Framtidens industri
En strategi om grön och digital omställning
för ökad konkurrenskraft
Den svenska industrin har en stor betydelse för Sverige, såväl vad gäller arbetstillfällen som export och bidrag till att bygga det svens- ka välfärdssamhället. I samband med finanskrisen 2009 fanns ingen sammanhållen idé om hur industrin kunde utvecklas. Indu- strin ansågs förlegad och i stället var det tjänsteföretag som skulle prioriteras.
Nu har ett nytt fokus satts på svensk industri och dess betydelse för Sverige. Under 2016 lanserade regeringen strategin Smart indu- stri – en nyindustrialiseringsstra- tegi för Sverige för att samla ihop insatser och dra nytta av det föns- ter som öppnats för en nyindu- strialisering i Sverige. Insatser har varit uppskattade och gett goda resultat vad gäller digitalisering, utveckling av hållbar produktion och skapande av innovativa mil- jöer för att stärka den industriella produktionen av varor och tjäns- ter i Sverige.
Coronapandemin har också orsa- kat stora effekter på industrin och globala värdekedjor. Det svens- ka systemet för korttidsarbete har varit avgörande för industrins återhämtning efter coronapande- min. Samtidigt har den gröna och digitala omställningen accelererats och stora kliv har tagits. På kort tid har stora industriinvestering-
ar i Sverige annonserats – nyindu- strialiseringen i Sverige tar stora steg och klimatomställningen är en av regeringens prioriteringar.
Med den allt snabbare utveckling- en finns det också stora behov av att uppdatera strategin Smart in- dustri och därför har regeringen beslutat Framtidens industri – en strategi om grön och digital om- ställning för ökad konkurrens- kraft. Strategin pekar ut riktning- en för svensk industripolitik och nämner ett antal insatser som är nödvändiga för att fortsätta stärka svensk industri. Sverige ska fort- sätta vara en ledande industrina- tion där industrin är en avgörande del i klimatomställningen.
Sverige är ett av världens mest innovativa länder. Vi ligger i framkant för industrins omställ- ning och nämns ofta som ett fö- redöme i internationella samman- hang – inte minst tack vare vår unika förmåga att samverka. Det kan handla om samverkan mellan parter, näringsliv, akademi, civil- samhälle och det offentliga. Men i ett litet exportberoende land måste vi samla våra resurser. Det är nödvändigt att se det ömsesi- diga beroendet som finns mellan start-upföretag, små och medel- stora företag och globala storfö- retag samt mellan industri och tjänsteföretag. Det är så vi kan ta ytterligare kliv för att stärka vår
konkurrenskraft och vara ledande i den gröna och digitala omställ- ningen.
Genom Framtidens industri till- sammans med regeringens insat- ser som Industriklivet, gröna kre- ditgarantier, Fossilfritt Sverige, deltagande i gemensamma euro- peiska projekt, strategi och hand- lingsplan för cirkulär ekonomi och samverkansprogram skapar vi förutsättningar för att industrin ska bli en nyckel i den gröna och digitala omställningen. Att fort- sätta utvecklingen ökar industrins och Sveriges konkurrenskraft, skapar fler jobb med bra villkor i hela landet och bidrar till vår ge- mensamma välfärd.
Karl-Petter Thorwaldsson Näringsminister
Förord
Innehåll
1. En grön och digital omställning leder till konkurrenskraft 6 2. Regeringens arbete för att stärka svensk industri 8
2.1 Smart industri 8
2.2 Exempel på ytterligare insatser för att stärka
svensk industri 9
2.3 Utvecklingen i Sverige 10
3. En föränderlig omvärld kräver ständig omställning 11
4. Vägen framåt 14
4.1 Förändringsvilja och nya lösningar 15
4.2 Driva på den gröna och digitala globala omställningen 17 4.3 Omställningsförmåga, kunskap och företagsfrämjande 18
4.4 Säkerhet och resiliens 19
5. Det fortsatta arbetet 22
1. En grön och digital omställning leder till konkurrenskraft
Sverige ska fortsätta vara en stark industrination.
Industrin, där tjänster är en naturlig del, och tjäns- tesektorn ska fortsätta vara en motor i ekonomin och driva på den gröna och digitala omställning- en (se nedan för förklaring av termerna). Reger- ingens tidigare beslutade strategi Smart industri (N2016/00496) har haft som syfte att stärka före- tagens omställningsförmåga och konkurrenskraft.
Denna strategi har som syfte att öka takten i detta arbete ytterligare för att industrin ska förbli kon- kurrenskraftig, bidra till nya gröna jobb och en grön och digital omställning. Visionen för framti- dens industri är att Sverige ska vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster.
Sverige ligger redan långt framme i klimatomställ- ningen tack vare stora gröna investeringar och en tydlig politisk riktning. Regeringen prioriterar nu att främja en allt snabbare klimatomställning vilket möjliggör fler privata investeringar som bidrar till minskade utsläpp, ökad export och nya arbetstillfäl- len.
Sverige har många innovativa och konkurrenskrafti- ga företag som bidrar till jobb och export och är ett av världens främsta innovationsländer och en fram- stående kunskapsnation. Därmed har svensk indu- stri goda förutsättningar att fortsätta vara drivan- de i klimatomställningen och omställningen till en cirkulär ekonomi samt bidra till ett hållbart samhäl- le. Kombinationen av, och kopplingen mellan, grön omställning och digitalisering skapar konkurrens-
kraft samt lägger grunden för morgondagens jobb, produktion och välfärd. Sverige ska bli världens för- sta fossilfria välfärdsland.
Omställningen ställer dock höga krav på såväl före- tag som individer. Forskning och innovation är där- till avgörande för att skapa nya lösningar och klara denna omställning. Cybersäkerhet är en central del av den digitala omställningen i syfte att göra säker- het till en konkurrensfördel och främja innovation samt undvika framtida säkerhetsproblem.
Arbetet med omställning är en ständigt pågående process. Sverige har gång på gång klarat av att för- nya och ställa om produktionen i takt med föränd- ringar. En grön, digital och säker omställning ska ses som synonymt med, och en självklar del av, in- dustriutvecklingen.
Företagsklimatet ska fortsatt främja uppstart av nya och innovativa företag i industrisektorn, samt förmå företagen att öka och ställa om sin produk- tion och att anställa fler, lokalt och regionalt. Ökad import av insatsvaror och tjänster och export av lösningar är viktigt för industrins omställning. Det är viktigt att kunna delta i globala värdekedjor med flera gröna, säkra och smarta varor och tjänster. En öppen ekonomi, med tillgång till kompetens, kun- skap och externa aktörer, är också centralt för före- tagens innovationsförmåga.
Fossilfritt stål från Hybrit. Med HYBRIT-tekniken ersätts koksko- let, som traditionellt behövs för malmbaserad stålframställning, med fossilfri el och vätgas.
Foto: Hybrit/Vattenfall
Digital omställning innebär både utveckling och användning av möjliggörande digitala tekniker (till exempel 5G, sakernas internet, automation, artificiell intelligens, smarta kontrakt, blockkedja, moln-lösningar) och digital transformation (använd- ningen av digitala tekniker för att till exempel föränd- ra affärsmodeller, ge nya intäkter och möjligheter till värdeskapande).
Den gröna omställningen av samhället syftar utöver att minska klimatpåverkan även till att bromsa utarmningen av den biologiska mångfalden. Genom nya konsumtionsmönster, innovation och företagan- de, baserat på cirkulära materialflöden och affärs- modeller, kan resurser användas effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätta primära material.
2.1 Smart industri
Regeringens strategi Smart indu- stri har bidragit till att lyfta indu- strin och satt fokus på omställ- ning. Smart industri har bland annat bidragit till förnyelse och stärkt omställningsförmåga i små och medelstora industriföretag genom fokus på digitalisering, kompetensförsörjning och hållbar produktion.
Smart industri inkluderade över 80 insatser inom de fyra fokusom- rådena Industri 4.0, Hållbar pro- duktion, Kunskapslyft industrin och Testbädd Sverige. Exempel på insatser är Digitaliseringslyf- tet, Tillverkning i Sverige, Stra- tegisk kompetensförsörjning i in- dustriföretag, Robotlyftet, Smart industri i regionerna, insatser för stärkt investeringsfrämjande, Jobbsprånget, flera av de viktiga satsningarna inom Kunskapslyf- tet samt kartläggning av innova- tionskritiska metaller och mineral av vikt för utveckling av nya tek- nologier och ett ökat råvarubehov (som fick följduppdrag, se nästa avsnitt). Bland insatsernas resultat kan följande lyftas fram:
• Digitaliseringslyftet har lett till att 1 100 företag har ökat sina kunskaper om digitalisering, varav 350 har tagit nästa steg i sitt digitaliseringsarbete med hjälp av en digitaliseringscoach.
• Robotlyftet har nått över 1 700 företag och 450 förutsättnings- studier har gjorts. Robotlyftet har bidragit till att Sverige fort- sätter vara ett av världens ro- bottätaste länder.
• Insatser för ett stärkt investe- ringsfrämjande har bidragit till tolv stora industriella investe- ringar, primärt utanför stor- stadsområdena, med fokus på omställning till moderna, kli- matneutrala fabriker. Detta innebär att totalt 1 300 jobb har skapats eller stannat i landet.
• Samlad statistik för miljötill- ståndsprövning: Regeringen har gett Naturvårdsverket, läns- styrelserna och Domstolsver- ket i uppdrag att ta fram och sammanställa en samlad statis- tik för miljötillståndsprövning- en i Sverige (Ju2018/05332,
2. Regeringens arbete för att stärka svensk industri
N2018/05852, M2018/02949).
Statistiken för 2020 redovisades i maj 2021 och innehåller bland annat uppgifter om handlägg- ningstiderna för olika typer av ärenden liksom antalet överkla- gade ärenden. Statistiken ska ge ett underlag till grund för en effektiv miljöprövning.
• Stödet vid korttidsarbete: Di- rektiven för utredningen om ett konkurrenskraftigare sys- tem vid statligt stöd för kort- tidsarbete, som i december 2017 presenterades i handlings- plan 2, beslutades i februa- ri 2018 och ett delbetänkande (SOU 2018:66) med förslag till nya regler lämnades i augus- ti samma år. Den 7 april 2020 trädde regler om ett nytt sys- tem för stöd vid korttidsarbe- te i kraft (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr.
2019/20:199). Systemet, som är öppet och permanent, är ett komplement till det tidigare systemet och bygger till stora delar på de förslag som läm- nades i SOU 2018:66. Stöd en- ligt det nya systemet kan under
vissa förutsättningar lämnas under en begränsad tid till ar- betsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga eko- nomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete. Under covid-19-pandemin tillämpa- des systemet med statligt stöd vid korttidsarbete (KTA) för- sta gången. Syftet med KTA är att stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten, vilket ger företagen förbättrad om- ställningsförmåga och en möj- lighet att behålla kompetens.
En kommitté ska nu se över KTA (dir. 2021:79). Syftet är att dra lärdomar om hur stödet har fungerat under pandemin och undersöka hur regelverket kan förbättras inför framtiden.
2.2 Exempel på ytterligare insatser för att stärka svensk industri
Regeringen har, utöver strategin Smart industri, beslutat om flera strategier och handlingsplaner samt andra insatser som syftar till att göra svensk industri mer kon- kurrenskraftig och underlätta den gröna och digitala omställningen.
Till exempel i den forsknings- och innovationspolitiska propositio- nen (prop. 2020/21:60) beskrivs närmare satsningar för att hante- ra de stora samhällsutmaningar- na. Dessa är bland annat i) stärkt samverkan mellan såväl stora som små och medelstora företag, lärosäten, forskningsinstitut och offentlig sektor i hela landet, ii) utvecklad innovationsinfrastruk- tur, inklusive test- och demonstra- tionsverksamhet och iii) forskning för att möta samhällsutmaningar som klimat och miljö, hälsa och välfärd, cyber- och informations- säkerhet samt digitaliseringens konsekvenser. Sammantaget ska- par dessa insatser förutsättning-
En hållbar tillgång till innova- tionskritiska metaller och mine- ral är av stor betydelse för klima- tomställningen och den framtida industriella konkurrenskraften och innovationskapaciteten. Bätt- re hänsyn kan tas både till ett pro- jekts lokala miljöpåverkan och dess samhällsnytta. Regeringen har tillsatt en utredning för att se över prövningsprocesser och re- gelverk i syfte att säkerställa detta (N 2021:01).
Som en del i arbetet med att effek- tivisera miljöprövningen har re- geringen tillsatt en utredning för att se över det nuvarande systemet för tillståndsprövning enligt mil- jöbalken (M 2020:06). Utredning- en fokuserar särskilt på åtgärder som kan underlätta investeringar som bidrar till klimatomställning- en eller innebär minskad miljöpå- verkan, exempelvis modernise- ring av en produktionsprocess för minskad energiförbrukning eller minskade utsläpp. Vidare har re- geringen gett länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främ- ja en effektiv samrådsprocess en- ligt miljöbalken och därigenom påskynda näringslivets klimatom- ställning (N2021/02286). Flera andra åtgärder har också vidtagits som förväntas ha effekt på hand- läggningstiderna.
För att utbilda för framtidens ar- betsmarknad initierade regering- en redan 2014 Kunskapslyftet, en omfattande utbyggnad av utbild- ningsplatser inom komvux, yr- keshögskolan, folkhögskolan och högskolan. År 2022 tillförs medel motsvarande 160 000 utbildnings- platser varav drygt 42 000 inom högskolan. Inom den högre ut- bildningen har regeringen bland annat tillfört riktade medel för livslångt lärande och utbildning- ar på avancerad nivå. Dessa sats- ningar ger industrins anställda ar för omställning och hållbar ut-
veckling i linje med Agenda 2030.
Industriklivet är en av de sats- ningar som tidigt angav riktning- en för Sveriges klimatomställning och stödjer projekt som syftar till att minska utsläppen av växthus- gaser från industrins processer eller att uppnå permanenta nega- tiva växthusgasutsläpp. Projekt som har fått stöd uppskattas ha en sammanlagd potential på lång sikt att reducera de processrela- terade växthusgasutsläppen med cirka 9 miljoner ton. Industrikli- vet ger också stöd till projekt som kan förväntas bidra med negativa utsläpp.
För att stärka förutsättningarna för både investeringar i Sverige och ökad export och import, och därigenom driva på den globa- la omställningen, har regeringen lanserat en ny export- och inves- teringsstrategi (UD2019/19211).
Arbetet sker genom bland annat handelsförhandlingar, en mer för- djupad inre marknad, regionalt exportfrämjande, utvecklat Team Sweden-samarbete, förbättrat in- vesteringsfrämjande och intensi- fierande av arbetet med att vinna stora strategiska affärer.
Sverige har starka aktörer i hela värdekedjan för hållbar batteri- produktion och bidrar till batteri- produktion i Europa. Sverige har etablerat europeiska samarbeten, genom bland annat deltagande i två viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI): upp- byggnad av elektromobilitetslab- bet SEEL och projektet EuBa- tIn. Regeringen har gett Statens energimyndighet, Naturvårdsver- ket och Sveriges geologiska un- dersökning i uppdrag att etable- ra en myndighetssamverkan för Sveriges delar av en hållbar eu- ropeisk värdekedja för batterier (I2020/02025).
ökade möjligheter att vidareutbil- da sig och stärker företagens om- ställningsförmåga.
Regeringen har beslutat om ett historiskt omställningspaket för långsiktigt förbättrad flexibilitet, omställningsförmåga och trygg- het på arbetsmarknaden. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Center- partiet och är i enlighet med den principöverenskommelse som ar- betsmarknadens parter på den privata arbetsmarknaden gjort en begäran om till regeringen. Avsik- ten har från parternas sida varit att ta ett helhetsgrepp om fakto- rer som i kombination kan skapa flexibilitet, omställningsförmå- ga och trygghet på arbetsmarkna- den. I paketet ingår en ny offent- lig omställningsorganisation som ska erbjuda omställningstjänster för arbetstagare som inte omfat-
tas av kollektivavtal. Arbetsgivare som finansierar omställnings- och kompetensstöd genom en regist- rerad omställningsorganisation ska också kunna få ersättning för detta. Vidare ingår ett nytt offent- ligt omställningsstudiestöd för att stärka möjligheten till studier och kompetensutveckling under hela arbetslivet. Detta gör det enkla- re för personer med arbetslivser- farenhet att vidareutbilda sig med hjälp av ett studiestöd som med bidrag och lån för de allra fles- ta kommer att motsvara minst 80 procent av personens lön. Därtill föreslås förändringar i arbetsrät- ten för ökad flexibilitet och bättre förutsebarhet.
2.3 Utvecklingen i Sverige
Det sker stora industriinvestering- ar runt om i hela Sverige kopp-
Automation och robotisering skapar konkurrenskraft och framtidssäkrade produktionssystem.
Foto: ABB
lade till fossilfri produktion och elektrifiering till gagn för klima- tomställningen men utveckling- en i Norrbotten och Västerbotten har hittills varit unik. Enligt be- räkningar från företagen kan upp emot 20 000 industrijobb komma att skapas netto i Norrbotten och Västerbotten med investeringar över 1 000 miljarder kronor.
Produktivitet: tillverkningsindu- strins produktivitet har under de senaste fem åren åter växt, efter svag utveckling efter finanskri- sen. Produktivitets-tillväxten har under 2010 –2019 varit högre än EU-genomsnittet.
Forskning och utveckling (FoU):
FoU-intensiteten har ökat under den senaste femårsperioden. Sve- rige är på första plats på EU:s ran- kinglista ”European Innovation Scoreboard” och ligger på tredje plats i OECD med fyra procent av företagens förädlingsvärde som FoU-utgifter.
Miljöskyddsinvesteringar: Indu- strins miljöskyddsinvestering- ar uppgick 2019 till 7,4 miljarder kronor (år 2009 la industrin ca 3,1 miljarder på miljöskyddsinves- teringar, det är alltså mer än en dubblering på tio år). Här ingår åtgärder som syftar till att före- bygga, reducera eller eliminera föroreningar eller annan negativ påverkan av miljön.
Automation/robotdensitet: Sve- rige fortsätter vara ett av de mer automatiserade länderna i värl- den. Robotdensiteten ökar stadigt och Sverige är femma i världen med 274 industriella robotar per 10 000 anställda i tillverkningsin- dustrin.
3. En föränderlig omvärld kräver ständig omställning
Den utveckling mot grön omställning och digitali- sering som identifierades i Smart industri är fortfa- rande relevant och än mer angelägen. Utvecklingen på de gröna och digitala områdena går allt snabbare.
Allt fler ser i dag den positiva kopplingen mellan grön omställning och konkurrenskraft. Industrin är aktiv och vill vara med och bidra till en digital och hållbar utveckling. Detta är en stor förändring jäm- fört med när Smart industri lanserades och beror inte minst på skärpta klimatmål (se nedan), systemet för handel med utsläppsrätter samt etablering av Fossilfritt Sverige (ett nationellt initiativ för att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland).
Förändringsvilja beror även på önskan att ta sig an samhällsutmaningar, ökade kundkrav och kundför- väntningar, strävan efter att effektivisera och för- bruka mindre resurser, samt behovet av att vara att- raktiv som arbetsgivare och av att ställa om för att klara sig i konkurrensen och att kunna ingå i smarta produktionskedjor.
Digitalisering och elektrifiering av industrin kan bidra till att minska avtrycket på klimatet. I strate- gin för cirkulär ekonomi (M2020/01133) konstate- ras att genom teknikutveckling och innovation för cirkulära lösningar kan viktiga steg tas för stärkt konkurrenskraft. Den gröna och digitala utveck- lingen leder till accelererad tjänstefiering, dvs. före- tagen köper in, producerar och säljer alltfler tjäns- ter. Samtidigt pågår en förflyttning till allt mer sofistikerade tjänsteerbjudanden.
Strategin Framtidens industri identifierar fyra över- gripande trender i den globala utvecklingen som på- verkar industrin.
För det första har EU-kommissionen under det se- naste året lanserat flera större initiativ, med grön och digital omställning som centrala fokusområden.
Två för denna strategi centrala initiativ är EU:s nya industristrategi (inklusive en uppdatering)1, vilken syftar till att stärka europeisk industri och påskynda omställningen, och den gröna given2.
Det pågår en tydlig politisk omdirigering i Sverige och i EU mot en mer aktiv klimat- och miljöagen- da. Parisavtalet trädde i kraft 2016. EU är starkt på- drivande och med den gröna given tas ett helhets- grepp inom miljö och klimatområdet som driver på utvecklingen ytterligare. I Sverige antog riks- dagen 2017 det klimatpolitiska ramverket (prop.
2016/17:146). EU har nyligen antagit nya klimatmål om klimatneutralitet till 2050 och minst 55 procent utsläppsminskningar till 2030 jämfört med 1990.
Även globalt har flera länder annonserat skärpta kli- matmål.
Andra exempel på initiativ på EU-nivå är hand- lingsplanen för cirkulär ekonomi, återhämtningspla- nen, ett nytt lagstiftningspaket för att nå de skärp-
1 En ny industristrategi för EU (COM[2020] 102 final), liksom Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning (COM[2021] 350 final).
2 Den europeiska gröna given (COM[2019]640 final)
ta klimatmålen (Fit for 55), och ett digitalt paket.3 Under de närmaste åren kommer åtgärder inom dessa initiativ att beslutas.
Denna strategis fokus på grön och digital omställ- ning harmoniserar väl med EU:s policyinriktning, såsom beskriven ovan. Denna koppling ökar möj- ligheten till att ömsesidigt förstärka utvecklingen i Sverige och i EU. Det är viktigt med en länk mellan den svenska och den europeiska industristrategin.
Sverige har en diversifierad och grön industribas och har mycket att vinna på att vara mer involve- rad i, och påverka, prioriterade EU-processerna.
Utvecklingen i världen, inte minst hårdnande in- ternationell konkurrens, ökad protektionism och ge- opolitiska motsättningar, visar ett behov av en ökad samstämmighet mellan industripolitiken, den inre marknaden och handelspolitiken.
3 En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa (COM[2020]98 final), EU vid ett vägskäl – bygga upp och bygga nytt för nästa generation (COM[2020]456 final), 55 %-paketet (”Fit for 55”): nå EU:s klimatmål 2030 för klimatneutralitet (COM[2021]550 final), Att forma EU:s digitala framtid (COM[2020]67)
För det andra blir världen allt mer komplex och sammanlänkad. Behovet av gemensamma insatser ökar då inget företag eller land kan klara sig självt.
Kraven i Agenda 2030 om att hantera tre dimensio- ner av hållbar utveckling samtidigt ökar också kom- plexiteten inom politikutvecklingen. Att klara av att lösa gemensamma utmaningar kräver att allt fler agerar tillsammans. Det leder till mer långtgående samarbeten såväl mellan olika sektorer som mellan det privata och det offentliga. Sådana samarbeten motiveras även av hur brådskande vissa av utma- ningarna, såsom klimatförändringarna, är.
Komplexiteten leder även till ökat ömsesidigt be- roende mellan industrin, tjänsteföretagen, små och medelstora företag samt start-upföretag. Industrin arbetar allt mer inom så kallade industriella ekosys- tem och i kluster. Dessa kompletterar värdekedjor- na. Industriella ekosystem skapar grogrund för nya idéer och tankar som kan leda till nya lösningar.
Lösningar som utvecklas i en sektor, eller inom ett industriellt ekosystem, har ofta tvärsektoriella funk- tioner och dess spridning kan innebära nytta i andra sektorer. Industrin behöver tillgång till hela det ekosystem det verkar i, inklusive relevanta kunder,
Epiroc har idag en serie maskiner utvecklade för fjärrstyrning.
Dessa maskiner används främst i gruvor där arbetsförhållande- na kan vara svåra och farliga för människor.
Foto: Simon Paulin/Imagebank.sweden.se
lokala leverantörer och partners, för att vara kon- kurrenskraftigt och fortsätta investera i forskning och produktion i Sverige. Basindustrin och tillverk- ningsindustrin fortsätter att utvecklas i samspel och denna industriella bredd skapar goda möjligheter att möta komplexa samhällsutmaningar och hållbar produktion.
För det tredje bromsas globaliseringen in av flera pågående geopolitiska motsättningar. Det pågår en snabb teknisk utveckling och de omfattande inves- teringar som nu görs inom digital teknik och till- lämpningar kommer att påverka den framtida makt- balansen mellan stater. Frågor kring standarder, certifiering och normer kommer sannolikt få tydli- gare geopolitiska dimensioner. Utvecklingen kring 5G är ett tydligt exempel. Under de senaste åren har även starka beroenden till ett fåtal komponentleve- rantörer blottats, vilket ställt många företag inför svåra situationer och val.
För det fjärde kommer covid-19-pandemin och dess efterdyningar att påverka industrin och tjänstesek- torn under många år framöver. För industrin ge- nerellt innebar krisen en samtidig dämpning av ut- budet av insatsvaror och efterfrågan. Restriktioner som syftade till att säkra den inhemska tillgången på vissa varor ledde till handelshinder i EU och om- världen. De påverkade leveranskedjor och varu- och tjänsteförsörjningen negativt. Industrin, med till- hörande tjänstenäringar, är en av de näringar som initialt drabbades hårdast men industrin är också en av de näringar som snabbast återhämtade sig. Pan- demin har påskyndat den digitala omställningen genom bland annat digitala arbetsplatser och digital övervakning av maskiner och processer. Pandemin har synliggjort sårbarheter i de globala värdekedjor- na och flera företag ser över sina produktionskedjor.
En stark resiliens är viktigt, utan att stänga gränser.
Resiliens handlar bland annat om att stärka indu- strin generellt, inte minst genom grön och digital omställning, och om att öka förmågan att förhin- dra, motstå och återhämta sig från en framtida kris.
Utgångspunkten är uppbyggandet av en stabil in- dustribas i Sverige, inklusive talrika, attraktiva och välmående underleverantörer, parallellt med befint- liga globala värdekedjor. Resiliens förutsätter bland annat en fördjupad inre marknad, frihandel och fö- retagsstyrda diversifierade leveranskedjor. Det inne- bär även en utveckling som beaktar höjd beredskap.
Horisontella regelverk och åtgärder är utgångspunk- ten även om det kan finnas tillfällen där olika rikta- de lösningar kan övervägas.
Strategin Framtidens industri identifierar viktiga områden för att industrin ska förbli konkurrens- kraftig, kunna accelerera och dra nytta av den digi- tala och gröna omställningen, samt bidra till ökad säkerhet, nya arbetstillfällen och resiliens. Den pekar även ut industrins möjligheter att hantera de utmaningar och sårbarheter som pandemin blottade samt de möjligheter som finns för att göra Sverige till ett ännu mer attraktivt land för svenska och ut- ländska investeringar och företagsexpansioner.
Strategin lyfter fram industripolitiska utvecklings- områden. Det offentliga kan, med hjälp av verktyg som till exempel regelverk, närings-, utbildnings- och forskningssatsningar samt offentlig upphand- ling, agera för att underlätta omställningen av in- dustrin och skapa en miljö som möjliggör detta.
Politiken ska vara samstämmig, ställa krav och ge rätt förutsättningar för omställning. Det ska bli enklare för industrin och dess kunder att bidra till omställningen.
Framtidens industri ska lägga grunden för att in- dustrin i hela Sverige ökar sin konkurrenskraft och bidra till uppfyllandet av Sveriges ambitiösa miljö- och klimatmål samt digitala mål, samtidigt som Sveriges resiliens mot framtida kriser förbättras.
Strategin är en möjlighet att driva på en allt snabb- are klimatomställning, vilket är en av regeringens prioriteringar. Strategin ska även bidra till att före- tagsetableringar sker i Sverige, vilka bidrar till till- växt, konkurrenskraft, minskade utsläpp, den gröna
och digitala omställningen liksom ökad export och nya arbetstillfällen. Strategin pekar ut viktiga områ- den för att nå dit.
Näringspolitiken arbetar för goda ramvillkor och förutsättningar för hela industrin, oavsett bransch eller sektor. Flera av de frågor som är särskilt vikti- ga för industrin hanteras dock inom ramen för po- litiska initiativ och beslut inom andra politikområ- den. Dessa inkluderar, men är inte begränsade till, infrastrukturpropositionen (prop. 2020/21:151), Export- och investeringsstrategin (UD2019/19211), klimatpolitiska handlingsplanen med tillhörande strategi (prop. 2019/2020:65), handlingsplanen för cirkulär ekonomi (M2021/00125), Plattform för in- ternationellt hållbart företagande (UD2020/07048), samt förslagen att stärka flexibilitet, omställnings- förmåga och trygghet på arbetsmarknaden (Ds 2021:16, Ds 2021:17, Ds 2021:18). Regeringens stra- tegiska samverkansprogram syftar till att identifie- ra innovativa lösningar på våra stora samhällsutma- ningar samt att bidra till svensk konkurrenskraft.
Fossilfritt Sverige är en för industrin mycket viktig insats som har satt industrins branscher i centrum.
Delegationen för cirkulär ekonomi fungerar som regeringens rådgivande organ för att bidra med nä- ringslivets perspektiv om vilka förändringar som behövs för en omställning till en cirkulär ekonomi.
För industrins och övriga näringslivets fortsat- ta omställning, tillväxt och konkurrenskraft är det viktigt att dessa initiativ och beslut är ömsesidigt stärkande och utgör en gemensam helhet. Utveck-
4. Vägen framåt
lingen inom ett område bör inte omkullkasta arbete på annat område. Strategin Framtidens industri och strategin för cirkulär ekonomi är exempel på initia- tiv som kompletterar varandra.
Öppenhet, trygghet och förändringsvilja ger Sverige ett bra utgångsläge. Sverige behöver bygga vidare på sina styrkor och bearbeta svagheter. Ett exempel på kartläggning av styrkor och svagheter finns i RISE Research Institutes of Sweden AB:s, Teknikföreta- gens och Verket för innovationssystems (Vinnova) Färdplan – Teknik, material och förmågor för håll- bar industriell konkurrenskraft.
Nya omständigheter kräver avsteg från upptrampa- de stigar. För att lyckas måste Sverige och industrin våga testa nytt, sträva framåt och inte slå sig till ro.
Detta kräver ett kontinuerligt arbete. Samtidigt är det centralt att se till att hela samhället är inklude- rat i utvecklingen. Slutligen måste Sverige i en kom- plex värld vara pragmatisk och hantera problem och utnyttja möjligheter som står till buds. Till exempel kräver den snabba digitaliseringen ett fokus på cy- bersäkerhet för att hantera dessa risker.
4.1 Förändringsvilja och nya lösningar
Vi måste våga testa nytt. Svensk industri kan bli en ännu starkare spelare när det gäller att tillämpa nya innovativa lösningar i olika industrigrenar, skapa affärsnytta och möjliggöra en framgångsrik grön och digital omställning. Detta kan bara uppnås om privata och offentliga aktörer i samverkan runtom i hela Sverige vågar testa nya lösningar och arbetssätt.
Sveriges innovationsvilja kännetecknas av att inte vara rädd för ny teknik och förändring. Nya idéer måste kunna gro och lösningar utvecklas i Sverige från idé till färdig lösning. Förutsättningarna ändras konstant och i en komplex värld uppstår nya bero- enden och krav på samarbeten.
Genom att utmana gamla sätt att tänka och mo- dernisera olika regelverk kan Sverige anpassa sig och dra nytta av förändringen. Samtidigt behövs det långsiktiga och tydliga regelverk som bidrar till att uppfylla Sveriges mål för miljö- och klimatar- betet, liksom på det digitala området, samt stärker den svenska konkurrenskraften. Detta gäller både i Sverige och i EU, inte minst regleringen på det di- gitala området. Miljölagstiftningen behöver fungera
Genom elekrifiering av transportsektorn minskas transporsektorns miljöpåverkan.
Foto: Scania CV AB
Exeger har utvecklat solceller som fångar upp energi från ljus både inne och ute.
Foto: Exeger Operations AB
som ett effektivt verktyg som bidrar till den gröna omställningen av industrin och uppfyllelsen av de svenska miljö- och klimatmålen.
Att svenska aktörer ytterligare utvecklar sin för- måga inom avancerade digitala teknologier, kom- petensområden och affärsmodeller, samt främjar tvärsektoriella forsknings- och innovationsmiljöer, test- och demonstrationsmiljöer inriktade på data, artificiell intelligens och digital teknik, stärker kon- kurrenskraften samt påskyndar den gröna och di- gitala omställningen. Hela resan från idé till färdig produkt är viktig. Storskaliga satsningar, som exem- pelvis Industriklivet, kan bidra till detta. Det före- tagsledda innovationsprogrammet Avancerad digi- talisering är ett annat exempel, liksom det förslag om kraftsamling för ett hållbart digitaliserat Sveri- ge som fyra myndigheter lagt fram4 på uppdrag från regeringen (N2021/00041).
4 Vinnova Rapport VR 21:05
• En attraktiv testmarknad för hållbarhet och digi- talisering ger bättre förutsättningar för industrin.
Förbättrad samordning mellan olika innovations- bäddar och testanläggningar bidrar liksom goda möjligheter att gå från pilottest till kommersia- lisering, även i en internationell kontext. Ökad tillgänglighet för start-upföretagen samt små och medelstora företag kan bidra.
• En industriell ekosystemansats behövs som kom- plement till värdekedjeanalysen. Ekosystemana- lysen ger en annan bild av den miljö företagen verkar i och är beroende av. Det hjälper besluts- fattare att bättre förstå utvecklingen inom indu- strin och anpassa framtida insatser bättre.
• Sverige ska underlätta den forskning och innova- tion, inte minst inom så kallad deep tech, som ut- vecklas i växelverkan mellan industriföretag, små underleverantörer och start-upföretagen.
• Tjänstelösningar blir allt mer centrala för konkur- renskraften och omställningen. Vid framtagande av åtgärder behövs ett brett grepp om förutsätt- ningarna för industrirelaterad tjänsteproduktion.
Centrala tjänster inkluderar allt mer, till exempel it och telekommunikation, och är mer än den väl- använda termen industrinära tjänster. Åtgärder behöver bättre anpassas till tjänstefieringen.
• Sverige ska fortsätta söka lösningar på eventuella regelproblem och arbeta för anpassad lagstiftning i syfte att främja såväl innovation, utveckling och konkurrenskraft som sociala, etiska och miljö- mässiga aspekter. Målsättningen är att tillstånds- processer ska vara ändamålsenliga och effektiva.
Pilotförsök i avgränsad, trygg och säker miljö är ett sätt att med helhetsperspektiv utvärdera nya lösningar och dra lärdomar. Kommittén för tek- nologisk innovation och etik (Komet, N 2018:04) bidrar med utvecklad förståelse för dessa frågor och lärdomar från kommitténs arbete bör beak- tas.
• Innovationsupphandlingar och höjd kompetens om klimatneutral och cirkulär upphandling kan bidra till omställningen. Konkret vägledning som stödjer upphandlare kan bidra till detta.
• Datadelning behöver underlättas och industrin behöver bli bättre på att använda data. Ökad da- tadelning skapar konkurrenskraft och påskyndar omställningarna. Goda förutsättningar för data- delning kan bidra till detta samt att industrin blir bättre på att använda data.
• Miljöprövning bör i större utsträckning kunna beakta klimatperspektivet i tillämpningen och kunna ta hänsyn till verksamheter som bidrar till den globala klimatomställningen. Klimaträttsut- redningen (M 2019:05) har i uppdrag att se över all relevant lagstiftning så att det klimatpolitis- ka ramverket får genomslag och klimatmålen kan nås.
• Industriklivet ska fortsätta bidra till industrins klimatomställning samt bidra till strategiskt vikti- ga industriinvesteringar för klimatet.
• Den digitala omställningen ska vara hållbar i sig men också leda till hållbara lösningar för indu- strin.
• Möjlighet till både operatörsdrivna och privata 5G-nätverk ökar effektivitet och utveckling. Sve-
rige behöver se till att företagen har möjlighet att använda flera olika digitala kommunikationska- naler, inklusive bredband och 5G, för att säkra oavbruten kommunikation med hög kapacitet.
En motståndskraftig infrastruktur kräver redun- dans (tillgång till reservlösningar) och mångfald i form av flera olika tekniker eller lösningar.
4.2 Driva på den gröna och digitala globala omställningen
Vi i Sverige kan inte luta oss tillbaka och vara nöjda.
Vi behöver vara aktiva och aldrig slå oss till ro. Ett litet, exportberoende land behöver konstant strä- va framåt för att vi fortsatt ska vara relevanta på en global marknad. Samarbete med andra länder be- hövs för att hantera ökad komplexitet och gemen- samma utmaningar. Sverige har inte resurser eller kunnande att klara utmaningarna självt. EU är en viktig arena, där många av industrins ramvillkor läggs fast. Sverige behöver använda sitt EU-med- lemskap för att främja industrins omställning och för att påverka policyutvecklingen. Sveriges arbete med industrins omställning ger också en möjlighet att bidra i globala samarbeten om innovation och teknikutbyte, samt dela erfarenheter kring hur poli- tik, akademi och näringsliv kan samarbeta för att ta del av ansvaret att få ned utsläppen och för att driva på omställningsarbetet i resten av världen.
• Sverige ska ha en stark röst i relevanta EU-pro- cesser. Sverige ska vara en central och konstruk- tiv samarbetspartner som söker samarbete både med länder som traditionellt är likasinnade med oss och där det finns större avstånd. Sverige ska fortsatt driva på för en välfungerande inre mark- nad och regelbaserad öppen handel liksom en hög ambition i det fortsatta arbetet med EU:s kli- matmål och gröna giv.
• Sverige ska arbeta för att bland annat EU-stra- tegier, lagstiftningsprocesser, standarder samt utformningen av olika stöd- och finansierings- instrument ska stärka svensk industris förutsätt- ningar. Sverige ska bli bättre på att utnyttja de möjligheter som finns, inte minst när det gäller finansiering. Sverige behöver arbeta proaktivt i prioriterade frågor, till exempel genom initiativ till och tidig påverkan i processer.
• Sverige ska engagera sig i viktiga industriallianser i EU och bör verka för att svenska företag och andra relevanta aktörer drar nytta av detta arbets- sätt.
• Samverkan mellan myndigheter, fackförening- ar, lärosäten och industrin ska fortsätta. Genom- förandet av strategin sker i aktiv och kontinuerlig dialog. Goda exempel är bland annat regeringens strategiska samverkansprogram för att möta ge- mensamma breda samhällsutmaningar, de åter- kommande industrisamtalen och det internatio- nella främjandearbetet i Team Sweden.
• Internationellt samarbete ska värnas, till exempel genom innovationspartnerskapen med Tyskland, Frankrike och Indien. Här spelar även regering- ens innovations- och forskningsråd i utlandet en viktig roll.
• Sverige behöver ännu tydligare visa att det går att kombinera omställning med konkurrenskraft, goda arbetsvillkor, säkerhet, ansvarsfullhet och tillväxt. Bilden av Sverige som ett land som har lyckats med hållbar tillväxt och långtgående sä- kert digitalt kunnande ska vara tydlig. Sverige ska gå före och visa att en fossilfri värld är möjlig.
• Sverige ska fortsätta driva på den globala om- ställningen genom ökad export av klimatsmarta, cirkulära och digitalt smarta varor och tjänster.
Svensk klimatsmart produktion skapar klimat- nytta både i och utanför Sverige. Internationel- la demonstrationsprojekt för att främja export av svenska lösningar är viktiga i detta sammanhang.
Vårt förtroende i omvärlden stärks när svenska innovationer och lösningar exporteras över värl- den. Därtill visar vi att klimatomställningen kan skapa nya jobb och exportmöjligheter.
• Sverige ska vara ett attraktivt land för företag att etablera sig i eller söka samarbetspartners och underleverantörer i, inte minst i de fall detta kan bidra till minskad global klimatpåverkan.
• Sverige ska verka för en effektiv och intressent- driven europeisk standardisering som stödjer den gröna och digitala omställningen och främjar innovation.
4.3 Omställningsförmåga,
kunskap och företagsfrämjande
Bredd, spets och samhällsnytta är ledord i strate- gin. Ingen spets utan bredd, ingen bredd utan spets.
Ingen samhällsnytta utan båda. Bredd och spets be- höver satsas på samtidigt. Sveriges förändringsvil- ja kännetecknas av att inte vara rädd för ny teknik
och förändring. Det är viktigt att alla har möjlighet att delta i omställningen. Vi ska se till att alla kom- mer med. Att rusta företag och individer för att de ska kunna växa och växla gör att företagen klarar sig bättre i den internationella konkurrensen, att nya jobb skapas och att det finns arbets¬kraft som kan ta dessa nya jobb. Företagen kan driva på omställ- ningen genom att hjälpa och lära av varandra. Livs- långt lärande är allt viktigare och medför behov av utveckling i hela utbildningsväsendet och i indu- strin.
Det kan vara svårt att ställa om, inte minst för små företag, bland annat beroende på en osäkerhet om det är lönsamt att växla inriktning. Omställnings- förmåga för alla är nödvändig för att undvika ett digitalt utanförskap och en polariserad arbetsmark- nad. Omställningsarbete handlar i första hand om att främja investeringar i kompetens och kompe- tens¬utveckling. För företag, inte minst små och medelstora företag, kräver omställning förändring- ar i organisation, processer och arbetssätt som i sin tur kräver lärande på alla nivåer i företagen. Ökad kompetens möjliggör samarbeten, nya lösningar och uppbyggnad av en allt starkare industribas.
• Grön och digital omställning behöver ske längs hela produktionskedjan och i hela landet, så att fler företag, inte minst små och medelstora före- tag, ska kunna dra nytta av den ökande diversifie- ringen av värdekedjor liksom digital och cirkulär produktion och produktdesign.
• Företagsfrämjarsystemet är viktigt för att kunna stötta företag i den digitala och gröna omställ- ningen. Erfarenheterna från Smart industri bör tas tillvara. Europeiska digitala innovationshub- bar kommer bidra till att innovationssystemet hänger bättre samman från regional nivå till na- tionell och europeisk.
• Att samla, sprida och visa upp goda exempel och förebilder skapar det mod och den trygghet som företag kan behöva för att klara av omställnings- arbetet.
• Sverige behöver sänka trösklarna och öka inci- tamenten för företag att investera i kontinuer- lig kompetensutveckling, oavsett nivå i företaget.
Sverige behöver locka, behålla och utveckla kom- petens. Det behöver bland annat fokuseras på att skapa förtroende för och kunskap om omställ- ningsmöjligheter och omställningsbehov.
Genom 5G skapas nya möjligheter för datahantering och datadelning.
Foto: Ericsson
• Att förenkla för industrin att ta in extern spets- kompetens, genom nyrekrytering eller anlitande av konsulter med expertkompetens från Sverige eller från annat land, underlättar omställning. Att inhemsk spetskompetens stannar är också viktigt för omställningsförmågan.
• Eventuella kompetensinsatser och stöd till före- tagen behöver beakta företagens olika förutsätt- ningar, från grundkompetens till specifika möj- ligheter för de företag som ligger längst fram att fortsätta utvecklas och konkurrera.
4.4 Säkerhet och resiliens
Vi måste vara realistiska och pragmatiska. Sveri- ge värnar öppenhet, frihandel, en stark inre mark- nad, effektiv miljö- och konkurrenslagstiftning och begränsad användning av statsstöd. Internationel- la överenskommelser skapar ett ramverk för Sveri- ge att verka inom. Detta gäller fortfarande även om utvecklingen i världen är komplex. Det gäller att arbeta smart, selektivt och utnyttja de möjligheter som finns, samtidigt som Sverige värnar om princi- per, metoder och förhållningssätt som tjänat oss väl under lång tid.
Det gäller att uppmärksamma potentiella problem, hot och sårbarheter och hantera dessa. Det växande gapet mellan digitalisering och cybersäkerhet samt säkerhetsskydd är ett sådant exempel. Sverige behö- ver vara bättre rustat och förberett på andra utma- ningar som vi inte med säkerhet kan förutse vilka de kommer att vara. Detta inkluderar olika framtida fredstida kriser och säkerhetshot som till exempel pandemier, industrispionage, sabotage mot viktig infrastruktur och strategiska uppköp. Försämrad sä- kerhetspolitisk utveckling kan ställa industrin inför svåra situationer och val.
En stärkt resiliens, där genomförande av den gröna och digitala omställningen utgör grunden, är viktig för Sverige. Den internationella konkurrensen ökar med allt tuffare konkurrens om tillgångar, kritis- ka insatsvaror, insatstjänster och spetskompetens.
Industrin och tillgången till tekniskt kunnande har även blivit en bricka i geopolitiken. Sverige behöver fortsatt motstå protektionism i till exempel opro- portionerliga ensidiga instrument, värna WTO samt förhandla nya frihandelsavtal.
En hållbar försörjning av kritiska metaller och mi- neral är centralt för omställningen, inte minst för
förnybara energilösningar, och kommer först i många strategiska värdekedjor. Det finns potential att öka återvinningen av kritiska metaller och mine- ral från sekundära källor.
Stödet vid korttidsarbete har varit en av regering- ens viktigare åtgärder för att lindra effekterna för näringsliv genom att hundratusentals löntagare har undgått risken att bli av med jobbet. En möjlighet att få ersättning för en del av kostnaderna för kom- petensinsatser har införts. Detta gäller för arbetsgi- vare som kommer överens med arbetstagare om att tid som frigörs vid korttidsarbete ska användas till kompentensinsatser.
Under pandemin etablerades ett samverkansprojekt som syftade till att ge anställda i företag som kort- tidspermitterats tillgång till vidareutbildning genom en digital lärplattform. Den digitala lärplattfor- men är ett resultat från regeringens samverkanspro- gram för kompetensförsörjning och livslångt läran-
de. Lärplattformen syftar till att stödja det livslånga lärandet efter pandemin, när klimatomställning, behov att stärka resiliensen och digitalisering ställer nya kompetenskrav på medarbetarna inom industrin och hela produktionskedjan blir mer kunskapsinten- siv.
• Cybersäkerhet måste stå i centrum och integreras i alla led i en varas eller tjänsts livscykel. Sverige måste kontinuerligt beakta stärkt cybersäkerhets- och säkerhetsskyddsarbete, vilket skapar säkrare företag och produktionskedjor, skyddar mot at- tacker och gör företag till attraktiva samarbets- partners. Stärkt cybersäkerhetsarbete kan leda till uppbyggnad av en internationellt konkurrenskraf- tig cybersäkerhetssektor.
• Ökat EU-samarbete, med svenskt engagemang, krävs för att EU ska stå sig i konkurrens med om- världen och kunna hantera geopolitiska slitningar samt frågor kring säkerhet och krisberedskap.
Storskalig batteriproduktion är viktig för elektrifieringen.
Foto: Northvolt
• Sverige ska fortsätta vara ett attraktivt land för investerare, såväl svenska som utländska. Med en ny robust granskningsmekanism för investering- ar säkras känslig teknologi och andra skyddsvär- da intressen och Sverige blir än mer attraktivt för trygg och kunskapsintensiv utveckling.
• Sverige ska agera pragmatiskt. Utgångspunkten ska vara horisontella lösningar men det kan vid behov övervägas riktade insatser och utnyttjande av de sektoriella lösningar som finns tillgängliga.
Ett exempel är IPCEI-deltagande men endast vid tydligt marknadsmisslyckande och där projekten bidrar till den gröna eller digitala omställningen.
• Regeringen ska verka för att statsstödsregelverket underlättar och bidrar till en grön och digital om- ställning av ekonomin.
• Sverige ska främja, möjliggöra och stärka utveck- lingen av ny strategiskt viktig hållbar industripro- duktion i Sverige. Den batteriproduktion som nu byggs upp är ett bra exempel på detta.
• Sverige ska verka för insatser som kan öka den inhemska tillgången till kritiska råmaterial från primära och sekundära källor, med bibehållet starkt miljöskydd, samt diversifiera utbudet. En fortsatt positiv utveckling av det starka gruvklus- tret leder till innovation, utveckling och hållbar- het längs hela förädlingskedjan och minska bero- endet av import.
• Det är viktigt att analysera och kontinuerligt följa upp Sveriges strategiska beroenden. När det gäl- ler att hantera dessa strategiska beroenden måste rätt åtgärder identifieras för de problem man söker åtgärda samtidigt som fastställda politis- ka positioner bejakas. Frihandel och öppenhet är ett medel för att säkerställa diversifierade globa- la leveranskedjor. Detta kan även kan bidra till att hantera strategiska beroenden och samtidigt stär- ka EU:s tillväxt och resiliens.
Denna strategi syftar till att utgöra en plattform för framtida utveckling och avstamp för processer, diskussioner och förhandlingar. Utgångspunkten för eventuella framtida satsningar är att de ska ske inom Smart industris fyra fokusområden (Industri 4.0, Hållbar produktion, Kunskapslyft industri och Testbädd Sverige) och att de bör vara tvärsektoriel- la, bygga på vikten av att arbeta tillsammans, utgå från regeringens prioriteringar och leda till lösning- ar som kommer alla till gagn, oavsett verksamhets- område.
