Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun
Tabell 1 – Resultaträkning
En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen redovisas resultaträkningar både för kommunen och för kommunkoncernen. I koncernen har räkenskaperna för kommunägda företag konsoliderats med kommunens räkenskaper. Företagen ingår i regel med pro- portionell ägarandel. De delägda företagen konsolideras normalt med dess ägar- andel om kommunen har en ägarandel om 20 procent eller mer. Kommunkon- cernens interna kostnader och intäkter är eliminerade.
I de jämförelsetal som redovisas har vi reducerat beloppen med den landstings- kommunala verksamheten i Gotland. Den kommunala verksamheten har upp- skattats till 65 procent av de ursprungligt redovisade kostnaderna och intäkterna.
För Gotlands koncern är den landstingskommunala verksamheten medräknad i sin helhet.
Definitioner
Verksamhetens intäkter
Här redovisas verksamhetens externa intäkter i form av avgifter, försäljningsin- täkter, specialdestinerade statsbidrag med mera.
Verksamhetens kostnader
Här redovisas huvuddelen av kommunens löpande externa kostnader, till exem- pel löner, arbetsgivaravgifter, hyror, bidrag, förändrad pensionsavsättning, utbe- talda pensioner, inköp av varor och tjänster etc.
Avskrivningar
Till avskrivningar hör planenliga avskrivningar på kommuners anläggningstill- gångar. Även nedskrivningar hänförs normalt till avskrivningar.
Verksamhetens nettokostnader
Verksamhetens nettokostnader är summan av verksamhetens intäkter minskat med kostnader för avskrivningar och verksamhetskostnader. Nettokostnaden blir negativ eftersom kostnaderna är högre än verksamhetens intäkter. Netto- kostnaden visar hur stor del av verksamheten som kommunen ska finansiera med skattemedel, generella statsbidrag och utjämning samt räntenetto.
Skatteintäkter
De skatteintäkter som redovisas är kommunens preliminära skatteintäkter räken- skapsåret baserade på kommunernas egna skatteunderlag. Förbundets prognos för slutavräkningen för bokslutsåret samt definitiv korrigering av slutavräkning för året innan ingår. Denna periodiceringsmetod rekommenderas av Rådet för kommunal redovisning.
Även mellankommunal kostnadsutjämning enligt överenskomna regler inom respektive län redovisas här. Preliminär begravningsavgift för Stockholm och Tranås ingår. De statliga utjämningssystemen redovisas inte under generella statsbidrag och utjämning.
Generella statsbidrag och utjämning
Här redovisas anslaget för kommunalekonomisk utjämning (inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag samt införandebidrag). Även LSS-
utjämningen och den kommunala fastighetsavgiften redovisas här.
Finansnetto
Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Ned- skrivningar och återföring av värdet för finansiella tillgångar redovisas här. Även ränta på pensionsavsättning ingår.
Resultat före extraordinära poster
Denna resultatnivå visar resultatet för kommunens löpande verksamhet före eventuellt förekommande extraordinära poster.
Extraordinära poster
Här redovisas kostnader och intäkter av väsentliga belopp som härrör från verk- samheter som klart saknar samband med kommunens ordinarie verksamhet och som inte inträffar ofta eller regelbundet. Exempel på poster som kan klassificeras som extraordinära är till exempel utförsäljningar av kommunala företag.
I koncernen redovisas även företagens skattekostnader som extraordinära kost- nader.
Årets resultat
Här summeras kommunernas samtliga kostnader och intäkter. Ett överskott visar hur mycket kommunens bokförda nettoförmögenhet (= eget kapital i balansräk- ningen) ökat jämfört med föregående år.
Tabell 2 – Balansräkning
Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder kommunen har vid årets slut.
Tillgångarna delas grovt upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.
Skulderna delas upp i avsättningar, långfristiga och kortfristiga skulder. Skillna- den mellan tillgångar och skulder benämns som Eget kapital och kan beskrivas som kommunens bokförda nettoförmögenhet. Den förändring som sker av det Egna kapitalet under ett år är i princip liktydigt med resultatnivån Årets resultat som redovisas i resultaträkningen.
I de jämförelsetal som redovisas har vi för kommunen Gotland uppskattat att 65 procent av tillgångarna och skulderna tillhör den kommunala verksamheten. För Gotlands koncern är den landstingskommunala verksamheten medräknad i sin helhet.
Definitioner
Materiella anläggningstillgångar
Här redovisas mark, byggnader, tekniska anläggningar, maskiner, inventarier.
Tillgångarna ska värderas efter anskaffningsvärdet minus planenliga avskriv- ningar. Förekommande immateriella anläggningstillgångar ingår också i denna summa.
Finansiella anläggningstillgångar
Här redovisas värdepapper som förvärvats för långfristig placering samt lång- fristiga fordringar.
Bidrag till statlig infrastruktur
Här redovisas aktiverade bidrag till statlig infrastruktur. I Koncerndelen ingår bidrag till statlig infrastruktur i kolumnen Anläggningstillgångar, materiella.
Omsättningstillgångar
Här redovisas förråd, kundfordringar, kortfristiga placeringar, likvida medel samt övriga kortfristiga tillgångar.
Eget kapital
Eget kapital är summan av tillgångar minus skulder och avsättningar.
Avsättningar för pensioner och löneskatt
Här redovisas pensionsskulden och särskild löneskatt enligt blandad modell för kommunens avtalspensioner. Därutöver redovisas även andra pensionsliknande skulder här, till exempel garantipensioner.
I koncernbalansräkningen har denna rubrik slagits ihop med rubriken ”Andra avsättningar”. Företagens pensionsskuld är inte beräknad enligt blandad modell, hela pensionsskulden ingår för dem.
Andra avsättningar
Här redovisas sådana skulder som har en oklar förfallotid eller viss osäkerhet vad gäller storlek.
Långfristiga skulder
Här redovisas långfristiga skulder, det vill säga skulder som förfaller till betal- ning senare än ett år från bokslutsdagen.
Kortfristiga skulder
Här redovisas de skulder som förfaller till betalning inom ett år från bokslutsda- gen.
Pensionsförpliktelser och löneskatt som ej redovisas i balansräkning
Här anges det pensionsåtagande som kommunen har till sin nuvarande och tidi- gare personal som är intjänade före år 1998 och som enligt redovisningslagen inte ska redovisas i balansräkningen.Övriga borgens- och ansvarsförbindelser
Här anges de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Van- ligtvis är de riktade till kommunala företag samt småhus- och egnahemsägare.
Tabell 3 – Finansiella nyckeltal
I denna tabell presenteras ett antal finansiella nyckeltal som hämtats från kom- munernas resultaträkningar, finansieringsanalyser och balansräkningar.
Definitioner
Verksamhetens nettokostnader som andel av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift
Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Nyckeltalet visar om skatteintäk- terna med mera täcker in den löpande verksamhetens kostnader.
Finansnettot som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjäm- ning och fastighetsavgift
Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Finansnettot visar kommunens finansiella kostnader minskade med de finansiella intäkterna. Från och med 2010 redovisas ett positivt finansnetto med positivt tal. Tidigare redovisades ett posi- tivt netto med negativt tecken (–).
Resultat före extraordinära poster som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift
Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver resultat före extraordinära (EO) poster i förhållande till omsättningen (definierad som skatteintäkter med mera). Är nyckeltalet negativt (–) har kommunen ett under- skott på denna resultatnivå.
Årets resultat som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och ut- jämning
Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver årsresulta- tet (det vill säga inklusive EO poster) i förhållande till omsättningen (definierad som skatteintäkter med mera). Är nyckeltalet negativt (–) har kommunen ett un- derskott som årsresultat.
Verksamhetens självfinansieringsgrad
Underlag hämtas från resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver i procent hur stor del av kostnaderna som finansieras med avgifter, hyror och riktade statsbidrag, det vill säga alla intäkter utom kommunalskatt, generella statsbidrag, räntor och EO intäkter.
Investeringar som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjäm- ning och fastighetsavgift
Underlagen är hämtade från resultaträkningen och investeringsredovisningen.
Investeringsbegreppet är här definierat som kommunens bruttoinvesteringar i anläggningstillgågar minskat med erhållna investeringsbidrag. Nyckeltalet be- skriver investeringarnas omfattning i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift.
Försäljning av anläggningstillgångar som andel av skatteintäkter, gene- rella statsbidrag och utjämning
Underlagen är hämtade från finansieringsanalysen och investeringsredovisning- en. Nyckeltalet beskriver omfattningen av försäljning av anläggningstillgångarna
i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Nyckeltalet ger även en indikation på om investeringarna kan ha finansierats via försäljning av anläggningstillgångar.
Likvida medel i förhållande till externa kostnader
Underlagen är hämtade från balansräkningen och resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver en del av kommuners betalningsberedskap.
Likvida medel har definierats som de medel som redovisas som kassa och bank i balansräkningen. De externa kostnaderna är summan av resultaträkningens samtliga kostnader.
Soliditet enligt balansräkningen
Eget kapital dividerat med summa tillgångar i balansräkningen. Nyckeltalet be- skriver hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel.
Soliditet enligt balansräkningen inklusive alla pensionsåtaganden
Eget kapital i balansräkningen har minskats med de pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse.Tabell 4 – Kostnader för olika verksamheter
I tabell 4 presenteras kommunernas driftskostnader fördelade på tio verksam- hetsområden. Den verksamhetsindelning som används är definierad i anvisning- arna till räkenskapssammandraget (RS) för bokslutsåret. Principerna för kost- nadsfördelningen innebär att alla direkta och indirekta kostnader påförs verk- samheterna. Detta innebär till exempel att administration och kommungemen- samma nyttigheter fördelats på de olika verksamhetsområdena. Sådana fördel- ningar är i vissa fall komplicerade att göra då kommuners organisation och eko- nomistyrning ger en annan struktur på kostnader och intäkter än den som efter- frågas i RS. I många fall kan uppdelningar och fördelningar endast göras via olika schablonmetoder.
Observera att två olika kostnadsbegrepp används: Kostnad avser kommunernas kostnader för egen konsumtion och definieras enligt följande: Från kommunens bruttokostnad i RS driftsredovisning förs dels avdrag för interna intäkter (det vill säga intäkter från andra kommunala förvaltningar), dels avdrag för försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting (motsvarar kostnader för verksamhet som inte konsumeras inom kommunen). Nettokostnad erhålls genom att minska driftredovisningens bruttokostnader med samtliga intäkter, i huvud- sak riktade statsbidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter samt andra försäljnings- intäkter.
Definitioner
Politisk verksamhet
Här redovisas kostnader för nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, kostnader för allmänna val, överförmyndarverksamhet samt den admi- nistration som är direkt knuten till kommunens politiker som politiska sekrete- rare, sammanträdesadministration, nämndsekreterare och liknande. Kostnader för förvaltningschefer och liknande personal ska i likhet med övriga personal- kostnader fördelas inom verksamhetsområdena.
Infrastruktur, skydd mm
I kostnaderna för infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bo- stadsförbättring, näringslivsfrämjande åtgärder, turistverksamhet, gator och vägar, parkering, parker, räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd samt totalför- svar och samhällskydd.
Fritid
Här redovisas kostnader för kommunens fritidsverksamhet, bland annat stöd till föreningar, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsgårdar.
Kultur
Här redovisas kostnader för kommunens kulturverksamhet, bland annat biblio- tek, stöd till kulturella föreningar och studieorganisationer, museum samt musik- och kulturskola.
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Här ingår kommunens kostnader för all förskoleverksamhet (inklusive öppen förskola) och skolbarnsomsorg samt öppen fritidsverksamhet. Förskoleklass in- går i Utbildning.
Utbildning
Här redovisas kommunens kostnader för utbildning (inklusive förskoleklass).
Kostnader för egna elever som utbildar sig i andra kommuner ingår medan av- drag gjorts för de elever som kommer från andra kommuner.
Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning
Här redovisas kommunens kostnader för vård och omsorg om äldre och perso- ner med funktionsnedsättning. I detta innefattas bland annat boende i särskilda boendeformer, hemtjänst och färdtjänst. Även omsorg om psykiskt funktions- nedsatta ingår.
Individ- och familjeomsorg
Här redovisas kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd, institutions- och familjehemsvård, familjerätt, öppenvård och behandling.
Särskilt riktade insatser
Här redovisas kostnader för flyktingar som tas emot inom ramen för det kom- munala flyktingmottagandet och kostnader för sysselsättningsfrämjande åtgär- der.
Summa egentlig verksamhet
En summering har gjorts av kostnaderna för den verksamhet som räknas till kommunernas egentliga verksamhet, det vill säga kommunernas totala verksam- het exklusive affärsverksamheten.
Affärsverksamhet
Här redovisas den affärsmässiga verksamhet som bedrivs i förvaltningsform. De mest omfattande verksamheterna är energi, vatten och avfallshantering. Kollek- tivtrafik, bostads- och hamnverksamhet är exempel på andra verksamheter som också redovisas här.
Tabell 5 – Köp av verksamhet som andel av verksamheternas kostnad
I tabell 5 mäts förekomsten av entreprenader (köp av verksamheter) inom sex olika verksamhetsområden; alltså när en annan producent än kommunen själv producerar kommunalt finansierade tjänster. Här handlar det om köp av en sammanhållen tjänst – inte inköp av varor, materiel eller hyreskostnader. Sum- man av hur stor andel av verksamheten som bedrivs i kommunal regi återfinns också i tabell 10.
Definitioner
Köp av verksamhet
Begreppet köp av verksamhet definieras i den kommunala normalkontoplanen Kommun-Bas (konto 463). Fyra grundläggande förutsättningar ska samtidigt vara uppfyllda:
1. Avtal eller liknande överenskommelse om att bedriva viss verksamhet finns med en extern producent.
2. Det gäller verksamhet eller delverksamhet av större omfattning.
3. Kommunen har huvudansvar för att tjänsterna erbjuds invånarna.
4. Verksamheten skulle annars ha utförts i egen regi.
Externa producenter
De typer av externa producenter som förekommer kan grovt delas upp i följande:
föreningar och stiftelser, övriga företag, kommunägda företag, stat, enskilda, andra kommuner, kommunalförbund och landsting.
Nyckeltal för köp av verksamhet
De nyckeltal som presenteras är ett procenttal som mäter relationen mellan bok- förda kostnader för köp av verksamhet och kostnaden för de valda verksamhets- områdena enligt driftredovisningen i RS. Kostnaden är definierad på samma sätt som i tabell 4.
Kolumnen totalt anger den sammanlagda andelen externa producenter. I kolum- nen därav föreningar och övriga företag har köp av verksamhet från kom-
munägda företag, stat, enskilda, kommunalförbund och landsting inte medräk- nats.
Tabell 6 – Nyckeltal för utbildning
I tabell 6 presenteras nyckeltal som omfattar utbildning, det vill säga förskole- klass, grundskola och gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, musik- och kulturskola. Dessutom redovisas en tabell som visar hur stor andel av folkmäng- den som utgörs av befolkningen 6–15 år respektive 16–19 år.
Verksamhetsindelningen för verksamheten i de olika skolformerna följer redo- visningen i anvisningarna till räkenskapssammandraget ( RS).
Kostnadsbegreppet motsvarar kommunens kostnad för egen konsumtion, det vill säga kostnaderna beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och för-
säljning av verksamheter till andra kommuner och landsting. Dessutom ingår verksamhetens andel av gemensam administration och lokaler.
Då statistiken för kostnader redovisas för kalenderår har också övrig skolsta- tistik anpassats därefter. Detta kan innebära vissa avvikelser från Skolverkets egna statistikredovisningar.
I tabellen redovisas hemkommunens kostnader. Här ingår all skolverksamhet som kommunen har betalningsansvar för. Även kostnader för fristående och landstingskommunala skolor ingår.
Skolverket har etablerat ett nytt sätt att beräkna antalet heltidsstuderande för komvux. Från och med 2008 används begreppet verksamhetspoäng i stället för elever. Detta kan innebära att kostnaden per heltidsstuderande påverkas om man har elever som studerar men inte tar poäng i proportion till deltagandet.
Definitioner
Förskoleklass, hemkommun, kostnad per elev
Kostnaderna för elever i förskoleklass. Den kan vara lokal- eller verksamhets- mässigt integrerad med förskola, grundskola eller fritidshem. Den kan också vara helt fristående.
Grundskola, hemkommun, kostnad per invånare totalt
Kostnaderna för grundskolan samt stödåtgärder. Kostnaden för egna elever som utbildar sig i fristående skolor och i andra kommuner ingår och avdrag är gjort för de elever som kommer från andra kommuner.
Grundskola, hemkommun, kostnad per elev totalt
Se definitionen ovan. Här har kostnaden beräknats per elev.Gymnasieskola, hemkommun, kostnad per invånare
Kostnaderna för gymnasieskolan samt stödåtgärder. Kostnaden för egna elever som utbildar sig i fristående skolor och i andra kommuner ingår och avdrag är gjort för de elever som kommer från andra kommuner.
Gymnasieskola, hemkommun, kostnad per elev
Se definitionen ovan. Här har kostnaden beräknats per elev.Gymnasiefrekvens
Andel av befolkningen 16–19 år som går i gymnasieskolan. Antal i kommunen folkbokförda elever som går i kommunal gymnasieskola, fristående skolor och landstingskommunala skolor dividerat med antalet invånare i åldern 16–19 år.
Antal folkbokförda elever räknas som ett genomsnitt av räkenskapsåret och före- gående år.
Kommunal vuxenutbildning, kostnad per heltidsstuderande
Den kommunala vuxenutbildningens kostnader utslaget per antalet elever som omräknats till heltidsstuderande. Här ingår grundläggande samt gymnasial vux- enutbildning.
Vid beräkning av antalet heltidsstuderande använder Skolverket en ny metod från och med 2008. Antal heltidsstuderande (årsstudieplatser) i Komvux beräk- nas som totalt antal verksamhetspoäng dividerat med 800.
Musik- och kulturskola, kostnad per invånare 7–15 år
Den kommunala musik- och kulturskolans kostnader utslaget per invånare mel- lan 7 och 15 år. Kostnaderna för denna verksamhet ingår i tabell 4 under kultur- verksamhet.
Andel invånare av totalbefolkningen i skolåldern
Invånare i åldern 6–15 år respektive invånare i åldern 16–19 år redovisas som an- del av kommunens totala antal invånare.
Tabell 7 – Nyckeltal för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
I tabell 7 presenteras nyckeltal för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Då statistiken för kostnader redovisas för kalenderår har också övrig skolstatistik anpassats därefter. Detta kan innebära vissa avvikelser från Skolverkets egna sta- tistikredovisningar. I tabellen redovisas först barnomsorgens olika delverksam- heter i kronor per invånare. Detta gör det möjligt att jämföra vilken tyngd olika verksamheter har av den totala kostnaden för barnomsorgen. Med övrig verk- samhet avses öppen förskola och öppen fritidsverksamhet. Förskoleklass ingår inte i barnomsorgen utan redovisas i tabell 6.
Kostnaderna beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och försälj- ning av verksamheter till andra kommuner och landsting. Kostnadsbegreppet motsvarar alltså kommunens kostnad för egen konsumtion.
Kostnad per heltidsbarn i förskolan, pedagogisk omsorg och fritidshem går inte att beräkna på grund av för gamla underlag vid beräkning av vistelsetid.
Den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem med pedagogisk omsorg i skol- lagen. Pedagogisk omsorg kan till exempel vara pedagogisk verksamhet för in- skrivna barn i anordnarens hem eller olika flerfamiljslösningar.
Definitioner
Kostnad kr per invånare i barnomsorgens olika delar
Här redovisas kostnaden för delverksamheterna förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem samt övrig verksamhet i kronor per invånare. Stora skillnader i dessa nyckeltal beror både på skillnader i ålderssammansättning och hur stor andel av respektive målgrupper som har barnomsorg. Redovisningen omfattar verksam- het i både egen regi och som utförs på entreprenad, alternativt i enskild verk- samhet.
Förskola, kr per invånare 1–5 år
Kostnad för förskola i kronor per invånare 1–5 år som är målgruppen för försko- lan.
Andel inskrivna i förskola
Visar hur stor del av barn i åldern 1–5 år som har plats i förskola.
Kostnad per inskrivet barn i förskola
Kostnaden (för både kommunal och enskild regi) dividerad med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola.
Personalkostnad, andel av total kostnad i kommunal förskola
Visar hur stor andel av totala kostnaden för kommunal förskola som utgörs av personalkostnader (löner och personalomkostnader).
Skillnader i andel påverkas bland annat av variationer i personaltätheten.
Antal inskrivna barn per årsarbetare i kommunal förskola
Visar antal årsarbetare utslaget per inskrivna barn i kommunal förskola. Beräk- ningen av antalet årsarbetare bygger på Skolverkets statistik och utgår från antal anställda som räknats om till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden.
Antal inskrivna barn per årsarbetare i enskild förskola
Visar antal årsarbetare utslaget per inskrivna barn i enskild förskola. Beräkning- en av antalet årsarbetare bygger på Skolverkets statistik och utgår från antal an- ställda som räknats om till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden.
Pedagogisk omsorg, kr per invånare 1–12 år
Kostnad för pedagogisk omsorg i kronor per invånare 1–12 år som är målgrupp- en för pedagogisk omsorg.
Andel inskrivna i pedagogisk omsorg
Visar hur stor del av barn i åldern 1–12 år som har plats i pedagogisk omsorg.
Kostnad per inskrivet barn i pedagogisk omsorg
Kostnaden (för både kommunal och enskild regi) dividerad med genomsnittligt antal inskrivna barn i pedagogisk omsorg.
Fritidshem, kr per invånare 6–12 år
Kostnad för fritidshem i kronor per invånare 6–12 år som är målgruppen för fri- tidshem.
Andel inskrivna i fritidshem
Visar hur stor del av barn i åldern 6–12 år som har plats i fritidshem.
Kostnad per inskrivet barn i fritidshem
Kostnaden (för både kommunal och enskild regi) dividerad med genomsnittligt antal inskrivna barn i fritidshem.
Personalkostnad, andel av total kostnad i kommunala fritidshem
Visar hur stor andel av totala kostnaden för kommunala fritidshem som utgörs av personalkostnader (löner och personalomkostnader).Skillnader i andel påverkas bland annat av variationer i personaltätheten.
Antal inskrivna barn per årsarbetare i kommunala fritidshem
Visar antal årsarbetare i fritidshem utslaget per inskrivna barn i kommunala fri- tidshem. Beräkningen av antalet årsarbetare bygger på Skolverkets statistik och
utgår från antal anställda som räknats om till årsarbetare med hjälp av tjänstgö- ringsgraden.
Tabell 8a – Nyckeltal för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning
Nyckeltalsredovisningen för omsorg om äldre och personer med funktionsned- sättning redovisas i tre tabeller. I tabell 8a presenteras sammanfattande nyckeltal för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. I den första ko- lumnen presenteras nyckeltal som beskriver de sammanlagda kostnaderna för dessa verksamheter. Sedan presenteras nyckeltal som beskriver kostnaderna uppdelade på omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. I tabell 8a redovisas även kostnader för färdtjänsten, för att stämma överens med den totala kostnaden för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning som redovisas i tabell 4. I tabell 8b görs sedan en fördjupad analys av äldre- omsorgen och i tabell 8c en fördjupad analys av omsorgen om personer med funktionsnedsättning.
Förändring av mättidpunkt och insamlingsmetod kan på- verka jämförelser med tidigare år
Antalsuppgifterna bygger på Socialstyrelsens månatliga individstatistik och be- räknas som ett genomsnitt av de månader som kommunen levererat uppgifter.
Definitioner
Kostnader beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning av verksamheter till andra kommuner och landsting (samma kostnadsdefinition som i tabell 4). Kostnadsbegreppet motsvarar alltså kommunens kostnad för egen konsumtion.
Kostnad för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning per invånare totalt
Här ingår de insatser som ges enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om hälso- och sjukvård (HSL), det vill säga insatser i särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsvård, rehabilitering, dagverksamhet och hemsjukvård. Även allmänt riktade insatser samt stöd och service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ingår. Verksamhetens andel av kostnader för ge- mensam administration och lokaler är påförd. Dessutom ingår kostnader för färdtjänst och primärvård i detta nyckeltal.
Äldreomsorg, kostnad per invånare totalt
Här ingår kostnader för de insatser som ges till äldre enligt socialtjänstlagen och lagen om hälso- och sjukvård, det vill säga insatser i särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsvård, rehabilitering, dagverksamhet och hemsjukvård.
Äldreomsorgens andel av kostnader för gemensam administration och lokaler är påförd. Öppen verksamhet ingår men färdtjänst ingår inte. Kostnaden har beräk- nats i kronor per invånare i kommunen.
Äldreomsorg, kostnad exklusive hyresintäkter
Hyreskostnader och hyresintäkter redovisas på olika sätt i kommunerna bero- ende på vem som äger fastigheterna (kommunen eller extern hyresvärd). För att
öka jämförbarheten och samtidigt fokusera på själva vård- och omsorgskostna- den har vi i detta nyckeltal reducerat kostnaden med de hyresintäkter som kom- munen erhåller. För övrigt ingår samma kostnader som i föregående nyckeltal.
Äldreomsorg, kostnad per invånare 65–w år
Här redovisas samma kostnadsbaser som i de två föregående nyckeltalen. Kost- naden har här beräknats i kronor per invånargruppen som är 65 år och äldre.
Omsorg om personer med funktionsnedsättning, kostnad per invånare totalt
Här ingår den kostnad för omsorgen enligt SoL och HSL som avser personer med funktionsnedsättning under 65 år samt alla insatser enligt LSS. Kostnaden för öppen verksamhet ingår också. Kostnaden har beräknats i kronor per invånare i kommunen.
Omsorg om personer med funktionsnedsättning, kostnad exklusive hy- resintäkter
Hyreskostnader och hyresintäkter redovisas på olika sätt i kommunerna bero- ende på vem som äger fastigheterna (kommunen eller extern hyresvärd). För att öka jämförbarheten och samtidigt fokusera på själva vård- och omsorgskostna- den har vi i detta nyckeltal reducerat kostnaden med de hyresintäkter som kom- munen erhåller. För övrigt ingår samma kostnader som i föregående nyckeltal.
Omsorg om personer med funktionsnedsättning, kostnad per invånare 0–64 år
Här redovisas samma kostnadsbaser som i de två föregående nyckeltalen. Kost- naden har här beräknats i kronor per invånargruppen under 65 år.
Färdtjänst
Här redovisas kostnader för färdtjänst och riksfärdtjänst till äldre och personer med funktionsnedsättning som ges enligt lagen om färdtjänst eller lagen om riks- färdtjänst. Kostnaden har beräknats i kronor per invånare i kommunen. Ansvaret för färdtjänsten skiljer sig åt mellan länen. Stora skillnader mellan kommuner kan därför bero på hur stor del av verksamheten som drivs av kommunen re- spektive landstinget i de olika länen. Till exempel har kommunerna i Stockholms län inte ansvar för färdtjänsten.
Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning, andel verk- samhet i kommunal regi, %
Detta nyckeltal anger hur stor del av totalkostnaden för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning som utförs i egen regi av kommunen.
Folkmängd, 0–64 år, 65–79 år, 80–w år, %
Kolumnerna anger hur stor andel av kommunens befolkning som finns i vissa åldersgrupper.
Hemtjänst som andel av antalet invånare, %
Här ingår endast hemtjänst i ordinärt boende. Nyckeltalet beräknas som andelen omsorgstagare med beviljad hemtjänst den 1 oktober räkenskapsåret uppdelat i två åldersgrupper. Den tidigare indelningen i tre grupper har inte gått att göra på
grund av brister i statistiken. Antalet hemtjänsttimmar kan dock variera mellan olika omsorgstagare.
Särskilda boendeformer, andel boende per invånare, %
Här anges andelen omsorgstagare som bor permanent i så kallade särskilda bo- endeformer uppdelade i olika åldersgrupper.
Andel personer med insatser enligt LSS, 0–64 år, %
Här anges hur stor andel av kommunens befolkning i åldersgruppen under 65 år som erhåller en eller flera insatser enligt LSS.
Tabell 8b – Nyckeltal för äldreomsorg
Tabell 8b är en komplettering av tabell 8a med nyckeltal för enbart äldreomsor- gen. Förutsättningen för att kunna göra denna typ av redovisning är att kommu- nerna på ett tillförlitligt sätt kan skilja på kostnaderna för omsorg om äldre re- spektive personer med funktionsnedsättning. Med denna tabell vill vi visa vilka möjligheter det finns att med utgångspunkt i den nationella statistiken skapa in- tressanta nyckeltal från statistik avseende ekonomi, personal och verksamhet.
Nyckeltalen är under utveckling. Därför har orealistiska eller direkt felaktiga värden prickats för vissa kommuner. Minusposter kan dock förekomma bland annat beroende på svårigheter att fördela gemensamma kostnader.
Kostnaden på övergripande nivå bryts stegvis ned
Redovisningen i tabellen är gjord så att en stegvis nedbrytning av kostnaderna i olika delar kan göras.
Utgångspunkt för redovisningen är kostnad för äldreomsorg totalt. Denna kost- nad redovisas dels som kostnad i kronor per invånare, dels som kostnad i kronor per invånare 65 år och äldre. För att visa sambandet mellan kostnaderna i kronor per invånare och kronor per invånare 65 år och äldre redovisas i tabellen också andelen invånare 65 år och äldre. En hög andel äldre i kommunen innebär oftast högre kostnad i kronor per invånare även om servicenivån för verksamheten är låg.
För att analysera kostnadsskillnader för äldreomsorg i kronor per 65 år och äldre måste ytterligare särredovisning av olika kostnadsposter göras. Analysen kan göras enligt den analysmodell som beskrivs i figur 1. Modellen ger en helhetsbild och visar sambanden mellan nyckeltalen.
Av figur 1 framgår att lokal- och kapitalkostnader i steg 1 särredovisas för att se- dan kunna bryta ned omsorgskostnaden i olika delverksamheter. Genom att dessa nyckeltal anges i kronor per invånare 65 år och äldre, kan man i steg 2 ut- läsa och jämföra hur de olika kommunerna satt samman sina resurser. Därefter följer nyckeltal som berör brukaren eller vårdtagaren det vill säga andel som får hjälp, kostnad per vårdtagare i ordinärt respektive särskilt boende.
Figur 1 – Analysmodell för äldreomsorgen
Sista uppdelningen av totalkostnaden visar personaltäthet och personalkostnad med nyckeltalen antal årsarbetare per vårdtagare och kostnaden per årsarbetare.
Eftersom nyckeltalen i tabell 8b bygger på nationell statistik avseende ekonomi, verksamhet och personal är det viktigt att samma avgränsning och definitioner används i de olika statistikunderlagen. De nyckeltal som beräknas utifrån be- folkningsstatistik är säkrare än de som bygger på verksamhets- och personalsta- tistik.
Vilka kostnader kan kommunen påverka?
Strukturella faktorer såsom ålderssammansättning bland de äldre, andelen som är ensamboende och annan social struktur påverkar behovet av eller kostnaden för äldreomsorg. Att jämföra en kommuns kostnad med en annans utan att be- akta dessa skillnader ger en begränsad indikation på om kommunen har höga eller låga kostnader i relation till den jämförda kommunen. Kostnader beroende på strukturella skillnader kan kommunen inte påverka.
I tabell 11 redovisas därför en jämförelse mellan kommunens redovisade kostnad och den kostnad kommunen borde ha med hänsyn till sin struktur, den så kal- lade standardkostnaden. Genom att jämföra den redovisade kostnaden med standardkostnaden erhålls den procentuella avvikelsen i förhållande till stan- dardkostnaden. En positiv avvikelse indikerar att man har en kostnadsnivå som ligger högre än vad strukturen motiverar, en negativ avvikelse visar det om- vända. Den högre eller lägre kostnaden beror då inte på ogynnsam eller gynnsam struktur utan på exempelvis skillnad i ambitionsnivå eller effektivitet det vill säga faktorer som kommunen kan påverka. De skillnader som finns mellan de redovisade kostnaderna och standardkostnaderna är därför viktiga att ha med som bakgrund när man analyserar de olika nyckeltal som redovisas i tabell 8b.
Förändring av mättidpunkt kan påverka jämförelser med ti- digare år
Antalsuppgifterna bygger på Socialstyrelsens månatliga individstatistik och be- räknas som ett genomsnitt av de månader som kommunen levererat uppgifter.
Definitioner
Kostnad äldreomsorg totalt, kr per invånare
Här ingår alla insatser som ges till äldre enligt SoL och HSL (se sidan 153), det vill säga insatser i särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsvård, re- habilitering, dagverksamhet och hemsjukvård. Även allmänt riktade insatser utan individuellt biståndsbeslut ingår. Äldreomsorgens andel av kommunge- mensam verksamhet och gemensamma lokaler är påförd. Färdtjänst ingår däre- mot inte.
Med kostnad avses bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning av verk- samhet till andra kommuner och landsting.
Kostnad äldreomsorg totalt, kr per invånare 65–w år
Kostnader enligt samma definition som ovan men beräknat per invånare 65 år och äldre.
Nettokostnad, kr per invånare 65–w år
Kostnader (enligt ovanstående definition) minus alla övriga verksamhetsintäkter såsom riktade statsbidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter och andra försälj- ningsintäkter.
Indextal standardkostnad, kr per invånare 65–w år
Beräkningen bygger på de standardkostnadskvoter som redovisas i tabell 11 som steg 2 och svarar på om kommunen har en gynnsam eller ogynnsam struktur. Till skillnad från tabell 11 avser beräkningen i tabell 8b kostnad per invånare 65 år och äldre. Variationer i standardkostnad i tabell 11 beror på alla strukturella fak- torer medan motsvarande variationer i tabell 8b förklaras av sådant som inte be- ror på att andelen invånare 65 år och äldre skiljer sig åt. Det är i stället olikheter vad gäller kön, ålderssammansättning och yrkesbakgrund inom gruppen invå- nare 65 år och äldre samt bebyggelsestruktur som förklarar skillnaderna.
Andel invånare 65–w år, %
Visar hur stor andel av kommunens befolkning som är 65 år och äldre.
Kostnad kr per invånare 65–w år i ordinärt boende
Här ingår hemtjänst i det ordinära boendet samt alla insatser som stödjer den en- skilde att kunna bo kvar hemma. Dit räknas de insatser som ges i korttidsvården till exempel växelvård, avlösarservice, rehabilitering samt dagverksamhet och bostadsanpassning. Även mindre insatser såsom larm och matdistribut-
ion/matlådor ingår. Hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterske- nivå, hemsjukvård, i ordinärt boende ingår i förekommande fall.
Det som avses är individuellt riktade insatser med biståndsbeslut enligt social- tjänstlagen samt individuella insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen.
Om kommunen tagit över hemsjukvården helt eller delvis från landstinget ingår dessa kostnader i det ordinära boendet. Dessa kommuner är markerade med fylld punkt [•] före kostnaden i ordinärt boende.
Lokalkostnader för korttidsvård har dragits bort från ordinärt boende och redo- visas under Lokalkostnader SoL/HSL.
Andel av 65–w år med omsorg i ordinärt boende, %
Visar antalet personer med beviljad hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober räkenskapsåret i relation till antalet invånare 65 år och äldre.
Kostnader i kr per vårdtagare i ordinärt boende
Nyckeltalet redovisas inte detta år då statistiken har för stor osäkerhet.
Kostnad i kr per invånare, 65–w år, hemtjänst
Visar vad hemtjänsten i det ordinära boendet kostar per invånare. Hemtjänst av- ser biståndsbeslutad service och personlig omvårdnad enligt SoL. Service avser praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp och ärenden samt tillred- ning eller distribution av måltider och dylikt. Personlig omvårdnad avser de in- satser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska eller sociala be- hov. Detta kan innebära hjälp med att äta, klä och förflytta sig, personlig hygien och insatser för att bryta isolering (till exempel viss ledsagning) och skapa trygg- het och säkerhet (bland annat genom larm, kvälls- och nattpatrull). I hemtjänst- begreppet ingår avlösning av anhörigvårdare.
Från och med 2011 ingår hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjukskö- terskenivå som utförs i den enskildes bostad, så kallad hemsjukvård, i förekom- mande fall. Vid jämförelse mellan kommuner är det viktigt att tänka på att det varierar mellan kommunerna om och i vilken utsträckning man tagit över ansva- ret för hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Kostnader för boendestöd ingår inte i nyckeltalet.
Kostnad i kr per vårdtagare, hemtjänst
Visar vad hemtjänsten i ordinärt boendet, enligt definitionen ovan, kostar per vårdtagare. Antalet vårdtagare utgörs av antalet personer med beviljad hem- tjänst i ordinärt boende den 1 oktober räkenskapsåret. Samma uppgift avseende antal vårdtagare har använts vid beräkning av nyckeltal för ordinärt boende to- talt. Vid beräkningen av ”Kostnad per vårdtagare, ordinärt boende” (se ovan) har utgångspunkten varit de personer som får hemtjänst och på dessa personer har övriga kostnader inom det ordinära boendet fördelats. Det ger ett övergri- pande mått för de samlade insatserna i ordinärt boende. Detta nyckeltal är mer precist då kostnaderna endast omfattar hemtjänst. Detta innebär att ”Andel av 65–w år med omsorg, %” används både vid analys av kostnad per vårdtagare i det ordinära boendet totalt och för kostnad per vårdtagare, hemtjänst.
Kostnad i kr per invånare 65–w år, korttidsvård
Visar vad korttidsvården kostar per invånare. Korttidsvård avser tillfälligt bo- ende förenat med behandling, rehabilitering och/eller omvårdnad för bland an- nat avlösning, växel- och eftervård. Det är en individuellt inriktad insats med bi- ståndsbeslut enligt SoL samt insatser enligt HSL.
Kostnad per boendedygn, korttidsvård
Visar vad korttidsvården kostar per boendedygn. Antalet boendedygn under året beräknas utifrån totala antalet boendedygn som utförs under oktober månad räkenskapsåret till personer med beviljad korttidsvård.
Kostnad per invånare 65–w år, övrigt
Denna kostnad kan ses som en restpost och innehåller kostnader för alla andra insatser inom det ordinära boendet utom hemtjänst och korttidsvård. Insatserna omfattar exempelvis boendestöd, dagverksamhet, anhörigbidrag och bostadsan- passning.
Kostnad kr per invånare 65–w år i särskilt boende
Här ingår de insatser som ges till permanentboende vårdtagare i särskilda boen- deformer såsom servicehus, ålderdomshem, sjukhem, gruppbostad och dylikt.
För att betecknas som särskilt boende krävs att vårdtagaren har ett biståndsbeslut för att kunna bo i boendet. Korttidsvården är inte permanentboende och räknas inte hit. Hälso- och sjukvårdsinsatser ingår.
Även här är det individuellt riktade insatser enligt SoL och HSL som avses.
Lokalkostnader för särskilt boende har tagits bort från särskilt boende och redo- visas under Lokalkostnader.
Andel av 65–w år med omsorg i särskilt boende, %
Visar antalet personer som bodde permanent i särskilt boende den 1 oktober rä- kenskapsåret i relation till antalet invånare 65 år och äldre.
Kostnad i kr per vårdtagare, särskilt boende
Visar vad vård och omsorg i det särskilda boendet kostar per vårdtagare. Med vårdtagare avses antalet personer i särskilt boende den 1 oktober räkenskapsåret.
Öppen verksamhet, kr per invånare 65–w år
Öppen verksamhet är allmänt riktade insatser som inte kräver biståndsbeslut.
Exempel är restaurangverksamhet, fotvård, dagcentraler, terapilokaler, bidrag till föreningar med mera. Lokalkostnader har tagits bort och redovisas under lokal- kostnader.
Lokalkostnader brutto, kr per invånare 65–w år
Här avses lokal- och kapitalkostnader för hela verksamhetsområdet. Det innebär att det omfattar både boendekostnad för permanentboende vårdtagare, korttids- platser och verksamhetslokaler. Här finns stora skillnader gällande hur kommu- nerna hanterat boendet för de äldre och därmed hur de redovisar dessa kostna- der. För att öka jämförbarheten och samtidigt fokusera på själva vård och om- sorgskostnaden lyfter vi schablonmässigt bort dessa kostnader och särredovisar dem. Det innebär att när vi jämför ordinärt och särskilt boende i tabell 8b är det endast vårdinsatserna som ingår.
Lokalkostnader särredovisas inte per delverksamhet inom äldreomsorgen i Rä- kenskapssammandraget ( RS). Vi har därför gjort en schablonmässig beräkning av hur mycket av lokalkostnaderna som avser de olika delverksamheterna.
Denna beräkning bygger på hur de totala kostnaderna fördelar sig mellan särskilt boende, kortidsvård och öppen verksamhet. Kostnaden för särskilt boende, kort- tidsvård och öppen verksamhet är därför reducerade med denna schablonmäss- igt framräknade lokalkostnad.
Lokalkostnader netto, kr per invånare 65–w år
Nyckeltalet visar samtliga lokalkostnader enligt definitionen ovan, reducerad med hyresintäkter. Detta visar hur mycket av lokalkostnaderna som subvention- eras med skattemedel.
Avgifter äldreomsorg totalt, kr per invånare 65–w år
Här redovisas taxor och avgifter för till exempel hemtjänst samt service och om- vårdnad i särskilda boendeformer.
Exempel på analys
För att illustrera hur de olika nyckeltalen kan användas har vi valt att göra en analys där vi jämför två kommuner med varandra. Skillnader mellan olika kom- muners kostnader kan i stort förklaras av tre faktorer:
• Strukturella faktorer.
• Politiska ambitioner och målsättningar.
• Effektivitet/produktivitet.
En stor del av de kostnadsskillnader för äldreomsorgen totalt som framgår av kostnad i kronor per invånare eller kostnad i kronor per invånare 65 år och äldre kan bero på strukturella faktorer. Hit hör till exempel skillnader i åldersstruktur och kön, social struktur samt geografisk struktur. Denna typ av kostnadsskillna- der kan kommunerna i de flesta fall inte påverka. För att analysera vilka kost- nadsskillnader som kan påverkas är det därför lämpligt att göra jämförelser mel- lan kommuner med ungefär samma strukturella förutsättningar. Uppgifter om detta framgår av tabell 11 samt av kolumnen indextal för standardkostnad i ta- bell 8b.
I tabell 11 redovisas kommunens standardkostnad i kr per invånare och i tabell 8b i kr per invånare 65 år och äldre. Skillnaden i standardkostnaden i tabell 11 be- ror på alla strukturella faktorer. Skillnaden i standardkostnad i tabell 8b förklaras av sådana strukturella faktorer som inte beror på variationer i andelen invånare 65 år och äldre.
I vårt exempel har vi valt två kommuner med ungefär samma standardkostnad.
De kommuner vi valt för att illustrera den stegvisa analysen är Höganäs och Hörby.
Vi ska därför utifrån de redovisade nyckeltalen i tabell 8b försöka illustrera hur man kan analysera skillnaderna i kostnader mellan två kommuner med en viss skillnad i kostnader i kronor per invånare som sedan kan variera för olika delar av äldreomsorgen.
OBS De siffror som förekommer i analyserna härrör från tabellerna i bokslut 2011
Vad kan förklara kostnadsskillnaden i kronor per invånare?
Av figur 2 framgår att Höganäs har en marginellt högre kostnad, 132 kr per in- vånare mer än Hörby. Höganäs har en något högre andel pensionärer. Studeras kostnaden per pensionär har Hörby högre kostnader.
Observera att kostnadsskillnaden i detta exempel huvudsakligen beror på fak- torer som kan påverkas av kommunerna själva, eftersom vårt exempel bygger på att båda kommunerna har en likvärdig struktur.
Nästa steg i analysen blir att försöka se om det finns skillnader mellan ordinärt och särskilt boende.
Figur 2 – Kostnadsskillnader i kr per invånare totalt Siffrorna i analysen är hämtade från bokslut 2011
Figur 3 – Kostnadsskillnader för befolkningen 65–w år Siffrorna i analysen är hämtade från bokslut 2011
Finns skillnader i kostnader mellan boendeformer mellan Höganäs och Hörby trots små skillnader i kostnader per invånare?
Av figur 3 framgår att i Höganäs är kostnaden i det ordinära boendet 32 procent lägre per ålderspensionär än i Hörby, och kostnaden i särskilt boende är cirka 6 procent högre. Höganäs har lägre lokalkostnader än Hörby. Höganäs satsar mer på den öppna verksamheten.
Nästa steg i analysen är att hitta förklaringsfaktorer till variationer i kostnaderna i det ordinära respektive särskilda boendet.
Skillnader i servicenivå förklarar skillnaden i ordinärt boende
Figur 4 visar en högre kostnad per ålderspensionär i ordinärt boende i Hörby.
Hörby har en något högre servicenivån i ordinärt boende och en högre prestat- ionskostnad i hemtjänsten.
Figur 4 – Kostnadsskillnader för ordinärt boende.
Siffrorna i analysen är hämtade från bokslut 2011
Kombinationen av servicenivå och prestationskostnader påverkar skill- naden i särskilt boende
Inom det särskilda boendet är servicenivån något högre i Höganäs (se figur 5).
Prestationskostnaden är dock densamma.
Figur 5 – Kostnadsskillnader för särskilt boende Siffrorna i analysen är hämtade från bokslut 2011
Sammanfattning av jämförelsen mellan Höganäs och Hörby
• Viktigt att studera mixen av verksamheter.
• Kostnadsskillnaderna kan inte bara förklaras av strukturella orsaker.
• Hörby har en högre servicenivå och kostnad per prestation i hemtjänsten i ordinärt boende.
• Ingen skillnad i kostnad per prestation i särskilt boende.
Tabell 8c – Nyckeltal för omsorg om personer med funktionsnedsättning
Tabell 8c är en komplettering av tabell 8a med nyckeltal för enbart omsorg om personer med funktionsnedsättning. Förutsättningen för att kunna göra denna typ av redovisning är att kommunerna på ett tillförlitligt sätt kan dela upp kost- naderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning.
De kommuner som inte kunnat göra denna särredovisning på ett tillfredsstäl-
lande sätt redovisas med [..] i tabellen. Med denna tabell vill vi visa vilka möjlig- heter det finns att med utgångspunkt i den nationella statistiken skapa en kom- bination av statistik avseende ekonomi, personal och verksamhet. Det finns stora skillnader mellan enskilda kommuners olika nyckeltal. En del av dessa skillnader förklaras av att kommunerna inte fullständigt lyckats redovisa statistiken enligt den indelning som krävs för att ta fram helt jämförbara nyckeltal. Fortfarande återstår därför mycket utvecklingsarbete för att förbättra nyckeltalen inom om- sorg om personer med funktionsnedsättning.
Förändring av mättidpunkt och insamlingsmetod kan på- verka jämförelser med tidigare år
Antalsuppgifterna bygger på Socialstyrelsens månatliga individstatistik och be- räknas som ett genomsnitt av de månader som kommunen levererat uppgifter.
Definitioner
Kostnad omsorg om personer med funktionsnedsättning totalt, kr per invånare 0–64 år
Här ingår kostnader för alla insatser som ges till personer med funktionsnedsätt- ning under 65 år med beslut enligt socialtjänstlagen och/ eller hälso- och sjuk- vårdslagen, samt kostnader för alla insatser med beslut enligt LSS, alternativt as- sistansersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) I gruppen med beslut ingår även personer 65 år och äldre (som dock utgör en mindre andel).
Med kostnad avses bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning av verk- samhet till andra kommuner och landsting. Omsorgen om personer med funkt- ionsnedsättnings andel av kommungemensam verksamhet och gemensamma lokaler är också påförd. Kostnadsbegreppet motsvarar alltså kommunens kost- nad för den egna konsumtionen. Observera dock att för personer med personlig assistans har stat och kommun ett delat betalningsansvar enligt SFB. Kommunen är ansvarig för de 20 första timmarna medan staten är betalningsansvarig för res- terande timmar. Här redovisad kostnad följer bruttoredovisningsprincipen. Detta innebär en viss dubbelredovisning av kostnaderna eftersom kostnaderna inklu- derar både hela kostnaden för att utföra den kommunalt tillhandahållna assistan- sen enligt bestämmelser om assistansersättning i SFB och den betalning till För- säkringskassan kommunen gör för de 20 första timmarna. Kostnaden för att ut- föra assistansen motsvaras av ersättningar från Försäkringskassan som redovisas som intäkt. För att redovisa den kommunala kostnaden måste ersättningen från Försäkringskassan exkluderas. Detta görs i nästa nyckeltal.
Kostnad omsorg om personer med funktionsnedsättning exklusive er- sättning från Försäkringskassan, kr per invånare 0–64 år
Här redovisas den totala kostnaden för personer med funktionsnedsättning en- ligt samma definition som ovan exklusive ersättningar från Försäkringskassan för assistans enligt bestämmelserna om assistansersättning i SFB. Detta nyckeltal visar således kostnaden efter justering för det delade ansvaret, det vill säga den kommunala kostnaden för omsorg om personer med funktionsnedsättning.
Därav LSS och assistansersättning enligt SFB, %
Här anges hur stor andel som kostnader för LSS och assistansersättning utgör av den totala kostnaden för omsorg om personer med funktionsnedsättning exklu- sive ersättning från Försäkringskassan.
Kostnad kr per invånare 0–64 år i ordinärt boende
Här ingår hemtjänst i det ordinära boendet samt alla insatser som stödjer den en- skilde för att kunna bo kvar hemma, till exempel boendestöd. Hit räknas även de insatser som ges i korttidsvården till exempel växelvård, avlösarservice, dag- verksamhet samt bostadsanpassning. Även mindre insatser såsom larm och mat- distribution/matlådor ingår. Hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuk- sköterskenivå, hemsjukvård, i ordinärt boende ingår i förekommande fall.
Det som avses är individuellt riktade insatser med biståndsbeslut enligt social- tjänstlagen samt individuella insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen.
Om kommunen tagit över hemsjukvården helt eller delvis från landstinget ingår dessa kostnader i det ordinära boendet. Dessa kommuner är markerade med fylld punkt [•] före kostnaden i ordinärt boende.
Lokalkostnader för korttidsvård har dragits bort från ordinärt boende och redo- visas under Lokalkostnader SoL/HSL.
Kostnad kr per invånare 0–64 år med hemtjänst i ordinärt boende
Visar vad hemtjänsten i ordinärt boende kostar per invånare 0–64 år. Hemtjänst avser biståndsbeslutad service och personlig omvårdnad, enligt socialtjänstlagen.Service avser praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp, ärenden på post och bank, tillredning eller distribution av måltider med mera. Personlig om- vårdnad avser insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Detta kan innebära hjälp med att äta och dricka, klä sig och förflytta sig, sköta personlig hygien och insatser för att bryta isolering (till exem- pel viss ledsagning) och skapa trygghet och säkerhet. I hemtjänstbegreppet ingår också avlösning av anhörigvårdare.
Från och med 2011 ingår hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjukskö- terskenivå som utförs i den enskildes bostad, så kallad hemsjukvård, i förekom- mande fall. Vid jämförelse mellan kommuner är det viktigt att tänka på att det varierar mellan kommunerna om och i hur stor utsträckning man tagit över an- svaret för hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Kostnader för boendestöd ingår inte.
Andel av 0–64 år med omsorg i ordinärt boende, %
Visar antalet personer med beviljad hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober 2011 i relation till antalet invånare under 65 år.
Kostnad kr per brukare, med hemtjänst i ordinärt boende
Visar vad hemtjänsten i ordinärt boende, enligt definitionen ovan, kostar per brukare. Antalet brukare utgörs av antalet personer med beviljad hemtjänst i or- dinärt boende den 1 oktober 2011.
Kostnad kr per invånare 0–64 år i särskilt boende
Här ingår de insatser som ges till permanentboende personer i särskilda boende- former såsom servicehus, sjukhem, gruppbostad och dylikt. Korttidsvård är inte
permanentboende och räknas därför inte hit. Hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå ingår.
Även här är det individuellt inriktade insatser med biståndsbeslut enligt social- tjänstlagen samt individuella insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen som avses.
Lokalkostnader har tagits bort från särskilt boende och redovisas under Lokal- kostnader SoL/HSL.
Andel av 0–64 år med omsorg i särskilt boende, %
Visar antalet personer som bodde permanent i särskilt boende den 1 oktober 2011 i relation till antalet invånare under 65 år.
Öppen verksamhet i kr per invånare 0–64 år
Visar kostnaden för öppen verksamhet i kr per invånare under 65 år. Öppen verksamhet är allmänt riktade insatser som inte kräver biståndsbeslut. Exempel är restaurangverksamhet, fotvård, dagcentraler, terapilokaler, bidrag till före- ningar med mera.
Avvikelse från standardkostnad, %
Här redovisas nettokostnadens procentuella avvikelse från standardkostnaden för LSS-verksamheten. Detta nyckeltal beräknas enligt samma metod som för Steg 3 i tabell 11. Det berättar om kommunen har en högre eller lägre kostnad än vad som kan förväntas utifrån deras relativa struktur.
Kostnad för insatser enligt LSS och personlig assistans enligt SFB i kr per invå- nare 0–64 år exklusive lokalkostnader och ersättning från Försäkringskassan, to- talt
Här redovisas den totala kostnaden för insatser enligt LSS/personlig assistans enligt SFB exklusive ersättningen från Försäkringskassan per invånare under 65 år. Denna kostnad visar därmed den kommunala kostnaden för LSS inklusive eventuella kommunala merkostnader utöver assistansersättningen. I LSS- kostnaden ingår en mindre andel insatser riktade till personer över 65 år. Detta gäller även de följande nyckeltalen.
Kostnad för boende
Visar vad boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom samt bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpas- sad bostad beviljad enligt LSS kostar. Redovisning görs både per invånare under 65 år samt per brukare som bor i sådant boende. Hälso- och sjukvårdsinsatser som kommunen ansvarar för ingår.
Det finns en stor spridning i kostnader mellan olika boendeformer för barn och ungdom men också i kostnader mellan boende för barn och vuxna. Detta innebär att detta nyckeltal måste analyseras vidare.
Lokalkostnaderna ingår ej i boendekostnaderna, utan redovisas under Lokal- kostnader LSS.
Kostnad för personlig assistans LSS/SFB i kr per invånare 0–64 år
Visar kostnaden för personlig assistans LSS/SFB i kronor per invånare under 65 år.Kostnad för daglig verksamhet i kr per invånare 0–64 år
Visar kostnaden för daglig verksamhet, enligt LSS per invånare under 65 år.
Övriga kostnader i kr per invånare 0–64 år
Visar i kr per invånare under 65 år summan av de samlade kostnaderna för insat- serna ledsagarservice, korttidsvistelse, korttidstillsyn, avlösarservice, kontaktper- son samt i förekommande fall råd och stöd enligt LSS.
Andel invånare 0–64 år med en eller flera insatser enligt LSS
Visar antalet personer med en eller flera insatser enligt LSS i relation till totala antalet invånare under 65 år. I antalet personer med insatser ingår ett mindre an- tal personer över 65 år.
Lokalkostnader brutto i kr per invånare 0–64 år SoL/HSL
Här avses lokal- och kapitalkostnader för omsorg enligt SoL och HSL. Det inne- bär att det omfattar både boendekostnad för permanentboende brukare och verksamhetslokaler inklusive lokalkostnader för korttidsvården. Här finns stora skillnader hur kommunerna hanterat boendet för de personer med funktions- nedsättning och därmed hur de redovisar dessa kostnader. För att öka jämför- barheten och samtidigt fokusera på själva vård- och omsorgskostnaden lyfter vi schablonmässigt bort dessa kostnader och särredovisar dem. Det innebär att när vi jämför ordinärt och särskilt boende är det endast vårdinsatserna som ingår.
Lokalkostnaderna särredovisas inte per delverksamhet för personer med funkt- ionsnedsättning i räkenskapssammandraget ( RS). Vi har därför gjort en scha- blonmässig beräkning av hur mycket av lokalkostnaderna som avser de olika delverksamheterna. Denna beräkning bygger på hur de totala kostnaderna förde- lar sig mellan särskilt boende, kortidsvård och öppen verksamhet. Kostnaden för särskilt boende, kortidsvård och öppen verksamhet är därför reducerade med denna schablonmässigt framräknade lokalkostnad.
Lokalkostnader brutto i kr per invånare 0–64 år LSS
Här avses lokal- och kapitalkostnader för insatser enligt LSS. Alla lokalkostnader för LSS har dragits bort från kostnaden för LSS-boende.
Tabell 9 – Nyckeltal för individ- och familje- omsorg
I tabell 9 presenteras nyckeltal som omfattar kommunens kostnader för individ- och familjeomsorg (IFO). Vidare presenteras andel arbetslösa samt kommunens kostnader för arbetsmarknadsåtgärder. Nyckeltalen över individ- och familje- omsorgen är en nedbrytning av de redovisade kostnaderna för verksamhetsom- rådet som finns i tabell 4.
Indelningen av verksamheten följer redovisningen i anvisningarna till räken- skapssammandraget. Kostnadsbegreppet motsvarar kommunens kostnad för egen konsumtion, det vill säga kostnaderna beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning av verksamheter till andra kommuner och lands- ting. Dessutom ingår verksamhetens andel av gemensam administration och lo- kaler.
Definitioner
Barn och ungdomsvård
Kostnader för vård och stöd som socialtjänsten ger till barn och ungdomar 0–20 år i form av institutionsvård, familjehemsvård och öppna insatser.
Missbrukarvård för vuxna
Kostnader för vård och stöd som socialtjänsten ger till vuxna missbrukare i form av institutionsvård, familjehemsvård eller olika öppenvårdsinsatser.
Övrig vuxenvård
Kostnader för vård och stöd som socialtjänsten ger till vuxna personer med soci- ala problem som inte är relaterade till missbruk. Det handlar om individuellt be- hovsprövad öppenvård, slutenvård och öppna insatser.
Familjerätt
Kostnader för arbete som socialtjänsten utför med stöd av Föräldrabalken och SoL i form av familjerådgivning och övrig verksamhet, som fastställande av fa- derskap, samarbetsavtal, utredning och avtal om vårdnad, boende och umgänge.
Ekonomiskt bistånd
Kostnader för utredning och utbetalning av försörjningsstöd och övrigt ekono- miskt bistånd. Bidrag till flyktingar redovisas inte här utan under verksamhets- området Särskilda insatser i tabell 4.
Andel av befolkningen 16–64 år, arbetslösa och i konjunkturberoende program, %
Summan av arbetslösa och personer i konjunkturberoende program, i relation till personer i åldern 16–64 år, årsmedeltal.
Källa: Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknadsåtgärder, kostnader
Kostnader för sysselsättningsfrämjande åtgärder och andra arbetsmarknadsåt- gärder som finansieras helt eller delvis av kommunen.
Sysselsättningsfrämjande åtgärder som drivs i egen regi av kommunen redovisas här. Åtgärder som syftar till att påverka näringslivsstrukturen i kommunen, till exempel driftsbidrag till näringslivsbolag, informationsinsatser och liknande, förs under Infrastruktur och skydd, Näringslivsfrämjande åtgärder.
Arbetsmarknadsåtgärder, nettokostnader
Samma definition som ovan men här har samtliga intäkter, i huvudsak statsbi- drag från Arbetsförmedlingen, dragits av.
Tabell 10 – Nyckeltal för personal, skattesat- ser mm, bokslutsåret
Definitioner
Andel verksamhet i kommunal regi
Här redovisas hur stor del av den egentliga verksamheten som bedrivs i kom- munal regi. I tabell 5 redovisas hur stor del av verksamheten som köps in från externa entreprenörer.
Antal årsarbetare per 1 000 invånare
Här redovisas antalet årsarbetare i kommunens verksamhet, exklusive tjänstle- diga och anställda enligt beredskapsavtalet. Med årsarbetare menas antalet an- ställda i november bokslutsåret, omräknat till heltidspersoner. Särredovisning görs också för verksamheterna förskola och skolbarnsomsorg, utbildning samt vård och omsorg om äldre och funktionshindrade.
Personalkostnader i procent av verksamhetens kostnader
I personalkostnader ingår löner och arvoden samt arbetsgivaravgifter. Kommu- nens verksamhetskostnader består av till exempel personalkostnader, inköp av varor och tjänster samt bidrag med mera. Affärsverksamheten ingår inte. Ju högre andel av verksamhetens kostnader som är personalkostnader, desto större del av verksamheten utförs i egen regi. Ett lågt värde indikerar att kommunen köper varor och tjänster från andra sektorer.
Personalkostnader per invånare
Kostnaden för personal (exkl. affärsverksamhet) i kronor per invånare.
Folkmängd
Total folkmängd den 31 december bokslutsåret.
Total skattesats bokslutsåret, procent
Den totala skattesatsen i procent som löntagaren betalar till kommunen och landstinget. Genomsnitten för län och riket är vägda med skatteunderlaget.
Skattesats till kommun bokslutsåret, procent
Den totala skattesatsen i procent som löntagaren betalar till kommunen. Genom- snitten för län och riket är vägda med skatteunderlaget.
Kommungrupp
Kommungruppsindelningen delar in Sveriges 290 kommuner i tio grupper. Den nya indelningen baseras på uppgifter om pendling, befolknings- och närings- struktur, tät- eller glesbefolkad region, tätortsgrad samt turism- och besöksnä- ringar. Denna indelning gäller tills vidare från 2011.
1. Storstäder (3 kommuner)
Kommuner med en folkmängd som överstiger 200000 invånare.
2. Förortskommuner till storstäder (38 kommuner)
Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i nå- gon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstä- derna.
3. Större städer (31 kommuner)
Kommuner med 50000–200000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 pro- cent.
4. Förortskommuner till större städer (22 kommuner)
Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp 3.
5. Pendlingskommuner (51 kommuner)
Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun.
6. Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner)
Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar översti- ger 21 nätter per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 fritidshus per invånare.
7. Varuproducerande kommuner (54 kommuner)
Kommuner där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksam- het enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI2007).
8. Glesbygdskommuner (20 kommuner)
Kommuner med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta in- vånare per kvadratkilometer.
9. Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner)
Kommuner med mer än 300000 personer inom en radie på 112,5 kilometer.
10. Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner)
Kommuner med mindre än 300000 personer inom en radie på 112,5 km.
Tabell 11 – Kostnader jämfört med struk- turårsjusterad standardkostnad
I tabell 11 presenteras en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunale- konomiska kostnadsutjämningssystemet. Det finns också möjlighet att jämföra en kommuns index med andra kommuner som har samma strukturella förutsätt- ningar. Tabellen visar indextal för barnomsorg, grund- och gymnasieskola, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg. Se även tabell 8c för motsvarande indextal för LSS.
Kommunernas kostnader per invånare varierar bland annat beroende på struktu- rella kostnadsskillnader som gör att behovet av, eller kostnaderna för, kommu- nala verksamheter är högre eller lägre än riksgenomsnittet. Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan på-
