC-mattor med motivet att det är enkelt att mäta. Att mer behöver göras, både f ö r att kartlägga riskerna och för att åtgärda dem i vettig prioritetsordning, det kan jag hålla med om. I svaren nedan utvecklar jag varför jag anser att frågan är mer komplicerad än att kartlägga P V C -
mattor.
Har det gjorts någon undersökning av kemikaliekontroll i Sollentunas förskolelokaler?
Barnen exponeras för skadliga kemikalier på flera olika sätt, till exempel från leksaker, från plast i muggar, tallrikar, bestick och andra
hushållsartiklar samt v i a maten och från den byggnad de vistas i . Jag förstår interpellationen som att frågan gäller byggnaden eftersom det i övrigt är verksamheternas ansvar.
Svaret är därför att n å g o n undersökning av skadliga kemikalier från v ä g g - och golvbeklädnader inte har gjorts i kommunens förskolor.
Om inte, kan det bli aktuellt att göra en sådan?
O m exponeringen f r å n vägg- och golvbeklädnader är en väsentlig risk m å s t e v i se hur v i kan k o m m a till rätta med de problem som finns.
Interpel lanterna n ä m n e r specifikt ftalater som är ett samlingsnamn f ö r m j u k g ö r a r e i PVC-plast och vad jag förstår i vissa färger. E n del ftalater är så giftiga att de är f ö r b j u d n a , andra får inte f ö r e k o m m a i leksaker som stoppas i munnen och ytterligare andra är reglerade på andra sätt. Inom E U har det tydligen gjorts en del studier och svenska kemikalieinspektionen har till exempel undersökt leksaker och funnit förhöjda halter i bl.a. dockor.
M o t den bakgrunden skulle jag v i l j a veta mer om exponeringen från plastleksaker och f r å n plast i hushållsartiklar å ena sidan och i relation till exponeringen från v ä g g - och golvbeklädnaderna å andra sidan innan jag
Besök Postadress Telefon växel Fax Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-96 23 28 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
svarar definitivt på f r å g a n hur trafik- och fastighetsnämnden skall prioritera frågan om en sådan undersökning.
Finns det någon kartläggning om i vilken omfattning det finns PVC-mattor på golven i Sollentunas förskolor?
N e j , det har inte gjorts någon kartläggning.
Thorwald Larsson (FP)
O r d f ö r a n d e trafik- och fastighetsnämnden
miljöpartiet de gröna
Sollentuna
SOLLENTU NAK Z,.„
K o m m u n : ;
2012 -05- 0 9
Interpellation till barn- och ungdomsnämndens ordförande angående simkunnighet bland skolelever i Sollentuna
Hur ligger det till med simkunnigheten i Sollentunas skolor?
En elev som går ut grundskolan med ett godkänt betyg i idrott och hälsa ska kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. I den nya Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 anges det följande:
"3.4 IDROTT OCH HÄLSA
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. 1 danser och rörelse-och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider. "
År 2010 g e n o m f ö r d e Skolverket en enkätstudie bland idrottslärare i 500 svenska
skolor, både kommunala och friskolor. Resultaten visar att 7 800 elever inte når
kursplanens mål, vilket motsvarar 8,3 procent av eleverna. Flickor når målen i
högre utsträckning än pojkar och fristående skolor är mer framgångsrika än
kommunala, se pressmeddelande 2010-12-15.
Mot bakgrund av ovanstående frågar jag Barn- och ungdomsnämndens ordförande:
1. Hur är simkunnigheten bland skoleleverna i Sollentuna?
2. Vilka åtgärder vidtar Barn- och ungdomsnämnden för att höja simkunnigheten?
3. Erbjuder Barn- och ungdomsnämnden extrastöd till skolor där simokunnigheten visat sig vara särskilt hög?
Sollentuna onsdag den 9 maj 2012
Larissa Karimson
Miljöpartiet De Gröna, Sollentuna
SOLLENTUNA KOMMUN
Barn- och ungdomsnämnden
Maria Stockhaus, Ordförande 2012-06-04
Svar på interpellation från Larissa Karimsson (MP) till barn- och u n g d o m s n ä m n d e n s o r d f ö r a n d e angående simkunnighet bland skolelever i Sollentuna.
Interpellanten, Larissa Karimsson ( M P ) ställer f ö l j a n d e frågor i interpellationen:
1. Hur är simkunnigheten bland skoleleverna i Sollentuna?
2. Vilka åtgärder vidtar Barn- och ungdomsnämnden för att höja simkunnigheten?
3. Erbjuder Barn- och ungdomsnämnden extrastöd till skolor där simokunnigheten har visat sig vara särskilt hög?
Svar:
Tack f ö r interpellationen. Simkunnighet är en viktig f r å g a ur säkerhets- och demokrati synpunkt och en av de kunskaper elever ska ha med sig från grundskolan. Interpellanten informerar om att i år 9 ska elever f ö r att n å godkänt kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.
Det övergripande jag v i l l inleda med är att överlag har v i sett skolresultaten bli bättre år efler år och den positiva utvecklingen fortsätter. I dessa resultat ingår ä m n e t idrott & hälsa där ett av alla kriterier är simkunnigheten.
N u till frågorna interpellanten har ställt:
Hur är simkunnigheten bland skoleleverna i Sollentuna?
Då simkunnigheten är ett av kriterierna som ingår i ämnet idrott och hälsa kan v i endast se hur m å n g a elever som når m å l e n i det ämnet, vilket då inkluderar kriteriet om simkunnighet. Barn- och ungdomskontoret samlar in statistik avseende slutbetyg i år 9. Det som finns redovisat är alltså
slutbetygen i idrott och h ä l s a för år 9.
Totalt var det 31 elever (20 flickor och 11 pojkar) förra året som inte nådde målen i idrott & hälsa, 3,6% av de totalt avgivna betygen i de kommunala skolorna. Det ligger n å g o t högre o m v i inkluderar även de fristående skolorna, 5,5%. Siffran f ö r riket är 6,9%. Detta säger oss ingenting om vilka/vilket mål eleverna inte har nått, så det säger oss inte så mycket om simkunnigheten specifikt. J ä m f ö r t med riket är andelen elever som når minst godkänt högre ä n riksgenomsnittet.
Vilka åtgärder vidtar Barn- och ungdomsnämnden för att höja simkunnigheten ?
Det är varje skolenhets ansvar att se till att eleverna n å r målen i alla ämnen.
Är en elev inte simkunnig når den inte målen idrott och hälsa. I detta fall ska läraren skriva ett åtgärdsprogram i ö v e r e n s k o m m e l s e med föräldrarna. I detta å t g ä r d s p r o g r a m ska åtgärder som behöver vidtas för att eleven ska n å målen ingå. Det kan röra sig om tillfällen då eleven p å skoltid kan erbjudas extra möjlighet att ö v a simning och visa sina kunskaper och det kan b l i en
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 210 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
ö v e r e n s k o m m e l s e med föräldrarna att de ordnar så att deras barn går på simning p å fritiden för att ö v a sina kunskaper.
Erbjuder Barn- och ungdomsnämnden extrastöd till skolor där simokunnigheten har visat sig vara särskilt hög?
Inget särskilt extrastöd erbjuds, det ges inom ramarna för varje skolenhet.
Därmed anses interpellationen besvarad
laria Stockhaus
O r d f ö r a n d e i barn- och u n g d o m s n ä m n d e n
2
