Metallbestämning Gräskultur
Landskrona 2009
Emilie Jönsson &
Victoria Andersson Miljöförvaltningen
261 80 Landskrona Rapport 2010:2
Sammanfattning
Som ett mått på nedfallet av metaller har halterna av bly, kadmium, krom, koppar, zink och nickel analyserats i gräsodlingar. Gräsodlingar placerades ut på sju olika platser i Landskrona. Under tiden maj till september 2009 har gräset har klippts ner var 14:e dag och lämnats för analys.
Nedfallet av krom och nickel är i förhållande till övriga provplatser högst vid Hydro, för bly och kadmuim är halterna i förhållande till övriga provplaster högst vid Reningsver- ket.
Jämfört med 2008 har medelvärdena för alla metaller i gräs minskat, förutom för kop- par.
Medelvärdena för bly och kadmium under 2009 är de lägsta sedan mätningarna började 1988. Om man jämför reslutaten av mätningarna av bly från 1988 till 1990 och hur det ser ut under de senaste mätåren förutom 2009, så är halterna i samma nivå eller
t.o.m.något högre under de senaste åren. Att värdena i stort ligger på samma nivå 2005- 2008 som för tjugo år sedan tyder på att de utsläppsbegränsande åtgärder som industrin dittills hade vidtagit inte varit tillräckliga för att ge ett minskat blynedfall. Den kraftigt sänkta blyhalten 2009 kan dock utgöra ett trendbrott. Om sänkningen är tillfällig eller bestående får kommande mätningar utvisa.
Bakgrund
Miljöförvaltningen har sedan 1988 haft odlingar av gräs på ca 7 olika provplatser i Landskrona. Anledningen till att man en gång startade med gräsodlingar var att man vil- le undersöka miljöpåverkan av utsläpp från Bergsöe och ScanDust hade. Man utförde redan mätningar av bly i grönkål samt mätningar av metaller i fallande stoft och ansåg att man behövde komplettera med mätningar av metaller i gräs och i mossa. Undersök- ningen av metallförekommst i gräs ansåg man vara en förhållandevis billig och enkel mätning, med givande resultat.
Metod
I mars- april börjar odlingen av gräs, italienskt rajgräs, i s.k. självvattnande krukor. Grä- set dras upp i växthus och krukorna sätts ut i slutet av maj eller i början på juni. Gräs- krukorna placeras i ställningar på 1,5 meters höjd ovan mark. Gräset klipps ner var 14:e dag. Detta sker så att samma höjd på gräset erhålls efter varje klippning. Växtnäring till- sätts var 14:e dag och gräset vattnas vid behov med destillerat vatten. Efter klippningen tvättas och torkas gräset. Tvättning sker två gånger med kranvatten och en gång med destillerat vatten. Torkningen sker i ugn i ca. 55 C° i 12-20 timmar. Gräsproverna är analyserade av Växtekologiska avd. Ekologihuset på Lunds universitet med avseende bly, kadmium, krom, koppar, nickel och zink. Enheten är µg/g (mikrogram metall/gram gräs) eller samma förhållande mg/kg (milligram metall/kilogram gräs).
Provpunkterna är Hydro, Reningsverket, Örja Kyrkby, Elverket, Syngenta, Kyrkogården och Gränsgatan (se karta). Resultaten av 2009 års undersökning vad gäller blyhalt vid provplats Hydro respektive Reningsverket återges i diagram 4. Sammanställning av mät- ningarna 1988-2009 finns i diagram 2-10.
På grund av skadegörselse av provplats Hydro den första skördveckan, blev där endast 7 provtagningstillfällen frånsett de andra provplatserna som provtogs 8 gånger.
Resultat
Nedfallet av metaller är störst närmast utsläppskällorna och där nedfallet blir som störst styrs till stor del av vindriktningens fördelning under mätperioden. Den förhäskade vindriktningen för Landskrona var ca 45% nordvästlig till sydvästlig och ca 20% ostlig, under perioden den 1 juni 2009 till den 31 augusti 2009.
Fördelningen av metaller i förhållande till de olika provplatserna åskådliggörs i diagram 1. (endast baserat på 2009-års mätningar). Fördelningen skiljer sig inte så mycket för odlingarna under 2008 och 2007.
Nedfallet av krom och nickel är i förhållande till övriga provplatser högst vid Hydro, för bly och kadmuim är halterna i förhållande till övriga provplster högst vid Reningsverket.
Fördelning av metaller
0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60
Kyrkogården Syngenta Örja kyrkby Gränsgatan Reningsverket Elverket Hydro
Zn Cr Cu Ni Pb Cd
Diagram 1. Visar andelen metaller på varje provplats (summan för plats/summan totalt).
Bly
Huvudsakliga utsläppskällor: Boliden Bergsöe, ScanDust samt långväga transporter.
Medelvärdet för samtliga mätplatser i Landskrona 2009 är 4,8µg/g jämfört med 26,2 µg/g 2008 och 23,8 µg/g 2007. Medelvärdet för bly 2009 var var högst vid Reningsver- ket.
Medelvärde blyhalt
0 20 40 60 80 100 120 140 160
1988 1989
1990 1991
1992 1993
1994 1995
1996 1997
1998 1999
2000 2001
2002 2003
2004 2005
2006 2007
2008 2009
mikrogram/gram
Medelvärde blyhalt
Diagram 2. Visar medelvärdet av bly, från 1988 till 2009
Medelvärde blyhalt i förhållande till medelvärde kadmiumhalt
0 20 40 60 80 100 120 140 160
1988 1989
1990 1991
1992 1993
1994 1995
1996 1997
1998 1999
2000 2001
2002 2003
2004 2005
2006 2007
2008 2009
mikrogram bly/gram gräs
0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45 0,5
mikrogram Cd/gram gräs
Blyhalt Kadmiumhalt
Diagram 3. Visar hur medelvärdet för bly respektive kadmium följs åt.
Blyhalt vid Hydro och Reningsverket 2009
0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0
2009-06-10 2009-06-17
2009-06-24 2009-07-01
2009-07-08 2009-07-15
2009-07-22 2009-07-29
2009-08-05 2009-08-12
2009-08-19 2009-08-26
µg/g
Blyhalt Reningsverket Blyhalt Hydro
Diagram 4. Visar blyhaltens fördelning över mätperioden 2009 för Hydro respektive Reningsverket.
Kadmium
Huvudsakliga utsläppskällor: Långväga transporter, förbränning, ScanDust samt Boli- den Bergsöe. Medelvärdet för samtliga mätplatser i Landskrona 2009 är 0,01 µg/g jäm- fört med 0,03 µg/g 2008 och 0,07 µg/g 2007. Halten kadmium påvisas 2009 vid Re- ningsverket, Elverket och Hydro.
Medelvärde kadmiumhalt
0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45 0,5
1988 1989
1990 1991
1992 1993
1994 1995
1996 1997
1998 1999
2000 2001
2002 2003
2004 2005
2006 2007
2008 2009
mikrogram/gram
Medelvärde kadmiumhalt
Diagram 5. Visar medelvärdet av kadmium, från 1988 till 2009
v
Medelvärde kadmiumhalt i förhållande till medelvärde zinkhalt
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
1988 1990
1992 1994
1996 1998
2000 2002
2004 2006
2008 Mätår
mikrogram zink/gram gräs
0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45 0,5
mikrogram kadmium/gram gräs
Zink Kadmium
Diagram 6. Visar hur medelvärdet för kadmium respektive zink följs åt.
Koppar
Huvudsaklig lokal utsläppskälla: ScanDust. Medelvärdet för Landskrona 2009 är 13,9 µg/g jämfört med 12,7 µg/g 2008 och 8,1 µg/g 2007.
Medelvärde kopparhalt
0 10 20 30 40 50 60
1988 1989
1990 1991
1992 1993
1994 1995
1996 1997
1998 1999
2000 2001
2002 2003
2004 2005
2006 2007
2008 2009
mikrogram/gram
Medelvärde kopparhalt
Diagram 7. Visar medelvärdet av koppar, från 1988 till 2009
Zink
Huvudsaklig utsläppskälla: ScanDust och Bergsöe. Medelvärdet 2009 är 45,8µg/g jäm- fört med 50,1 µg/g 2008 och 39,2 µg/g 2007.
Medelvärde zinkhalt
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
1988 1989
1990 1991
1992 1993
1994 1995
1996 1997
1998 1999
2000 2001
2002 2003
2004 2005
2006 2007
2008 2009
mikrogram/gram
Medelvärde zinkhalt
Diagram 8. Visar medelvärdet av zink, från 1988 till 2009
Krom
Huvudsaklig utsläppskälla: ScanDust. Medelvärdet för Landskrona 2009 är 1,3 µg/g jämfört med 2,6 µg/g 2008 och 2,0 µg/g 2007.
Medelvärde kromhalt
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4
1988 1989
1990 1991
1992 1993
1994 1995
1996 1997
1998 1999
2000 2001
2002 2003
2004 2005
2006 2007
2008 2009
mikrogram/gram
Medelvärde kromhalt
Diagram 9. Visar medelvärdet av krom, från 1988 till 2009
Nickel
Huvudsakliga utsläppskällor: ScanDust och långväga transporter. Medelvärdet 2009 är 0,8 µg/g jämfört med 1,1 µg/g 2008 och 1,2 µg/g 2007.
Medelvärde nickelhalt
0 0,5 1 1,5 2 2,5
1988 1989
1990 1991
1992 1993
1994 1995
1996 1997
1998 1999
2000 2001
2002 2003
2004 2005
2006 2007
2008 2009
mikrogram/gram
Medelvärde nickelhalt
Diagram 10. Visar medelvärdet av nickel, från 1988 till 2009
Slutsats/ diskussion Bly
Medelvärdet för 2009 låg avsevärt lägre än de senaste åren. Mätvärdet för 2009 låg på 4,8µg/g TS vilket är det lägsta sedan mätningen börjande 1988.
Om man jämför reslutaten av mätningarna av bly från 1988 till 1990 och hur det ser ut från 2005 till 2008, så är halterna något högre under slutet av 2000-talets första decenni- um. Från 1988 till 1990 låg medelvärdet på 22-27 µg/g TS och från 2005 till 2008 låg det på 23-32 µg/g TS. Under åren 1993 till 1999 låg medelvärdet på omkring 6 -11 µg/TS. Att värdena under 2005 till 2008 i stort legat på samma nivå som för tjugo år sedan tyder på att de utsläppsbegränsande åtgärder som industrin dittills vidtagit inte hade varit tillräckliga för att ge ett minskat blynedfall. Den kraftigt sänkta blyhalten 2009 kan dock utgöra ett trendbrott. Om sänkningen är tillfällig eller bestående får kommande mätningar utvisa.
Diagram 4 visar hur blyhalten under 2009 vid reningsverket kraftigt har ökat sedan mit- ten på augusti tills mätperiodens slut i slutet av augusti. En anledning kan vara att Berg- söe haft något mer blyutsläpp vid uppstart av anläggningen efter sommaruppehållet.
Kadmium
Kadmium har sedan 1998 till 2009 följt kurvan för bly. Värdet för 2009 är 0,01 µg/g TS och är därmed det lägsta värdet som hittills uppmätts. Diagram 6 visar hur medelvärdet för kadmium respektive zink följs åt från 1992 till 2007. En anledning kan vara att bly- batterier innehåller en viss mängd zink. Eftersom kadmium förekommer som förorening i zink, även om det är mycket låga halter, så följs metallerna åt.
Koppar
Medelvärdet för koppar har under de två senaste åren stigit. Mätvärdet för 2007 låg på 6 µg/g TS vilket är det lägsta sedan det första mätåret 1988.
Zink
Medelvärdet för zink har varierat mycket sedan mätningarna började 1988. Det senaste mätvärdet visar att det har minskat sedan mätningen 2008.
Krom
Medelvädret för krom har från 1988 till 2009 legat på mellan 0,7 till 3,4 µg/g TS. Me- delvärdet för 2009 är 1,3 µg/g TS, dvs en minskning sedan 2008.
Nickel
Medelvärdet för nickel har från 1988 till 2009 legat på mellan 0,7 till 2,3 µg/g TS. Me- delvärdet för 2009 är 0,8 µg/g TS, dvs en minskning sedan 2008. Årets medelvärde är det lägsta värdet sedan 1997.
Jämfört med 2008 har halterna av metaller i gräs minskat för alla metaller utom för kop- par. Se diagram 2-10. När metallerna härstammar från samma utsläppskälla är sannolik- heten stor att höjningar och sänkningar på de olika platserna följs åt. I diagram 3 och 6 åskådliggörs detta.
Bilaga 1
Karta över provtagningsställena
