SMÅSKRIFTER 9
KUNGL.GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN FÖR SVENSK FOLKKULTUR
Srnåskrifter 9
Atterboms boksamling 1804
Utgiven med inledning och kommentarer av
Mats Ryden
UPPSALA 2010
Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur
ISSN 2000-0251
ISBN 978-91-85352-82-1 Printed in Sweden 2010 Textgruppen i Uppsala AB
Innehåll
Förord . . . 7
Inledning . . . 9
Originalet i faksimil . . . 16
Transkription . . . 28
Kommentarer till enskilda boktitlar . . . 34
Källor och litteratur . . . 44
Förord
När arbetet med denna lilla skrift nu är avslutat vill jag först varmt tacka professor Hans Helander, som läst mitt manuskript med särskild hänsyn till de i Atterboms förteckning nämnda klassiska auktorema.
Mitt varma tack går också till docent Folke Freund för granskning av tyska titlar och till professor Lars-Göran Sundell för information om Pepliers' franska grammatik.
Ett särskilt tack till Släktföreningen Atterboms ordförande Torsten Atterbom för information om porträttet av den unge At- terbom.
Ett stort tack också till Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur och dess preses professor Lennart Elmevik som har antagit min utgåva för publicering i en av Akademiens skriftserier. Redaktören för dessa skriftserier, docent Maj Rein- hammar, har på ett omsorgsfullt sätt tagit hand om mitt manu- skript.
Min fru Monica har skickligt avlockat Internet väsentliga upplysningar.
Det är min förhoppning att denna utgåva skall tydliggöra den brådmogne gymnasisten Atterboms bokliga värld.
Uppsala i mars 2010 Mats Ryden
Inledning
Tre förteckningar över Atterboms boksamlingar, från 1804, 1817 och 1855, finns bevarade. Listan från 1817 gavs ut i Sam- laren 1941 av Ruben G:son Berg, den från 1855, efter Atter- boms död, som bokauktionskatalog i Uppsala.
Förteckningen från 1817, "Vilhelm Fr. Palmblads och Atter- boms Boksamling", upptar 1823 "volymer" (Berg). Enligt Berg upprättades listan "av de båda vännerna[ ... ] i oktober 1817 i Uppsala". Men eftersom Atterbom då var i Dresden, måste det slutgiltiga ansvaret för listan ha varit Palmblads. - Auktionska- talogen från 1855 omfattar 2 405 nummer, jämte bl.a. "Dispu- tationer från Helsingfors" och "Åminnelse- och Jordfästnings- tal".
I det lilla nötta manuskriptet (15 x 9 cm) från 1804 (Uppsala universitetsbibliotek X 241 A), som nu ges ut för första gången, förtecknas 96 numrerade titlar, alla utan årtal och publicerings- ort. Under In Octavo har numreringen i flera fall, från nr 24 och framåt, ändrats eller justerats. Av titlarna 1804 återfinns (bort- sett från möjliga, svåridentifierade utgåvor av klassiska aukto- rer) 4 i förteckningen 1817, 11 i auktionskatalogen 1855.
Listan från 1804, "som väl är det första bevarade minnes- märket av skaldens litterära sysselsättningar" (Santesson 1920 s. 4), har två beteckningar: "Catalog uppå Mitt Bibliotek" före texten och "Catalog uppå Min Bok-samling" efter texten.
Atterboms piktur är, med några undantag, lättläst och mot- svarar i stort sett Tykessons karakterisering av det som kan kallas Atterboms officiella handstil, "vars klarhet, läsbarhet och
-
0 Linköping i början på 1800-talet från Norrköpingstullen. Gymnasiehuset i fon- ,-,1,..,. ... Al,..., ... 1-: .... 1-,.... ... ,"' ... n-., J D ... 1\/rn-rt~ .... /Dr.t-r..• TT-n.-n.c,,:,,ln 11n;u,::,,-rcit,=.h:,h~hli..-.tPlr).mjukt utglättade elegans knappast kan överträffas" (Tykesson 1954 s. 43).
Efter texten noterar Atterbom: "D. 20 Jul. 1804 var antalet af böckerne -96. Hit till Hellestad medförde jag -67 ." I Hellestad var Atterboms morbror Per Kernell, som var född i Åsbo 1763, prost. Kernell hade varit konsistorienotarie i Linköping och spe- lade en stor roll för Per Daniel under dennes Linköpingsår (se bl.a. Berg 1922 och Tykesson 1954). Åren 1804 och 1805 var Atterbom i Hellestad tidvis informator för sin kusin Per Ulrik.
När boklistan gjordes upp var Atterbom fjorton år och på väg mot sitt sista år som gymnasist i Linköping, en stad som då hade knappt 3 000 invånare.
Den 25 september 1799 hade den nioårige gossen intagits i Linköpings lärdomsskolas fjärde klass. Två år senare övergick han till gymnasiet. År 1803 var antalet lärjungar på gymnasiet omkring 70. Bland kamraterna fanns Samuel Hedenvall (senare Hedborn) och kusinen Per Adolf Sonden. Som framgår av en skolkatalog från 1804 (Ekholm 1963 s. 127), var Atterboms klasskamrater då äldre, de flesta betydligt äldre än Atterbom.
Undervisningen omfattade på gymnasiet åtta timmar om da- gen. Av de 48 veckotimmarna upptog latinet 16 timmar, grekis- kan åtta. Musiken var väl tillgodosedd, med sex veckotimmar på gymnasiet och fyra i trivialskolan. Undervisning i gymnastik infördes 1805. Man läste efter 1724 års skolordning, för Linkö- pings gymnasium modifierad 1792 av biskop J. A. Lindblom som då var skolans "spiritus rector". Franska och tyska lästes, men inte engelska Gfr nedan). En pedagogisk standardtext, upp- tagen i Atterboms boksamling, var Fenelons Les aventures de Telemaque.
Atterbom var utan tvivel en duktig elev Gfr Ekholm 1963 s.
127), men hans skoltid var inte alltigenom lycklig. Den lärda skolatmosfären blandades med pennalism och kamratförtryck
(Ekholm), även om Per Daniel själv tycks ha förskonats från detta (Berg 1922). Linköping kallar Atterbom i ett brev från se- nare år "Fånighetens residens" (Tykesson 1955). Efter sex år i Linköpings trivialskola och gymnasium blev Uppsala hans räddning. Till universitetets rektor medförde Per Daniel följan- de vitsord, utfärdat av gymnasiets rektor (Ekholms. 88): "[H]an vore en yngling av vackert hopp, som visat mycket lyckliga snillegåvor, aktningsvärd flit, berömliga framsteg och ostraffli- ga seder."
De 96 titlarna i boklistan 1804 ger en god bild av såväl tidens läroböcker som folkläsning och av den brådmogne ynglingens beläsenhet och intellektuella nyfikenhet. De täcker ett vitt spek- trum med följande fördelning på ämnesområden: latinska och grekiska auktorer (19 titlar), språkvetenskap (19), biografi, his- toria och geografi (19), skönlitteratur (12), teologi (7), filosofi (4), naturvetenskap (4), matematik (2), litteraturhistoria (1), öv- rigt (9). Några av skrifterna var författade av lärare vid Linkö- pings gymnasium. För tidiga svenska läroböcker se Hammar- sköld 1817.
I historieundervisningen användes verk av bl.a. Johann Htib- ner och Samuel Pufendorf, i botanik och geografi böcker av Samuel Liljeblad och Daniel Djurberg. Inblickar i särskilt fysik, astronomi och kemi ger Abildgaards och Viborgs bok i natur- kunnighet, i svensk översättning 1802.
Htibner och Pufendorf hade Atterbom stiftat bekantskap med redan i barndomen (se nedan "Kommentarer till enskilda bok- titlar"). Kanske läste han dem på tyska, men översättningar till svenska fanns. Lärdomen var alltså en del av Per Daniels barna- år i Åsbo, genom fadern och morfadern, som hade studerat i Lund resp. Uppsala. Morfadern Per Kernell hade haft planer på att avlägga magistergraden men studierna avbröts (Sonden 1842).
12
I Linköping utökades Per Daniels lärdom genom, förutom skolgången, morbrodern Per Kernell (jfr ovan), konsistorie- notarie, prost och en gång "eloquenti::e docens" i Uppsala. Åren 1799-180 l var Per Daniel inackorderad hos morbrodern och hade då, liksom senare i Hellestad, tillgång till dennes bibliotek.
Förmodligen speglas denna lärda släkttradition i boksamlingen 1804, men konkreta uppgifter om bokgåvor eller boklån saknas.
Latinet var fundamentet i undervisningen. Inte mindre än åtta latinska grammatikor finns i förteckningen från 1804. Dock saknas Per Schenbergs Lexicon Latino-Svecanum (1747), den s.k. svinmagen, som länge var en i det närmaste obligatorisk hjälpreda vid latinstudiet, författad på uppdrag av ärkebiskopen Erik Benzelius d.y. Däremot är Schenbergs Lexicon tripartitum (1742) upptaget i Atterboms förteckning. Om latinets roll i den högre undervisningen i Sverige i äldre tider se Helander 2006, Lindroth 1975 s. 181 ff. och 1978 s. 572 ff. och Tengström
1973, särskilt s. 80 f.
De moderna språken representeras av tre arbeten: en tysk grammatik, en fransk grammatik (i två upplagor) och en tysk-svensk-latinsk ordbok. Engelskan är inte representerad.
Detta ämne infördes i de statliga skolorna, som frivilligt ämne, först 1807 (Bratt 1977), då ju Atterbom lämnat skolan. En titel på engelska, The Geographical Grammar, är dock, något över- raskande, med i Atterboms lista.
Tyska skulle ju bli något av Atterboms andra modersmål, men i boklistan 1804 är några av de tyska titlarna behäftade med formella fel, medan de latinska är i stort sett korrekta. Sexton timmars veckoundervisning i latin hade inte varit förgäves.
Engelsk skönlitteratur, särskilt Shakespeare, läste Atterbom i kamratkretsen i Uppsala. I dikten "Befrierskan" från 1825 prisar Atterbom Shakespeare som "skaldernes monark". Det kan också nämnas att det i Uppsala fanns ett "Läsesällskap",
som bl.a. tillhandahöll engelska tidningar (Wiberg 1958). En- ligt sin "Jumal öfv. m. Lektur" (Uppsala universitetsbibliotek X 241 A) läste Atterbom i oktober 1809 Othello och även
"arab[iska] f. Sjöbring". Per Sjöbring (1776-1842) var lärare i orientaliska språk vid Uppsala universitet, från 1830 som pro- fessor. Atterboms "N ationsexamen" den 22 april 1807 innefat- tar, överraskande nog, bl.a. engelska, enligt "Östgötha Nations Protocoll från förra hälften af år 1807" (se också Berg 1922 s. 48 ochjfr Bratt 1977 s. 62). Men det skulle dröja till 1859, se- dan det 1858 inrättats en professur vid Uppsala universitet (i Lund 1860) i "Nyeuropeisk lingvistik och modern litteratur", innan det blev möjligt att ta med moderna språk i svenska uni- versitetsexamina (Bratt 1984). Den första professuren i eng- elska i Sverige tillkom 1904 (Ryden 2001).
V ad beträffar de moderna språken upptar förteckningen från 1817 två engelska lexikon, ett fransk-svenskt lexikon, ett ita- liensk-tyskt lexikon och en rysk språklära. Auktionskatalogen från 1855 upptar sexton arbeten inom ämnesområdet moderna språk, varav fyra i spanska(!).
Förteckningen från 1817 upptar fyra engelska författare (Shakespeare, Ben Jonson, Ossian, Mary Wollstonecraft), den från 1855 nio (Shakespeare, Milton, Bums, Byron, Ossian, Scott, Shelley, Southey, Th. Moore).
Risberg (1892 s. 1) skriver att "Atterboms tidigaste bekant- skap med tysk litteratur förskrifver sig från hans gymnasietid i Linköping under vistelsen i hans morbroders, konsistorienota- rien Kernells, hus. Han lärde då känna Wieland och Biirger, af hvilka den senare särskildt tilltalade honom." Några spår av den tyska skönlitteratur som skulle spela en så stor roll i Atterboms liv finns dock inte i boksamlingen 1804. Detsamma gäller, med något undantag, den samtida svenska skönlitteraturen. Man kan här jämföra motsägande uppgifter i Biographiskt Lexicon 1835 14
s. 313. Däremot är den vid sekelskiftet 1800 och några decen- nier framöver populära rövarromanen ( och "riddarromanen") representerad i boksamlingen.
Samlingen innehåller också t.ex. litteratur som "Robinson den yngre", "Läsning i blandade ämnen" och "Sedolärande fab- ler". Här finns även ett sånghäfte (på tyska) och en "BarnaBok", kanske ett minne från skaldens tidiga barnaår i Pålsbo kommi- nisterboställe i Åsbo. Sina första dikter publicerade Atterbom 1806 i Linköpings Bladet.
Originalet i faksimil
16
18
,!B..,~~'fd?i~'IJU~
,M: ~ #/.
brt:,t,/64i~~?'!'d •.
,~~~
,.,l
20
..
."b~:~~ ..
""~.( ".! .
,,
22
IIJ ~ -,.
: . , ,j~t,4M'!/
. I.. •
'
""~
....fJUU}"""-t. .
'1
' fu,._ ' { ,
,ref.•
24
26
Transkription
1In Folio.
1. Heims Kringla, eller Sturlesons Nordiska konunga-Sagor, Peringschölds edition.
In Ouarto.
1. Historia Universalis sine initio et fine.
2. Lapponia, a Joanne Scheffero.
3. Oförgripeliga anmärkningar öfver Svenska Skaldekonsten, af And. Nicander.
4. Lexicon Upsaliense.
5. Stjernhjelms Poetiska Skrifter, vel ['eller'] Musre Suethi- zantes.
In Octavo.
1. Quinti Curtii Rufi de Rebus Gestis Alexandri Magni Libri X.
[Quintus Curtius Rufus Om Alexander den stores bragder, tio böcker.]
2. Hesiodi Ascrrei qure extant.
[Hesiodos från Askra, det som finns bevarat.]
3. Caji Plinii Caecilii Secundi Epistolae.
[Gajus Plinius Caecilius Secundus Brev.]
4. M. T. Ciceronis Orationes Selectre (i samma band Horatii Odre selectre[)l-
1 Rättelser eller förtydliganden har satts inom hakparentes.
28
[Marcus Tullius Ciceros valda tal. I samma band Horatius valda oden.]
do [ av densamme].
de Officiis 1. III [Tre böcker om plikterna].
de Amicitia [Om vänskapen].
de Senectute [Om ålderdomen].
Somnium Scipionis [Scipios dröm].
Epistolre [Brev].
Tusc. Qurest 1. V. [Tuskulanska samtal, fem böcker].
De finibus bon. et mal. 1. V [Om gränserna för det goda och det onda, fem böcker].
Academ. qurest. liber quartus [Fjärde boken av Akademiska frågor].
5. P. Velleji Paterculi qure extant Libri III.
[Publius (sic) Velleius Paterculus, det som finns bevarat, tre böcker.]
6. Cornelii Nepotis Vitre Excellentium Imperatorum.
[Cornelius Nepos Framstående härförares liv.]
7. Justini qure ex tant, Libri XLIV.
[Justinus, det som finns bevarat, 44 böcker.]
8. Caji Julii Cresaris Opera, una cum A. Hirtii Commentariis de Bellis Alex., Africi[s], et Hispaniensibus.
[Gajus Julius Caesars Verk, med Aulus Hirtius Kommenta- rer om krigen vid Alexandria, i Afrika och i Spanien.]
9. Plutarchus Ilcpt Ilaiörov ayroyT)cr, i.e. de Puerorum educa- tione [dvs. Om gossars uppfostran]; på Grekiska, Latin, Franska och Tyska.
10. Sophoclis Tragoedire VII (Vilseskrifvit) Hör till Duode- cerne.
[Sophocles, Sju tragedier ... ]
11. P. Terentii Opera, cum notis Minellii. - äfvenså.
[Publius Terentius Verk, med kommentar av Minellius.]
12. P. Virgilii Maronis Eclogae, Georgica et JEneis. - äfvenså.
[Publius Vergilius Maras Ekloger, Georgica och Aenei- den.]
13. Flavii Eutropii Breviarium Hist. Romanae.
[Flavius Eutropius Förkortad framställning av den romers- ka historien.]
14. D. Catonis Disticha.
[Dionysius Catos Distika.]
15. P. Ovidii Nasonis De Arte Amandi L. III.
[Publius Ovidius Nasos Om konsten att älska, tre böcker.]
do [ av densamme]
de Amore L. III [Om kärlek, tre böcker].
de Remed. Amoris 1. II [ Om botemedel mot kärlek, två böcker].
In Ibin Liber I [Mot !bis, en bok].
Epistolre Heroides XXI [21 brev från den heroiska tidsål- derns kvinnor].
Libri Tristium V [Tristia (Sorgsna dikter), fem böcker].
De Nuce Elegia [Elegi om nöten].
do [av densamme]
de medicamine faciei [Om smink].
Halieuticon [Fiske].
16. Libri Tristium öfversatte på Svenska.
[Böckerna i Tristia ... ]
17. Robin sond. Yngre, roman i 2. Tomer: i samma Band finnes utom mycket annat, Columbi Lefverne.
18. Röfvar-Anföraren Glorioso, 2. Tomer.
19. Den Svarta Riddaren, nouvelle från 8!kSeklet.
20. Sir Charles Grandison, roman af Richardsson.
21. Den Ensamme, eller Hjertats filosof.
22. Strödda Skaldestycken af C. Lybecker.
30
23. Der Thörichte Pritschmeister, Tysk Comoedie.2
24. Läsning i Blandade ämnen, Andra Årgången, NQ 9 et ['och'] 10.
25. Anekdoter och Historietter, 3ctie Häftet.
26. Die Tausend und eine Viertel-Stunde, aus d.[em] Ttirki- schen und Tattarischen tibersetzt.
27. Tidsfördrif för mina Barn.
28. Ausfuehrliche Lebens-Beschreibung des Carl[s]. XII, kö- niges in Schweden.
29. Ryska kejsarinnan Elisabeths Lefveme.
30. Sju Namnkunnige Mäns Lefvernes-Beskrifningar.
31. Einleitung zu der Historie der vornehmsten Reiche und Staaten, so [die] jitziger Lietziger] Zeit in Europa sich befinden.
32. Inledning till Svenska Historien, af Puffendorff.
33. Genväg till de förnämsta Europeiska Staters Historia.
34. Inledning till Svenska Historien och Statskunskapen.
35. Inledning till Politiska Historien, af Hr Htibner.
36. Sedolärande Fabler, 211\'.Tomer.
3 7. Utkast till en Svensk Flora, af Prof. Liljeblad.
38. Geografie för Ungdom, af Hr Djurberg.
39. kort Anvisning till k.[onungariket] Portugalls Geografie, Hist.[oria] och Statss.[kick].
40. k.[onungariket] Spaniens Historia, Geogr.[afie] och Statsk.[unskap] af Ziervogel.
41. The Geographical Grammar, innehållande 16 Chartor.
42. Inledning till Allmän Naturkunnighet, af Abildgaard och Viborg.
43. Klöfvergräset, eller den Stora Röda Väplingen.
2 Härefter är numreringen genomgående ändrad, eftersom (det ursprungliga) nummer 24 strukits: "Carolina, eller den vackra Arrendatorskan, (förlorad)".
44. Novum Lumen Chymicum, af Joh. Glauber.
45. Deutsch, Lateinisch und Schwedisches Wörterbuch, af C.
Drehnert.
46. Lexicon Grreco-Latinum auct. Georgio Pasore.
47. Lexicon Tripartitum, opera et impensis P.S.
48. Liber Memorialis Latino-Svecanus a H. Sjögren.
49. Anvisning till Latinska Prosodien.
50. Aurea Clavis Grrecre Lingure, a Joh. Rhenio.
51. Les A vantures de Telemaque, par M. Fenelon.
52. Stridsbergs Tyska Grammatica.
53. Syntaxis Latina, af M. Wallenberg.
54. Grammaire Francoise et Suedoise, par Peplier.
55. Grammatica Grreca Joh: Gezelii.
56. Grammatica Latina för Begynnare, af Streling.
57. Grammatica Latina Cellarii.
58. Grammatica Latina af M. Fröling.
59. Grammatica Latina af Tiderus.
60. Grammatica Latina, cui nomen deest auctoris.
61. Grammaticre Latinre rudimenta, seu Donatus, ab Arv:
Olai.
62. Genväg till Syntaxis Latina af Värner.
63. Colloquia Latina Joh. Langii.
64. Belöning för otidig svartsjuka.
65. Moralen eller Sedoläran, af Busser.
66. Der Daphnis aus Cimbrien Galathee.
67. Biblen eller den så kallade Heliga Skrift.
68. Critica Sacra Aug. Pfeifferi.
69. Specimen Logicae Reformatae, af Hr Fröling.
70. BamaBok.
71. Lärobok i Christendomen, af Hr Koppe.
72. Sacri Sacerdotii defensio contra Lutherum.
73. kemalter und neuer Lieder, so [die] in der [dem] königl.
32
Preussischen und Chur Brandenburgischen landenge- bräuchlich sind.
74. Calloander och Leonilda, Roman öfversatt från Italienskan.
75. Juliette Grenville, eller Menniskohjertats Historia.
76. Euclidis Elementa, öfversatte på Svenska, af Mårten Strö- mer.
77. Euclidis Elementorum Lib. XV. breviter demonstrati, ope- ra Is. Barrow, Cantabrigiensis.
78. Nyare Uplaga af Pepliers Grammaire.
In Duodecimo.
1. Lettres de Ninon de L'enclos, au Marquis de Sevigne.
2. Sonnerats Resa till N. Guinea, utg. af Hr. Sam. Ödman.
3. Vollständig[e] Historie des Dreyssigjährigen krieg[es].
4. Geographie oder Weltbeschreibung von d[em] Hr[n] Hi.ib- ner.
5. Georgii Pasoris Manuale Grrec[o] Latinum.
6. Minnes Bok öfver Sveriges Regenter, af Hr Gabr. Arehn.
7. Der Psalter der [des] königl. Profeten Davids.
8. De Bello Belgico.
9. Omnium Gentium Mores, Leges et Rites.
In Sedecimo.
1. Novum Testamentum, editio Leusdenii et Bezre.
2. Novum Testamentum, editio Reichenbergii.
Kommentarer till enskilda bok- titlar
In Folio
1. Jfr Atterbom i "Minnesrunor": "Vid hennes [min moders]
söm låg Andlig Dufvoröst I Vid hennes fötter på en pall Heims- kringla." Johan Peringskiölds utgåva (1697), med latinsk och svensk översättning.
In Ouarto
1. Enligt Linköpings gymnasiums historia (1927 s. 119) skulle under Atterboms skoltid "Historiarum och philosophire prac- ticre lector [ ... ]föreläsa Hiibners Historiam universalem". Vil- ket arbete av Hiibner som här åsyftas är dock oklart. Jfr nedan.
2. Johannes Schefferus (1621-79), skytteansk professor i Upp- sala. Lapponia utkom 1673.
3. Stockholm 1737. Anders Nicander (1707-81), tulltjänsteman i Västervik. Titulärprofessor. Försökte åstadkomma en svensk metrik efter antika mönster.
4. J. A. Lindblom (m.fl.), Lexicon Latino-Svecanum I-Il (Upsa- la 1790). Lindblomskytteanskprofessori Uppsala 1781, biskop i Linköping 1786, ärkebiskop 1805.
5. Stockholm 1668.
34
In Octavo
5. Förnamnet är osäkert, anges ibland som Gajus, ibland som Marcus.
11. Förmodligen P. Terentii Commredice sex, quibus acedunt notce marginales Joh. Minellii (utgåvor bl.a. 1676, 1692, 1700, 1702, 1719).
17. Se Klingberg 1964 s. 181,201,366.
18-19. Se Santesson 1920 s. 4 och Tykesson 1942 s. 10, 124 f.
20. Samuel Richardson (1689-1761), tryckare och författare i London. Sir Charles Grandison publicerad 1753-54, till svens- ka 1779-1800.
21. Upsala 1795. C. G. af Bjerken (1767-1804), kyrkoherde i Stora Dala. Se Santesson 1920 s. 4.
22. Stockholm 1796. Carl Lybecker (1768-95), friherre. Se Santesson 1920 s. 5. En samling sensuella dikter, för vilka föl- jande rader kan tjäna som motto: "Bacchus: kärleken och dig / Vill jag städse dyrka."
23. C. F. Hunold (1681-1721), Der Thörichte Pritschmeister, Oder: Schwermende Poete, In einer lustigen Comredie (1704), en litterär satir. Hunold var verksam vid operan i Hamburg och vid universitetet i Halle som lärare i poesi och retorik. 3
24. Stockholm 1798. Innehåller bl.a. "Ode til Fru Lenngren af Gust. Fr. Gyllenborg; upläst i Svenska Academiens allmänna Sammankomst d. 20 december 1797".
25. Isak Lundegren, Linköping 1801.
3 För identifieången av denna titel och information om dess författare tackar jag professor Gernot Mtiller, Uppsala.
26. Gueullette, T. S. Tausend und eine Viertelstunde. Tatari- sche Erzählungen von neuem aus dem Franz. iibersetzt. Leipzig 1790. Franskt original 1715.
27. Se Klingberg 1964 s. 258 f., 290.
28. Samuel Faber, Der ausfiihrlichen Lebens-Beschreibung Carls des XII. Königs in Schweden. Dritter Theil. Frankfurt und Leipzig 1704.
29. [J. B. Busser], Den namnkunniga ryska käjsarinnan Elisa- beths historia. Upsala 1771. Elisabet ( 1709--62), rysk kejsarinna 17 41-62. Dotter till Peter den store och Katarina I.
30. Kan möjligen hänföra sig till bibliografiska arbeten av Georg Gezelius (1735-89).
31. Frankfurt am Main 1680. Samuel Pufendorf (1632-94).
Översatt till svenska av Peter Brask 1680. Jfr nedan.
32. Samuel Pufendorfs Innledning till Swänska Historien [ ... ] uttålkad af Petro Brask, Lincopia - Gotho, Stockholm 1688.
Samuel Pufendorf (1632-94), tysk-svensk historiker, filosof, rättslärd. Professor i Lund 1667-88. Se Lindroth (Stormaktsti- den), 1975 s. 341. Jfr Atterbom i Minnen från Tyskland och Ita- liens. 83: "Pufendorf min barndomsvän: det var den första his- toriska författare, som föll i den fyraårige gossens händer." Se också Thomander 1879 s. 5.
33. Upsala och Stockholm 1741 och senare. H. J. Voltemat (1723--65). Se Hammarsköld 1817 s. 154.
34. Jfr Samuel Pufendorf, Inledning til Swenska Statens Histo- rie. Med wederbörlige tilökningar, bewis och anmerkningar för- sedd af Jacob Wilde. Stockholm 1738. Jfr Malmström 1899 s. 41 ff.
35. Stockholm 1721. Johann Htibner ( 1668-1731 ), rektor i 36
Hamburg. Läroboksförfattare i geografi och historia, inkl. bib- lisk historia. Jfr In Duodecimo 4.
36. Allehanda sedolärande fabler[ ... ] samlade och förswenska- de. Vol. 1-2. Västerås 1767.
37. Samuel Liljeblad (1761-1815), professor i Uppsala 1802- 15. Hans svenska flora utkom i tre upplagor, 1792, 1798 och 1816. Se Eriksson 1969 s. 265 och Lindroth 1981 s. 51. Lilje- blads Svenska Ört-Slagen ( 1791) rekommenderades som läro- bok men är inte upptagen i Atterboms boksamling. Man kan no- tera att i fordringarna i botanik ingick bl.a. "[e]n empirisk kän- nedom om ortens växter med små botaniska skiljemärken"
(Linköpings gymnasiums historia 1927 s. 124). I detta samman- hang kan nämnas att "på biskop Lindbloms uppmaning utarbe- tade [lektor] Hornstedt en lärobok, Flora Lincopensis, som fick ett berömmande vitsord av professor Thunberg men som aldrig kom att tryckas" (ibid. s. 128).
38. Stockholm 1789 (andra uppl. 1793, tredje uppl. 1800). Da- niel Djurberg ( 17 44-1834 ), geograf och kartograf. Rektor vid Klara skola i Stockholm. "[D]en gustavianska tidens främste geograf[ ... ]. Hans läroböcker i geografi behärskade skolunder- visningen vid 1800-talets början" (Lindroth 1981 s. 41).
39--40. Evald Ziervogel (1728 65), numismatiker och förf. av läroböcker i historia, som bl.a. behandlar Portugal och Spanien.
Titulärprofessor.
41. Patrick Gordon, Geography anatomiz'd: or, The Geo- graphical Grammar. With 15 folded maps. London 1699 och senare.
42. Stockholm 1802. ("Till Swenska Ungdomens tjenst öfwer- satt af Olof Linden".) Peter Christian Abildgaard ( 1740-1801 ), dansk veterinär. Erik Viborg (1759-1822), dansk veterinär och
botanist. "Naturkunnigheten utrotar hos oss en förskräckande öfwertro och skadliga fördomar; då den gifwer oss upplysning om naturhändelsernas orsaker och kropparnes werkning på hwarandra" (s. 3).
43. Olof Swartz (1760-1818), "Om klöfvergräset eller den stora röda Wäplingen" (Linköping 1796). Se Lyttkens 1904-15 s. 1869. "Den stora röda Wäplingen" = rödklöver, Trifolium pratense.
44. Amsterdam 1664. Johann Glauber (1604-68), en av sin tids främsta kemister.
45. Stockholm I Upsala 1775. Jfr Hammarsköld 1817 s. 29 och Noreen 1903 s. 210. Johann Carl Dähnert (1719-85), professor i Greifswald.
46. Olika upplagor. Första uppl. 1621. Georg Pasor (1570- 1637). Jfr In Duodecimo 5.
47. Norcopire et Lincopire 1742; opera et impensis P.S. = på till- skyndan av P[ er] S [ chenberg] och bekostad av honom. Per Schenberg (1701-72), lektor i Linköping och prost i Landeryd.
Se Lindblom 1790 (ovan In Quarto 4). Lindblom 1790 innehål- ler också "Latinska och Svenska LEXIKA, Utgifna i Sverige och af Svenske Författare" (med kommentarer).
48. Stockholm 1771 och senare. Håkan Sjögren (1727-1815), lektor och domprost i Växjö.
49. Westerås 1759, 1775, 1803. Johan Schedvin (1727-87). Se Hammarsköld 1817 s. 124.
50. Leipzig 1625 och senare. Johann Rhenius (1574-1639), skolman, universitetslärare. "[Er] legte sich starck auf die Sprachen" (Jöcher 17 51 ).
51. Fenelon, Frans;ois de Salignac de la Motte ( 1651-1715), Les 38
aventures de Telemaque, fils d'Ulysse (1699), översatt till svenska 1721-23. Mycket använd skolbok. "Berättelserna om Telemaques äventyr var en standardtext i nyspråklig undervis- ning under lång tid och i många länder" (Bratt 1977 s. 109 f.).
Se också Klingberg 1964 s. 5 och 191.
52. Carl Stridsbergs Lärobok i Tyska Språket. Femte och för- bättrade Uplagan. Stockholm 1800. Första delen: Tysk Gram- matica, Andra delen: Tysk Chrestomatie. Stridsberg (1755- 1819) gav också ut en Fransysk grammaire (1793). Se Bratt 1977 s. 68.
53. Lincopire 1796. Marcus Wallenberg (1744-99), lektor i Lin- köping och kyrkoherde i Slaka.
54. Robert Des Pepliers. Se Leonardsson 1978. Pepliers' Gram- maire royalefranroise et allemande (1689) "blev en enastående framgång" (Leonardsson s. 81). Boken "blev 1700-talets domi- nerande grammatika även i Sverige" (Leonardsson s. 86). Sex svenska upplagor utkom mellan 17 42 och 1811.
55. Upsalire 1647 och senare (16 upplagor). Johannes Gezelius d.ä. (1615-90), professor i Dorpat, biskop. Jfr Lindroth 1975 s. 48,181,213.
56. Wexiö 1761. Många senare upplagor fram till 1850. Johan Streling (1693-1773), rektor och lektor i Växjö, kyrkoherde och prost. Titulärprofessor. Strelings grammatik (bearbetad av Hå- kan Sjögren) var den första latinska grammatiken på svenska.
57. Christoph Cellarius (1638-1707). Professor i romersk välta- lighet i Halle. Hans Erleichterte lateinische Grammatica tryck- tes i Merseburg 1693. Även översatt till svenska, t.ex. 1761.
58. Försök at lätt och grundeligen lära en pilt Grammatica La- tina. Linköping 1777. Magnus Fröling (1727-97), lektor i Lin- köping, kyrkoherde och prost i Landeryd. Titulärprofessor.
59. Upsalire 1626. A. J. Tiderus (c. 1590-1657). Jfr Jesper Swedberg (Wetterberg 1941 s. 450): "Plågade icke then af- wundzsjuke och envise Smålendningen Tiderus oss i vngdomen obarmherteliga, ja tyranskeliga?"
60. cui nomen deest auctoris = för vilken författamamn saknas.
61. Arvidus Ola(v)i (1609-63), kollega i Linköping och kyrko- herde i Gryt och Drothem. Jfr Donatus seu Grammaticre Latinre rudimenta, in usum Scholre Lincopensis [ ... ] distincte con- scripta ab Arvido Olai. Lincopire 1655 och senare.
62. Genväg, hvarefter latinska språket med mindre möda af ungdomen vid scholoma läras kan. Carlscrona u.å. Matthias Werner (1712-79), dansk.
63. Arosire (Västerås) 1801 (många tidigare uppl.). Joachim Lange (1670-1744), teolog (pietist) och pedagog. Professor i Halle.
64. Belöning för Otidig Swartsjuka; En Nådig Spegel För Gam- la Män, som gifta sig med unga fruntimmer (Stockholm 1795).
Se Kassman Krishnaswamy 2007.
65. Linköping 1774. Johan Benedict Busser (1729-99), lektor i Linköping och kyrkoherde i Skeda. Bussers mest bekanta arbete är Utkast till beskrifning om Upsala (1769-73).
66. Hamburg 1642. Sångcykel av Johann von Rist (1607-67), tonsatt av Johann Schop (c. 1590-1667). Rist är särskilt känd som psalmdiktare. Schop var Hamburgs mest betydande musi- ker och kompositör under första hälften av 1600-talet.
68. Lipsire (Leipzig) 1688. August Pfeiffer (1640-98), teolog, superintendent i Li.ibeck.
69. Lincopire 1770. Jfr 58 ovan.
70. Fyra böcker med titeln "Barnabok" tillgängliga 1804. Se 40
Klingberg 1964. Den mest kända, den s.k. Kronprinsens barna- bok, utkom 1795 i en andra upplaga. Möjligen läst i Atterboms barndomshem.
71. Översättning från tyskan 1792 och 1799 (Norrköping/Lin- köping). Johann Benjamin Koppe (1750-91).
72. Köln 1525. John Fisher (1459-1535), engelsk katolsk teo- log, biskop av Rochester, kardinal. Avrättad 1535. Helgonför- klarad 1935. Utgav stridsskrifter mot Luther.
73. Kern alter und neuer lieder, so in denen königl. preus- sischen und chur-brandenb. landen gebräuchlich sind. Königs- berg 1774 (första uppl. 1731; flera senare uppl.). Preussisk sångbok. Library of Congress Catalog (Georg Friedrich Rogall, 1701-33).4
74. Marini, G. A., Den Tappre och O-öfwerwinnerlige Prins Calloander, samt den Under-sköna och Hjelte-modiga Prinses- san Leonilda. Af italienskan öfwersatt. Stockholm 1769. Över- satt av C. G. Roman.
75. Henry Brooke, Juliet Grenville: or, the history ofthe human heart. London 1774. Mennisko-hjertats, eller Juliette Grenvilles historia. Öfversättning, Götheborg 177 6-77, andra uppl. N ykö- ping 1797.
76. Upsala 1744 och senare. Mårten Strömer (1707-70), profes- sor i astronomi i Uppsala. Hans bearbetning av Euklides utkom i många upplagor.
77. Isaac Barrow (1630--77), professor i Cambridge.
78. Se 54 ovan.
4 För identifieringen och lokaliseringen av denna titel tackar jag chefen för Upp- sala universitets biblioteks handskriftsavdelning, förste bibliotekarie Anders Ed- ling.
In Duodecimo
1. Ninon (Anne) de Lenclos (1615-1705), hetär. Upplaga av breven till Charles, marquis de Sevigne (1648-1713) från bl.a.
1802.
2. Sammandrag av herr Sonnerats Resa till Nya Guinea, gjord åren 1771 och 1772. Med Företal och Tilläggningar Utgifvet af Samuel Ödmann. Upsala 1786. Pierre Sonnerat (1745-1814), fransk naturforskare och forskningsresande. Hans Voyage
a
la Nouvelle-Guinee publicerades 1776.3. Som rikshistoriograf skrev Samuel Pufendorf (jfr ovan) ett stort arbete om 30-åriga kriget (1686). Jfr Malmström 1899 s. 25 ff.
4. Jfr Htibners Vollständige Geographie, t.ex. sjätte uppl. Ham- burg 1748. Jfr Atterbom i "Minnesrunor": "Hur trång den gröna gårdstomt, der dock fordom / Jag ägde rum för alla Htibners ri- ken!" Se också Thomander 1879 s. 5.
5. Jfr In octavo 46. Många upplagor, bl.a. en från 1766. Boken var en mycket använd hjälpreda vid studiet av Nya testamentet på grekiska och latin.
6. Linköping 1803 [utan författarangivelse]. Gabriel Arehn (1771-1835), lektor i Linköping och kyrkoherde i Landeryd.
Titulärprofessor.
8. Andra boken av De bello Gallico, som behandlar Cresars krig mot belgierna. Jfr Fridh 1963.
9. Mores, leges et ritus omnium gentium per I. Boemum collecti.
Ex Nicol. Damasceni historia excerpta (' Alla folks seder, lagar och sedvänjor, samlade av I. Boemus. Utdrag ur Nicolaus Da- mascenus historia'). Genevre 1604 eller 1610.
42
In Sedecimo
1. Johannes Leusden (1624-99), holländsk orientalist och bibel- forskare, professor i Utrecht. Theodor Beza (1519-1605), refor- mert teolog, professor i grekiska i Lausanne och Geneve.
2. Möjligen avses Adam Rechenberg (1642-1721).
Källor och litteratur
Atterboms boksamling 1804 (Uppsala universitetsbibliotek X 241 A).
Atterboms boksamling 1817 (se nedan under Berg 1941).
Atterboms boksamling 1855 (Förteckning öfver den del af Framlidne Professorn och Riddaren m.m. P. D. A. ATTERBOMS efterlemna- de Boksamling, som kommer att försäljas på Kongl. Akademiens Bok-Auctionskammare i Upsala den 17:e Novemb. 1855 och föl- jande auctionsdagar på vanlig tid e.m.). Upsala 1855.
Atterbom, P. D. A.: "Jumal öfv. m. Lektur", 1809 (Uppsala universi- tetsbibliotek X 241 A).
Atterbom, P. D. A.: "Minnesrunor". Samlade Dikter. Upsala 1837-38.
Atterbom, P. D. A.: Minnen från Tyskland och Italien. Utgivna av Svenska Akademien. Under redaktion av Bengt Lewan och med in- ledning av Horace Engdahl 1-11. Stockholm 2002.
Axberger, Gunnar, 1936: Den unge Atterbom. Uppsala.
Berg, Ruben G:son, 1922: "Från Atterboms ungdomsår". Samlaren.
Ny följd. Årgång 3.
Berg, Ruben G:son, 1941: "Vilhelm Fr. Palmblads och Atterboms Boksamling". Samlaren. Ny följd. Årgång 22.
Biographiskt Lexicon öfver namnkunnige svenska män. Upsala-Öre- bro 1835-57.
Bratt, Ingar, 1977: Engelskundervisningens framväxt i Sverige. Tiden före 1850. Stockholm.
Bratt, Ingar, 1984: Engelskundervisningens villkor i Sverige 1850- 1905. Stockholm/Uppsala.
Ekholm, Ragnar, 1963: Serta lincopensis. Strödda anteckningar till Linköpings läroverks äldre historia. Linköping.
Eriksson, Gunnar, 1969: Botanikens historia i Sverige intill år 1800.
Stockholm.
44
Fridh, Åke (utg.), 1963: Gaius lulius Ca:sar, Kriget i Gallien 1-11.
Stockholm.
Grip, Elias, 1916: P. D. A. Atterbom. Uppsala.
Gustafsson, Barbro, 1990: "Atterboms första steg på lärdoms banan".
Länstidningen Östergötland 19 januari 1990.
Hammarsköld, Lorenzo, 1817: Förtekning på De i Sverige, från äldre, till närvarande Tider, utkomna Schole- och Undervisnings-Böcker.
Stockholm.
Helander, Hans, 2006: "Svensk latinlitteratur under 1600-talet". Mi- chaelisgillet 100 år 1905-2005. En jubileumsskrift redigerad av Monica Hedlund. Uppsala/Stockholm.
Jöcher, Christian Gottlieb, 17 51: Allgemeines Gelehrten-Lexicon.
Dritter Theil. Leipzig.
Kassman Krishnaswamy, Rosemarie, 2007: "'Äro wi då Jordens styf- barn?' Kvinnoideal i småtryck under andra hälften av 1700-talet".
C-uppsats i historia. Södertörns högskola.
Klingberg, Göte, 1964: Svensk barn- och ungdomslitteratur 1591- 1839. Stockholm.
Leonardsson, Sigurd, 1978: Den franska grammatikens historia Sverige I. Lund.
Lindroth, Sten, 1975-81: Svensklärdomshistoria. Stockholm.
Linköpings gymnasiums historia 1627-1927. Linköping 1927.
Linköpings stifts herdaminne I. Linköping 1919.
Lyttkens, August, 1904-15: Svenska växtnamn. Stockholm.
Malmström, Oscar, 1899: Samuel Pufendorf och hans arbeten i Sveri- ges historia. Lund.
The National Union Catalog. Pre-1956 lmprints. Mansell 1968-.
Nordisk Familjebok. Ny, reviderad och rikt illustrerad upplaga. Stock- holm 1904-26.
Noreen, Adolf, 1903: Vårt språk I. Lund.
Risberg, Bernhard, 1892: Tyska förebilder till dikter af Atterbom. Lit- teraturhistorisk studie. Upsala.
Ryden, Mats, 1999: Tal vid invigningen av Atterbomhuset i Åsbo den 7 augusti 1999 (otryckt).
Ryden, Mats, 2001: "Axel Erdmann och studiet av de moderna språken i Uppsala vid förra sekelskiftet". Kungl. Humanistiska Veten- skaps-Samfundet i Uppsala. Årsbok 2000. Uppsala.
Santesson, Carl, 1920: Atterboms ungdomsdiktning. Stockholm.
Sonden, P. A., 1842: Minne af Per Kemell, contracts-prost och kyrko- herde i Åsbo. Efter författarens död utgifvet. Linköping.
Tengström, Ernin, 1973: Latinet i Sverige. Lund.
Thomander, Johan Henrik, 1879: Tal och öfversättningar af Joh. Henr.
Thomander. Lund.
Tigerström, Harald, 1999: Atterbom och Hedbom. Två östgötar i livs- lång vänskap. Klockrike.
Tykesson, Elisabeth, 1942: Rövarromanen och dess hjälte i 1800- talets svenska folkläsning. Lund.
Tykesson, Elisabeth, 1954: Atterbom. En levnadsteckning. Stockholm.
Tykesson, Elisabeth, 1955: Minne av Per Daniel Amadeus Atterbom 19/1 1790-21/7 1855. Till högtidsdagen i Åsbo 19 3/7 55. Skriftse- rie utgiven genom Åsbo Hembygds- och Fomrninnesförening I.
Linköping.
Vetterlund, Fredrik, 1895: "Atterbom före Upsalatiden (1790-1805)".
Svensk tidskrift 6.
Växjö stifts herdaminne I. Växjö 1921.
W etterberg, Gunnar, 1941: Jesper Swedbergs lefwemes beskrifning ut- given av Gunnar Wetterberg. Lund.
Wiberg, Albert, 1958: Uppsala läsesällskap under dess första utveck- lingsskede 1797-1824. Årsböcker i svensk undervisningshistoria 95/96. Stockholm.
46
