En litteraturstudie om ledarskap med positiv inverkan på ett företags resultat

(1)

Förnamn Efternamn

En litteraturstudie om ledarskap med positiv inverkan på ett företags resultat

Mimosa Masar

Examensarbete Företagsekonomi

2021

(2)

EXAMENSARBETE Arcada

Utbildningsprogram: Företagsekonomi Identifikationsnummer:

Författare: Mimosa Masar

Arbetets namn: En litteraturstudie om ledarskap med positiv inverkan på ett företags resultat

Handledare (Arcada): Christa Tigerstedt Uppdragsgivare:

Sammandrag:

Syftet med litteraturstudien är att identifiera olika faktorer inom ledarskap som har en positiv inverkan på ett företags resultat. För att nå studiens syfte, är studien fokuserad på att besvara följande forskningsfrågor: ”Vilka ledarskapsfaktorer har en positiv inverkan på företags resultat?” och ”Hurdant ledarskap väcker engagemang och motivation hos personalen och har detta en positiv inverkan på företags resultat?”. Studien har av- gränsats genom att fokusera på ledarskapsfaktorer med positiv inverkan på företags resultat. Ytterligare avgränsningar har gjorts gällande källor genom att fokusera på källor från år 2010 framåt och vetenskapliga artiklar från år 2015 framåt. I arbetet behandlas centrala teorier kring ledarskap och ledarskapsstilar samt ledarskapets betydelse för fö- retag. I teoridelen behandlas även faktorer som bidrar till ökat engagemang och motivation bland personal samt olika interna och externa faktorer som påverkar företags resultat och verksamhet. Studien utförs som en systematisk litteraturstudie och utgår från studiens forskningsfrågor. Litteraturstudiens urval består av 20 vetenskapliga artiklar som behandlar relevant forskning inom ledarskap. För analysering av data utfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att olika ledarskapsfaktorer kan ha en positiv inverkan på engagemang och motivation samt på företags resultat. Ledarskapsfaktorer som engagerar och motiverar personal inkluderar bl.a. etiskt och moraliskt ledarskapsbeteende samt en utvecklingsfokuserad och möjliggörande atmosfär. Ledarskapsfak- torernas positiva inverkan på företags resultat kan beskrivas genom ökad effektivitet, prestationsförmåga och engagemang och beslutsamhet gentemot arbetet och gemensamma målsättningar. Analysens resultat belyser flera positiva effekter av ledarskap samt hur viktigt och effektivt ledarskapet kan vara för att höja effektiviteten och prestat- ionsförmågan på både individ och organisationsnivå. Studiens resultat belyser ledarskapets positiva inverkan och ett hur viktigt och effektivt verktyg ledarskap är för organisationer.

Nyckelord: Ledarskap, ledarskapsfaktorer, ledarskapets positiva inverkan, engagemang, motivation, företags resultat,

effektivitet

Sidantal: 32

Språk: Svenska

Datum för godkännande:

(3)

DEGREE THESIS Arcada

Degree Programme: Företagsekonomi Identification number:

Author: Mimosa Masar

Title: En litteraturstudie om ledarskap med positiv inverkan på ett företags resultat

Supervisor (Arcada): Christa Tigerstedt Commissioned by:

Abstract:

The aim of the literature study is to identify leadership factors that have a positive impact on business results. In order to reach the aim of the study, the study focuses on answering the following research questions: “Which leadership factors have a positive impact on business results?” and “what kind of leadership engages and motivates employees and does this have a positive impact on business results?”. The study is limited by focusing on leadership factors with positive impacts on business results. Further limitations were made regarding sources, limiting them to sources published from year 2010 onward and scientific research articles published from the year 2015 onward. The theoretical part of the study addresses relevant theories regarding leadership, leadership styles and the im- portance of leadership within businesses. Furthermore, it also addresses general factors that contribute to increasing engagement and motivation among employees as well as dif- ferent internal and external factors that have an impact on business results and operations.

The study is conducted as a systematic literature study and is based on the study’s research questions. The literature study’s assortment of sources consists of 20 scientific research articles that cover relevant leadership research. A qualitative content data analysis was done to analyze the collected data. The result of the study shows that leadership factors have a positive impact on engaging and motivating employees as well as on the business results. The study found that leadership factors such as ethical and moral leadership behavior as well as a development oriented and enabling atmosphere, were factors that increase employee’s engagement and motivation. The positive impact of these leadership factors on the business results include increasing efficiency, performance, engagement and determination towards work and common targets. In conclusion the results of the study show several positive effects of leadership as well as how important and effective leadership can be in increasing efficiency and performance level on both individual and organizational levels. The result shows the positive impact of leadership and shows what an efficient and important instrument leadership is for businesses.

Keywords: Leadership, leadership factors, positive impacts of leadership, engagement, motivation, business results, efficiency

Number of pages: 32

Language: Swedish

Date of acceptance:

(4)

INNEHÅLL

1 Inledning ... 6

1.1 Syfte, forskningsfrågor och avgränsningar ... 7

1.2 Arbetets struktur ... 8

2 Teoretiskt ramverk ... 8

2.1 Begreppet ledarskap ... 8

2.1.1 Ledarskapsstilar ... 10

2.2 Betydelsen av ledarskap inom företag ... 11

2.2.1 Faktorer som engagerar och motiverar personal ... 12

2.2.2 Faktorer som påverkar företags resultat ... 13

2.3 Sammanfattning ... 14

3 Metod ... 15

3.1 Systematisk litteraturstudie ... 15

3.2 Kvalitativ innehållsanalys ... 18

3.3 Forskningsetiska principer ... 20

4 Resultat ... 21

4.1 Resultat för kategorin: Ökar engagemang och motivation hos personal ... 22

4.2 Resultat för kategorin: Övriga positiva effekter ... 23

4.3 Resultat för kategorin: Positiv inverkan av engagemang och motivation på företags resultat...24

4.4 Resultat för kategorin: Positiv inverkan på företags resultat ... 25

5 Resultat diskussion ... 26

5.1 Teoridriven analys av resultatet ... 26

5.2 Kritisk diskussion av metod och resultat ... 28

5.3 Förslag på fortsatt forskning ... 29

Källor ... 30

Bilaga 1. Urval av vetenskapliga artiklar ... 33

Bilaga 2. Resultat, kvalitativ innehållsanalys ... 36

(5)

Figurer

Figur 1. Sammanfattning av teoridelens centrala innehåll...14

Tabeller

Tabell 1. Den systematiska litteratursökningen...17 Tabell 2. Analysprocessen från meningsenhet till kod. Utdrag från den kvalitativa innehållsalysen...20 Tabell 3. Den kvalitativa innehållsanalysens resultat för kategorin ”Ökar engagemang och motivation hos personal”...22 Tabell 4. Den kvalitativa innehållsanalysens resultat för kategorin ”Övriga positiva effekter”...23 Tabell 5. Den kvalitativa innehållsanalysens resultat för kategorin ”Positiv inverkan av engagemang och motivation på företags resultat”...24 Tabell 6. Den kvalitativa innehållsanalysens resultat för kategorin ”Positiv inverkan på företags resultat”...25

(6)

6

1 INLEDNING

Ledare som har en tydlig vision och leder i syfte att inspirera har lett till ökat engagemang hos personalen och bättre resultat för företaget. En inspirerande ledarstil präglas av mottot ”bli bättre, sedan större” stilen är medryckande och kan leda till att företaget når sina målsättningar snabbare än förväntat. En inspirerande ledare fokuserar på att stöda personalens utveckling och kunnande. (Gaskell 2017 kap. 9)

Covid-19 pandemin förändrade både arbetsmiljöer och arbetssätt. Redan innan pandemin hade ett flertal organisationer övergått till arbetsmodeller som baserades helt eller delvis på distansarbete. Distansarbete öppnar en hel del möjligheter för både personal och arbetsgivare. Företag har tillgång till internationell personal och kan anlita de kun- nigaste personerna för varje tjänst utan geografiska begränsningar. När majoriteten eller hela personalen arbetar på distans innebär det även en rejäl minskning i behov av ar- betsutrymmen vilket minskar lokalkostnader och hyresutgifter. För de anställda ger di- stansarbetet friheten att kunna anställas av ett företag på en annan ort eller i ett annat land, personalen har frihet att flytta och ibland även chansen att resa världen runt vid sidan om sitt arbete. Ytterligare bidrar distansarbete med mer flexibla scheman och ger mer tid för familj, hobbyer, vila och skapar en mer harmonisk balans mellan arbetsliv och fritid. Till följd av pandemin utvecklades allt fler företag i riktningen mot distansarbete där både arbetsuppgifter och arbetsmiljön ändrades drastiskt för många. Den ny- funna friheten som medföljer distansarbete har fungerat som en stark motivationsfaktor för personal. Studien visade att distansarbete bl.a. bidragit till ökat engagemang och välmående bland personalen och har även visats höja företags effektivitet. (Choudhury 2020)

En forskning utförd av konsultföretaget Hay/McBear identifierade sex stycken ledarskapsstilar som bidrog till effektivt ledarskap. Dessa ledarskapsstilar grundade sig på olika former av emotionell intelligens. Forskningsresultaten visade att de olika stilarna har en direkt inverkan på arbetsmiljön och därigenom även på företagets finansiella prestation. Forskningen visade även att de ledare som uppnått bästa resultat inte förlitar sig på en ledarskapsstil utan använder sig av alla sex ledarskapsstilar. De bästa ledarna har

(7)

7

kunskap gällande flera ledarskapsstilar och kan växla mellan dessa sömlöst och flexi- belt. Resultaten visade en direkt korrelation mellan arbetsmiljö/atmosfär och företags resultat så som ökad försäljning, effektivitet, lönsamhet och omsättningstillväxt. Före- tags resultat och prestationsförmåga påverkas naturligtvis av flera faktorer än ledarskap men forskningens resultat visade en tydlig korrelation mellan ledarskap och resultat, samt att ledare som använde sig av ledarskapsstilar med positiv inverkan på arbetsmil- jön uppnådde bättre resultat än ledare som inte använde sig av dessa stilar. Forsknings- resultatet visar att arbetsmiljön har en stor inverkan och kan bidra med en tredjedel av ett företags resultat. (Goleman 2011)

1.1 Syfte, forskningsfrågor och avgränsningar

Ledarskap och dess förmåga att inverka på ett företags resultat är ett väldigt brett om- råde som inkluderar både positiva och negativa effekter av ledarskap. Ledarskap präglas av både en bred variation av metoder och stilar inom ledarskap samt av ledarens personlighet och förhållningssätt till sitt ledarskap. Syftet med litteraturstudien är att identifiera olika faktorer inom ledarskap som har en positiv inverkan på ett företags resultat. Ge- nom att nå studiens syfte kan resultatet fungera som ett verktyg för ledare och på så vis stöda både hållbart ledarskap och utvecklingen av en välmående och effektiv arbets- miljö. För att nå studiens syfte, är studien fokuserad på att besvara följande forsknings- frågor: ”Vilka ledarskapsfaktorer har en positiv inverkan på företags resultat?” och

”Hurdant ledarskap väcker engagemang och motivation hos personalen och har detta en positiv inverkan på företags resultat?”.

Studien avgränsas till olika faktorer inom ledarskap som har en positiv inverkan på personal och företags resultat. Ytterligare avgränsningar har gjorts i insamlingen av data, genom att fokusera på källor från år 2010 framåt och vetenskapliga artiklar inom ledarskap från 2015 framåt. Denna avgränsning har gjorts för att försäkra att studien endast använder sig av källor som är relevanta med tanke på utvecklingen och moderniseringen av arbetsmiljöer och arbetsmetoder.

I arbetet används begreppen ledarskapsstil och ledarskapsfaktorer. Med begreppet ledarskapsstil hänvisas till olika modeller och stilar av ledarskap, exempelvis den transforma-

(8)

8

tiva ledarskapsstilen. Begreppet ledarskapsfaktorer används som samlingsord och med begreppet hänvisas till olika aspekter/faktorer som ledarskap består av, så som egenskaper hos ledaren eller specifika beteenden. I studien undersöks ledarskapets positiva inverkan på företags resultat. Med resultat hänvisas i detta arbete till olika aspekter av företags prestationsförmåga och med ”företags resultat” hänvisas därmed till andra aspekter av resultat än enbart företags lönsamhet och finansiella prestationer, så som företagets effektivitet, prestationsförmåga och förmåga att nå målsättningar. Ledarskap- et kan genom sina positiva effekter, exempelvis ökad effektivitet och prestationsför- måga ha en indirekt positiv inverkan på företags lönsamhet.

1.2 Arbetets struktur

I det teoretiska ramverket presenteras relevanta teorier kring ledarskap och ledarskapsstilar samt generella faktorer som påverkar engagemang och motivation hos personal och företags resultat. I metodkapitlet beskrivs metodval och arbetsprocessen i en systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys som analysmetod. Slutligen presenteras och diskuteras innehållsanalysens resultat med koppling till teorin.

2 TEORETISKT RAMVERK

I följande kapitel behandlas centrala ledarskapsteorier och stilar samt betydelsen av ledarskap inom företag. I kapitlet redogörs även för faktorer som kan bidra till ökad motivation och engagemang bland personal samt vilka faktorer som påverkar företags resultat.

2.1 Begreppet ledarskap

Ledarskap som begrepp har flera definitioner och beskrivningar. Det är ett komplext begrepp som ständigt utvecklas och förändras. Begreppets innebörd förvirras ytterligare genom att andra svår definierade begrepp så som makt och kontroll används för att beskriva likartade fenomen. (Yukl 2012 s. 4-5). Ledare och ledarskap används ofta för att beskriva personer i förmans positioner inom företag, organisationer, samhällen m.m.

Ledarskapet innefattar dock mycket mer än att du befinner dig i en position att leda. En

(9)

9

ledare kan definieras som en person som bestämmer, vägleder, lär eller inspirerar andra.

(Clegg m.fl. 2011 s. 126-138). Ledarskap kan även beskrivas som en process, där ledaren medvetet påverkar medarbetarna i syftet att styra, underlätta processer, utveckla eller hjälpa medarbetarna nå gemensamma mål (Yukl 2012 s. 5). Det finns flera olika metoder och stilar av ledarskap men utöver dessa handlar det om att vägleda och hjälpa andra att utvecklas och växa. Ledarskap påverkas även av olika situationer, sociala relationer och miljön, vilket innebär att ledarskap även är ett situationsberoende fenomen.

Det förekommer skillnader i hur man leder olika slags personer och även hur man fungerar och leder i olika slags situationer. En ledare som alltid har kontroll och vision kan plötsligt i en oväntad situation vara oförmögen att leda och i stället anta rollen som föl- jare. (Clegg m.fl. 2011 s. 126-138)

Det finns flera teorier kring ledarskap och det är ett väldigt brett forskat ämnesområde.

Forskning inom ledarskap har gjorts utgående från flera olika teorier och synvinklar.

Några av de vanligaste teorierna utgår från ledarens egenskaper, ledarens beteende eller situationsberoende och möjlighetsbaserat ledarskap. Teorier kring egenskaper hos ledaren grundar sig i att vissa personer har medfödda egenskaper som gör dem till ledare.

Forskning inom området har fokuserat på både fysiska egenskaper och personlighetsdrag hos ledare för att identifiera hurdana egenskaper som skiljer ledare från icke- ledare. Även om vissa personlighetsdrag och egenskaper hos personer ofta kan bidra till bra ledarskap finns det inte forskning som stöder att endast personer med dessa med- födda egenskaper kunde utgöra bra ledare. Teorier kring ledarskap som beteende, fokuserar endast på ledarens beteende och observation av ledarskap. Fokus inom forskning är att observera sociala aspekter så som ledarens interaktioner med andra samt observation av utförandet av arbetsuppgifter. Teorierna kring situationsberoende och möjlig- hetsbaserat ledarskap hävdar däremot att ledarskap är beroende av situation och möjlig- het. De menar att ledarskap är situationsberoende eftersom situationen och omständig- heterna är avgörande för ledarskapet. Möjlighetsbaserade teorier menar att ledarskap handlar om att vara flexibel och ha förmågan att anpassa sig i en ständigt föränderlig miljö. (Clegg m.fl. 2011 s. 128-133)

Alla ovannämnda teorier behandlar väsentliga delar av ledarskap och centrala egenskaper och faktorer som påverkar ledarskap. En ledares personlighet, förmågor och

(10)

10

egenskaper i samband med hens förhållningssätt och förmåga att anpassa sig till olika situationer är alla centrala delar av ledarskap.

2.1.1 Ledarskapsstilar

Ledarskap som fenomen har flera definitioner och teorier. Ledarskap är ett intressant forskningsområde som länge intresserat människor och forskare. Begreppet är idag väl- digt mångtydigt tack vare flera tolkningar och perspektiv på ledarskap. Olika tolkningar och teorier kring ledarskap har även lett till en bred variation av olika slags ledarskapsstilar. Dessa inkluderar bl.a. karismatiskt, transformativt, transaktionellt och autentiskt ledarskap. (Yukl 2012 s. 4-7, 280, 296 & 332)

Karismatiskt ledarskap går ut på att kunna bilda tydliga visioner och motivera sina medarbetare. Arbetskulturen är ofta prestationsinriktad och drivs av organisationens värderingar. Karismatiska ledare kan betraktas som dominanta, de har vanligen högt självförtroende och behov av att vara inflytelserika. Ledarskapsstilen kan upplevas som framfusig men en karismatisk ledare beskrivs även som någon som är en begåvad och övertygande talare som har förmågan att inspirera andra. Det centrala inom denna ledarskapsstil är ledarens förmåga att kommunicera visioner och komma fram med strategier och lösningar. Därmed menas att det är sannolikare att karismatiskt ledarskap uppstår i organisationer som befinner sig i någon typ av kris eller är inför stora förändringar eller utmaningar. (Sveningsson & Alvesson 2010 s. 34-35 & Yukl 2012 s. 287, 295)

Transformativt ledarskap handlar om att motivera och transformera sina medarbetare genom att inspirera. Ledaren vägleder och hjälper medarbetarna att se betydelsen av deras arbetsuppgifter och ansträngningar, motiverar dem till att värdera företagets intressen över egna intressen och väcker inre motivation genom känslor av delaktighet.

Transformativt ledarskap leder till medarbetare som känner tillit och respekt för ledaren, de är engagerade, lojala, utvecklingsinriktade och motiverade att förbättra sina arbets- prestationer. Transaktionellt ledarskap, används ofta tillsammans med transformativt ledarskap. Den transaktionella ledarskapsstilen går ut på en utbytesprocess, där ledaren erbjuder olika materiella belöningar i utbyte mot utfört arbete. Ledarskapet resulterar i utfört arbete men det är osannolikt att det bidrar till ökat engagemang hos medarbetarna.

(11)

11

Transformativt ledarskap ökar engagemang och resultat hos medarbetarna i högre grad än den transaktionella ledarskapsstilen men effektiva ledare kombinerar ofta dessa ledarskapsstilar. (Sveningsson & Alvesson 2010 s. 30-31 & Yukl 2012 s. 296-297)

Autentiskt ledarskap är en ledarskapsstil som grundar sig på idéer kring effektivt och etiskt ledarskap. Ledarskapsstilen har flera definitioner men kärnan i stilen grundar sig på att ledarens ord, agerande och värderingar överensstämmer. Autentiska ledare är säkra i sig själva och sina värderingar och handlar i enlighet med dem. De har en hög grad av självkännedom och acceptans och motiveras av självförbättring. Relationen mellan ledare och medarbetare präglas av rättvisa, ärlighet, vänlighet och ömsesidigt förtroende. Ledaren motiverar och vägleder medarbetarna mot organisationens gemensamma mål med fokus på deras professionella utveckling och välmående. (Yukl 2012 s.

332-334)

Ett flertal studier visar att de effektivaste ledarna behärskar flera olika ledarskapsstilar och växlar sömlöst mellan dessa beroende på situation. En avgörande kompetens hos bra och effektiva ledare är kompetenser inom emotionell intelligens (EI). Olika typer av emotionell intelligens utgör grunden för ledarskapsstilarna. Kompetenser inom emotionell intelligens inkluderar bl.a. motivation, empati, social kompetens, pålitlighet, an- passningsförmåga, självkännedom och visionärt ledarskap. Ledare med kompetenser inom EI och flera ledarskapsstilar är känsliga och medvetna om sin inverkan på medarbetare och växlar lätt mellan olika stilar för att nå bästa möjliga resultat. (Goleman 2017)

2.2 Betydelsen av ledarskap inom företag

Ledarskap beskrivs ofta som ett avgörande element i organisationers framgångar. Det är även en väsentlig del av en välfungerande organisation. Ledaren organiserar och mobili- serar medarbetarna till att utföra sina arbetsuppgifter och till att arbeta mot och uppnå gemensamma mål. Bra ledarskap bidrar till välfungerande grupper, effektivitet och motiverade medarbetare. Effektivt ledarskap kan definieras genom gruppens/avdelningens förmåga att prestera och uppnå mål, smidigt samarbete inom gruppen och organisationen med nöjda medarbetare samt genom gruppens förmåga att anpassa sig till nya situat-

(12)

12

ioner och utvecklas. (Nahavandi 2012 s. 5-7 & Sveningsson & Alvesson 2010 s.14).

Speciellt vikten av emotionell intelligens hos ledare och förmågan att kunna leda utveckling och förändring, lyfts fram som viktiga bidragande faktorer till företags effektivitet och framgång.

Goleman (2017) lyfter fram vikten av emotionell intelligens hos ledaren. Ledare som behärskar flera ledarskapsstilar och kompetenser inom emotionell intelligens har visats vara effektivare och nå högre prestationer. En studie utförd av McClellands visade att ledare med sex eller flera kompetenser inom emotionell intelligens hade märkbart högre effektivitet än ledare utan dessa färdigheter. Vid en jämförelse av prestationer avdelningar emellan, fann man att avdelningar med ledare som hade emotionell kompetens, i genomsnitt överskred årliga intäktsmål med 15%-20% medan avdelningar som leddes av ledare som saknade dessa kompetenser underpresterade och lämnade i genomsnitt 20% ifrån sina årliga intäktsmål. (Goleman 2017)

Cran (2015) menar att organisationer och företag behöver ledare som kan leda till för- ändring och utveckling, se nya helheter, ha visioner och komma med idéer för att utveckla hur verksamheten fungerar och styrs. Denna ständigt föränderliga miljö av om- ständigheter, förutsättningar och växande konkurrens kräver att organisationer och personal utvecklar en snabb anpassningsförmåga och en atmosfär som välkomnar föränd- ring och oförutsägbarhet. (Cran 2015 kap. 1-2)

2.2.1 Faktorer som engagerar och motiverar personal

Det finns flera faktorer som bidrar till motivation och engagemang, dessa faktorer varierar i viss mån beroende på arbetsuppgifter och organisation. Motivation kan delas in i yttre och inre motivationsfaktorer. Yttre motivationsfaktorer består av materiella belö- ningar som motiverar personalen till att utföra sitt arbete i utbyte mot olika belöningar.

Yttre motivationsfaktorer inkluderar lön, finansiella bonusar eller andra belöningar som man får i utbyte mot utfört arbete eller genom att uppnå specifika mål och prestationer.

Inre motivationsfaktorer består av faktorer som möter personalens behov för självför- verkligande och gemenskap. Dessa faktorer inkluderar bl.a. intresse för arbetet, ut- vecklingsmöjligheter och friheten att ta eget initiativ och ansvar. För personer som mo-

(13)

13

tiveras av inre motivationsfaktorer är det viktigt att känna att man bidrar och att man har en meningsfull arbetsuppgift samt att se på vilket sätt det egna arbetet bidrar till att uppnå gruppens eller organisationens målsättningar. Inre och yttre motivationsfaktorer utesluter inte varandra utan en person som exempelvis i regel motiveras av inre motivationsfaktorer kan också finna materiella belöningar motiverande. Det finns dock skillnader mellan grad av motivation och vad som driver personen i sitt arbete. Yttre motivationsfaktorer kan motivera till att höja prestationsnivån med syftet att nå belöningen men inre motivationsfaktorer leder till effektiv och engagerad personal som strävar efter att utveckla och utmana sig själva och de ser vikten i att uppnå gruppens eller organisationens gemensamma målsättningar. (Clegg m.fl. 2011 s. 148-153 & Yukl 2012 s. 332-334)

2.2.2 Faktorer som påverkar företags resultat

Företagsverksamhet och resultat kan påverkas av olika faktorer i sin externa och interna omgivning. Den externa omgivningen består av faktorer i företags generella och omedelbara omgivning. Den generella omgivningen inkluderar bl.a. olika former av ekono- misk, social, kulturell och politisk inverkan på företagets verksamhet. Den omedelbara omgivningen inkluderar faktorer så som leverantörer, konkurrenter och kunder. Före- tags förmåga att identifiera och nå kunder samt möta kunders behov är avgörande för ett företags framgång. Delar av företagsverksamheten, exempelvis produktionen är ofta resursberoende. Detta leder till att företaget är beroende av leverantörer och påverkas av eventuella förändringar i deras verksamhet så som efterfrågan, förändringar i processer eller motgångar de möter. Indirekt och direkt konkurrens är en central del av företags- verksamheten som påverkar bl.a. efterfrågan, prissättning och kunder. Det är viktigt att företag analyserar och är medvetna om sin omgivning för att kunna konkurrera och anpassa sig till förändringar, för att möjliggöra tillväxt och framgång. (Worthington m.fl.

2018 kap. 1)

Den interna omgivningen består av centrala funktioner inom företaget och ledarskap.

Till centrala funktioner hör olika avdelningar, processer och personal samt hur kommunikation och samarbete mellan dessa fungerar. Ledarskapet kan ses som en av dessa funktioner med fokus på att möjliggöra och stöda företag till att uppnå målsättningar och ha anpassningsförmåga i en ständigt föränderlig miljö. Ledarskapet och dess posi-

(14)

14

tiva inverkan på personalen ses som centralt för att höja verksamhetens effektivitet och prestationsförmåga. (Worthington m.fl. 2018 kap. 2)

2.3 Sammanfattning

Figur 1. Sammanfattning av teoridelens centrala innehåll.

(15)

15

Det teoretiska ramverket utgör en god grund som belyser centrala teorier kring ledarskap och ledarskapsstilar, vilket bidrar till en förståelse av de olika egenskaper och faktorer som ledarskap består av samt vilken betydelse ledarskap har i företag. I kapitlet belyses även hurdana generella faktorer som bidrar till engagemang och motivation hos personal samt vilka faktorer som kan påverka ett företags resultat.

I metoddelen kommer jag att undersöka olika ledarskapsfaktorer närmare, för att identifiera vilken positiv inverkan olika faktorer av ledarskap kan ha på engagemang, motivation och företags resultat. Ledarskapets positiva inverkan kommer att undersökas ut- gående från studiens forskningsfrågor: ”Vilka ledarskapsfaktorer har en positiv inverkan på företags resultat?” och ”Hurdant ledarskap väcker engagemang och motivation hos personalen och har detta en positiv inverkan på företags resultat?”.

3 METOD

I följande kapitel behandlas valet av metod och arbetsprocessen för insamling och bearbetning av data. Ytterligare diskuteras centrala forskningsetiska principer och studiens trovärdighet.

3.1 Systematisk litteraturstudie

I en systematisk litteraturstudie utgår man från en tydlig frågeställning och arbetar systematiskt för att besvara den genom att söka, identifiera och analysera relevant data. Ti- digare forskning utgör informationskällan vid systematiska litteraturstudier och datan består av vetenskapliga rapporter eller artiklar. (Forsberg & Wengström 2008 s. 29-34)

Litteratursökningen vid systematiska litteraturstudier är systematisk och bör dokumenteras. Litteratursökningen kan ske manuellt eller till exempel i olika databaser. Frågeställ- ningen utgör grunden för sökningen och utgående från den fastställs sedan kriterier/avgränsningar för sökningen. Dessa kriterier kan exempelvis inkludera publikations år, forskningsdesign eller språk. Sedan bestäms var informationen skall sökas (vilka databaser som används) samt vilka sökord och ordkombinationer som skall användas vid sökningen. De preliminära sökorden väljs vanligtvis utgående från forskningsfrågan och

(16)

16

olika ordkombinationer av dessa utförs vid sökningen. Sökord och avgränsningar for- mas och utvecklas ofta under sökningsprocessen. Sökningen justeras utgående från resultaten för att förbättra sökningsresultatens relevans. (Forsberg & Wengström 2008 s.

77-85)

Preliminärt urval av artiklar görs vanligen på basen av titlar och genomgång av abstrakt för att bedöma relevans. Sedan läses artiklarna i sin helhet för att bedöma relevans och forskningarnas kvalitet innan det slutliga urvalet av artiklar. En central del av den systematiska litteraturstudien är att arbetsprocessen och kriterierna för urval skall dokumenteras och beskrivas. Litteratursökningen skall dokumenteras och man bör redogöra för vilka databaser sökningen utfördes i, sökord som användes, kriterier/avgränsningar, antalet träffar och urval. (Forsberg & Wengström 2008 s. 88-90)

En systematisk litteraturstudie är en mycket användbar metod för insamling och bearbetning av stora mängder data. Litteraturstudien utgår från forskningsfrågorna: ”Vilka ledarskapsfaktorer har en positiv inverkan på företags resultat?” och ”Hurdant ledarskap väcker engagemang och motivation hos personalen och har detta en positiv inverkan på företags resultat?”. För att kunna besvara dessa frågeställningar på ett omfattande och trovärdigt sätt är det nödvändigt att analysera stora mängder data. Genom att utgå från tidigare vetenskaplig forskning inom området får man tillgång till stora mängder av mångsidig data som grund för analysen. Därmed kändes en systematisk litteraturstudie som en lämplig metod för insamling och bearbetning av data på ett tillförlitligt sätt.

Litteratursökningen utförs i flera olika databaser. Beroende på databasernas filtre- ringsalternativ har sökningen avgränsats genom olika kombinationer av följande kriterier, endast vetenskapliga artiklar publicerade år 2015 framåt, kritiskt granskade artiklar och artiklar där man har tillgång till hela texten. Sökorden för den preliminära sökning- en grundade sig på frågeställningarna, med sökord så som ”leadership”, ”positive ef- fects of leadership”, ”motivational leadership”, ”leadership & efficciency” m.m.

Sökorden användes i olika kombinationer och nya ord och kombinationer utvecklades baserat på resultaten från sökningen. Sökningen avgränsades till artiklar från år 2015 framåt, för att endast inkludera ny och aktuell forskning inom området. Avgränsningen för kritiskt granskade (peer reviewed) vetenskapliga artiklar, användes för att försäkra

(17)

17

en högre kvalitet bland forskningarna som utgjorde grunden för urvalet av artiklar. Av- gränsnings- och filtreringsmöjligheterna varierar mellan olika databaser, alla filter och avgränsningar som gjorts vid litteratursökningen presenteras i tabell 1. I tabellen, presenteras den dokumenterade litteratursökningen genom att redogöra för databas, sökord, avgränsningar och filter, antal träffar och urval.

Tabell 1. Den systematiska litteratursökningen Litteratursökning

Databas Sökord Avgränsningar & filter Antal

träffar

Urval Emerald

insight

Effective leadership (abstract) & impact on employees

Publiceringsår 2015 – 2021, only content I have full ac- cess to

70 2

EBSCO Positive effects of leadership (abstract)

Publiceringsår 2015 – 2021, peer reviewed, full text

59 2

EBSCO Impact of leadership styles (abstract)

39 1

EBSCO Leadership (abstract) &

employee performance (abstract)

48 2

SAGE Journals

Leadership effects on employee motivation (abstract)

51 4

SAGE Journals

the impact of motivational leadership on business results (abstract)

7 1

Science Direct The effect of leadership on employee motivation (abstract)

Publiceringsår 2015 – 2021 20 1

ABI/INFORM Global

Leadership (abstract) &

effects on business results (abstract)

124 3

ABI/INFORM Global

Leadership (abstract) &

motivating employees (abstract)

33 1

ABI/INFORM Global

Leadership styles (abstract) & impact on employees (abstract)

118 1

ABI/INFORM Global

Leadership impacts on business results (abstract)

116 1 ABI/INFORM

Global

The impact of leadership style on organizational growth (abstract)

4 1

(18)

18

Preliminärt urval av artiklar gjordes genom att bedöma relevansen av artiklarna utgå- ende från titel och abstrakt. Det slutliga urvalet baserade sig på en genomgång av artiklarna som helhet och bedömning av deras relevans. Sammanlagt valdes 20 stycken vetenskapliga artiklar för analys. På grund av arbetets tidsfrist och resurser var det nöd- vändigt att begränsa mängden insamlad data. Därmed gjordes valet att begränsa urvalet till 20 artiklar för att försäkra god kvalitet genom analysprocessen och ändå ha tillgång till omfattande data. De valda artiklarna (urvalet) som ligger som grund för analysen presenteras i tabellform i bilaga 1. I tabellen redogörs för, författare, titel, publice- ringsår, databas, och datum för hämtning. Artiklarna är listade i alfabetiskordning enligt författare och numrerade från 1-20.

Kvalitativ innehållsanalys, är en lämplig och vanlig analysmetod för bearbetning av data i textform (Lundman & Hällgren Graneheim 2012 s. 187-189). Därmed gjordes valet att utföra en kvalitativ innehållsanalys, samt att utgå från ett färdigt kodningsschema som bidrar till tydlighet i arbetsprocessens olika skeden samt till en tydlig helhetsbild över analysens resultat.

3.2 Kvalitativ innehållsanalys

Vid kvalitativ innehållsanalys ligger fokus på analys och tolkning av olika slags texter såsom dagböcker, journaler, transkriberade intervjuer, videoinspelningar m.m. Metoden kan användas för att bearbeta stora mängder av data. Analyseringen och tolkningen av data kan ske på flera nivåer och innehållsanalysen är applicerbar för bearbetningen av flera olika slags texter, vilket lett till att metoden är användbar inom flera forskningsom- råden. I en innehållsanalys kan man skilja mellan olika typer av metodologisk ansats;

induktiv och deduktiv ansats. I en induktiv ansats utgår man från materialet och analyserar data utan någon bakomliggande modell. I en deduktiv ansats däremot, utgår man från en modell eller ett färdigt kodningsschema som grund för analysen. Man kan ytterligare skilja mellan latent och manifest ansats vid bearbetningen av data. I en manifest ansats beskriver man innehållet och tar vara på det centrala i en text medan man i en latent ansats har fokus på att tolka och identifiera den underliggande betydelsen av texten. (Lundman & Hällgren Graneheim 2012 s. 187-189)

(19)

19

Centrala begrepp i en kvalitativ innehållsanalys är analysenheter, meningsenheter, kon- densering (kondenserad meningsenhet), koder, kategorier och tema. Med analysenheter avses de texter som analyseras t.ex. journaler eller transkriberade intervjuer. En me- ningsenhet är den del av texten som valts ut för analys, denna del kan exempelvis utgö- ras av några stycken text eller meningar. Meningsenheterna utgör grunden för analysen och det är viktigt att se till att dessa är lagom stora. En för stor meningsenhet kan inne- hålla flera betydelser och kan leda till att viktiga delar av innehållet faller bort under abstraheringsprocessen, medan för korta meningsenheter kan leda till fragmenterade resultat. Under analysprocessen bearbetas meningsenheterna (texten) till koder. I denna process abstraheras och kondenseras texten. Kondensering innebär att man förkortar texten för att göra den mer lätthanterlig samtidigt som man tar vara på det centrala inne- hållet i texten. Den kondenserade texten abstraheras slutligen till koder. Koder fungerar som etiketter för meningsenheterna och beskriver kort deras innehåll. Koder med lik- nande innehåll utgör kategorier. Alla koder bör höra till en kategori samtidigt som inga koder får höra till flera kategorier. Slutligen är tema den röda tråden som knyter sam- man alla eller flera kategorier. (Lundman & Hällgren Graneheim 2012 s. 188-191)

I denna studie utfördes en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv och manifest ansats.

Analysenheterna bestod av 20 vetenskapliga artiklar kring ledarskap. Forskningens syfte och forskningsfrågorna utgjorde grunden för valet av tre kategorier: ”ökar engagemang och motivation hos personal”, ”övriga positiva effekter” och ”positiv inverkan av engagemang och motivation på företags resultat”. Under analysprocessen identifierades ytterligare behovet för kategorin: ”positiv inverkan på företags resultat”. Innehållsana- lysen och analysprocessen från meningsenhet till kod är väldigt lång och omfattande.

Meningsenheterna är startpunkten och grunden för analysen och koderna är resultatet av kondenseringen (förkortningen) av meningsenheterna. På grund av analysens längd och omfattning har valet gjorts att presentera resultatet i form av tema, kategori och kod, för att underlätta resultattolkningen. Innehållsanalysens arbetsprocess och resultat presenteras i två skilda tabeller för att ge en tydligare helhetsbild över processen och resultatet.

Innehållsanalysens analysprocess (kondensering) från meningsenhet till kod, redogörs för genom ett utdrag från innehållsanalysen (tabell 2).

(20)

20

Tabell 2. Analysprocessen från meningsenhet till kod. Utdrag från den kvalitativa innehållsanalysen

Kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen från meningsenhet till kod.

Meningsenhet Kondenserad meningsenhet Kod

Etiskt ledarskap präglas bl.a.

av moraliskt korrekt och rättvist beteende hos ledaren som gynnar hela gruppen.

Etiskt ledarskap och beteende hos ledaren, leder till goda och positiva relationer mellan medarbetare och ledare. Bra relationer mellan ledare och medarbetare leder i sin tur till höjd prestations- förmåga hos medarbetaren.

Etiskt, moraliskt och rättvist beteende hos ledaren, resulterar i goda relationer mellan medarbetare och ledare. En positiv relation mellan ledare och medarbetare, leder till höjd prestationsförmåga hos medarbetaren.

Etiskt ledarskapsbeteende, stär- ker positiva relationer mellan ledare och personal vilket i sin tur höjer prestationsförmågan.

(12)

Efter varje kod finns en hänvisning i form av nummer inom parentes, som i tabell 2 ovan. Analysenheterna (artiklarna), är numrerade mellan 1-20 och numreringen används här för att hänvisa till den artikel som koden abstraherats från. I de fall där en kod före- kommer i flera artiklar hänvisas till samtliga artiklar. Denna numrering syns i tabellen där urvalet av artiklar redogörs för (bilaga 1). Innehållsanalysens resultat presenteras i tabellform (bilaga 2) inkluderande tema, kategorier och koder för att ge en tydlig helhetsbild över innehållsanalysens resultat.

3.3 Forskningsetiska principer

Det är väsentligt att arbetet följer anvisningarna för god vetenskaplig praxis för att för- säkra studiens tillförlitlighet och trovärdighet. Forskningsetiska riktlinjer för god vetenskaplig praxis präglas av ärlighet, noggrannhet och öppenhet genom hela arbetsprocessen. Forskaren tillämpar etiskt hållbara metoder för dataanskaffning, undersökning och

(21)

21

bedömning av data och följer riktlinjerna för vetenskaplig forskning genom processen och vid publicering av resultat. Forskaren tar hänsyn till andra forskares publikationer och hänvisar till källor på ett korrekt sätt. Ytterligare skall forskningen planeras, utföras och rapporteras och data från datainsamlingen skall lagras i enlighet med förutsättning- arna för vetenskaplig fakta. (Forskningsetiska delegationen 2012 s. 20).

Riktlinjerna för god vetenskaplig praxis har följts genom hela arbetsprocessen. Studiens olika arbetsprocesser beskrivs och dokumenteras noggrant och ärligt. Litteraturen i den systematiska litteraturstudien består av engelskspråkiga vetenskapliga artiklar. Artiklar- nas innehåll tolkas och översätts utan att förvränga eller mista centralt innehåll och käl- lor hänvisas till på ett korrekt sätt. Urvalet har begränsats till artiklar av god kvalitet genom att avgränsa sökningen till kritiskt granskade artiklar samt genom att själv granska artiklarna innan slutligt urval. Innehållsanalysens resultat presenteras ärligt och tydligt i enlighet med förutsättningarna för god vetenskaplig praxis.

4 RESULTAT

I kapitlet presenteras resultaten för den kvalitativa innehållsanalysen. I den kvalitativa innehållsanalysen analyserades 20 stycken vetenskapliga artiklar som behandlade olika aspekter av ledarskap. Analysen utgick från forskningsfrågorna: ”Vilka ledarskapsfaktorer har en positiv inverkan på företags resultat?” och ”Hurdant ledarskap väcker engagemang och motivation hos personalen och har detta en positiv inverkan på företags resultat?”. Ett färdigt kodningsschema användes vid analysen. Innehållsanalysens resultat inkluderande tema, kategori och koder, presenteras i tabellform i bilaga 2, för att ge en tydlig översikt över analysens resultat. Innehållsanalysens tema är ”ledarskapsfaktorer med positiv inverkan”. Analysen består av fyra kategorier: ”ökar engagemang och motivation hos personal”, ”övriga positiva effekter”, ”positiv inverkan av engagemang och motivation på företags resultat” och ”positiv inverkan på företags resultat”. I analysen kondenseras centralt innehåll från meningsenheter till koder, vilka utgör resultatet för innehållsanalysen. För att förtydliga och underlätta tolkningen av innehållsanalysens resultat, presenteras resultatet för varje kategori enskilt.

(22)

22

4.1 Resultat för kategorin: Ökar engagemang och motivation hos personal

Tabell 3. Den kvalitativa innehållsanalysens resultat för kategorin ”Ökar engagemang och motivation hos personal”

Kvalitativ innehållsanalys, resultat

Kategori Koder

Ökar engagemang och motivation hos personal

▪ Ledarens förmåga att stimulera personalen ökar effektivitet och motivation. (2)

▪ Konkreta och utmanande målsättningar. (2) (8)

▪ Ledare som ger personalen ansvar och möjligheten att använda och visa sitt kunnande. (4)

▪ Materiella belöningar och beröm. (7)(20)

▪ Självbestämmanderätt och delegering av beslutsfattande. (8)

▪ Utvecklingsmöjligheter och betydelsefullt arbete. (8)

▪ Utvecklingsmöjligheter och självbestämmande. (11)

▪ Lön. (13)

▪ Interaktion och möjliggörande av utveckling och förbättring av prestationer. (13)

▪ Inspirerande vision och krävande målsättningar. (14)(20)

▪ Autentiskt ledarskapsbeteende, (etik, moral hos ledaren och främjande av personalens utveckling). (18)

▪ Ledarens öppenhet, tillgänglighet och stöd. (19)

I tabellen ovan presenteras innehållsanalysens resultat för kategorin ”Ökar engagemang och motivation hos personal”. Kategorins resultat redogör för olika slags ledarskapsfaktorer som har en positiv inverkan på personalens engagemang och motivation. Inne- hållsanalysens resultat visar att materiella belöningar (t.ex. lön), beröm och ledarens beteende är faktorer som har en positiv inverkan. En ledare som är öppen, tillgänglig, stödande och vars agerande grundar sig i etiska och moraliska värderingar inspirerar personalen. En inspirerande ledare som kommunicerar sina visioner tydligt och hjälper personalen utvecklas och nå målsättningar ökar engagemang och motivation för arbetet.

En viktig bidragande faktor är även personalens upplevelse av att det egna arbetet är betydelsefullt och att man bidrar. Flera koder i kategorin behandlar olika faktorer kring utmaningar och utvecklingsmöjligheter. Resultatet visar att personalen motiveras av konkreta, krävande utmaningar och målsättningar. En möjliggörande miljö där ledaren

(23)

23

skapar möjligheten för personal att ta ansvar, delta i beslutsfattande, visa sitt kunnande och utveckla sina kompetenser är en miljö som väcker engagemang och motivation.

4.2 Resultat för kategorin: Övriga positiva effekter

Tabell 4. Den kvalitativa innehållsanalysens resultat för kategorin ”Övriga positiva effekter”

Kvalitativ innehållsanalys, resultat Kategori Koder

Övriga positiva effekter

▪ Etiskt ledarkapsbeteende (t.ex. värnar om personalens välmående, uppmuntrar och inspirerar att uppnå mål) ökar personalens tillit för ledaren. (1)

▪ Belöning av positivt beteende och krav på personalen ökar sannolikt personalens tillit för ledaren. (1)

▪ Känslan att behoven för självbestämmande, kompetenser och gemenskap bemöts ökar prestationsförmågan. (3)

▪ Gemensamt beslutsfattande eller delegering av beslutsfattande åt personalen stö- der gemensam innovation och utveckling av idéer. (4)

▪ Autentiskt ledarskap ökar känslan av gemenskap, trivsel och samhörighet inom organisationen. (5)

▪ Ärlig och öppen kommunikation utvecklar en trygg miljö med fungerande samarbete och tillit för ledaren. (6)

▪ Deltagande ledarskap med fokus att möta personalens behov, ökar autonomi och anpassningsförmåga. (10)

▪ Etiskt ledarskapsbeteende, stärker positiva relationer mellan ledare och personal vilket i sin tur höjer prestationsförmågan. (12)

▪ En mottagande atmosfär där personalens idéer och arbetsinsats uppskattas ökar innovation hos personalen. (15)

▪ En atmosfär där personalen är hörd ökar arbetsglädje och prestation. (16)

▪ Transformativt ledarskap bidrar till högre arbetsglädje och välmående hos personalen och lojalitet gentemot arbetsgivaren. (17)

I tabellen ovan presenteras innehållsanalysens resultat för kategorin ”Övriga positiva effekter”. I föregående kapitel behandlades ledarskapsfaktorer som ökar engagemang och motivation. I denna kategori redogörs för övriga ledarskapsfaktorer som har en positiv inverkan. Resultatet i denna kategori redogör för olika faktorer som bidrar till ökad tillit, god gemenskap/atmosfär på arbetsplatsen och ökad prestationsförmåga. Fak- torer som bidrar till ökad tillit för ledaren är etiskt och rättvist ledarskap samt en öppen

(24)

24

och trygg arbetsmiljö. Autentiskt och transformativt ledarskap ökar personalens trivsel, välmående, arbetsglädje och samhörighet inom organisationen. Deltagande ledarskapsbeteende med fokus att bemöta personalens behov förbättrar autonomin och anpass- ningsförmågan hos personalen. Ledare som delegerar ansvar och använder sig av gemensamt beslutsfattande, stöder fungerande gemensam innovation och utveckling av idéer på arbetsplatsen. Resultatet visade även att goda sociala relationer mellan personal och ledare samt att en arbetsatmosfär där personalen känner sig hörd och uppskattad ökar personalens innovation och prestationsförmåga.

4.3 Resultat för kategorin: Positiv inverkan av engagemang och motivation på företags resultat

Tabell 5. Den kvalitativa innehållsanalysens resultat för kategorin ”Positiv inverkan av engagemang och motivation på företags resultat”

Kategori Koder

Positiv inverkan av engagemang och motivation på företags resultat

▪ Ökar effektiviteten och arbetsinsatsen. (2) (13)

▪ Ökar prestationsförmåga och kreativitet. (7)

▪ Ökar personalens välmående och prestationsförmåga. (8)

▪ Ökar effektivitet, produktivitet och organisationens helhetsprestation. (11)

▪ Märkbar positiv inverkan på prestationsnivå och lojalitet gentemot arbetsgivaren. (13)

▪ Innovation och prestation över förväntan. (14)

▪ Ökar kreativitet och engagemang gentemot arbetsuppgifter.

(18)

▪ Ökar innovation och kreativitet vilket kan förbättra företags anpassningsförmåga och konkurrensförmåga genom exempelvis nya innovativa produkter. (19)

▪ Fokuserat arbete inom organisationen och höjd prestations- förmåga. (20)

I tabellen ovan presenteras innehållsanalysens resultat för kategorin ”Positiv inverkan av engagemang och motivation på företags resultat”. I kategorin redogörs för den positiva inverkan som engagerad och motiverad personal kan ha på företags resultat. Resul-

(25)

25

tatet visar att engagemang och motivation leder till höjd effektivitet, kreativitet och pre- stationsförmåga. Personalen är engagerad och tar sig an utmaningar och arbetsuppgifter på ett innovativt och kreativt sätt. Engagerad personal leder till produktivt arbete och en personal som är motiverad till att prestera över förväntan. Det har en positiv inverkan på personalens arbetsinsats och välmående och ökar lojaliteten mot arbetsgivaren. Motive- rad och engagerad personal resulterar inte enbart i förbättrade individuella prestationer utan kan även ha positiva effekter på organisationens helhetsprestation. Företag med ökad innovation och kreativitet kan förbättra sin anpassnings- och konkurrensförmåga.

Engagemang och motivation inom företaget leder till fokuserat arbete och förbättrar fö- retags prestationsförmåga.

4.4 Resultat för kategorin: Positiv inverkan på företags resultat

Tabell 6. Den kvalitativa innehållsanalysens resultat för kategorin ” Positiv inverkan på företags resultat”

Kategori Koder

Positiv inverkan på företags resultat

▪ Gemensam innovation och utveckling av idéer. (4)

▪ Inspirerar personalen till innovativa idéer för problemlösning och utmaningar. (6)

▪ Tillit inom organisationen leder till bättre kommunikation och kunskapshantering vilket i sin tur märkbart förbättrar organisationens prestation. (9)

▪ Ökad effektivitet och innovativt samarbete. (10)

▪ Högre prestationsförmåga och beslutsamhet för att uppnå målsätt- ningar. (12)

▪ Ökar personalens lojalitet gentemot arbetsgivaren. (17)

I tabellen ovan presenteras innehållsanalysens resultat för kategorin ”Positiv inverkan på företags resultat”. I föregående kapitel behandlades vilken positiv inverkan, engagemang och motivation kan ha på företags resultat. I denna kategori redogörs för vilken positiv inverkan övriga ledarskapsfaktorer kan ha på företags resultat. Analysens resultat visar att ledarskap kan ha en positiv inverkan på samarbetet inom organisationen och

(26)

26

kan leda till gemensam innovation och utveckling av idéer och kreativ problemlösning.

Ledarskap leder till högre effektivitet och prestationsförmåga inom organisationen samt till beslutsamhet för att uppnå målsättningar. Positiva effekter av ledarskap ökar effektiviteten i arbetet och lojaliteten gentemot arbetsgivaren. Slutligen visar analysens resultat att tillit mellan personal och ledare, förbättrar kommunikationen och kunskapshante- ringen inom organisationen vilket i sin tur kan har märkbara positiva effekter på organisationens prestationer.

5 RESULTAT DISKUSSION

I följande kapitel diskuteras innehållsanalysens resultat med koppling till teorin. Ka- pitlet innehåller en kritisk diskussion och reflektion kring studiens metoddel och resultat samt studiens trovärdighet. Slutligen diskuteras även förslag på fortsatt forskning.

5.1 Teoridriven analys av resultatet

I detta kapitel kopplas innehållsanalysens resultat till teorin som framlades i kapitel 2.

Studien har utgått från att besvara följande forskningsfrågor: ”Vilka ledarskapsfaktorer har en positiv inverkan på företags resultat?” och ”Hurdant ledarskap väcker engagemang och motivation hos personalen och har detta en positiv inverkan på företags resultat?”. Enligt innehållsanalysens resultat har en bred variation av ledarskapsfaktorer en positiv inverkan på både engagemang och motivation hos personalen samt på företags resultat.

Analysens resultat visar att ledarskapsfaktorer som engagerar och motiverar personal (kap 4.1), är ledarskapsbeteende med fokus på att utveckla, stöda och inspirera personalen. Resultatet visar ytterligare att etiskt och moraliskt beteende hos ledaren så som är- lighet och öppenhet samt att ledaren ställer krävande utmaningar och ger möjligheter åt personalen att visa sitt kunnande är faktorer som har en positiv inverkan på engagemang och motivation. De motiverande ledarskapsfaktorerna som framkom ur innehållsana- lysen överensstämmer därmed med Clegg m.fl (2011) teorier kring yttre och inre motivationsfaktorer och graden av engagemang de resulterar i. Yttre motivationsfaktorer består av materiella belöningar så som lön eller bonus, medan inre motivationsfaktorer

(27)

27

består av faktorer som möter personalens behov för självförverkligande och gemenskap.

Inre motivationsfaktorer inkluderar känslan av betydelsefullt arbete, utvecklingsmöjlig- heter och friheten att ta eget initiativ. Yttre motivationsfaktorer kan bidra till ökad pre- stationsförmåga men inre motivationsfaktorer bidrar till högre grad av effektivitet, engagemang och drivkraft för arbetet. (Clegg m.fl. 2011 s. 148-153). Innehållsanalysens resultat inkluderar både inre och yttre motivationsfaktorer men består till majoriteten av ledarskapsfaktorer som ökar inre motivation. Detta stöds även av innehållsanalysens resultat i kap. 4.3 där resultatet redogör för de positiva effekter som engagemang och motivation kan ha på företags resultat. Resultatet visar att engagemang och motivation hos personalen ökar effektiviteten, kreativiteten och prestationsförmågan på både individ och organisationsnivå och inspirerar personalen till att prestera över förväntan. Yt- terligare kan det bidra till ökad anpassnings- och konkurrensförmåga för organisationen.

Dessa positiva effekter av engagemang och motivation på företags resultat överens- stämmer med Clegg m.fl (2011) teorier om inre motivationsfaktorer och faktumet att de bidrar till en högre engagemangsnivå hos personalen (Clegg m.fl. 2011 s. 148-153).

Innehållsanalysens resultat redogör för olika ledarskapsfaktorer med positiv inverkan på engagemang och motivation men även för övriga positiva effekter av ledarskap (kap.

4.1 & 4.2). Dessa ledarskapsfaktorer kan kort sammanfattas som ledarskap med fokus på att inspirera och motivera personalen till ökad effektivitet och till att nå krävande målsättningar. Ledarskapet präglas av etiska värderingar, goda relationer mellan ledare och personal och stödandet av personalens utveckling. Dessa ledarskapsfaktorer över- ensstämmer med teorier kring de egenskaper och beteenden som de transformativa och autentiska ledarskapsstilarna grundar sig i (Yukl 2012 s. 296-297 & 332-334).

Ledarskapsfaktorernas positiva inverkan på företags resultat kan enligt innehållsana- lysen sammantaget beskrivas genom ökad effektivitet, prestationsförmåga och engagemang och beslutsamhet gentemot arbetet och gemensamma målsättningar. Dessa över- ensstämmer med befintlig teori om ledarskapsstilar och deras positiva inverkan (Yukl 2012 296-297 & 332-334).

Studiens resultat överensstämmer med tidigare teoretiska insikter gällande vilka ledarskapsfaktorer som har en positiv inverkan på företags resultat och vilka faktorer som

(28)

28

bidrar till att öka engagemang och motivation samt deras positiva inverkan på företags resultat. Studiens resultat överensstämmer alltså med befintliga teorier kring ledarskapsstilar och deras positiva inverkan. Resultatet bidrar till litteraturen genom att beskriva dessa ledarskapsfaktorer och deras inverkan i detalj, exempelvis genom att öppna upp betydelsen av tillit inom företag och vilka positiva effekter det kan ha på företags resultat. Resultatet lyfter fram specifika egenskaper och beteenden hos ledaren och belyser vilken positiv inverkan de kan ha på företags resultat.

En central slutsats som dras utifrån studien som helhet är att ledarskapsfaktorer kan ha en positiv inverkan på engagemang och motivation samt på företags resultat. Analysens resultat belyser flera positiva effekter av ledarskap samt hur viktigt och effektivt ledarskapet kan vara för att höja effektiviteten och prestationsförmågan på både individ och organisationsnivå. Studiens resultat belyser ledarskapets positiva inverkan och ett hur viktigt och effektivt verktyg ledarskap är för organisationer.

5.2 Kritisk diskussion av metod och resultat

Syftet med litteraturstudien var att identifiera olika faktorer inom ledarskap som har en positiv inverkan på företags resultat. Studien utgick från forskningsfrågorna: ”Vilka ledarskapsfaktorer har en positiv inverkan på företags resultat?” och ”Hurdant ledarskap väcker engagemang och motivation hos personalen och har detta en positiv inverkan på företags resultat?”.

Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie och en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv och manifest ansats användes som analysmetod för insamlad data. Littera- tursökningen har gjorts systematiskt och dokumenterats. Kvaliteten av källor har försäk- rats genom att använda tydliga krav och avgränsningar vid litteratursökningen samt genom att kritiskt granska källorna vid bedömning av relevans för studien. I den kvalitativa innehållsanalysen användes ett färdigt kodningsschema för att analysera 20 stycken analysenheter (vetenskapliga artiklar) som bedömts kvalitativa och relevanta för studien. Forskningsfrågorna utgjorde grunden för valet av tre kategorier: ”ökar engagemang och motivation hos personal”, ”övriga positiva effekter” och ”positiv inverkan av engagemang och motivation på företags resultat”. Under analysprocessen identifierades

(29)

29

ytterligare behovet för kategorin ”positiv inverkan på företags resultat”. Alla arbetsprocesser har beskrivits och dokumenterats noggrant och forskningsetiska principer har följts genom arbetet för att försäkra god kvalitet genom processen och öka resultatets trovärdighet. I den kvalitativa innehållsanalysen identifierades olika ledarskapsfaktorer som har en positiv inverkan på företags resultat samt på engagemang och motivation hos personalen och därigenom en positiv inverkan på företags resultat. Analysen besva- rade studiens forskningsfrågor och därigenom har även studiens syfte uppnåtts.

Studien har fokuserat på ledarskapsfaktorernas positiva inverkan på engagemang och motivation och på ett företags resultat. Därmed har studien inte beaktat ledarskapsfaktorer med negativ inverkan på personal eller arbetsmiljö och deras eventuella inverkan på effekten av positiva ledarskapsfaktorer. Företags resultat och verksamhet påverkas av flera faktorer i deras interna och externa omgivning. Dessa faktorer samt deras inverkan på företagets resultat varierar beroende på en komplex kombination av föränderliga om- ständigheter. Därmed hävdas inte med studiens resultat att ledarskapsfaktorerna en- samma, har dessa positiva effekter oberoende av omständigheter eller andra faktorer som påverkar företags resultat, utan resultatet belyser på vilket sätt ledarskapet kan ha en positiv inverkan på företags resultat och på engagemang och motivation hos personalen.

5.3 Förslag på fortsatt forskning

Ledarskap är ett komplext begrepp som ständigt förändras och utvecklas. I denna studie undersöktes ledarskapsfaktorernas positiva inverkan i form av en systematisk litteraturstudie där datan består av sekundärkällor (tidigare forskning). Ledarskapets positiva inverkan på företags resultat är fortsatt ett omdebatterat och aktuellt ämne. Ytterligare forskning behövs för att kunna visa just ledarskapets betydelse och inverkan i relation till övriga faktorer som påverkar företags resultat. För att belysa ledarskapet och dess inverkan ytterligare, föreslås fortsatt forskning i form av kvalitativa intervjuer. Respon- denternas tankar, tolkningar och egna erfarenheter kring ledarskap och dess inverkan, kan belysa nya centrala faktorer inom ledarskap samt ge en djupare inblick och förstå- else för ledarskap som fenomen.

(30)

30

KÄLLOR

Asencio, H. & Mujkic, E., 2016, "LEADERSHIP BEHAVIORS AND TRUST IN LEADERS: EVIDENCE FROM THE U.S. FEDERAL GOVERNMENT", Public Administration Quarterly, vol. 40, no. 1, pp. 156-179. Tillgänglig: ABI/INFORM Global Hämtad: 5.5.2021.

Bronkhorst, B., Steijn, B. and Vermeeren, B., 2015, ‘Transformational Leadership, Goal Setting, and Work Motivation: The Case of a Dutch Municipality’, Review of Public Personnel Administration, 35(2), pp. 124–145. Tillgänglig: SAGE Journals Hämtad: 4.5.2021.

Chiniara, M. & Bentein, K., 2016, Linking servant leadership to individual performance: Differentiating the mediating role of autonomy, competence and related- ness need satisfaction, The Leadership Quarterly. Tillgänglig Science Direct Hämtad: 5.5.2021.

Choudhury, P., 2020, Our Work-from-Anywhere Future. Best practices for all-remote organizations, Harvard Business Review. Tillgänglig: https://hbr.org/2020/11/our- work-from-anywhere-future Hämtad: 20.02.2021.

Clegg, S., Kornberger, M & Pitsis, T., 2011, Managing & Organizations, An introduc- tion to theory & practice. Sage.

Cran, C., 2015, The Art of Change Leadership: Driving Transformation In a Fast- Paced World. [ebook] Wiley. Tillgänglig: Perlego Hämtad: 20.04.2021.

Forsberg, C. & Wengström, Y., 2008, Att göra systematiska litteraturstudier. Natur och Kultur, Stockholm.

Forskningsetiska delegationen, 2012, God vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelser från den i Finland, Helsingfors. Tillgänglig:

http://www.tenk.fi/sites/tenk.fi/files/HTK_ohje_2012.pdf Hämtad: 22.03.2021.

Franco, M., & Haase, H., 2017, Collective entrepreneurship: Employees' perceptions of the influence of leadership styles. Journal of Management and Organiza- tion, 23(2), 241-257. Tillgänglig: ABI/INFORM Global. Hämtad: 5.5.2021.

Gaskell, K., 2017, Inspired Leadership: How You Can Achieve Extraordinary Results in Business, [ebook] Wiley. Tillgänglig: Perlego Hämtad: 25.02.2021.

Gatling, A., Kang, H. J. A., & Kim, J. S., 2016, The effects of authentic leadership and organizational commitment on turnover intention. Leadership & Organization Development Journal, 37(2), 181-199. Tillgänglig: ABI/INFORM Global Häm- tad: 5.5.2021.

Goleman, D., 2017, Leadership That Gets Results (Harvard Business Review Classics).

[ebook] Harvard Business Review Press. Tillgänglig: Perlego Hämtad 20.04.2021.

(31)

31

Goleman, D., 2011, Leadership that gets results. I: Review, H.B., Goleman, D., Katzen- bach, J.R., Kim, W.C. and Mauborgne, R.A., 2011, HBR's 10 Must Reads on Managing People (with featured article "Leadership That Gets Results," by Dan- iel Goleman). [ebook] Harvard Business Review Press. Tillgänglig: Perlego Häm- tad: 25.02.2021.

Hao, M., Zhi-chao, C. & Tian-chao, G., 2016, ‘Positive Team Atmosphere Mediates the Impact of Authentic Leadership on Subordinate Creativity’, Social Behavior &

Personality: an international journal, vol. 44, no. 3, pp. 355–368. Tillgänglig:

EBSCO Hämtad: 4.5.2021.

Ilyana, S. & Sholihin, M., 2021, "THE EFFECT OF INCENTIVES AND LEADER- SHIP STYLES ON CREATIVE PERFORMANCE", Journal of Indonesian Economy and Business: JIEB., vol. 36, no. 1, pp. 14-30. Tillgänglig:

ABI/INFORM Global Hämtad: 5.5.2021.

Kim, M. and Beehr, T. A., 2018, ‘Organization-Based Self-Esteem and Meaningful Work Mediate Effects of Empowering Leadership on Employee Behaviors and Well-Being’, Journal of Leadership & Organizational Studies, 25(4), pp. 385–

398. Tillgänglig: SAGE Journals Hämtad: 4.5.2021.

Koohang, A., Paliszkiewicz, J. and Goluchowski, J., 2017, "The impact of leadership on trust, knowledge management, and organizational performance: A research mod- el", Industrial Management & Data Systems, Vol. 117 No. 3, pp. 521-537. Till- gänglig: Emerald insight Hämtad: 2.5.2021.

Linuesa-Langreo, J, Ruiz-Palomino, P & Elche, D., 2016, ‘Servant Leadership, Em- powerment Climate, and Group Creativity: A Case Study in the Hospitality Indus- try’, Ramon Llull Journal of Applied Ethics, no. 7, pp. 9–36. Tillgänglig: EBSCO Hämtad: 4.5.2021.

Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M. &

Höglund-Nielsen, B. (red), 2012, Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Studentlitteratur AB, Lund, s. 187-201.

Mostafa, E.A., Akbari, M. & Milad, H.C., 2015, "The Effect of strategic leadership and empowerment on job satisfaction of the employees of Guilan Universi- ty", International Journal of Organizational Leadership, vol. 4, no. 4, pp. 453- 464. Tillgänglig: ABI/INFORM Global Hämtad: 5.5.2021.

Nahavandi, A., 2012, The Art and Science of Leadership, Pearson.

Niemeyer, JRL. & De Souza Costa Neves Cavazotte, F., 2016, ‘Ethical Leadership, Leader-Follower Relationship and Performance: A Study in a Telecommunica- tions Company’, Revista de Administração Mackenzie, vol. 17, no. 2, pp. 67–92.

Tillgänglig: EBSCO Hämtad: 4.5.2021.