• No results found

Myrängsskolan. Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år t.o.m

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Myrängsskolan. Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år t.o.m"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017

Varje verk samhet (försk ola, sk ola och fritidshem) i AcadeMedia AB sk a varje år besk riva sitt arbete mot disk riminering, trak asserier och annan k ränk ande behandling i en plan, i enlighet med 3k ap. 16 § disk rimineringslagen och 6 k ap. 8 § sk ollagen). I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot

disk riminering, trak asserier och annan k ränk ande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av disk riminering, trak asserier och annan k ränk ande behandling sk a samma dag anmälas till försk olechef/rek tor. Det är

försk olechefs/rek tors ansvar att sk yndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.

Myrängsskolan

Myrängsskolan är en F-3 skola som ligger i Huddinge. Här arbetar 22 pedagoger tillsammans med 150 elever. Skolan är belägen i ett villaområde med närhet till natur och stora grönområden. Verksamheten skola/fritids bedrivs i samma lokaler.

Barnen är indelade i 6 olika basgrupper (Orange, Turkos, Lila, Blå, Röd, Grön, Rosa). Varje basgrupp har ett team med ansvarig mentor och

fritidsledare/fritidspedagog.

Basgrupperna delas vid vissa tillfällen upp i andra konstellationer, där eleverna blir integrerade med varandra. Under skoltid och på fritids möter eleverna pedagoger från alla arbetslag utifrån vår vision ”Hela barnet hela dagen”. Vi vill att alla elever ska känna sig trygga med alla vuxna, att man har någon att gå till om man behöver stöd. Detta behöver då nödvändigtvis inte vara sin mentor, då man kanske har en bättre relation med en annan pedagog.

Under rasterna är barnen ute med pedagoger från olika arbetslag samt en

rastaktivist som håller i olika styrda aktiviteter som ett komplement till barnens fria lek.

Myrängsskolans fritidsverksamhet kompletterar skolan och är en förlängning av skolans verksamhet. Varje dag erbjuds eleverna ett välorganiserat fritids med minst tre pedagogstyrda aktiviteter. Aktiviteterna är baserade på barnens intressen och lärande. Barnen har alltid möjlighet till fri lek där vi pedagoger fungerar som ledsagare i deras sociala orientering. Vi anser att en tydlig organisation,

personaltäthet och en kombination av styrda aktiviteter och fri lek är viktigt i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Med ovanstående beskrivning av skolans och fritidshemmet integrerade verksamhet vill vi understryka att planen används för både skola och fritids.

Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år 2016-06-23 t.o.m. 2017-06-23

(2)

2 Utvärdering av förra årets planerade åtgärder

1. Hela skolområdet ska upplevas som en trygg plats bland elever föräldrar och pedagoger.

Åtgärder:

- Rastaktiviteter - Sociala Cirkeln - Personaltäthet - FIRO

Hur mäter vi?

- Elevenkät - NKI - NMI

Utvärdering 2016-06-23

Gällande trygghet så visar både NKI och elevenkäten på att både elever och

vårdnadshavare känner sig trygga på skolan. På de frågor i NKI som gäller trygghet så befinner sig Myrängsskolan bland de tre bästa skolorna inom Pysslingen skolor. I elevenkäten så har eleverna fått svara på frågor med hjälp av en fyrgradig skala.

Dessa frågor berör trygghet i stort, raster, fritids samt relationen till vuxna. Dessa svar visar höga resultat. Något enstaka svar från elever visar på otrygghet. D essa svar har vi kartlagt och gjort extra anpassningar för de elever som upplevt sig som otrygga. Med våra resultat som grund så gör vi bedömningen att vi nått detta mål för verksamheten.

2. Rutiner för dokumentation kring kränkande behandling.

Åtgärder:

- Elevhälsans specialpedagog och trygghetsteam ansvarar för att ta

dokumentera händelser av diskriminering och kränkande behandling i PMO under EHT. I den dagliga verksamheten ansvarar mentorerna för att

dokumentera och sammanställa inför EHT-träffarna.

Hur mäter vi?

- Dokumentation i PMO

Utvärdering 2016-06-23

Detta mål har utvärderats inom elevhälsan. De fall av kränkande handlingar vi haft under året har dokumenterats och vi har agerat efter våra rutiner i denna plans åtgärdande del.

(3)

3

3. Öka pedagogernas medvetenhet i normkritisk pedagogik.

Åtgärder:

- Utbildning av personal genom extern föreläsare och handledare inom normkritisk pedagogik.

- Återkommande arbetsområde under våra Arbetsplatsträffar.

- Definiera konkreta åtgärder för hur vår normkritiska pedagogik ska implementeras i den dagliga verksamheten.

- Bjuda in föräldrar till öppna pedagogiska forum samt till extern föreläsning.

Hur mäter vi detta?

- Genom att kritiskt granska våra pedagogiska dokument såsom arbetsplaner, pedagogiska planeringar, lektionsutformning och fritidsaktiviteter.

- Gemensam skriftlig utvärdering av årets normkritiska arbete.

Utvärdering 2016-06-23

Efter avslutad skriftlig utvärdering i personalgruppen så anser 17 av 18 svarande att vi nått målet. En svarande svarade ”vet ej” men upplevde arbetet som utvecklande och positivt.

Framgångsfaktorerna har kort sammanfattat varit att arbetet har inkluderat alla medarbetare oavsett roll, att upplägget har varit återkommande samt att det varit lustfyllt. En mer utförlig sammanfattning av utvärdering läses separat. Med dessa svar så ser vi att målet för Normkritisk pedagogik nåtts av samtliga pedagoger.

Utvärdering av årets plan

Utvärdering av årets mål sker på APT i juni 2017.

Under höstterminen 2016 kommer vi att göra en avstämning på APT i december. Då ska alla Arbetslag ha diskuterat hur vi arbetat för att nå målen och hur vi arbetat med åtgärderna.

(4)

4

Främjande del

”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det

främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)

Myrängsskolans lokala vision och ställningstagande Vision:

Visionen ”hela barnet hela dagen” gäller gemensamt för Myrängsskolan, både under skolverksamheten och fritidsverksamheten.

Myrängsskolan tar avstånd från diskriminering och kränkande behandling. Vi agerar vid alla tendenser till kränkningar och diskrimineringar. Vi utreder orsaker till diskriminering och kränkande behandling. Alla verksamheter ska genomsyras av ett arbete som främjar lika värde, förebygger och förhindrar kränkningar och

diskrimineringar.

Alla pedagoger på skolan har som mål att konsekvent arbeta mot ovanstående förhållanden och är uppmärksamma och diskuterar kontinuerligt med varandra om hur vi agerar och samtalar med eleverna.

I Pysslingen Sk olors centrala elevhälsa ingår en barn- och elevombudsman. Hennes uppgift är att se till att alla sk olor arbetar främjande och förebyggande med elevhälsa, särsk ilt stöd, trygghet och lik abehandling. Hon utgår alltid från barnens och elevernas rättigheter med tydligt fok us på deras bästa.

För oss är det vik tigt att tidigt fånga upp synpunk ter för att förhindra ohälsa – k ontak ta därför Barn- och elevombudsmannen om du som barn, elev eller förälder har synpunk ter. Hon k an ge dig information och barns och elevers rättigheter till stöd och hjälp inom området försk ola och

grundsk ola. Barn- och elevombudsmannen har, lik som annan personal inom för- och grundsk ola, tystnadsplik t och anmälningsplik t enligt socialtjänstlagen.

Kontakta barn- och elevombudsmannen Pysslingen Försk olor och Sk olor AB Kerstin Lundberg-Lax

Adolf Fredrik s Kyrk ogata 2 111 37 Stock holm

Telefon: 073-523 95 08

E-post: elevombud@pysslingen.se

(5)

5 Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och

trygghet

Med den demokratiska grund på vilken skolan vilar med våra olika styrdokument, ska Myrängsskolan skol- och fritidsverksamhet sträva efter att främja alla människors lika värde och trygghet med

utgångspunkt i de olika diskrimineringsgrunderna: kön,

könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Det främjande arbetet ska genomsyra hela Myrängsskolans verksamhet. De konkritiserade aktiviteterna för att främja detta arbete är:

Normkritisk pedagogik

Under året så kommer ett av Myrängsskolans fokusområden vara att

kompetensutveckla alla pedagoger i Normkritisk pedagogik. Genom att utbilda pedagogerna på Myrängsskolan i varje specifik diskrimineringsgrund och deras intersektionella komplexitet så leder det till att vi främjar alla elevers lika rättigheter och möjligheter. I uppstarten av den kompetensutvecklingen så kommer skolan ta in extern kompetens i form av föreläsare och handledare. Ansvarig för detta arbete på skolan är trygghetsteamet och elevhälsan.

FIRO

Vår modell för att arbeta med grupper och grupputveckling har sin grund i modellen FIRO. Den modellen är ett pedagogiskt verktyg för att förstå och arbeta med olika grupper. Den hjälper oss att ge eleverna de bästa förutsättningarna till trygghet och för att de ska känna trygghet och tillhörighet i de olika gruppkonstellationerna de befinner sig i på Myrängsskolan. Modellen hjälper oss att kartlägga gruppers styrkor, behov och gruppens individer.

Trygghetsperioden

Som en del i arbetet med FIRO så inleds varje läsår med något vi kallar för Trygghetsperioden. Arbetet under den perioden fokuserar på att alla elever ska känna sig trygga i den lilla gruppen (sin basgrupp). Under denna period så ligger extra fokus på gruppstärkande lekar och övningar samt för att sätta rutiner för läsåret.

Sociala Cirkeln

På Myrängsskolan så har vi ett pedagogiskt verktyg för att arbeta med skolans värdegrund som kallas för den Sociala cirkeln. Cirkeln är framtagen tillsammans med elever och består av tårtbitarna: Trygg, Bra kompis, Ansvar, Respekt och Må bra. Detta pedagogiska verktyg använder vi i samtal med elever i grupp och enskilt gällande alla människors lika värde. Verktyget hjälper både pedagoger och barn att

(6)

6 verbalt uttrycka skolans värdegrund som vilar på ett gemensamt språk gällande vårt värdegrundsarbete. Sociala Cirkeln används även vid konflikthantering och hjälper eleverna att sätta ord på sina känslor och ger en möjlighet till att tolka andras känslor och behov. Den Sociala Cirkeln finns strategiskt uppsatt i alla våra lokaler och på vår skolgård och ska alltid finnas nära till hands, vilket gör att hela

verksamheten genomsyras av en samsyn kring värdegrunden.

”Hela barnet hela dagen”

Myrängsskolans vision ”Hela barnet hela dagen” innebär att vi strävar efter att varje elev blir sedd för den hen är, lyssnad till för vad hen säger och att varje barn ges möjlighet till personlig utveckling utifrån sina egna förutsättningar och behov, under hela dagen. För att kunna aktualisera visionen så har skola och fritidshem en stark samverkan en gemensam verksamhet utgår från varje barns bästa.

Åldersintergrering

En viktig åtgärd för att främja arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att arbeta åldersintegrerat och bygga broar mellan elever över hela huset.

Åldersintegreringen sker på olika sätt. Vårt fritids är alltid åldersintegrerat från förskoleklass upp till år 3. I den dagliga verksamheten så är eleverna som i år 2-3 åldersintegrerade i sina basgrupper. Utöver detta så arbetar vi tematiskt där

eleverna, i vad vi kallar för verkstäder, träffar elever från hela skolan. Alla elever ges alltså en möjlighet att lära känna andra elever från hela huset både på fritids och under skoldagen.

(7)

7 Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om

missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell

läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms,

- om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra

- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot

Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.

(8)

8

Förebyggande del

”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)

Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2016-2017 utifrån resultatet av kartläggningarna

Genom kartläggning av vår verksamhet så ser vi att fall av

diskriminering och kränkande behandling sker vid tillfällen då eleverna lämnas ensamma utan pedagogisk vägledning. Vi hittar också brister i att ge barn stöd som är i behov av extra anpassningar socialt.

Kartläggningen visar att genom att erbjuda pedagogstyrda aktiviteter under rastverksamheten så minskar fall av diskriminering och kränkande behandling. Vår kartläggning tillsammans med tillagda

utvecklingsområden har lett fram till följande förebyggande åtgärder:

Personaltäthet

På Myrängsskolan tycker vi det är viktigt med personaltäthet för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Vi tror på att ge eleverna mycket frihet utan att de blir lämnade ensamma. Detta gör vi genom att ha en tydlig organisation där vi schematiskt alltid finns många på plats. Vi har även jourschema för våra raster där det på förhand är bestämt vem som är ute om någon pedagog är borta. Vi har arbetat fram en minimumgräns för antal pedagoger på fritids som är 7st.

Skolgården

Vi vill erbjuda eleverna en skolgård som inbjuder till lek, lärande samt aktiviteter som baseras på elevernas egna intressen. Genom att stimulera elevernas lust till lek och lärande så förebygger vi antalet fall av diskriminering och kränkningar.

Anpassningar för att förebygga sociala svårigheter

Elevhälsan ansvarar för att kartlägga och ta fram stödinsatser för de elever som är i behov av det. Dessa stödinsatser förebygger risken för att elever utsätter/utsätts för diskriminering och kränkande behandling. Alla pedagoger är väl insatta i de elever som har stödinsatser som gäller socialt samspel.

Elevpunkt på alla möten.

På våra pedagogiska möten så har vi infört en Elevpunkt där vi på ett strukturerat sätt pratar om elever som behöver uppmärksammas, kartläggas eller få

stödinsatser. Då denna punkt är återkommande på alla pedagogiska möten så får vi en samsyn kring våra elever, vilket är viktigt för att förebygga diskriminering och kränkande behandling.

(9)

9 Rastaktiviteter

Om vi lägger ihop elevernas sammanlagda rasttid under en vecka så blir det ungefär en hel dag. Genom att varje dag erbjuda eleverna pedagogstyrda aktiviteter som ett komplement till den fria leken, så ökar vi tryggheten hos barnen, minskar risken för utanförskap och förebygger diskriminering och kränkande behandling.

-

- Schemalagd tid för värdegrundsarbete i elevgrupp i skolan och på fritids.

- ”Elevcase” på alla fritidsmöten.

- Revidera skolans ”Sociala cirkel”

Så har barn/elever, personal och vårdnadshavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen

● Föräldramöten

● Pedagogiska forum

● Elevenkät

● Elevråd

(10)

10

Åtgärdande del

Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Upptäcka:

Varje pedagog på Myrängsskolan ska vara införstådd med den årliga planens definition av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Genom att därefter följa de främjande och förebyggande åtgärderna som bygger på vuxennärvaro, medvetenhet och pedagogisk vägledning så underlättas arbetet för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Utreda:

Utredning sker så fort kränkning, diskriminering eller trakasserier sker. Mentor är alltid inkopplad. Vid behov är även Trygghetsteamet inblandat.

Dokumentera:

Vi dokumenterar kränkning, diskriminering och trakasserier i vår

händelsepärm. Den som dokumenterar i händelsepärmen informerar även mentor om händelsen. Dokumentationen i händelsepärmen gås igenom på kommande EHT-möte.

(11)

11 Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av

andra barn/elever

Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen.

Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er:

1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.

2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till

huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.)

3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.

4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan.

5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis

- delade rasttider för olika elever/elevgrupper

- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg

Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan.

6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis

- tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet

- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)

Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat.

Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.

Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.

(12)

12 Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av

vuxen

1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag.

2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.

3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen.

4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR- avdelning kan behöva kopplas in.

References

Related documents

Pajkin (2017) påstår att de barn som kommer från hem där modern har en låg utbildningsnivå tenderar att ha försämrade förutsättningar till att lära sig nya

Lärarna upplever att skolans ekonomiska förutsättningar möjliggör och begränsar lärarnas arbete med elever i behov av stödinsatser, då de ekonomiska ramarna påverkar

Så ser det land ut, som fordom härskade över Europas bördigaste områden» (Albe- roni). Sverige hade efter Poltava förlorat större delen av Finland, Karelen,

Är det däremot en förändrad betydelse så behöver den inte vara helt fel, det är ju rimligen så att fria univer- sitet som till stor del fortfarande finan- sieras via

[r]

Den svenska skolan ska vara ”en skola för alla” vilket enligt Ahlberg kan tolkas som att alla lärare behöver ha specialpedagogiska kunskaper för att kunna hjälpa elever som

Vidare syftade studien till att lyfta fram relationen mellan två till synes motsatta rättigheter som eleverna har i dagens svenska skola: å ena sidan rätt till

Alla informanter har en likvärdig bild över att särskilt stöd är något mer än stöd inom ramen för ordinarie undervisning i form av exempelvis stödundervisning och något