TEMA
Vår roll för ett ekologiskt samhälle
SKOLAN
Sortera mer för att spara på planeten
OMVÄRLD
Orimliga hyror i Barcelona
HYRESGÄSTEN
TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR AKTIV INOM HYRESGÄSTFÖRENINGEN NR 3/2019 WWW.HYRESGASTFORENINGEN.SEså gjorde vi :
EXPERTERNA
Kan värden förbjuda att jag
har katt?
l LH Spindeln engagerar hyresgäster, höns och kaniner
Alla
kan vara med
MARIE LINDER, FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Vi måste hjälpas åt
med klimatfrågan
D
et finns en ung tjej som bådefascinerar och ger mig dåligt samvete. Hon är 16 år och heter Greta. Hennes medvetna engage- mang för klimatet har fått många barn, inte bara i Sverige utan över hela världen, att påminna oss vuxna om att vi inte kan fortsätta att slösa på jordens resurser såsom vi gör i dag.
Det finns olika åsikter i frågan om klimatet. Och nu undrar jag, vad tycker du? Är klimatfrågan viktig? Om ditt svar är nej kan du sluta läsa nu. Men om du som jag tycker att vi ska kunna överlämna världen till våra barn, i samma skick som vi fick den av våra föräldrar. Då måste vi hjälpas åt.
Jaha, tänker du. Men vad har det här med Hyresgäst- föreningen att göra? Jo, för hur vi lever och bor påverkar i högsta grad klimatet. Är det stora och kostsamma saker vi behöver göra? Nej, det är det inte.
Till att börja med kan vi sträcka på oss som hyres- gäster. Vi bor ganska klimatsmart. Vi har inte stora vardagsrum och sällskapsutrymmen. I många bostads- områden delar vi i stället på en gemensamhetslokal där vi kan samlas för kalas och fester. Vi tvättar våra kläder i tvättstugor, våra barn leker på gemensamma lekytor och vi delar ofta på andra saker i vårt bostadsområde.
Vi använder våra kylskåp och spisar under längre tid, min egen kyl och frys är över 20 år. Våra hus värms med fjärrvärme och det är väldigt effektivt.
Allt det här är en bra början. Men vi måste göra mer, vi behöver bland annat bli bättre på att sortera
våra sopor. Jag har under lång tid lagt all återvinning i en kasse. Och den senaste tiden har jag börjat lägga återvinningen i olika kassar. Oj, vilket berg med plast det blir snabbt. Den plasten behöver hamna i återvin- ningen och inte i vanliga soporna. När vi tvättar kan vi dosera mindre tvättmedel och skippa sköljmedlet. Vi kan införa två vegetariska matdagar i veckan. Vi kan åka mer buss och tåg och mindre bil. Listan kan göras lång.
Och för varje sak vi förändrar som förbättrar klimatet förbättrar vi också framtiden för våra barn.
SVERIGES ALLMÄNNYTTA, där alla våra allmännyttiga bo- stadsbolag ingår, har startat Klimatinitiativet. Deras mål är att bostadsföretagen ska vara fossilfria senast år 2030. De ska jobba med förnybar en- ergi, ställa klimatkrav på leverantörer och göra det enklare för hyresgäs- terna att minska sin klimatpåver- kan. Och Hyresgästföreningen har bestämt att vi ska vara en del i det arbetet. Som förtroen- devald kan du kolla hur det är i din kommun. Är din allmännytta med i Klimatinitiativet? Ta kontakt med ditt bostads- bolag och kolla vad ni kan göra gemensamt.
Tillsammans kan vi, precis som Greta, göra skillnad på riktigt. n
LEDAREN
Ta kontakt med ditt bostadsbolag och kolla vad ni kan göra gemensamt. Tillsammans kan vi, precis som Greta, göra skillnad på riktigt
FÖLJ OSS!
FÖLJ HYRESGÄST- FÖRENINGEN på Twitter och
Facebook:
twitter.com/
hyresgasterna och facebook.
com/hyres- gastforeningen
HYRESGÄSTEN utkommer i 11 500 exemplar till Hyresgästföreningens förtroendevalda och anställda.
Grundad 1923. POSTADRESS: Hyresgästföreningen riksförbundet, Box 7514, 103 92 Stockholm.
ANSVARIG UTGIVARE OCH REDAKTÖR: Kristina Sjöberg, 010-459 21 52. E-post: hyresgasten@hyresgastforeningen.se.
GRAFISK FORM: Magnus Ekberg, Tidningsmakarna. OMSLAGSFOTO: Johan Andersson. Redaktionen ansvarar bara för beställt material. Medlem i Sveriges Tidskrifter. TRYCK: Hylte Tryck AB. ISSN: 0018-8360
FOTO: KRISTIAN POHL
Förra numret av Hyresgästen skickades ut till
förtroendevalda.
8 664
ANTAL
FÖRTROENDEVALDA
BAKOM FOLKKRAFT STÅR förutom Hyresgästföreningen organisatio- nerna ABF, LO, Verdandi, Unga Örnar och Folkets Hus och Par- ker. Folkkraft är ett initiativ som från början kom från Hyresgäst- föreningens förbundschef Jonas Nygren då han i sitt regerings- uppdrag för minskad segregation såg hur folkrörelserna kan arbeta tillsammans i socioekonomiskt utsatta områden.
I Folkkrafts styrgrupp ingår Marie Linder och i arbetsgrup- pen, som består av tjänstepersoner från varje organisation, finns Sophia Lövgren, projektledare riksförbundet. Dessutom finns fyra nätverk där både anställda och förtroendevalda ingår. Nät- verken finns i Stockholm, Malmö, Eskilstuna och Borlänge.
– Närverken kan söka verksam- hetsmedel för olika evenemang.
Eskilstuna planerar till exempel
en folkrörelsens dag i augusti och Stockholm arbetar på en ledarut- bildning för unga i Rinkeby.
Då det är sex organisationer som ingår i Folkkraft kan det vara svårt att få med alla på allt. Där- för har styrgruppen beslutat att det räcker med att alla deltagande organisationer ska känna sig till- frågade för att det ska gå att söka pengar till att anordna aktiviteter inom ramen för Folkkraft.
– I höst kommer vi att ha
inspirationsdagar för närverken och delar av styrgruppen kommer att delta under ett pass på Järva- veckan den 16 juni för att berätta om Folkkraft. Intentionen är att Folkkraft ska vara långsiktigt och på lokal nivå och det är öppet för fler organisationer att komma med, säger Sophia Lövgren.
FÖR MER INFORMATION kontakta So- phia Lövgren på sophia.lovgren@
hyresgastforeningen.se. n
NÄR DELAR AV KIRUNA OCH GÄLLIVARE
flyttas – hur kan hyresgästerna påverka så att boendet blir ekolo- giskt hållbart? Vilket inflytande får de? Ett unikt projekt som börjar i höst ska ge svaren.
Nästan 10 000 personer, en fjär- dedel av kommuninvånarna i de båda kommunerna, tvingas lämna sina hem. Orsaken är den växande LKAB-gruvan.
För att sätta hyresgästerna i centrum startar Hyresgäst- föreningen projektet – under förutsättning att Riksförbundet beviljar pengar. Projektet kallas
”Framtiden i Malmfälten – en ombyggnadsresa i arktiskt klimat, med fokus på hållbarhet och boendeinflytande”.
Jobbet sätts igång 1 september och ska vara färdigt 2022. Målet är att studera stadsutveckling ur
ett boendeperspektiv. Hur skapas ett klimatsmart och ekonomiskt hållbart boende i Gällivare och Kiruna?
– Och det handlar framför allt om alla de nya bostäderna som ska byggas, förklarar Elisabeth Ennefors, kommunikationschef vid region Norrland.
I projektet samverkar Hyres- gästföreningen, kommunerna,
fastighetsägarna och LKAB (gruva som ägs av staten).
– Vi vill också visa att vi är en bred samhällsaktör, fortsätter Ennefors.
Nicklas Emmoth är ordförande för den lokala hyresgästfören- ingen i Kiruna och Gun Isaxson i Gällivare. Båda är positiva till projektet.
– Men det kommer lite sent, tycker de.
Gun Isaxson tycker dock att det ska bli skönt att slippa bli helt utlämnad till arkitekterna.
– Ja, det är skönt att ha en stor och stark förening som Hyres- gästföreningen bakom ryggen.
FÖR MER INFORMATION kontakta Elisabeth Ennefors, elisabeth. ennfors@
hyresgastforeningen.se. n
INSIDAN
Rabatt på elcyklar
STÅLHÄSTEN ERBJUDER Hyresgästför- eningens medlemmar 15 % rabatt på elcyklar fram till 31/8 2019.
Som vanligt har du alltid 10 % rabatt på övriga cyklar. Läs mer på www.hyresgastforeningen.se/
formaner/stalhasten/
Du vet väl att du hittar alla sommarförmåner på www.hyres- gastforeningen.se/formaner och i förmånsappen?
Hyresgästen i appen
HA ALLTID HYRESGÄSTEN med dig.
Ladda ner appen från Google Play och från Itunes.
Folkkraft ska motverka segregationen och stärka folkrörelserna
Hyresgäster i fokus när Kiruna och Malmberget flyttas
medlemmar. Mål 2019: 540 082 Den 31 maj 2019 hade Hyresgästföreningen
540 180
ANTAL MEDLEMMAR HYRESGÄSTENS UTGIVNING 2019
• Nr 4 v 36 • Nr 5 v 44 • Nr 6 v 50
Bostadsområdet Malmberget i Gällivare påverkas i stor utsträck- ning av den utökade gruvdriften.
FOTO: GÖRAN LIND
Folkkrafts styrgrupp, från vänster Calle Nathanson, Folkets Hus och Parker, Marie Linder, Hyres- gästföreningen, Kerstin Kallander, Verdandi, Berit Müllerström, LO, Kristina Bergman, Unga Örnar (också ledamot i Hyresgästfören- ingens förbundsstyrelse). Saknas på bilden gör Monica Widman Lundmark, ABF.
FOTO: SOPHIA LÖVGREN
PÅ GÅNG I HYRESGÄSTFÖRENINGEN
UNDER CIRKA ETT ÅRS TID har arbets- gruppen om medlemsutveckling arbetat. Gruppen tillsattes av förbundsstyrelsen och har bestått av förtroendevalda och tjänstemän från sex olika regioner. Från för- bundsstyrelsen har Elin Loberg och Lennart Derehag deltagit i arbetet.
– Vi fick ett stort uppdrag som sträckte sig från hur många medlemmar vi ska vara till att bli en bredare samhällsaktör och det via ökad mångfald och bättre representativitet. Som tur var hade gruppen mandat att avgränsa uppdraget och det var knivigt ändå
att sätta mätbara mål med faktiska siffror, säger Elin Loberg.
Målet till 2027 är att 51 procent av hyresrätterna ska vara med- lemmar och att det ska finnas 22 000 förtroendevalda och aktiva medlemmar. Men varför 2027 då Agenda2022 stäcker sig till just 2022?
– Vi hade många långa diskus- sioner och kom fram till att det är för kort tid att nå 51/22 till 2022.
Vi tror att det är rimligare med en längre tidshorisont och därför blev också beslutet från förbundssty- relsen år 2027. Det här arbetet är
inget som någonsin blir klart utan det måste vara långsiktigt.
Vad händer med arbetet med ökad representativitet och bättre mångfald?
– Det är ett jätteviktigt arbete som vi måste arbeta medvetet med.
Även om det inte finns mätbara mål uppsatta. Det är en överlev- nadsfråga. Vi är inte relevanta om vi förtroendevalda och anställda inte är representativa för vår med- lemskår, säger Lennart Derehag.
Hur ska vi nå målen?
– Alla måste hjälpa till. Ställ frågan till grannar och vänner. Och det handlar också om att vi måste öppna upp för nya engagemangs- former. För det finns en poten- tial av våra medlemmar som vill engagera sig och vi måste kunna ta hand om dem, säger Elin Loberg. n MÅL2027
Siffrorna 51 och 22 symboliserar nya mål att
arbeta mot. 2027 ska 51 procent av alla hyresrätter vara medlemmar i Hyresgästföreningen och vi ska ha 22 000 förtroendevalda och aktiva medlemmar. Målen är ett resultat från arbetsgruppen om medlemsutvecklings arbete.
51/22 – vad är det?
Lennart Derehag och Elin Loberg representerade förbundsstyrelsen i arbetsgruppen som arbetat fram målen 51/22.
På nytt uppdrag
SOPHIA LÖVGREN
kanske nå- gon känner till som en- hetschef i Aros-Gävle.
Nu åter- finns hon under tre år framåt
på riksförbundet där hon är strateg. Sophia arbetar med att utveckla kvarterslokaler till att bli medborgardrivna mötesplat- ser, att öppna upp dem för fler.
Hon har också ett stort uppdrag i samarbetet Folkkraft som du kan läsa mer om på sidan 3 och i Vinnova-projektet Allmän- nyttans innovationslabb. Allt går ihop och det är extra roligt tycker Sophia.
Hiphopbussen
PÅ HIPHOPBUSSEN kommer ung- domar att kunna göra sin röst hörd med hjälp av skivbolaget Red Line Records. Bakom bus- sen står Hyresgästföreningen tillsammans med ABF och Folkets Hus och Parker som kommer att göra en turné runt om i landet. Håll koll om Hiphopbussen kommer till ditt bostadsområde. Vill du veta mer? Kontakta Ilyas Hassan på ilyas.hassan@hyresgastfo- reningen.se.
FOTO: LINDA ELIASSON FOTO: ELIN LOBERG
Utveckling av kvarterslokaler
UNDER HÖSTEN kommer ett tvådagarsmöte att hållas för några utvalda kvarters- lokalansvariga eller lokala förtroendevalda. Det är Sophia Lövgren som startar en referensgrupp för att samla in kunskap och erfa- renheter. Vill du vara med?
Kontakta Sophia på e-post sophia.lovgren@hyresgast- foreningen.se.
Förhandsvisning av Push i Uppsala
DET VAR EN FULLSATT SALONG på Slottsbiografen i Uppsala då Fredrik Gerttens nya film Push förhandsvisades för första gången i Sverige. Filmen, som handlar om hur människor pressas bort från sina hem och städer då kostnader för boendet skjuter i höjden efter att finansbolag som Black- stone köper upp bostadshus, har premiär i höst. Förhands- visningen anordnades av Insti- tutet för bostads- och urban forskning i samarbete med Hyresgästföreningen, Uppsala FN-föreningen och Centrum för miljö- och utvecklings- studier.
– Det är jätteroligt att så många kom och såg filmen och sedan följde med upp för panelsamtalet där Fredrik Gertten, Marie Linder, Irene Molina och Tim Blackwell diskuterade den här viktiga frågan. Det handlar om vilka samhällen vi vill ha, vill vi ha städer där lägenheterna gapar tomma för att människor inte har råd att bo kvar?, säger Elin Loberg, ledamot i regionsty- relsen Aros-Gävle och ersät- tare i förbundsstyrelsen.
FÖR MER INFORMATION kontakta Elin Loberg på elin.loberg@
hyresgastforeningen.se.
NOTERAT LANDET RUNT
FOTO: CECILEÉ SIGFRIDSSONFOTO: PETER FORSMAN
FOTO: YVONNE ESPLUND
Det var många som ville se filmen Push och höra samtalet med regissören Fredrik Gert- ten där bland andra förbunds- ordförande Marie Linder deltog. FOTO: KRISTINA SJÖBERG
Ny breddad styrelse i Botkyrka-Salem
DEN 17 MARS hade Hyresgästfören- ingen i Botkyrka-Salem sitt års- möte i Tumba. Som ny ordförande valdes Inga-Lill Eklöf som hittills varit upprustningsansvarig i styrel- sen. Av sju helt nya i styrelsen är fem kvinnor och två män. Styrel- sen har också breddats med flera representanter från norra Botkyrka, som Fittja och Alby. För första
gången finns även en representant med från nybyggnadsområdet Rik- sten i Tullinge. Dessutom finns nu en ordinarie representant med från Salem, där det ofta saknats någon under senare år.
FÖR MER INFORMATION kontakta Inga- Lill Eklöf på ingalill.eklof@gmail.
com.
Eskilstuna firar 100 år
I MITTEN AV MAJ firade Hyresgästför- eningen i Eskilstuna att det gått 100 år sedan starten. Det var den 4 maj 1919 som föreningen höll sitt första möte. Startskottet var en strid som rasat under 1918 i arbetarkvarteret Ostran. Hyres- gästerna vägrade gå med på en hyreshöjning. Beloppet sattes in hos polismästaren. Husen ägdes av ett bolag där staden tillsammans med Munktell och Stålpressnings- bolaget var intressenter. Bolaget svarade med att säga upp samtliga hyresgäster. Ur den striden föd- des Eskilstuna Hyresgästförening.
Alla hyresgäster i kvarterets 126 lägenheter blev medlemmar. Idag fortsätter kampen för hyresgäs- ternas villkor. Nu senast genom att föreningen i början av året lämnade in en namninsamling mot värdeöverföringen av cirka 20 miljoner kronor årligen från det kommunala bostadsbolaget till annan kommunal verksamhet.
FÖR MER INFO kontakta föreningens ordförande Tommy Holm: inger- holm2007@yahoo.se.
Grillkväll i Billesholm
I MITTEN AV APRIL ordnade den lokala hyresgästföreningen i Billesholm en grillkväll. Det kom så många som 40 personer och under mycket skratt och prat med var- andra informerades det också om vad Hyresgästföreningen gör.
En hyresgäst berättade att han varit medlem sen 1986 och att han
är mycket nöjd med den lokala hyresgästföreningen i Billesholm.
Det är jätteroligt att höra, säger Cecileé Sigfridsson, ordförande i LH Billesholm
FÖR MER INFORMATION kontakta Ce- cileé Sigfridsson på cissi.sigfrids- son@gmail.com.
100 års-jubileet uppmärksamma- des den 11 maj mitt i lördagshan- deln på Fristadstorget i centrala Eskilstuna där Hyresgästföreningen bjöd på jubileumstårta, förbunds- ordförande Marie Linder och regionordförande Helen Frisk höll tal och flygblad delades ut av en tre meter hög man på styltor.
Regionordförande Simon Safari, själv Botkyrkabo, delade ut förtjänstteck- en på årsmötet till förtroendevalda för långvarigt engagemang i fören- ingen. Här är det Evy Ekström som får ta emot ett förtjänsttecken – silver.
V
i kan alla bidra till en mer hållbar miljö genom hur vi lever i vardagen i våra bostadsom- råden. Klimat- förändringarna är idag ett reellt hot mot kommande generationers möjligheter att leva på vår planet.FN:s Agenda 2030 tar upp 17 olika hållbarhetsmål som vi behö- ver förhålla oss till.
– Vi behöver tänka helhet och att vi alla kan göra något. För Hy- resgästföreningens del ska vi arbeta för ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. Där är mitt uppdrag och fokus framförallt ett ekologiskt hållbart samhälle med sikte på klimatförändring- arna och präglat av ett krets- loppstänkande. Det säger Jennie
Wiederholm som är ansvarig för energi- och miljöfrågor på Hyres- gästföreningen riksförbundet.
Detta ligger också i linje med Allmännyttans klimatinitiativ som startade 2018 . Det är ett gemensamt upprop för att minska utsläppen av växthusgaser. Målet är att de allmännyttiga bostadsfö-
retagen ska vara fossilfria senast 2030 och att energianvändningen ska minska med 30 procent. Inom klimatinitiativet är Hyresgästför- eningen samarbetspartner kring fokusområdet klimatsmart boende.
– Det är viktigt att vi finns med och kan framföra hyresgästernas perspektiv. Det handlar inte bara om att hitta tekniska lösningar utan också komma ihåg att det handlar om människors boende och vardag, säger Jennie Wiederholm.
ATT ARBETA MED EKONOMISKA och sociala hållbarhetsfrågor är lite av Hyresgästföreningens hemmaplan.
Det handlar till exempel om att försvara hyresgästernas perspektiv vid upprustning, att inte bara köpa nytt utan också behålla och ta vara på det som går att återanvända.
Det är betydligt mer klimatsmart att inte kasta ut och byta ut köken efter bara några få år, som är mer vanligt i de ägda boendeformerna.
– Det ska rustas upp på ett klimatsmart sätt utan överdrifter och det ska göras på ett klimat- smart och enkelt sätt. Det ska bli ett bättre boende och inte bara kännas som pålagor, säger Jennie Wiederholm.
Hon har på uppdrag av Hyres- gästföreningens förbundsstyrelse fått ansvaret att ta fram ett nytt
KLIMATET Allt hänger ihop. Vi som hyr våra lägenheter i bostadsområden i hela Sverige är viktiga. Vår roll i kampen
för ett ekologiskt hållbart samhälle kan inte underskattas.
”Vi är en del av helheten och alla har ett ansvar”, säger Jennie Wiederholm, miljöexpert på Hyresgästföreningen.
Och hon pekar på en unik fördel för hyresrätten:
den bygger på gemensamma lösningar. Fem goda exempel på detta hittar du på de närmaste sidorna.
TEXT: PETER FORSMAN OCH JOHAN KLINTBERGER
Jennie Wiederholm är miljö- och energiexpert på riksförbundet.
FOTO: KRISTIAN POHL
Inger Örtenblad testade att köra elbil och bestämde sig direkt för att gå med i elbilspoolen. FOTO: PETER FORSMAN
miljöprogram för Hyresgästför- eningen med fokus på ekologisk hållbarhet. Programmet ska vara klart under 2019.
AVSIKTEN ÄR ATT SPRIDA vad Hyres- gästföreningen idag tycker kring dessa avgörande frågor och vad som behöver göras. Programmet ska också vara ett hjälpmedel för hur föreningen ska jobba mer konkret. Tanken är även att ta fram en studiehandledning kring programmet för att använda lokalt
i bostadsområdena, berättar Jennie Wiederholm.
– Det gäller att leva klimatsmart här och nu. Vi utgår i programmet därför i huvudsak från alla befint- liga bostäder, inte enbart nybygg- da, där vi kan ställa krav på aktiv stadsplanering med miljö- och hållbarhetstänk. Det kan handla om allt från odlingar till bil- och elcykelpooler eller att kunna sortera sopor på ett bra sätt och att få ned vatten- och elförbrukning, säger Jennie Wiederholm.
Hyresboendet är en boendeform som bygger mycket på gemensam- ma lösningar och aktiv förvaltning.
Där har Hyresgästföreningens förhandlingsdelegationer en viktig uppgift med att ställa krav på fastighetsägarna, menar Jennie Wiederholm. Det gäller även de privata fastighetsägarna.
VAD HÄNDER DÅ FRAMÖVER, förutom miljöprogrammet, när det gäller hållbarhetsfrågorna?
– Det händer en hel del. I slutet
av maj är det exempelvis hållbar- hetsvecka i Göteborg med olika seminarier kring ämnet och dess- utom firar Megaloppis i Majorna tio år. Tanken är att det ska bli ett årligen återkommande arrang- emang med en nationell hållbar- hetsvecka, på sikt kanske den kan hållas på olika platser i landet, berättar Jennie Wiederholm. n Inger Örtenblad testade att köra elbil och bestämde sig direkt för att gå med i elbilspoolen. FOTO: PETER FORSMAN
EXEMPEL FRÅN HELA LANDET – VÄND!
KONTAKT:
Urban Gunnarsson urban.gunnarsson@
hyresgastforeningen.se
OM NI INTE SORTERAR soporna bättre höjs hyran! Inför det hotet blev det bättring på många håll i region sydost.
– Ja, det tog skruv, konstaterar Urban Gunnarsson, ledamot av regionstyrelsen. Men det krävdes också hjälp från världens starkaste björn.
Redan förra året var flera fastighetsä- gare i bland annat Linköping, Åtvida- berg och på Gotland bekymrade. Notan för att sortera om
felsorterade sopor blev bara högre och högre. Det här kommer att kräva hyreshöjningar, meddelade de Hyresgästföreningen.
– Vi tog den bollen, fortsätter Urban Gunnarsson, och en stor satsning drog igång i region sydost, som omfattar sex län i sydöstra Sverige. Någon hade lagt märke till att det givits ut en special- upplaga av Bamsetidningen som hette ”Bamse och skräptjuven”.
Föreningen skaffade ett rejält antal exemplar.
Och varför valde ni att använda er av en stark björn?
– Bamse är en känd och populär figur som både barn och vuxna tycker om, säger Urban.
Urban berättar att gensvaret blev stort och såväl glada barn som intresserade vuxna kom, plockade skräp och lärde sig att sortera so- por. På de tre platser där Urban var med blev det massor av sopsäckar fyllda med skräp. Som belöning fick barnen Bamsetidningen, Festis och godis.
– Genom barnen lär vi vuxna att förstå varför det är viktigt att inte skräpa ned och dessutom sortera soporna rätt.
Dessutom, fortsätter han, är det många gånger barn som slänger
sopor och har de ingen kunskap blir det lätt fel.
Även 2019 fortsätter miljösats- ningen. Till sommaren blir det nya aktiviteter med Bamse i spetsen i till exempel Boxholm, Jönköping, Nybro, Ljungsbro och Motala.
Och hyreshöjningen? Den kom av sig – tills vidare.
– Dessutom bidrar vi till en bättre miljö, slutar Urban Gun- narsson. n
APRILSOLEN LYSTE KLAR över Valla torg när det var invigning av två ellådcyklar. Den som ville kunde dessutom prova på att köra en eldriven bil av märket Nissan Leaf som tillhör elbilspoolen som finns
i kommunala Stockholmshems bostadsområde. Valla torg är ett nyligen upprustat 60-talsområde i Årsta i södra Stockholm som ingår i ett EU-stött projekt, Grow smarter, där Stockholm tillsam- mans med sju andra städer i Europa utvecklar smarta lösningar för hållbart växande städer.
En av dem som provade att köra elbil för första gången var hyresgästen Inger Örtenblad som direkt bestämde sig för att gå med
i elbilspoolen. Inger har haft egen bil förut men gjort sig av med den.
– Det är mycket bättre att hyra bil när jag behöver. Jag har pratat med några av mina grannar att ge- mensamt åka och storhandla med elbilen, säger Inger Örtenblad.
Elbilspoolen har varit igång sedan förra året och idag är cirka 20 procent av Stockholmshems cirka 300 hyresgäster vid Valla torg med. Esperanca Noon är en av dessa och hon arbetar dessutom på
STOCKHOLM: Bättre med bilpool än att äga egen bil
Kicki Holmqvist som inte har kör- kort provade på ellådcykeln och fick instruktioner av Eric Sjögren från cykelpoolen som står för cyklarna. FOTO: PETER FORSMAN
LINKÖPING, ÅTVIDABERG, GOTLAND:
Bamse lär barn och vuxna sortera rätt
Urban Gunnarsson visar upp speci- alutgåvan av Bamse och skräptju- ven. Lokala hyresgästföreningens ordförande Fredrik Karlsson serverar barnen fika. FOTO: EVA ARUD
FOTO: MATS CLAESSON
KONTAKT:
Esperanca Noon esperanca.noon@
hyresgastforeningen.se
FLER EXEMPEL – VÄND!
Hyresgästföreningen. Hon tycker att det fungerar bra och att det är lätt att boka en av de två elbilarna när hon behöver.
DU BLIR MEDLEM I BILPOOLEN genom att ansluta dig till samarbetspartnern moveabout.se som ansvarar för bilarna. Som hyresgäst på Valla torg är medlemsavgiften gratis hela 2019. Annars kostar det 124 kronor i månaden att vara med, berättar Esperanca Noon.
När du hyr bil kostar varje påbörjad timme 79 kronor, men då ingår allt, ingen kilometeravgift, bränslekostnad eller
utsläpp. Det kostar 275 kronor för fem timmar och 695 kronor för en helg.
Elbilen går cirka 20 mil på en full ladd-
ning. Själva bokningen görs via en app som laddas ned till mobilen.
Systemet ser om det finns en ledig
elbil att boka. Bilen hämtas vid laddstolpen på parkeringsplatsen utanför ett av höghusen på Valla
torg. Bilen låses upp med en kod i mobiltelefonen. Det finns en nyckel i handfacket. Efter att laddkabeln dragits ut är det bara att köra i väg. När bilen är tillbaka sätts bilen på laddning i väntan på nästa förare.
Den som istället vill boka en ellådcykel får ladda ned en annan mobilapp varefter en QR-kod skannas på cykeln och sedan är det bara att åka iväg.
Betalning sker via mobilen och det kostar 15 kronor i timmen.
När cykeln ställs tillbaka i det låsta förrådet ska den sättas på laddning.
Ingen medlemsavgift för cykelpoolen Valla torg tas ut av hyresgästerna under 2019. n
STOCKHOLM: Bättre med bilpool än att äga egen bil
Dagen till ära hade Elin Bergström Karlsson tagit på sig sin bästa tröja. FOTO: EVA ARUD
Städdag på Eksätter, Åtvidaberg. Här är det fest för barn som plockat skräp. Gun Wallin från den lokala arbetsgruppen hjälper barnen tillrätta.
FOTO: URBAN GUNNARSSON
Mats Claesson, kommunikatör vid Hyresgäst- föreningen, ser vilket skräp som de riktigt små barnen plockat ihop. I bakgrunden Tommy Blomqvist, Mattias Nyström och Anders Rundqvist.
FOTO: JOSEFIN BERGGREN
MALMÖ: ”Här är för mycket buller för boende”
NÄR OLIKA INTRESSEN krockar tar David Sundqvist hyresgästernas parti. I Malmös nya stadsdel Hyl- lie vill kommunen bygga bostäder.
”Dämpa först bullret eller minska trafiken”, skriver han på uppdrag av Hyresgästföreningen i ett remissyttrande.
David är remissansvarig för de båda hyresgästföreningarna i Malmö. Det kan handla om trafik- buller och hyreshus som planeras att byggas nära en motorväg eller järnväg. Det kan också handla om att en ny skola ska placeras nära ett befintligt hyreshus. Om skolgården blir för liten är det risk att eleverna utnyttjar även hyreshusets gård.
– En tydlig konflikt och då svarar jag utifrån de boendes perspektiv, säger David Sundqvist
som förutom att vara förtroen- devald i Malmö fram till hösten jobbar som planarkitekt i en liten kommun i Skåne.
Annars är David från Umeå, den
norrländska dialekten är omiss- kännlig, men han bor i centrala Malmö sedan 2011 och känner sig hemmastadd här.
Han ser som sin uppgift att på olika sätt bidra till en håll- bar stad. Uppgiften är att läsa kommu- nens detaljplaner och
ha synpunkter på dem. En detalj- plan är ett dokument som handlar om fysisk planering och talar om hur ett begränsat område ska be- byggas. Tidigare fanns begrepp som stadsplaner och byggnadsplaner.
Att jobba med detaljplaner, säger David, är att bidra till att människor får en bra boende- miljö. För mycket buller och dåligt ljusinsläpp – mörka lägenheter –
framkallar stress. Att bo trångt är förstås också negativt – att bo som laxar i en laxask.
– Och då spelar det ingen roll hur många gröna tak det finns i närheten!
Gröna tak, eller sedumtak, är ett samlingsnamn för tak med levande växtlighet som bland annat dämpar buller, förbätt- rar luftkvaliteten och sparar energi.
I höst fortsätter David Sund- qvist sina masterstudier i hållbar stadsutveckling vid lantbruksuni- versitet i Alnarp utanför Malmö för att bli klar 2020. Och han fortsätter skriva remisser.
– Ja, det gör jag, det är roligt och meningsfullt. n
KONTAKT:
David Sundqvist sundqvist.david@
gmail.com Mats Eriksson har fått till stånd sortering
av matavfall i sitt bostadsområde.
FOTO: PETER FORSMAN
En typisk målkonflikt för David Sundqvist. Tågets och trafikens bul- ler i en ny stadsdel i södra Malmö måste begränsas i bostadsområdet som planeras strax intill. Och vad händer om ett tåg spårar ur? Utred vidare! FOTO: JOHAN KLINTBERGER
– I DAG NÄR DET PRATAS OM klimatång- est och att vi ska flyga mindre så finns det faktiskt ett väldigt enkelt sätt i vardagen att bidra till minskad klimatpåverkan. Det är att sortera sitt matavfall vilket ger en stor miljöeffekt. Så det är bara att sätta igång. Det säger Mats Eriksson som själv arbetar med avfallsfrågor i Nacka kommun.
Han bor i kommunal hyresrätt i Tullinge söder om Stockholm och har tillsammans med sin lokala hyresgästförening varit pådrivande för att få till stånd sortering av matrester via SRV – Södertörns renhållningsverk- i sitt bostads- område.
SVERIGE HAR SATT UPP ett nationellt miljömål om att senast år 2020 ska 50 procent av matavfallet från hus- håll, butiker och restauranger sor- teras ut och behandlas biologiskt, det vill säga att näringen som finns i avfallet ska återvinnas.
– I genomsnitt består en osor- terad påse med hushållssopor av en tredjedel matrester, en tredjedel förpackningar och en tredjedel
övrigt som normalt bränns upp och blir till värme. Bränslevärdet i matavfallet är dock lågt och det är mycket bättre att utvinna biogas och ta vara på näringen, förklarar Mats Eriksson.
INOM HELA STOCKHOLMS LÄN pågår under 2019 en kampanj under namnet ”Sorteramatresten 2019”
Lite över 25 procent av matav- fallet i Stockholms län sorteras idag ut och skickas till biologisk behandling och blir till biogödsel och biogas som
bland annat driver biogasbussarna i Stor-Stockholms lo- kaltrafik (SL). Bäst i länet är Södertälje/
Nykvarn som har
hållit på länge och redan ligger på över 50 procent sortering av matavfall.
– Att sortera ut sitt matavfall är ett enkelt sätt för hela familjen att värna om miljön och dra sitt strå till stacken för ett hållbarare Sverige. Matavfallet från 1 200 personer räcker exempelvis till att
driva en sopbil under ett helt år, säger Johanna Göransson på Telge återvinning, som satsar på att få ännu fler hushåll att matsortera.
Matavfall är bland annat skal från frukt och grönsaker, gammal mat, äggskal samt kaffesump och te. När en fastighetsägare bestäm- mer sig för att ansluta sig till sortering av matavfall så ställs ett speciellt kärl ut intill övriga frak- tioner för papper, plast etcetera.
Hushållen får kostnadsfritt en hål- lare med påsar att ha i bostaden.
När en påse är full kastas den i kärlet för matavfall.
– Det är en inves- tering både för mil- jön och ekonomin eftersom sopavgiften minskar för den fastighetsägare som ansluter sig till sortering av matavfall, säger Mats Eriksson.
GÅ IN OCH LÄS MER på sorteramatres- ten.se där det också finns en mall för ett mejl/brev till hyresvärden om att vi som hyresgäster vill sortera matrester. n
CHARLOTTENBERG: Här är odlingarna helt ekologiska
I EDA KOMMUN I VÄRMLAND nära gränsen till Norge har några hyresgäster tagit initiativet till att starta ekologiska odlingslotter.
Hyresgästföreningen arbetar sedan länge aktivt med att påverka kom- munens bostadsbolag Eda Bostads AB genom den utvecklingsgrupp som finns mellan par-
terna. Det gäller både byggandet av fler hy- resrätter och utemiljö- arbetet där det under maj månad invigs ett antal odlingslotter för hyresgästerna i Charlottenberg.
– Vi förverkligar nu ett tidigare förslag om att skapa odlingslotter för oss hyresgäster. Förra gången stupade det på markfrågan, men
det är löst nu. Det säger Caroline Lindqvist Henriksson som är ny- vald odlingsansvarig i styrelsen.
Caroline bor själv i huvudorten Charlottenberg som under senare år levt upp mycket på grund av den ökade gränshandeln med Norge. Det var Carolines granne
Lise-Lott Kihlström som ursprungligen kom med försla- get. Tillsammans bestämde de sig för att åter väcka frågan, nu med tydlig ekologisk inriktning.
– Det är ju svårt med egen trädgård i flerfamiljshus men tillsammans går det bättre.
Vi gick ut med en enkät bland hyresgästerna här i Charlottenberg
och frågade om intresse och fick tillräckligt med svar för att gå vidare. Hittills är det sju personer i sex hushåll som aktivt gått med, men det finns plats för fler, säger Caroline.
Med hjälp av Hyresgästför- eningens verksamhetsutvecklare Håkan Jivesand skrevs i april ett
avtal om odlingslotter med Eda Bostads AB. Det innebär att od- larna förfogar över en 40 x 4 meter stor markyta, i söderläge.
I början av maj sattes pallkra- gar ut och fylldes med ekologisk matjord. Det kostar inget att vara med men odlarna får skriva på skötselreglerna. Det innebär att både jorden och utsädet ska vara Kravmärkt och inga kemikalier får användas för ogräsbekämp- ning. Tanken är också att starta en studiecirkel i ekologisk odling inom odlingsgruppen. Själv satsar Caro- line på att i år odla potatis, gräslök, morötter, jordgubbar och smultron.
– Det känns jätteskoj att få komma igång och sätta spaden i jorden och på sikt bli lite mer själv- försörjande, avslutar Caroline. n
KONTAKT:
Mats Eriksson pappamazzi@
gmail.com
KONTAKT:
Caroline Lindqvist Henriksson caroline.lindqvist.
henrikssson@
gmail.com
Caroline Lindqvist Henriksson (till höger) och Lise-Lott Kihlström.
FOTO: HÅKAN JIVESAND
SÖDERTÖRN: Sortera
matavfall enkelt och smart
SKOLAN
Genom att sortera ditt hushållsavfall kan du bidra till ökad återvinning och därmed spara på jordens resurser.
Men det är inte alltid så lätt att veta var man ska lägga vissna blommor, skrynkliga chipspåsar och utbrända värmeljus.
Här är tipsen som hjälper dig att källsortera rätt.
TEXT: LARS BÄRTÅS
1. Matavfall – eller sopor?
Många hyresgäster har i dag möjlighet att sortera sitt matavfall i en sär- skild papperspåse, som sedan läggs i ett brunt kärl i miljöstationen. Mat- avfallet är energirikt och kan användas för att göra biogas till fordon eller biogödsel på åkrarna. Alla slags matrester som grönsaker,
kött, bröd, äggskal, tepåsar och kaffesump funkar fint i påsen. Det gör inget om lite hushållspapper eller någon blöt servett slinker med. Snusprillor, cigarettfimpar och tuggummi bör däremot läggas i den vanliga soppå-
sen för restavfall.
Döda krukväxter, blomjord, kattsand och grillkol är också restavfall – det kan innehålla giftiga äm- nen och bör därför gå till förbränning.
VISSTE DU ATT … en påse matavfall som väger 1 kg räcker till att köra en biogasbil nästan 2 kilometer.
2. Granska förpackningarna!
Förpackningar som innehåller olika ma- terial i samma förpackning kan väcka huvudbry. Plastlocket på mjölkpaketet är ju lätt att skruva av, men om materia- len sitter ihop får man själv bedöma om förpackningen mest består av papper, plast eller kanske metall. Chipspåsar kan verka extra luriga, de innehåller ofta ett tunt lager av aluminium. Testa i så fall att knyckla ihop förpackningen.
Vecklar den ut sig igen – ja då är det mest plast. Är du fortfarande osäker kan du ofta hitta information på förpack- ningen om hur den ska sorteras.
VISSTE DU ATT … plast kan återvinnas upp till sju gånger innan materialet går till förbränning. I regel går det bra att slänga både mjuka och hårda plastförpackningar i en och samma behållare.
3. Lägg glas i rätt behållare
Det kan ju tyckas lite nitiskt att man måste sortera färgat och ofär- gat glas i två olika behållare. Men
skälet är enkelt:
färgade glasbitar färgar av sig vid nedsmältning, vilket försvårar återvinningen av nytt glas. Glasbru-
ken vill inte heller att vi lägger dricksglas, porslin och keramik i behållarna eftersom det innehåller restpro- dukter som är komplicerade att särskilja. En sprucken kaffekopp kan du slänga i soppåsen för restavfall. Men har du råkat krossa en hel servis är det bättre att ta med den till en återvinningscentral.
VISSTE DU ATT … 40 procent av det återvunna glaset används till nya flaskor och att lika mycket används för tillverkning av byggnadsisolering. Reste- rande glas går till export.
4. Returpapper spar på energin
Tidningar, sockerpåsar och mjölkpaket som du köper består oftast av återvunnen returfiber. Det spar mycket energi och resurser jämfört med att tillverka nytt material från skogsråvara. För att underlätta sorte- ringen i nästa led finns ofta olika behållare för tidningar/trycksaker och kartonger/wellpapp. Men på vissa miljöstationer finns bara ett kärl, där du lägger både tidningspapp och kartong. Tänk på att kuvert och post it-lappar ska läggas i den vanliga soppåsen i stället. Pappersåtervinningen har nämligen svårt att hantera limmet på kuverten. Förpackningar
som innehållit livsmedel bör helst rengöras lite grann för att det inte ska stinka i miljöstationen, men slösa inte onödigt med vatten och diskmedel på det.
VISSTE DU ATT … drygt 80 procent av alla pappkartonger återvinns och att returfibern kan användas uppemot sju gånger innan den är utsliten.
Så källsorterar du rätt
LÄSTIPS!
Webbplatsen Sopor.nu rymmer mycket informa- tion och tips om hur du källsorterar ditt hushålls- avfall. På sajten: www.
ftiab.se kan du se filmklipp som visar hur de olika
materialen återvinns.
LÄSTIPS!
Webbplatsen Sopor.nu rymmer mycket informa- tion och tips om hur du källsorterar ditt hushålls- avfall. På sajten: www.
ftiab.se kan du se filmklipp som visar hur de olika
materialen återvinns.
Biogas
?
ILLUSTRATIONER: MARTIN HEAP
5. Sprejflaska funkar – men inte värmeljus!
Konservburkar, kaviartuber, kapsyler och aluminiumfolie får du gärna lägga i kärlet för metallåtervinning. Där kan du också
lägga tomma sprejflaskor och målarburkar, om de är tömda och rena. Alla metallföremål som inte är förpackningsmaterial, till exempel trasiga stekpannor, grytor och hundskålar, hanteras som metallskrot och ska lämnas på en återvinnings- central. Även utbrända värmeljus ska numera sorteras som skrot. Den lilla järnplutten (vekhållaren) som sitter i aluminiumhöljet måste dessutom pillas bort, eftersom metallerna återvinns separat.
VISSTE DU ATT … återvunnen metall brukar användas för att tillverka motordelar, järnvägsräls och armeringsjärn.
6. Farligt värre!
Hushållselektroniken i våra hem går förr eller senare
sönder och måste kasseras. Elektronik och belysning – ”allt som har sladd” – sorteras som farligt avfall (eller elavfall). En del elbutiker erbju- der sig att ta hand om trasiga apparater, i annat fall får du bege dig till en bemannad återvinningscentral. Dit får du också ta med dig kemikalier och liknande produkter som kan vara skadliga för människor och miljö.
Har du överblivet läkemedel tar du med det till apoteket. Med tanke på miljöriskerna anordnar många kommuner regelbundna insamlingar av farligt avfall. Det är värt att kolla innan du beger dig hela vägen till återvinningscentralen.
VISSTE DU ATT … frityrolja inte bör hällas ut i avloppet, eftersom det stelnar och täpper till avloppsrören. Häll hellre i oljan i en pappersförpackning och lägg den väl tillsluten i soppåsen, så slipper du stopp i vasken!
MINSKA DITT SOPBERG – ÅTERVINN HEMMA!
Gamla saker måste inte alltid slängas. Med lite påhittighet kan du göra en lampa av en glasflaska, klädhängare av gafflar och kudd- fodral av slitna jeans. Googla på ”återbruk i hemmet” så hittar du många tips. Eller vad sägs om att ordna loppis på gården med alla saker som stuvats undan i förrådet. Loppisintäkterna kanske kan användas för en gemensam utflykt i föreningen?
MINSKA DITT SOPBERG – ÅTERVINN HEMMA!
Gamla saker måste inte alltid slängas. Med lite påhittighet kan du göra en lampa av en glasflaska, klädhängare av gafflar och kudd- fodral av slitna jeans. Googla på ”återbruk i hemmet” så hittar du många tips. Eller vad sägs om att ordna loppis på gården med alla saker som stuvats undan i förrådet. Loppisintäkterna kanske kan användas för en gemensam utflykt i föreningen?
Så källsorterar du rätt
Föreningen som är gårdens
spindel i nätet
E
llie Andersson är ordfö- rande för LH Spindeln och hon berättar att man organiserat arbetet så att det under den lokala styrelsen finns tre arbetsgrupper:odlingsgruppen, hönsgruppen och kaningruppen. Den lokala styrel- sen består av sex medlemmar med en genomsnittsålder på 35–40 år.
Där ingår förutom ordförande och kassör också de som ansvarar för
arbetsgrupperna. Det finns dock inget krav på att de som är aktiva i någon av arbetsgrupperna behöver vara medlemmar i Hyresgästför- eningen.
– En del är enbart intresserade av odling och inte så mycket av föreningsverksamheten i övrigt.
Men när det kommer in någon ny som inte är medlem så försöker vi givetvis påverka den att gå med, säger Ellie Andersson som själv
bott i området drygt tio år och varit aktiv i den lokala hyresgäst- föreningen i cirka sex år.
DET BÖRJADE EGENTLIGEN med att hyresvärden Stockholmshem 2012 aviserade att de 172 lägenhe- terna i området, byggda i slutet på 1940-talet, skulle rustas upp. En arkitekt kopplades in med uppgift att bevara karaktären på de K- märkta trevåningshusen byggda i
rött tegel. Samtidigt skulle det ske en ordentlig gårdsupprustning.
Då var gården igenvuxen och bestod i huvudsak av taggiga buskar förutom ett växthus som var mer eller mindre övergivet, berättar Ellie, som var en flera yngre personer som engagerade sig i gårdsupprustningen som också blev starten till dagens verksamhet.
Upprustningen medförde att det blev en viss omflyttning med
SÅ GJORDE VI Den lokala hyresgästföreningen Spin- deln i Stockholmsförorten Gubbängen har sedan flera
år tillbaka en bred verksamhet. Mycket kretsar kring kvarterets gård där det finns ett växthus och det odlas
olika sorters grönt. Det finns också höns och kaniner som sköts gemensamt enligt ett rullande schema.
TEXT: PETER FORSMAN
Charlie tillsammans med hönorna Gunnel, Barbro och Sofia som kan släppas ut på gården under uppsikt.
Sander, bara 9 månader gammal, njuter av att vara med och plantera och få gräva i jorden. Gården har också två äppelträd.
Jack är med i kaninklubben, här tillsammans med kaninen Buffy, en av två kaniner som delar utegård med hönsen.
FOTO: JOHAN ANDERSSON
▲ generationsskifte vilket innebar att
en helt ny LH-styrelse med yngre människor tog över.
– Vi hade en bra dialog med Stockholmshem när det gällde upprustningen framförallt av gården. Det som var mindre bra är att vi fick kraftiga hyreshöjningar, även om hyrorna var ganska låga innan. Min trea har ökat från drygt 4 000 kronor i månaden till drygt 7 000 i dag, berättar Daniel
Trankell som ingår i odlingsgrup- pen och som även är kassör i LH Spindeln.
2014 VAR UPPRUSTNINGEN av fastig- heterna och gården färdig. I upp- rustningen ingick att det befintliga växthuset rustades upp med stöd av Stockholmshem och att en hönsgård med hönshus byggdes.
– Vi ville satsa på en levande trädgård med olika typer av grön-
saker och även försöka med djur, i första hand höns. Linnea, som ingår i LH-styrelsen och som i dag är huvudansvarig för hönsen, flyt- tade faktiskt till området när hon fick höra talas om att vi hade höns här, berättar Ellie.
Det är fyra familjer som delar på ansvaret för hönsen med en vecka var enligt ett rullande schema.
Man öppnar, stänger och håller rent.
– De som har ansvaret tar vara på äggen, det kan bli 2-3 per dag på våren, men inga på vintern, förklarar Daniel.
FÖR ETT PAR ÅR SEDAN utökades djurhållningen med ett par kaniner som heter Bufffy och Tipp. De sköts av barnens egna kaninklubb, i den får barnen lära sig mer om kaniner och kaninskötsel.
I dag finns ett fungerade eko- Ellie håller i en korg. Det prydnadsgräs som finns i gårdens rabatter torkas och används som halm i hönsens rede, när gräset sedan är förbrukat och byts ut åker det ner i komposten. Så mycket som möjligt återgår i gårdens eget kretslopp, även hönsens gödsel.
system på gården med en kompost med återvinning av det som blir över från odling och djurhållning.
– LH Spindeln arbetar utifrån fyra hållbarhetsprinciper: miljö, hälsa, delningsekonomi och social gemenskap. Med det menar vi att vi hjälper varandra med att handla om någon är sjuk eller att vi hjälper någon som reser bort att passa katten. Vi har också köpt en ellådcykel för pengar som vi fick när vi för några år sedan fick pris som årets LH i region Stockholm.
Ellådcykeln används flitigt och alla som bor i kvarteret får låna den, berättar Ellie.
– Genom att vi odlar våra egna grönsaker bidrar vi till miljön och barnen får veta var grönsakerna egentligen kommer ifrån, inte bara att de finns i affären. Vi satsar även på hälsa genom att vi har ett mindre gym i lokalen och vi har en populär yogagrupp.
GÅRDEN ÄR EN SOCIAL samlingspunkt där kvarterets hyresgäster kan mö- tas och där det till exempel ordnas grillkvällar. Den årliga vårstäd-
ningen fungerar som ett avstamp inför utesäsongen. Då fejas det, växthuset görs rent och komposten ställs i ordning.
Förutom aktiviteterna på gården anordnas det exempelvis gemen- samt nyårsfirande för dem som vill och flera hyresgäster äter och lagar regelbundet mat tillsammans.
Många av barnen rör sig också mellan portarna och leker hemma hos sina kompisar.
Här har dock den sociala tillgängligheten tyvärr försämrats, menar Ellie. Detta sedan Stock- holmshem nyligen infört porttele- fon och låst portarna och dess-
utom lagt på 60 kronor i månaden på hyran.
– Vi har varit vana att både barn och vuxna kan röra sig fritt i husen mellan portarna och därför har vi i samrådet med Stockholmshem tagit upp att vi inte vill ha några porttelefoner. Tyvärr har vi fått svaret att det har bestämts i Stock- holmshems ledning att alla områ- den ska ha låsta portar, oavsett om hyresgästerna vill eller inte. Men vi tänker inte nöja oss med det.
I LH SPINDELNS VERKSAMHET ingår ock- så en flitigt använd hyresgästlokal där det finns symaskin, verktyg för
hemlåning, pingisbord, spel och leksaker, böcker samt en torkugn för grönsaker och frukt.
Ellie och Daniel betonar att det är viktigt att våga testa olika idéer och lära av andra, men att inte starta för många projekt samtidigt.
Man måste också kunna miss- lyckas.
– Vi hade bin här förut men det blev för kallt på vintern så de dog tyvärr, berättar Daniel.
Ellie menar att de aktiviteter som bedrivs nu räcker för närva- rande och att det istället gäller att få in fler aktiva i den befintliga verksamheten för att långsiktigt säkra den.
Kommunikationen med gran- narna av vad som är på gång inom området sköts dels muntligt och genom portlappar samt via Facebook där det går att gå med i den slutna gruppen - kvarteret Spindeln-Gubbängen. LH Spin- deln finns också på Instagram med kontot @kvarteretspindeln.
KONTAKTPERSON är ordföranden Ellie Andersson: ellie@ellie.se. n
▲
LH Spindeln arbetar utifrån fyra hållbarhetsprinciper:
miljö, hälsa, delningsekonomi och social gemenskap.
FOTO: JOHAN ANDERSSON
TIPS TA HJÄLP AV HYRESGÄSTFÖRENINGEN
4 Ta vara på de resurser och den hjälp som finns att få från Hy- resgästföreningen när det gäller administration och ekonomi.
4 Bjud in alla boende till aktiviteterna men passa på och ta upp frågan om medlemskap i Hyresgästföreningen.
4 Våga testa era idéer men gör
research först om möjligt och lär av andras erfarenheter.
4 Dela upp arbetsuppgifterna, gärna i arbetsgrupper.
4 Våga kompromissa och ha tålamod med varandra.
4 Sprid information om aktivi- teter både muntligt och skriftligt genom Facebook och nyhetsbrev.
Danne med skottkärra.
Nedan håller Danne en guldbagge-larv i handen.
Det finns gott om både guldbaggelarver och gråsuggor som jobbar hårt för att omvandla matavfall och trädgårds- rester till kompost.
De mindre barnen i kvarteret älskar att vattna växterna och de vuxna tycker oftast att det är skönt att få hjälp.
OMVÄRLD SYNA TIDENS TECKEN
FÖR TVÅ ÅR SEDAN bildades fören- ingen i Barcelona som på bara två år fått 1 800 nya medlemmar. En tidigare organisation hade lagts ner.
En bidragande orsak till dagens situation är fastighetskrisen som drabbade Spanien 2007. Dess- förinnan vågade många första- gångsköpare slå till och köpa en bostad eftersom räntorna var låga.
Andra bytte upp sig. Byggandet i Spanien var då totalt större än i Storbritannien, Tyskland och Frankrike sammanlagt.
När så räntorna började höjas sprack bubblan
och som mest stod 3,5 mil- joner bostäder tomma. En följd av krisen var ökad efterfrågan på hyreslägen- heter – och det pressade hyrorna
uppåt. Bara de senaste fyra åren har hyrorna i Barcelona höjts med 36 procent, enligt Jaime Palomera,
talesperson för Hyresgästför- eningen i Barcelona. Och det har lett att många mot sin vilja tvingas flytta från sina hem.
– Samtidigt måste du också ofta lämna kvarteret där du känner dig hemma,
barnen får byta skolor, det blir längre till vän- nerna, säger Jaime Palomera.
En del för- söker hitta en billigare bostad men ofta förgäves.
– En högerregering, fortsätter Jaime Palomera, spädde på krisen
för hyresgästerna genom att ta bort bolagsskatten för köpare av fastigheter. Det var säkert ett skäl till att amerikanska riskkapitalis- ten Blackstone aggressivt gick in på den spanska fastighetsmarkna- den 2012.
BLACKSTONE HAR SEDAN köpt hotell och bostäder för 20 miljarder euro, ungefär 200 miljarder svenska kronor, och vill bli landets största fastighetsägare. Detta gäller även privatägda hyreshus men där har Blackstone ännu en mindre andel i Spanien.
Blackstones affärsidé är an- nars att köpa stora bestånd av
hyresbostäder, rusta upp dem, höja hyrorna kraftigt och sedan sälja dem med stora vinster.
Men de boende i Spanien pro- testerar och har pressat regeringen att ändra hyreslagen. Nu måste hyreskontrakten gälla i minst fem år hos mindre fastighetsägare och sju år hos större. Tidigare gällde tre år för båda.
När kontrakten löper ut behö- ver hyresvärden inte förnya dem och kan höja hyrorna hur mycket han vill.
– Det finns exempel på att kö- pare av hyreshus på ett bräde höjt hyrorna med 70–80 procent, säger Jaime Palomera. n
INTERNATIONELLT
Hyres- höjningarna blev så stora i Barcelona att många inte klarade att betala hyran.
De blev vräkta. Men då började hyresgästerna att organisera sig. ”Ja, i Spa- nien har hyresvärdarna all makt, det vill vi ändra på!”, säger Jaime Palomera, talesperson för Hyresgäst- föreningen i Barcelona.
TEXT: JOHAN KLINTBERGER
”Nu vill vi också ha makt!”
DE KLARAR INTE ATT BETALA HYRAN
I Spanien bor de allra flesta i lägenheter i flerfamiljshus. Men bara 20 procent av dem hyr sin bostad, resten äger den. En stor del
av lönen går till hyra, uppgifterna varierar från högst bland 30 länder inom OECD till en tionde plats.
OECD är en ekonomisk samarbetsorganisa- tion där medlemmarna är industriländer med demokrati och marknadsekonomi.
FOTO: IGNASI R. RENOM
Jaime Palomera, själv hyresgäst i Barcelona, är kritisk mot hur hyresgästerna behandlas i staden.
FRÅGA HYRESGÄSTENS EXPERTER kring din roll som förtroendevald om bostadspolitik, hyror och boendemiljö. Våra experter är bland andra Susanna Skogsberg, juridiska frågor, Jennie Wiederholm, energi- och miljöfrågor, och Erik Elmgren, förhandlingsfrågor. Skriv till hyresgasten@hyresgastforeningen.se eller Hyresgästen, Box 7514, 103 92 Stockholm.
SUSANNA
Med andra ord är det alltså fråga om två – av varandra oberoende – skyldigheter som blir aktuella. Att man har en skyldighet mot sin katt betyder därför inte att man per automatik har en rättighet mot sin hyresvärd.
ILLUSTRATIONER: MARTIN HEAP
Jag läste i Hem & Hyra om fastighetsägaren i Heby som tänkte vräka de som hade satt upp nät på sina balkonger för att deras katter inte skulle kunna rymma. Men är det inte lag på att man måste ha nät på balkongen om man har katt? Hur går detta ihop? För det är väl inte förbjudet att ha inom- husdjur?
Karin SVAR: Enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt måste en balkong vara för- sedd med nät eller liknande om katter ska vis- tas där ensamma och balkongen är belägen mer än fem meter över marken (SJVFS 2019:28).
Detta är alltså en regel som kattägaren – eller den som tar hand om någon annans katt – är skyldig att följa. För att uppfylla den skyldig- heten har man två val: antingen ser man till att ha ett nät på balkongen, eller så ser man till att inte låta katten vistas ensam på balkongen.
Samtidigt har man en skyldighet som hyres- gäst enligt hyreslagen ”att väl vårda lägenheten med vad därtill hör”, och dessutom ”iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten”. Om man inte uppfyller detta finns i värsta fall en risk att man blir uppsagd.
Med andra ord är det alltså fråga om två – av varandra oberoende – skyldigheter som blir ak- tuella. Att man har en skyldighet mot sin katt
betyder därför inte att man per automatik har en rättighet mot sin hyresvärd. Att ha katt i sin hyresrätt är som regel inga som helst problem, i det här fallet är det snarare hur man använder balkongen som kan vålla lite bekymmer. Men så länge man ser till att nätet inte gör någon skada på huset, att det sitter säkert och att resultatet blir snyggt och prydligt har jag svårt att se hur man skulle kunna anses åsidosätta sina skyldigheter som hyresgäst.
OM MAN VILL VARAPÅ DEN SÄKRA SIDAN så rekom- menderar jag ändå att man har en dialog med sin hyresvärd. Man kanske till och med kan komma överens om hur nätet ska monteras och utformas, så att båda parters önskemål kan
tillgodoses. Och det brukar sällan vara något problem, de flesta hyresvärdar vill ändå ha nöjda hyresgäster.
JOHAN CANDLER Jurist, Hyresgästföreningens nationella rådgivning
Kattnät
eller inte?
EXPERTERNA
ERIK
JENNIE
Rapport om
konceptrenoveringar
I BÖRJAN AV MAJ presenterade Hyresgästföreningen rappor- ten ”Konceptrenoveringens konsekvenser - Ekonomiska och socioekonomiska effek- ter”. Rapporten är skriven av Margareta Björkvald, nationell specialist inom hyressättning på riksförbundet, och Peter Olsén, förhandlare i region norra Skåne.
Rapporten visar hur privata aktörer utnyttjar marknadslä- get genom att köpa upp äldre hyreshus med renoveringsbehov och genomföra ytskiktsreno- veringar när hyresgäster flyttar.
Renoveringsformen som kallas för konceptrenoveringar har anammats av ett antal privata hy- resvärdar med verksamhet spridd över landet.
– Det har blivit en affärsmodell att höja hyran och höja mark-
nadsvärdet på fastigheten, utan att göra något åt det egent-
liga upprustningsbehovet. För hyresgästerna innebär detta nya
ytskikt men gamla stammar, och det finns inte pengar kvar när de riktigt stora renove- ringarna behöver göras, säger
Marie Linder, förbundsordför- ande för Hyresgästföreningen.
Hyresgästföreningens rapport visar att kostnaden för underhåll i de konceptrenoverande företagen halveras vid ett förvärv, jämfört med snittet för kommunalt ägda bostadsbolag. Därefter sjunker kostnaderna för underhåll ytter- ligare. Samtidigt går det bra för bolagen och de ekonomiska re- sultaten ökar. Detta beror främst på uppskrivning av fastigheternas marknadsvärde. I ett av bolagen utgör uppskrivna fastighetsvärden 95,1 procent av resultatet före skatt.
– Vi ser, när vi gjort denna granskning, att marknadsvärdena i de utvalda bolagen har stigit med anmärkningsvärda belopp.
Detta samtidigt som det under- liggande underhållet, exempelvis stambytet, i många fall uteblir och lämnas till framtida ägare att hantera. En potentiell ny finansiell bubbla växer i Sveriges miljonprogram när hyresvärdar genomför konceptrenoveringar istället för att ta sitt långsiktiga ansvar, säger Marie Linder. n I huset som jag bor i finns det
olika affärsverksamheter på nedre botten. Bland annat har vi haft en sjukgym- nast som nu har läm- nat. Och då har värden renoverat. Det bankas, borras och slipas. Men vi har inte fått någon information
om vad som pågår eller vem som ska flytta in.
Några av grannarna är rädda för att det är tandläkare som då kom- mer med röntgenmaskiner. Om det är det, gäller andra regler då i skydd i väggar, tak och golv mot våra hem? Och är inte värden skyldig att informera oss som bor där om vad som händer?
Maria SVAR: Hyresvärden kan hyra ut lägenheter till vem de vill, och har ingen skyldighet att informera andra boende innan någon flyttar
in. Detta gäller även om hyresvär- den hyr ut lokaler.
När det gäller frågor om vilka särskilda krav som ställs vid an- vändning av till exempel röntgen- utrustning i tandvårdsverksamhet och eventuella krav som ställs på lokaler skulle jag rekommendera att höra med strålsäkerhetsmyn- digheten.
GLENN KARLSSON Processjurist, Hyresgästföreningens
nationella rådgivning
Konceptrenoveringar kan leda till att resurssvaga hushåll trängs undan.
Det kallas också renovräkning.
Måste värden informera om vad som händer i huset?
EXPERTERNA SKRIV TILL: HYRESGASTEN@HYRESGASTFORENINGEN.SE
ANSLAGS- TAVLAN
Posttidning B
Hyresgästen, Box 7514, 103 92 Stockholm
INGRID SKARP OM LIVET I HYRESRÄTT
HÄNT & HYRT
I
vårt soprum slängs lite allt möjligt.Det vill säga även sånt som hör hemma på återvinningsstationen en bit bort. Och det kanske inte är hela världen kan man tycka. Alla kan ju göra fel? Alla kan veta vad som är rätt men välja att strunta i det?
Jag läser om en värd som sagt upp flera hyresgäster då de bland annat slängt sopor på fel plats. En del av mig kan inte låta bli att tänka att så skönt det vore om vår hyresvärd satte ner foten. Sa ifrån om cyklarna som står på rad i vårt trapphus, förbudet mot kol- grillar som ingen låtsas om. Och så det där med sopornas vara och icke-vara … Jag känner hur jag blir allt grinigare, en muttrande gubbe. Att folk inte kan bete sig. Ja, det är sannerligen ingen ordning på folk nuförtiden. Det som händer är att jag upptäcker Ove i mig, den oförglömlige huvudkaraktären i
Fredrik Backmans roman. Hela jag kokar av förakt för mänskligheten. Med den skillnaden att jag ler vänligt mot grannen jag möter i trappan, trots att jag vet vad hen just gjort i soprummet.
DET FÅR MIG ATT SAKNA SURGUBBEN i lägen- heten bredvid. Han visade minsann vad han tyckte och kände. Under vårt första år i huset hade vi honom som närmsta granne. Ja, tills han gav upp hoppet om oss – varje vecka ondgjorde han sig över spridda leksaker på gården, smutsen i trapphuset, ovä- sendet från ungdomarna på parkeringsplatsen – och helt sonika flyttade ut på landet.
Tydligast minns jag när vår dotter kom hem stor-
gråtande. Hon var så otröstlig att det tog en stund innan hon berättade vad som hänt. Hon och granntjejen hade fått för sig att busringa på surgubbens dörr. Flera gånger dessutom. Till slut öppnade han dörren med ett schvung och skrek så högt att till och med fiskmåsarna gav upp och lämnade sitt bo på vår takås.
VARFÖR GILLAR VI HONOM trots allt? Kanske för att han
säger det vi alla önskar att vi hade mod till. För att han
gör det helt utan att skäm- mas. För att det ger klar- het i saker, rätt är rätt
och fel är fel. Så sur- gubbegrannen, om vi
lovar att bättra oss, lovar du att flytta tillbaks? n
hyresgasten@hyresgastforeningen.se
ILLUSTRATION: JOJO FALK
