SOLLENTUNA KOMMUN 2
Thorwald Larsson (FP)
Ordförande trafik- och fastighetsnämnden
2012-10-10 Sida 1 av 2
2Q1? -!ö- i
[i2p/z/05C7K$
Svar på interpellation från Berit Forsberg (S) och Sven Hovmöller (S) angående trafiksituationen vid förskolor och skolor i kommunen
Socialdeniokiaterna Berit Forsberg och Sven Hovmöller har med anledning av trafik- och fastighetskontorets pågående arbete med att öka
trafiksäkerheten kring Sollentunas skolor och förskolor ställt fem frågor till mig som ordförande i trafik- och fastighetsnämnden.
Interpellanterna beskriver en trafiksituation vid några av kommunens skolor och förskolor som vi alltför väl känner igen. Det är ett känt problem vid flera skolor i Sollentuna såväl som i övriga delar av landet. Nyss
hemkommen från studieresa i Danmark kan jag konstatera att vi delar problemet också med vårt södra grannland. De har bland annat löst problemet genom att förbjuda skjutsningen med hänvisning till såväl barnens självtillit och hälsa som till trafiksäkerheten. En lösning som inte självklart skulle fungera i Sollentuna. Därför har TFN beslutat om en process som inkluderar skolorna i trafiksäkerhetsarbetet som en första åtgärd vilket interpel lanterna hänvisar till i frågeställningen.
Hur ser det ut med trafikolyckor vid våra förskolor och skolor?
Frågan är lite för generellt ställd för att det skall vara enkelt all besvara den utan en inledande precisering. Det inle är enkelt alt skilja skolvägar från andra vägar men man skulle kunna avgränsa svarel till att gälla endast området närmast skolorna. En sådan begränsning kan ge en orättvis bild samtidigt som det blir svårt att jämföra med grannkommunerna. Så den statistik som redovisas nedan (utdrag ur S T R A D A ) avser olyckor son inträffat vardagar mellan 07-18 med barn under 17 år i Sollentuna.
För att undvika årsvariationer redovisas totalen för tre år (2009-01-01 till 2011-12-31).
I nämnda period har det inrapporterats 35 olyckor med totalt 39 barn
inblandade. Av dessa blev ett barn svårt skadat, 36 barn lindrigt skadade och två barn var oskadda. Som jämförelse hade Täby (63 000 inv.) under samma period 45 barn inblandade i trafikolyckor varav fem svårt skadade. 38 lindrigt skadade och två oskadda.
Sollentuna och Täby skiljer sig inte nämnvärt åt och det är rimligt att anta att situationen är likartad i de norra Stockholmskommunerna. Delta antagande bör naturligtvis utmanas i det fortsatta arbetet och utgöra en del av utvärderingen av det arbete som trafik- och fastighetskontoret nu har inlett.
Följs tidplanen med arbetet med projektet frqfiksäkra vägar runt skolorna?
Ja, arbetet pågår enligt den plan som beslutades i mars (§17/2012).
Besök Postadress Telefon växel Fax Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-96 23 28 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Vilka förskolor och skolor är utvalda?
Ingen skola är ännu utvald. Prioriteringsordningen för att arbeta med trafiksäkrare skolvägar kommer att diskuteras och beslutas när
inventeringen är avslutad. Första urvalet enligt denna modell kommer att ske vinter/vår 2013 och arbetet med varje skola beräknas pågå i ca 2 år.
Har nämnden tillräckliga resurser för att genomföra åtgärderna?
Ja, det har inte framkommit några signaler om att medlen inte är tillfyllest.
Hur arbetar kommunen för att förbättra trafikmiljön vid skolorna?
I enlighet med trafik- och fastighetsnämndens beslut i mars (§17/2012) kommer förvaltningen alt arbeta systematiskt. Baserat på den inventering som nu genomförs av en konsult (ÅF) kommer kontoret att upprätta en prioritetslista. Det som utvärderas är bland annat anlal elever som får nytta av arbetet, trafikmängd och utformning av omkringliggande gatunät, befintlig gång- och cykelbanestruktur m.m. Inventeringen och
prioritetslistan ligger sedan till grund för vilka skolor (en eller fler) som väljs ut varje år.
Det är också viktigt att de skolor som väljs ut blir involverade i arbetet.
Trafikverket har tillsammans med flera Stockholmskommuner drivit ett projekt för säkra skolvägar där syftet har varit att få fram en metod som fungerar. Den centrala skillnaden mellan skolor som lyckats bra och de som lyckats mindre bra i det arbetet har visat sig vara att skolan själv är
engagerad i arbetet.
Thorwald Larsson (FP)
Ordförande trafik- och fastighetsnämnden
ol e n t u n a
SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen
2012 -09- 1 2
Interpellation till trafik- och fastighetsnämndens ordförande angående trafiksituationen vid förskolor och skolor i
kommunen
Vid några av kommunens förskolor och skolor råder det vid vissa tidpunkter nästan dagligen trafikkaos. Kaoset uppkommer oftast när föräldrar ska släppa av sina barn vid skolan. Då blockeras ofta till skolan angränsande vägar. Bilar stannar också på
genomfartsleder viket leder till att trafiken störs på dessa också. E E n lugn trafikmiljö vid våra skolor och säkra skolvägar för våra barn är något som ett samhälle aldrig får ge avkall
När vi är ute och pratar med Sollentunaborna kommer väldigt ofta denna frågan upp och Sollentunaborna känner oro över den här frågan och vill ha en förbättring.
I våras tog trafik- och fastighetsnämnden beslut att skapa trafiksäkta vägar runt och till skolor. Målet är att få fler elever att på ett säkert sätt kunna gå och cykla till skolan. En viktig del i realiseringen av detta är en förändring av bilisternas attityder och beteenden Den arbetsmodell som nämnden valt består av att en inventering genomförs och upprättar en prioritetslista som ligger till grund för vilka skolor som väljs ut. Trafiksituationen runt varje skola granskas före och efter projektstart och mätmetoderna anpassas efter aktuell trafiksituation.
Mot bakgrund av ovanstående frågar jag trafik- och fastigbetsnämndens ordförande:
• Hur ser det ut med trafikolyckor vid våra förskolor och skolor?
• Följs tidplanen med arbetet med projektet trafiksäkra vägar runt skolorna?
• Vilka förskolor och skolor är utvalda?
• Har nämnden tillräckliga resurser för att genomföra åtgärderna?
• Hur arbetar kommunen för att förbättra trafikmiljön vid skolorna?
För den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen
Berit Forsberg Sven Hovmöller
1T1 SOLLENTUNA KOMMUN
Barn- och ungdomsnämnden
Maria Stockhaus, Ordförande 2012-11-05
Svar på interpellation frän Joakim Jonsson (S) och Lilian Lama (S) till barn- och ungdomsnämndens ordförande angående barngruppernas storlek i förskolan
Interpel lanterna ställer följande frågor i interpellationen:
1. Varför har Sollentuna större barngrupper än länsgenomsnittet?
2. Hur ser Ni på att den extra satsningen inte hade någon effekt på kvaliteten?
3. Planerar Ni några förstärkta ekonomiska insatser eller förändringar i ersättningssystem för att minska barngruppernas storlek?
Tack för interpellationen. Barngruppernas storlek är en parameter och den är ett trubbig att ha som enda riktlinje eftersom förskolorna anordnar
verksamheten på så många olika sätt. V i i alliansen ser andelen förskollärare som en mer angelägen fråga, det är de som ska leda det pedagogiska arbetet på förskolan.
Svar på interpellanternas frågor:
Varför har Sollentuna större barngrupper än länsgenomsnittet?
V i har extremt många barn i förskoleålder och vi har prioriterat att se till att alla får plats. Det ser också väldigt olika ut på olika förskolor. Det finns som exempel en förskola som inte längre har traditionella avdelningar utan grupper om 60 barn och det påverkar ju statistiken.
När vi är ute på förskolorna på besök så möter vi småbarnsgrupper från 9 - 17 barn men vanligt är 12-14 barn. När det gäller äldre barn så är grupperna i allmänhet mellan 19-23 barn. Varför vi har större barngrupper än
genomsnittet finns det inget enkelt svar på, vi är en kommun med väldigt många barn, samtidigt som olika årskullar kan skifta i antal. V i kommer att fortsätta ha den här frågan i fokus tillsammans med att höja den
pedagogiska kompetensen i förskolan.
Hur ser Ni på att den extra satsningen inte hade någon effekt på kvaliteten?
Satsningen hade inga effekter avseende barngruppernas storlek, andel förskollärare eller personaltäthet, men del innebär inte att den inte haft någon effekt. V i vet inte hur det sett ut om vi inte gjort denna satsning.
Ingångslönerna för förskollärare har stigit dramatiskt. V i har i princip kunna upprätthålla andelen förskollärare, vilket ökat personalkostnaderna och varit en viktig satsning på de förskollärare vi har i kommunen.
Förskolecheferna säger själva att de upplevt en kvalitetshöjning med att dc kunnat ta in vikarier i mycket högre utsträckning. Det är inget som syns i siffrorna, men som påverkar kvaliteten i förskolan. Tittar vi på de Svar:
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 210 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
observationer som genomförs på våra förskolor av utomstående
förskollärare så får våra förskolor överlag bra omdömen. V i kan också se på föräldraenkäten att föräldrar är mycket nöjda med förskolorna generellt.
Barngruppernas storlek är bara en parameter när det gäller kvaliteten, från alliansens sida anser vi att andelen förskollärare är mer alarmerande än barngruppernas storlek. Förskolorna organiserar sin verksamhet på många olika sätt och det gör att barngruppernas storlek är ett trubbigt instrument om man är intresserad av den pedagogiska kvaliteten. Den pedagogiska kvaliteten avgörs av tillgången på förskollärare och deras möjlighet att planera verksamheten.
Planerar Ni några förstärkta ekonomiska insatser eller förändringar i ersättningssystem för att minska barngruppernas storlek?
V i vill höja kvaliteten i förskolan och tror att andelen förskollärare är den viktigaste parametern och vi arbetar aktivt i samtal med förskolorna angående detta. I budgeten för 2013 har vi med ett ekonomiskt incitament för att ök^ andelen förskollärare.
/ I
/
Däithed^ansés interpellationen besvarad
laus
)rdforande i barn- och ungdomsnämnden
2
tan
SOLLEN
L^AoiSw ;
Ko rji;. : i •; styi -: ss n t
20:2 -10- 1 2
Interpellation till barn- och ungdomsnämndens ordförande angående barngruppernas storlek i förskolan
Enligt Skolverkets senaste statistik finns det 17,7 barn i snitt per avdelning i Sollentuna.
Det kan jämföras med 16,2 barn för hela Stockholms län.
1 Sollentuna kommuns budget för 2011 lade den moderadedda majoriteten 17,5 mkr för att höja kvaliteten i förskolan. När en utvärdering av förskolesatsningen presenterades för barn- och ungdomsnämnden på senvåren 2012 visade det sig att de extra pengarna inte haft någon effekt alls på kvaliteten i förskolan. Utvärderingen visade att andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning ligger kvar på samma nivå som tidigare år, d v s under snittet för riket, Sollentuna har fler barn per förskollärare än snittet för riket och antal barn per årsarbetare ligger kvar på samma nivåer som tidigare år. Sollentuna har något fler barn per personal än snittet för riket.
Den extra satsningen på förskolan har inte haft någon effekt på kvaliteten. Tyvärr blev satsningen ett fiasko. Förskolorna har inte kunnat visa på förbättrade resultat varken avseende personaltäthet eller på ökad pedagogisk utbildning.
Mot bakgrund av ovanstående frågar jag barn- och ungdomsnämndens ordförande:
• Varför har Sollentuna större barngrupper än länsgenomsnittet?
• Hur ser N i på att den extra satsningen inte hade någon effekt på kvaliteten?
• Planerar N i några förstärkta ekonomiska insatser eller förändringar i ersättningssystem för att minska barngruppernas storlek?
För den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen
Joakim Jonsson Lilian Lama
SOLLENTUNA KOMMUN to
KOMMUNSTYRELSEN 2012-11-05
Douglas Lithborn (M)
Ordförande i Kommunstyrelsen
Svar på interpellation från Karl-Erik Karlsson (S) och Anna Vikström (S) angående informationsskyltar angående hur vägen ahr fått sitt namn
Interpellanterna ställer följande frågor i interpellationen
• Vad har skett med arbetet sedan dess?
• Har samarbete inletts med tex hembygdsföreningen?
• När kommer informationen upp på kommunens webbplats?
• Kommer skyltar att sättas upp?
Tack för interpellationen. Samtliga partier anslöt sig till idén att informera om bakgrunden till namn på kommunens vägar och torg. I samband med 150-årsjubiléet kommer
information att läggas ut på kommunens hemsida. Dessutom kan det bli kompletteringar med informationsskyltar när väg- och avståndsskyltar för cyklister och gående sätts upp under kommande år.
Vad har skett med arbetet sedan dess?
Det har inte skett något arbete sedan dess.
Har samarbete inletts med t.ex hembygdsföreningen?
Nej, inte i nuläget.
När kommer informationen upp på kommunens webbplats?
Målet i nuläget är att starta med informationen på hemsidan, om än i mindre skala, som en del av kommunens 150-årsjubileum.
Kommer skyltar att sättas upp?
Arbetet med de fysiska skyltarna är inte prioriterat eller påbörjat i nuläget. I samband med att vi ser över vägskyltning och avståndsskyltar kan arbetet med de fysiska skyltarna tas med.
Douglas Lithborn (M)
Kommunstyrelsens ordförande
Besöksadress
Kommunalhuset, Turebergs torg
Postadress 191 86 Sollentuna
Telefon 08-57 92 10 00
Telefax Postgiro 08-57 92 16 44 2 57 15-4
Bankgiro 235 80 26
Interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående informationsskyltar angående hur vägen fått sitt namn
(S) väckte en motion i fullmäktige i februari 2010 om att skyltar ska informera om de historiska personer, som vissa vägar i kommunen är uppkallade efter. Även andra gatunamn borde förklaras genom skyltning.
Den 16 mars 2011 bifölls motionen av kommunfullmäktige och samtliga partier i kommunfullmäktige ställde sig bakom denna protokollsanteckning.
"Fullmäktige bifaller motionen. Vi anser att idén med att sammanställa och presentera information om bakgrunden till namn på kommunens gator och vägar är sympatisk och att det bidrar till en ökad kunskap om den lokala historien hos allmänheten. Kommunen kan medfördel genomföra detta under en flerårsperiod i samarbete med exempelvis hembygdsföreningen. Vi ser i första hand att kommunen
publicerar information på kommunens hemsida om de gator och vägar vars namn har en historisk innebörd. På sikt kan även informationsskyltar sättas upp vid aktuella platser."
Sedan dess har inget synligt skett varken ute i Sollentuna eller på kommunens webbplats.
Mot bakgrund av ovanstående frågar jag kommunstyrelsens ordförande:
• Vad har skett med förslaget sedan kommunfullmäktige fattade sitt beslut?
• Har samarbete inletts med t ex hembygdsföreningen?
• När kommer informationen att läggas upp på kommunens webbplats?
• Kommer skyltar att sättas upp?
För den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen
Karl-Erik Karlsson Anna Vikström
SOLLENTUNA KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN 2012-11 -05
Thomas Ardenfors (M)
Ordförande i kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott
Svar på interpellation från Ingwar Åhman-Eklund (SP) och Freddie Lundqvist (S) till plan- och exploateringsutskottets ordförande om flyttandet av kommunens riksträd Ornäsbjörken.
Interpellanternas ställer följande fråga:
Till vilken ny plats har kommunen låtit flytta kommunens värdefulla riksträd?
Tack för interpellationen. Frågan om Ornäsbjörken är väl värd att uppmärksamma. Vår kommun vill självklart vara med i arbetet med att se till att vi värnar om riksträdet.
Det här är historia med flera intressanta inslag som börjar med ombygganden kring
Turebcrgs Torg. Den björk interpellanterna relaterar till visade sig vid närmare granskning inte vara en äkta Ornäsbjörk.
1985 valdes Ornäsbjörken till Sveriges riksträd och planterades i många kommuner för att visa vårens ankomst genom landet. Ett antal olika kloner av flikbladig björk har
förekommit i handeln under årens lopp och tyvärr levererades (i god tro) Ornäsbjörkar av fel klon då riksträdet planterades.
Hösten 2007 fmns äntligen den äkta klonen av den vackra Ornäsbjörken åter i handeln under namnet "Betula pendula 'Dalecarlica, ornäsbjörk E. E-märkningen garanterar raätt klon.
För att riksträdet nu ska bli av rätt klon, har alla Sveriges 290 kommuner fått ett erbjudande från E-gruppens plantskolor att utan kostnad erhålla ett nytt riksträd.
Det är N C C som bygger om torget och de har ansvar över planteringarna de gjort och garanti skötsel. Kommunen kommer att be om ett intyg från plantskolan att det är en äkta Ornäsbjörk som de kommer att plantera.
er jag interpellationen besvarad.
Thomas^'Ardenfors (M)
rdförande i kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott
Besöksadress Postadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Kommunalhuset, Turebergs torg 191 86 Sollentuna 08-57 92 10 00 08-57 92 16 44 2 57 15-4 235 80 26
SOLLENTUNA KOt MUN ! KoTirnurciyrsi' en
2012 -10- 1 2
Interpellation från Ingwar Åhman-Eklund (SP) och Freddie Lundqvist (S) till plan- och exploateringsutskottets
ordförande Thomas Ardenfors (M) om flyttandet av kommunens riksträd Ornäsbjörken
Ornäsbjörken utnämndes 1985 till Sveriges riksträd och har sedan dess planterats i flertalet svenska kommuner på en central plats. Genom denna utbredda plantering kan man följa trädens lcnojogi, det vill säga tidpunkt för knoppsprickning med mera.
Sollentunas exemplar av Sveriges Riksträd Ornäsbjörken stod tidigare vid Turebergstorg vid början av gångvägen ned mot Sollentuna pendeltågsstation, När byggnationen av lokaler för torghandeln startades försvann Riksträdet från sin plats.
V i förutsätter att kommunen låtit flytta denna ytterst skyddsvärda symbol över god miljövård, som även är en indikator på hur långt våren har kommit i landet. V i är många som undrar över vart Riksträdet har flyttats. För en kommun som Sollentuna som säger sig vara en ekologiskt medveten miljökommun är det naturligt och viktigt att värna om sitt riksträd och ha det på en mycket tydlig och framskjuten plats. Och framförallt att värna och skydda det.
Därför frågar vi dig som ordförande i kommunens plan- och exploateringsutskott Till vilken ny plats har kommunen låtit flytta kommunens värdefulla riksträd?
Sollentuna den 12 oktober 2012
r
Ingwar Åhman-Eklund Freddie Lundqvist
Sollentunapartiet Socialdemokraterna
F A K T A
När man vill förstå ett områdes växt- och djurvärld eller bedöma dess klimat är det av stor vikt att känna till sådana saker som tiden för lövsprickning, blomning, fruktsättning, lövfällning, flyttfåglarnas ankomst och avfärd, etc, på olika orter och under olika år. Fenologi, som vetenskaplig disciplin, undersöker såväl sådana deskriptiva (beskrivande) observationer som den mekanistiska bakgrunden till och vilka biotiska och abiotiska faktorer som förklarar fenologiska egenskaper. Fenologi, som tillämpad disciplin, har en lång tradition inom jord- och skogsbruk och tillämpas numera även inom hälsosektorn (ex. pollcnkalendrar för allergiker) och miljövården (ex. långsiktiga förändringar av naturens kalender).
Genom de riksträd som skänkts till landets kommuner kan man se hur våren drar fram i vårt avlånga land. Vårens ankomst indikeras av när det s.k. Riksträdet slår ut. OBS! Det är "musöron" som gäller!
Riksträdet är Ornäsbjörken [Be/u/a verrucosa 'Dalecatiica']. Detta rapporteras till den expertis som dokumenterar vårens ankomst. Den sydligaste Ornäsbjörken står vid svenska ambassaden i Prag, och den slog i år ut omkring den 18 april.
SOLLENTUNA KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN 2012-11 -05
Thomas Ardenfors (M)
Ordförande i kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott
Svar på interpellation från Sture Pettersson (SP) till plan- och exploateringsutskottets ordförande angående bostadsbebyggelsens närhet till Väsjöbacken.
Sture Pettersson (SP) har i sin interpellation ställt följande frågor Hur nära ett bostadsområde går det att ha en skidanläggning?
Har den frågeställningen överhuvudtaget tagits upp i planeringen av Väsj östaden?
Först av allt vill jag tacka för interpellationen. Det är viktigt att tillse att bostadsbebyggelsen harmonierar med alla de funktioner vi vill erbjuda inom
Väsjöområdet. Just harmonin mellan bebyggelse, infrastruktur, fritidsaktiviteter och natur är en av våra viktigaste utmaningar och själva grunden för att Väsjöområdet ska bli ett så uppskattat område att bo/vistas i som det har förutsättningar att bli. Under den långa processen med att arbeta fram planer för området är detta det centrala i vår översiktliga planering.
Nu till interpellantens frågor:
Naturligtvis har närheten mellan skidbacken och planerade bostäder hanterats och studerats i planeringen av Väsjöområdet. V i fortsätter det metodiska arbetet med att se över en hel del detaljer avseende närheten till bostäderna under hela planprocessen.
En särskild bullerutredning har tagits fram som utreder buller nattetid från snökanonerna i Väsjöbacken. Utredningen visar att riktvärdet för maximala ljudnivåer inte överskrids, medan riktvärdet för ekvivalent ljudnivå överskrids med 1 dB(A) för 3 av de 2800
planerade bostäderna, vid vissa vindriktningar. De nuvarande snökanonerna ska dock bytas ut mot nya tystare modeller. Efter bytet av snökanoner bedöms att riktvärdena nattetid inte överskrids för någon bostad. Belysningen av backen har inte bedömts vara mer störande för bostäderna i Väsjöområdet än annan belysning i tätorten, som t ex gatubelysning.
Kommunens miljö- och hälsoskyddsenhet har inte bedömt vattnet som används till snökanonerna som förorenat och inte heller att det ska vara någon fara för personer som vistas i området.
Det återstår mindre, framtida detaljer som mer handlar reglerna för att ha musik på i backens ljudanläggning och säkert en hel del andra frågor av ordningskaraktär.
Framöver, i samband med att husen färdigställs, är det inte tänkt att motorcrosstävlingår ska hållas i Väsjöbacken.
Besöksadress Postadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Kommunalhuset, Turebergs torg 191 86 Sollentuna 08-57 92 10 00 08-57 92 16 44 2 57 15-4 235 80 26
V i ska låta ett levande harmoniskt och aktivt område växa fram och Väsjöbacken kommer att vara en del i den helhetskvalitet som erbjuds. Det ingår i detta att ständigt göra de relevanta övervägningar som interpellanten tar upp.
Med detta .anser jag interpellationen besvarad.
Ardenfors (M)
Ordf&ande i kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott
(2)
2012 -10- i 2
Sollentunapartiet
Interpellation från Sture Pettersson, Sollentunapartiet till
Plan- och exploateringsutskottets ordförande Thomas Ardenfors, Moderaterna angående bostadsbebyggelsens närhet till Väsjöbacken.
Jag har läst i Mitt i Täby och i Dagens Nyheter att Täby slalom i våras presenterade ett förslag att bygga en ny skidanläggning i Ullnabacken med Worldcup-standard.
Detta möts av motstånd från Täby Kommun.
Markchefen Sara Wernersson säger att det finns inget som säger att det går att bygga en skidbacke där och att frågan är:
Hur nära ett bostadsområde går det att ha en skidanläggning ?
Detta är något även Sollentuna kommun måste utreda.
Härden frågeställningen över huvudtaget tagits upp i planeringen av Väsjöstaden?
De närmast boende kommer att drabbas av mycket störande ljud från snökanonerna och pistmaskinerna. Ljuset från strålkastarna lyser upp hela nejden sena kvällar och många decibel strömmar oavbrutet ur högtalarna när musiken spelas fram till kl 22 varje dag.
Dessutom kommer motocrosstävlingar att köras i backen sommartid.
Vattnet som används till snökanonerna är kraftigt förorenat.
Vad h ä n d e r o m folk andas in snöröken från snökanonerna ?
Med hänvisning till ovanstående frågar jag dig som ordförande i Plan och fastighetsutskottet
Hur nära ett bostadsområde går det att ha en skidanläggning ?
Har den frågeställningen över huvudtaget tagits upp i planeringen av Väsjöstaden?
Sollentuna den 10 oktober 2012
Sollentunapartiet
