Utbildningsinspektion i Vingåkers kommun

(1)

Utbildningsinspektion i Vingåkers kommun

Bes lut

Kommunrapport S kolrapporter

(2)

Beslut

Kommunrapport

Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg

Skolrapporter

Grundskolor:

Baggetorps och Marmorbyns skolor

Hansjöskolan

Högsjö och Österåkers skolor Sävstaskolan

Vidåkersskolan

Bilaga

(3)

Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Vingåkers kommun 634 80 Vingåker

2008-09-24 1 (4) Dnr 53-2007:3870

Genomförd utbildningsinspektion i Vingåkers kommun Skolverket har genomfört inspektion i Vingåkers kommun av förskoleverk- samheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 11 mars 2008 den 8 april 2008.

Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.

Utbildningsinspektionen behandlar tre områden Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna.

Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publi- cerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna.

Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för försko- leverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen finns även rapporter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen.

Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksam- hetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen).

I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd.

Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 27 decem- ber 2008 ska Vingåker redovisa till Skolverket, enheten i Linköping vilka åtgärder som vidtagits mot allvarliga brister, brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs.

(4)

Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.

Skolverkets beslut med anledning av inspektionen

Skolverket bedömer att huvudmannen för utbildningsverksamheten i Vingåkers kommun bör ta ett större ansvar för styrning och ledning. Detta innebär att barn- och utbildningsnämnden i betydligt högre utsträckning måste försäkra sig om att utbildningsverksamheten bedrivs i enlighet med författningarnas krav. Detta förut- sätter också att ansvarig nämnd ökar sin kunskap om hur verksamheterna bedrivs och vilka resultat som uppnås.

I kommunens barn- och utbildningsplan finns ett mål; att alla elever som lämnar årskurs 9 i grundskolan ska vara behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Inspektionen visar att målet den politiska nivån angett också får tydliga genomslag i verksamheterna. I kommunens skolor finns ett tydligt fokus på både undervisning, uppföljning och resultat i de till gymnasieskolan behörighetsgivande ämne- na svenska, matematik och engelska. Treämnesfokuseringen har också en så starkt styrande effekt att elevernas möjlighet att nå målen i samtliga ämnen påverkas.

Samordningen mellan skolorna är överlag svagt utvecklad och det kan inte säker- ställas att eleverna får sin garanterade undervisningstid i alla ämnen. I timplanerna i några av kommunens skolor har inte tid avsatts för undervisning i ämnena teknik och hem- och konsumentkunskap i årskurs 1–5 vilket innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå målen för årskurs 5 vilket måste åtgärdas. I en av kommunens skolor bedriver en stor andel av eleverna en dag i veckan studier i hemmet. Skolverket bedömer det som en brist att huvudmannen inte ger eleverna den lärarledda undervisning som de har rätt till och att kommunen inte följer författningarnas krav avseende skolplikt.

Målet i barn- och utbildningsplanen att alla elever ska vara behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan får också genomslag i kunskapsresultaten. Andelen elever behöriga till ett nationellt program är högre än motsvarande andel för kommungruppen respektive riket. Elevernas genomsnittliga meritvärde är dock markant lägre i jämförelse med kommungruppen och riket. En närmare granskning av kommunens resultat visar att pojkar över tid når sämre resultat än flickor. Det är därför viktigt att kommunen intensifierar sitt arbete med att såväl flickor som pojkar ges möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

I samtliga enheter bedrivs ett arbete med målsättningen att erbjuda verksamheter som präglas av professionalism och engagemang. Inspektionen visar att i verksamheterna finns behov av förbättringsinsatser. I förskolan ges inte alla barn i behov stöd för sin utveckling det stöd de har rätt till och skolorna bör i högre utsträckning anpassa undervisningen till varje elevs behov och förutsättningar. Uppföljning av resultat i alla ämnen sker i varierad omfattning och exempel finns på att lärare i de tidiga skolåren endast följer upp kunskapsutveckling och måluppfyllelse i svenska,

(5)

Dnr 53-2007:3870

matematik och engelska. Då underlag för uppföljning på individnivå saknas, kan inte heller rektorn ta sitt ansvar för att på skolnivå följa upp och utvärdera i vilken mån de nationella målen för utbildningen har nåtts. För kommunen som helhet innebär detta att uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat i alla ämnen saknas vilket måste åtgärdas. Kommunen bör också stärka sitt arbete med systematisk uppföljning och utvärdering av resultat i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Inom området normer och värden når kommunen generellt sett goda resultat. Ett aktivt värdegrundsarbete bedrivs såväl inom förskoleverksamhet och fritidshem som i kommunens skolor. I alla enheter råder, med något undantag, trivsel, trygghet och arbetsro. Det är dock nödvändigt att kommunen tillser att det för varje verksamhet finns likabehandlingsplaner som uppfyller lagens krav.

Inspektionen visar att kvalitetsarbetet både i verksamheterna och på huvudmanna- nivå behöver stärkas. Huvudmannen har en viktig roll i det ständiga kvalitets- och förbättringsarbetet som ska bedrivas för att barn och elever ska nå de kunskaper, den utveckling och det lärande som finns formulerade i måldokumenten. Kvalitets- redovisningen är den sammanfattande dokumentation som ska visa hur långt huvudmannen och den lokala verksamheten kommit vid en viss tidpunkt i arbetet med att förverkliga nationella mål. Vare sig verksamheternas eller kommunens kvalitetsredovisning bedöms uppfylla förordningens krav och kan således inte fungera som effektiva verktyg i kvalitetsarbetet.

Inspektionen visar att flera av de områden som brister eller behöver förbättras i skolor och verksamheter i Vingåkers kommun ingår i rektorernas ansvar. Kommu- nen måste därför förvissa sig om att rektorerna dels vidtar åtgärder mot konstaterade brister och utvecklar verksamheten i riktning mot de nationella målen, dels har förutsättningar att vidta erforderliga åtgärder.

Skolverket bedömer att följande brist/brister på kommunnivå måste åtgärdas.

- Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i grundskolan och obligatoriska särskolan (1 kap. 12 § och 2 kap.

8 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen, 2 kap. 2 § särskoleförord- ningen)

- Kommunens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Styrelsen för utbildningen har inte fastställt en plan för de individuella programmen (5 kap. 4b § skollagen)

- Styrelsen fattar inte beslut om fördelning av antal timmar i ämnena teknik och hem- och konsumentkunskap (2 kap. 4 § grundskoleförordningen).

I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas.

(6)

Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser.

- Kommunen bör ta ett ökat ansvar för utbildningsverksamhetens styrning och ledning.

- Kommunen bör förbättra sitt kvalitetsarbete.

- Kommunen bör ta ett större ansvar för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning.

- Kommunen bör se över samordningen mellan tidigareskolan och senareskolan för att säkerställa att eleverna får den garanterade undervisningstiden i samtliga ämnen.

- Kommunen bör öka sina ansträngningar att höja personalens utbildningsnivå inom såväl skolbarnsomsorg som skola.

På Skolverkets vägnar

Agneta Sandén

Enhetschef Gunnar Olausson

Undervisningsråd

I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråd Christina Aro- Östgren

Kopia till

Enligt fastställd sändlista

Bilaga

Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

(7)

Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas

Förskoleverksamhet

- Kommunen måste tillse att barn får det särskilda stöd för sin utveckling som de behöver (2a kap. 3 § skollagen).

- Förskoleverksamheten har inte rutiner som säkerställer att utdrag ur belast- ningsregistret lämnas i enlighet med lagen om registerkontroll (lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg).

- Förskolor och familjedaghem upprättar inte likabehandlingsplaner (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Kommunen tar i vissa fall ut avgift för allmän förskola (2a kap. 8a och 10 §§

skollagen).

- Förskolornas kvalitetsredovisningar uppfyller inte förordningens krav (3 § för- ordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm).

Skolbarnsomsorg

- Kommunen måste tillse att barn får det särskilda stöd för sin utveckling som de behöver (2a kap. 3 § skollagen).

- Skolbarnsomsorgen har inte rutiner som säkerställer att utdrag ur belastnings- registret lämnas i enlighet med lagen om registerkontroll (lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg).

- Fritidshemmen upprättar inte likabehandlingsplaner (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Fritidshemmens kvalitetsredovisningar uppfyller inte förordningens krav (1 och 3 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm).

Baggetorps och Marmorbyns skolor

- Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas på ett systematiskt sätt i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- I Marmorbyns skola har företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare inte medverkat i utarbetandet av skolans ordningsregler (6 kap. 8 b § grundskole- förordningen).

- Marmorbyns skola saknar en likabehandlingsplan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Baggetorps skolas likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

(8)

- Marmorbyns skola anordnar inte elevens val (skollagen, bilaga 3).

- Skolorna genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga äm- nen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Skolornas kvalitetsredovisningar motsvarar inte kraven i förordningen (3 och 4

§§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Hansjöskolan

- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever).

- Skolans arbete med likabehandlingsplanen uppfyller inte förordningens krav på barns och elevers medverkan (2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a, 4 §§ förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Högsjö och Österåkers skolor

- Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Skolans arbete med likabehandlingsplanen uppfyller inte förordningens krav på elevers medverkan (2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan)

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap.

6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas på ett systematiskt sätt i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav. (3 och 4 §§ förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Företrädare för eleverna har inte medverkat vid utarbetandet av skolans ordningsregler (6 kap. § 8b grundskoleförordningen).

(9)

Sävstaskolan

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas samlade kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

- Elevens val ges inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19–20 §§

grundskoleförordningen).

- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav (1 och 3 § förord- ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Vidåkersskolan

- Skolans åtgärdsprogram uppfyller inte förordningens krav (5 kap. 1 § grundsko- leförordningen).

- Skolan bedriver inte ett tillräckligt målinriktat arbete för att förebygga och för- hindra trakasserier och annan kränkande behandling (5,7 och 8 §§ lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

- Skolan uppfyller inte författningarnas krav på delaktighet vid upprättandet av likabehandlingsplanen (2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).

- Skolan uppfyller inte skollagens och grundskoleförordningens krav om lärotider och undervisningstid (3 kap.1 och 11 §§ skollagen, 1 kap. 2 §, 2 kap. 2 § och 4 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med författningarna (2 kap.

15–16 §§ grundskoleförordningen).

- Skolan saknar individuella studieplaner för eleverna på gymnasieskolans IV- program (1 kap. 12 § gymnasieförordningen)

- Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94).

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och då skolgången avslutas i samtliga ämnen (2 kap. § 6 grundskoleförordningen, 2 kap. 2 § särsko- leförordningen samt avsnitt 1, 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94).

(10)

- Kvalitetsredovisningen måste innehålla bedömning av kunskapsresultat i fler ämnen än engelska, matematik och svenska Skolan uppfyller inte författningar- nas krav på delaktighet vid upprättandet av kvalitetsredovisningen (3 och 4 §§

förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.)

(11)

1

Utbildningsinspektion i Vingåkers kommun

Dnr 53-2007:3870

Utbildningsinspektion i Vingåkers kommun

Innehåll

Inledning... 1

Underlag... 1

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen ... 2

Sammanfattande bedömning ... 3

Bedömning av måluppfyllelse och resultat ... 5

Bedömning av styrning och kvalitetsarbete...10 Inledning

Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen samt barn- och ungdomsutbildningen i Vingåkers kommun.

Skolverket sände den 3 januari 2008 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomföran- de. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 11 mars 2008 till den 8 april 2008.

De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport.

Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åt- gärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolorna, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen redovisas i separata rapporter.

Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av in- spektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skol- verkets nationella uppföljningssystem. I Vingåkers kommun genomfördes intervjuer med förvaltningschefen och med representanter för barn- och utbild- ningsnämnden. Samtliga grundskolor samt gymnasieskolans IV-program har

(12)

2

besökts, men varken förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen har be- sökts. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har intervjuer genom- förts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverk- samheten och skolbarnsomsorgen.

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten.

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen

Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande

Förskoleverksamhet 443 Skolbarnsomsorg 233 Förskoleklass 98

Grundskola 1 071

Obligatorisk särskola 17 Gymnasieskola 20 Källa: Kommunens egna uppgifter april 2008

Vingåkers kommun är belägen i Södermanlands nordvästra del och gränsar till Närke och Östergötland. Kommunen är storstadsnära med korta avstånd till Örebro, Eskilstuna, Norrköping, Nyköping samt Stockholm. På väg in i Ving- åkers kommun möts besökaren av budskapet att ”En promille av Sveriges befolkning kan inte ha fel”. Kommunen utgörs av ganska exakt en promille av Sveriges befolkning; 9 212 invånare. Befolkningsutvecklingen har varit negativ under ett antal år. I slutet av 1997 hade kommunen 9 745 invånare i jämförelse med 9 212 i slutet av 2006. Enligt den indelning av kommuner i olika kategorier som görs i nationell statistik tillhör Vingåkers kommun gruppen Övriga kommuner mindre än 12 500 invånare.

Vingåker har som många andra kommuner påverkats av industrisamhällets för- vandling till ett informations- och tjänstesamhälle. Näringslivet av i dag i Ving- åker präglas av ett varierat näringsliv med några större företag och ca 400 små- företag. Företagandet har en lång tradition inom konfektionsindustrin och fort- farande är de största arbetsgivarna sysselsatta med tillverkning inom textilindu- strin.

Enligt kommunens egna uppgifter saknas en mer omfattande utbildningstradi- tion i Vingåkers kommun. Detta avspeglas i statistik över utbildningsnivå som visar att andelen av befolkningen mellan 25–65 år i kommunen med eftergymnasial utbildning är betydligt lägre än i riket. År 2006 hade 19 procent av befolkningen eftergymnasial utbildning, motsvarande andel för riket var 35 procent. Skillnader finns också i mäns och kvinnors utbildningsnivå. Av kvinnorna hade 23 procent 2006 eftergymnasial utbildning, motsvarande andel för riket var 39 procent. Männen har en markant lägre utbildningsnivå då 15 procent hade eftergymnasial utbildning år 2006, motsvarande andel för riket var 31 procent.

Vingåkers kommun har i överenskommelse med Migrationsverket förbundit sig att under 2007–2009 ta emot 70 flyktingar eller andra skyddsbehövande. År

(13)

3

2006 var andelen invånare utrikes födda i kommunen 7 procent i jämförelse med 13 procent i riket¹.

Ansvarig för utbildningsverksamheten i kommunen är barn- och utbildnings- nämnden. För verkställandet av de politiska besluten finns en barn- och utbild- ningsförvaltning under ledning av en förvaltningschef.

Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och grundskolans verksamheter är organiserad i tre rektorsområden, vart och ett under ledning av en områdeschef. I två av dessa områden ansvarar sammantaget fyra rektorer för förskoleverksam- het och skolbarnsomsorg respektive förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samt förskoleklass och skola årskurs 1–6. Det tredje rektorsområdet utgörs av kommunens enda 7–9-skola. Rektorerna är underställda områdeschefen i sitt område. Områdescheferna är i sin tur underställda förvaltningschefen. Områ- descheferna är tillika rektor för en eller två skolor inom sitt eget område.

I kommunen finns en enskild förskola där ett föräldrakooperativ är huvudman.

I anslutning till denna förskola bedrivs också fritidsverksamhet. Inom kommunens gränser finns inga fristående skolor.

Genom samverkansavtal med Katrineholm, Flen och Hallsbergs kommuner erbjuds kommunens elever plats i gymnasieskola och gymnasiesärskola. Sedan 2007 bedrivs utbildningsverksamhet på gymnasieskolans individuella program i anslutning till kommunens 7–9-skola.

I kommunen finns 17 elever mottagna i den obligatoriska särskolan i grundskolan.

Ansvarig för vuxenutbildning i Vingåkers kommun är Viadidakt; en gemensam nämnd och förvaltning för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad i Vingåker och Katrineholms kommuner. Viadidakt har inte inspekterats inom ramen för inspektionen av Vingåkers kommun, utan detta genomfördes i samband med inspektionen av Katrineholms kommun (dnr 53-2003:3008).

Sammanfattande bedömning

Skolverket bedömer att huvudmannen för utbildningsverksamheten i Vingåkers kommun bör ta ett större ansvar för styrning och ledning. Detta innebär att barn- och utbildningsnämnden i betydligt högre utsträckning måste försäkra sig om att utbildningsverksamheten bedrivs i enlighet med författningarnas krav.

Detta förutsätter också att ansvarig nämnd ökar sin kunskap om hur verksamheterna bedrivs och vilka resultat som uppnås och initierar åtgärder som syftar till en högre måluppfyllelse.

I kommunens barn- och utbildningsplan finns ett mål; att alla elever som läm- nar årskurs 9 i grundskolan ska vara behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Inspektionen visar att målet den politiska nivån angett också får tydliga genomslag i verksamheterna. I kommunens skolor finns ett tydligt fokus på både undervisning, uppföljning och resultat i de till gymnasieskolan behörig- hetsgivande ämnena svenska, matematik och engelska. Treämnesfokuseringen har också en så starkt styrande effekt att elevernas möjlighet att nå målen i samtliga ämnen påverkas.. Samordningen mellan skolorna är överlag svagt utvecklad och det kan inte säkerställas att eleverna får sin garanterade undervis-

1 Uppgifter från SCB

(14)

4

ningstid i alla ämnen. I timplanerna i några av kommunens skolor har inte tid avsatts för undervisning i ämnena teknik och hem- och konsumentkunskap i årskurs 1-5 vilket innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå målen för årskurs 5 vilket måste åtgärdas. I en av kommunens skolor bedriver en stor andel av eleverna en dag i veckan studier i hemmet. Skolverket bedömer det som en brist att huvudmannen inte ger eleverna den lärarledda undervisning som de har rätt till och att kommunen inte följer författningarnas krav avseende skolplikt.

Målet i barn- och utbildningsplanen att alla elever ska vara behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan får också genomslag i kunskapsresultaten.

Andelen elever behöriga till ett nationellt program är högre än motsvarande andel för kommungruppen respektive riket. Elevernas genomsnittliga meritvär- de är dock markant lägre i jämförelse med kommungruppen och riket. En när- mare granskning av kommunens resultat visar att pojkar över tid når sämre resultat än flickor. Det är därför viktigt att kommunen intensifierar sitt arbete med att såväl flickor som pojkar ges möjlighet att utvecklas så långt det är möj- ligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

I samtliga enheter bedrivs ett arbete med målsättningen att erbjuda verksamheter som präglas av professionalism och engagemang. Inspektionen visar att i verksamheterna finns behov av förbättringsinsatser. I förskolan ges inte alla barn i behov stöd för sin utveckling det stöd de har rätt till och skolorna bör i högre utsträckning anpassa undervisningen till varje elevs behov och förutsätt- ningar. Uppföljning av resultat i alla ämnen sker i varierad omfattning och exempel finns på att lärare i de tidiga skolåren endast följer upp kunskapsutveckling och måluppfyllelse i svenska, matematik och engelska. Då underlag för uppföljning på individnivå saknas, kan inte heller rektorn ta sitt ansvar för att på skolnivå följa upp och utvärdera i vilken mån de nationella målen för utbildningen har nåtts. För kommunen som helhet innebär detta att uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat i alla ämnen saknas vilket måste åtgärdas.

Kommunen bör också stärka sitt arbete med systematisk uppföljning och ut- värdering av resultat i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Inom området normer och värden når kommunen generellt sett goda resultat.

Ett aktivt värdegrundsarbete bedrivs såväl inom förskoleverksamhet och fritidshem som i kommunens skolor. I alla enheter råder, med något undantag, trivsel, trygghet och arbetsro. Det är dock nödvändigt att kommunen tillser att det för varje verksamhet finns likabehandlingsplaner som uppfyller lagens krav.

Inspektionen visar att kvalitetsarbetet både i verksamheterna och på huvud- mannanivå behöver stärkas. Huvudmannen har en viktig roll i det ständiga kvalitets- och förbättringsarbetet som ska bedrivas för att barn och elever ska nå de kunskaper, den utveckling och det lärande som finns formulerade i måldoku- menten. Kvalitetsredovisningen är den sammanfattande dokumentation som ska visa hur långt huvudmannen och den lokala verksamheten kommit vid en viss tidpunkt i arbetet med att förverkliga nationella mål. Vare sig verksamheternas eller kommunens kvalitetsredovisning bedöms uppfylla förordningens krav och kan således inte fungera som effektiva verktyg i kvalitetsarbetet.

Inspektionen visar att flera av de områden som brister eller behöver förbättras i skolor och verksamheter i Vingåkers kommun ingår i rektorernas ansvar.

Kommunen måste därför förvissa sig om att rektorerna dels vidtar åtgärder mot konstaterade brister och utvecklar verksamheten i riktning mot de nationella målen, dels har förutsättningar att vidta erforderliga åtgärder.

(15)

5

I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå och brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristom- råden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbätt- ringsområden i kommunen).

I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten.

Bedömning av måluppfyllelse och resultat

Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, sär- skilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolvä- sendet.

Kunskaper, utveckling och lärande Resultat och utvärdering av lärandet

I förskolans läroplan betonas vikten av att varje barn ska utveckla lust att lära, nyfikenhet till kunskap och att få tilltro till sin egen förmåga. Förskoleverksam- heten i Vingåkers kommun bedriver en i huvudsak väl planerad verksamhet i enlighet med läroplanens ambitioner där språklig utveckling är ett prioriterat område. Läroplanen är väl förankrad bland personalen och verksamheten planeras så att innehållet ligger i linje med målen utifrån verksamhetens förutsätt- ningar.

Fritidshemmets uppgift är enligt skollagen att komplettera skolan och erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd för sin utveckling. Inom kommunens fritidshem är barnens intressen och behov styrande för verksamhetens innehåll, men gemensamma aktiviteter är också vanliga inslag. Den sociala och emotio- nella utvecklingen stimuleras genom barnens deltagande i gruppens olika aktiviteter. Inspektörerna bedömer att fritidshemmen i Vingåkers kommun erbjuder barnen en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling. Inspektörerna vill i sam- manhanget poängtera vikten av att kommunen stärker sitt arbete med systematisk uppföljning och utvärdering av resultat i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Verksamheten i förskoleklassen ska med leken som utgångspunkt stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga tillgrund för fortsatt skolgång.

Inspektörerna bedömer att verksamheten i förskoleklassen är av god kvalitet.

Arbetet tar sin utgångspunkt i strävansmålen i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och genom lek och upptäckarglädje ges barnen möjlighet till utveckling och lärande.

Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhälls medlem. Dessa ger också en grund för fortsatt skolgång.

(16)

6

I kommunens grundskolor genomförs de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk i årskurs 5. Resultaten sam- manställs på kommunnivå. Av dessa sammanställningar framgår att mellan 81 till 96 procent av eleverna har nått kravnivåerna på proven under den tioårspe- riod som kommunen samlat in resultat. Variationer finns mellan skolor och ämnen över år, men statistiken visar att det inte är samma skolor som över år har de lägsta respektive högsta resultaten. Vid en jämförelse mellan flickors och pojkars resultat framgår att flickorna når högre resultat än pojkarna. Denna skillnad finns över tid, fördelningen mellan ämnen skiljer sig dock från år till år.

I kommunen genomförs också diagnoser i svenska och matematik i årskurs 2.

För läsåret 2006/2007 finns sammanställningar på kommunnivå över resultaten. Dessa används företrädesvis för att på individnivå kartlägga stödbehov.

Utöver dessa sammanställningar finns ingen samlad bild av kunskapsresultat i samtliga ämnen. Underlag för kommunen att göra en bedömning av måluppfyl- lelsen i de lägre åldrarna saknas därmed.

I de sammanställningar som finns på kommunnivå finns också jämförelser mellan åldersgruppers resultat på de nationella ämnesproven i årskurs 5 och 9 i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. Resultaten håller sig relativt konstant över tid och inga större förändringar i antal elever som inte klarat kravnivåerna på proven i årskurs 5 respektive nått målen på proven i årskurs 9 kan märkas. I kommunens egna analyser av resultaten görs dock re- servationer för vilka slutsatser som kan dras av jämförelsen mellan resultat i årskurs 5 och 9 då underlaget är ofullständigt.

Inspektörerna har uppmärksammat att det finns anmärkningsvärda skillnader mellan resultat på de nationella ämnesproven i årskurs 9 och slutbetyg bl.a. i matematik i Vidåkersskolan. Enligt tabell 1 och 2 nådde 18,8 procent av de elever som deltagit i proven inte målen medan 1,3 procent av eleverna inte fick betyg i ämnet. Skillnaderna i resultat är kända i skolan men vare sig skolan eller kommunen har analyserat dessa skillnader.

Tabell 1: Resultat 2007 på ämnesprov årskurs 9

Ämne Andel (%) av

eleverna med resulta- tet G

Andel (%) av eleverna med resulta- tet VG

Andel (%) av eleverna med resulta- tet MVG

Andel (%) av eleverna som ej nått målen

Svenska 67,1 23,9 4,5 2,6 Matematik 55,2 18,2 1,9 18,8 Engelska 49,4 32,7 6,4 5,8 Källa: Skolans egna uppgifter

Tabell 2: Betygsresultat våren 2007 i svenska, matematik och engelska.

Ämne Andel (%) av

eleverna med resulta- tet G

Andel (%) av eleverna med resulta- tet VG

Andel (%) av eleverna med resulta- tet MVG

Andel (%) av eleverna som ej nått målen

Svenska 60,0 24,0 13,3 2,7 Matematik 62,3 32,5 3,9 1,3 Engelska 54,5 27,3 10,4 7,8 Källa: Skolverkets statistik

(17)

7

Det enda målet som finns i kommunens barn- och utbildningsplan för samtliga utbildningsverksamheter är att alla elever som lämnar årskurs 9 ska vara behöri- ga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Det är också dessa resultat som redovisas i kommunens kvalitetsredovisning.

Tabell 3: Resultatmått för elever i årskurs 9, Vingåkers kommun²

Vingåkers kommun Kommungruppen Riket

2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Andel (%) som

nått målen i alla ämnen

67,6 77,4 84,0 74,1 75,5 79,0 75,5 76,0 76,1 Andel (%) behö-

riga till nationellt program

93,1 92,3 93,6 89,4 86,6 90,8 89,2 89,5 89,1 Genomsnittligt

meritvärde³ 190,6 185,3 187,9 199,0 200,0 204,6 206,3 206,8 207,3 Källa: Skolverkets statistik

Tabellen ovan visar att kommunens målsättning har givit resultat. Andelen elever behöriga till ett nationellt program är högre än andelen både för kommungruppen och för riket. Variabeln andelen elever som nått målen i alla ämnen visar en mycket positiv utveckling åren 2005–2007. Variabeln genomsnittligt meritvärde visar att resultaten i Vingåkers kommun är markant lägre i jämförel- se med kommungruppen och riket, även sett över tid.

Statistik för åren 2003–2007 visar att flickor över tid når bättre resultat än pojkar vid jämförelse av det genomsnittliga meritvärdet. År 2007 var flickors genomsnittliga meritvärde 198,0. Genomsnittligt meritvärde för pojkar detta år var 178,6. Statistiken visar också att pojkars genomsnittliga meritvärde stadigt sjunkit över tid. År 2003 var pojkars genomsnittliga meritvärde 188,8 i jämförel- se med 178,6 år 2007. Flickors genomsnittliga meritvärde har under perioden varierat mellan 189,3 och 202,1.

Inspektörerna vill framhålla vikten av att kommunen intensifierar sitt arbete med att såväl flickor som pojkar ges möjlighet att utvecklas så långt det är möj- ligt utifrån sina förutsättningar och behov.

Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Hu- vudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prö- vas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.

I Vingåkers kommun sker i varierande omfattning uppföljning av elevernas kunskaper i skolans alla ämnen i årskurs 1–6. I de två skolor som finns i Ving- åkers tätort följer lärarna upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen, men uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat görs inte i alla ämnen. I

2 Vidåker rektorsområde 1 och 2

3 En elevs meritvärde räknas fram genom att man översätter bokstavsbetygen till siffror (MVG ger 20, VG ger 15 och G 10 poäng) och därefter räknas samman de 16 bästa betygen.

En elev som fått betyg i samtliga 16 ämnen kan alltså ha högst 320 och lägst 160 poäng i meritvärde.

(18)

8

kommunens landsbygdsskolor finns en stark fokusering på undervisningen i svenska, matematik och engelska och både lärarnas och skolornas uppföljning inriktas på elevernas kunskapsutveckling i dessa tre ämnen. Då uppföljning inte sker på skolnivå, saknar också rektorn en samlad bild av elevernas kunskapsutveckling och kan därför inte heller bedöma hur väl skolan lyckas med sitt uppdrag. Betygsresultat i årskurs 9 är den enda uppföljning som finns, i kvalitetsredovisningen, av elevernas resultat i alla ämnen i Vingåkers kommun. Kommu- nen som helhet saknar därför uppföljning och utvärdering av god kvalitet över skolåren, vilket är nödvändigt för att kunna fatta välgrundade beslut om organisation, resurser och stöd. Uppföljningar på kommunnivå görs inte av kunskapsresultaten för elever i så kallad förberedelseklass och inte heller för elever mottagna i den obligatoriska särskolan. Inspektörerna bedömer det som en brist att kommunen inte gör någon systematisk uppföljning av kunskapsresultat i förhål- lande till de nationella målen i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen vilket måste åtgärdas.

I samband med läsårsstarten 2007 inrättades gymnasieskolans individuella program i anslutning till Vidåkersskolan. Uppföljningar sker kontinuerligt av de enskilda elevernas kunskapsutveckling. Inspektörerna förutsätter att kommunen framgent följer upp verksamhetens samlade resultat.

Individanpassning och särskilt stöd

Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Enligt kommunens kvalitetsredovisning för 2006 kan barn inte fullt ut få det stöd de behöver i förskolan.

Dessa uppgifter bekräftas i intervjuer med personal och föräldrar. Kommunen måste tillse att alla barn i förskolan får det stöd de behöver för sin utveckling.

Se vidare verksamhetsrapport.

Enligt läroplanerna ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar behov och kunskapsnivå. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Skollagen föreskriver också att utbildningen ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas.

I Vingåkers kommun sker i varierad omfattning anpassning av undervisningen utifrån elevernas behov och förutsättningar. I kommunen finns goda exempel på anpassningar företrädesvis för elever i de tidiga skolåren, elever i den obligatoriska särskolan och för elever i så kallad förberedelseklass i Sävstaskolan. Det finns också skolor och årskurser där individanpassning sker i lägre omfattning och enligt inspektörernas bedömning minskar individanpassningen generellt med elevernas stigande ålder. Undantag är dock gymnasieskolans individuella program där god anpassning sker till varje elevs behov och förutsättningar. I kommunen finns rutiner för att kartlägga stödbehov och inspektionen visar att elever i behov av särskilt stöd får det stöd de har rätt till.

Anpassning utifrån elevens förutsättningar och behov och sätt att lära inbegri- per också att ge utmaningar för elever att utvecklas så långt det är möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Detta innebär att kommunens förvänt- ningar på eleverna inte får begränsas till att enbart efterfråga måluppfyllelse i svenska, matematik och engelska. I Vidåkersskolan har undervisningen organi- serats så att en hög andel av eleverna arbetar hemma en dag i veckan vilket inte är förenligt med författningarna. (Se vidare Tillgång till likvärdig utbildning). I

(19)

9

detta sammanhang kan kommunens resultat enligt SALSA⁴ vara av intresse.

Kommunens faktiska resultat avseende genomsnittligt meritvärde är åren 2003–

2007 lägre än det modellberäknade medan kommunens resultat avseende andel elever som uppnått målen i alla ämnen samma period är högre än det modellbe- räknade. I kommunens skolor finns en stark betoning på undervisning i svenska, matematik och engelska. Kommunen saknar dock uppföljning och analys av hur elevers resultat påverkas av de arbetssätt och arbetsformer en skola väljer.

I arbetet med att anpassa undervisningen till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande bör elevens delaktighet och ansvar samt kännedom om målen utgöra viktiga beståndsdelar. Ett viktigt redskap i skolornas arbete med delaktighet och inflytande är den individuella utvecklingsplanen. Inspek- tionen visar att de individuella utvecklingsplanerna varierar till innehåll och kvalitet såväl inom som mellan kommunens skolor. Överlag är dock de individuella utvecklingsplanerna i liten utsträckning framåtsyftande och de mål som formu- leras i planerna tar inte sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål.

Planerna omfattar vanligen endast ämnena svenska, matematik och engelska.

För bedömning se skolrapporter.

Bedömning och betygssättning

Huvudmannen för utbildningen har ett övergripande ansvar för en likvärdig bedömning och betygssättning. Rektorer och lärare har ansvaret för att arbetet med bedömning och betygssättning följer nationella bestämmelser. En viktig förutsättning för en likvärdig bedömning och betygssättning är att rektorer och lärare för samtal i syfte att i så hög grad som möjligt uppnå en samsyn. Detta är särskilt viktigt när lärare är ensamma om att undervisa i ett ämne i en skola eller i den skolform där läraren verkar. I detta fall har huvudmannen ett särskilt ansvar för att rektorer och lärare genom externa kontakter och genom kompetensutvecklingsinsatser säkerställer en rättvis och likvärdig bedömning och be- tygssättning.

I Vingåkers kommun har kompetensutvecklingsinsatser genomförts inom om- rådet för både rektorer och lärare, men inspektionen visar att i skolorna finns behov av ytterligare förbättringsinsatser. I Vidåkersskolan har rektorerna inte i tillräcklig hög utsträckning verkat för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning. Det har framkommit att en samsyn saknas mellan arbetslagen och att skolan inte heller analyserar de skillnader som finns t.ex. mellan resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 9 och slutbetyg i matematik. Rek- torn har ett särskilt ansvar för att sådana diskussioner kommer till stånd.

Nationella kursplaner bör tolkas och utvecklas lokalt på ett sådant sätt att det klargörs vad undervisningen ska innehålla och hur den ska utformas för att leda till de nationellt fastställda målen. I Vidåkersskolan har konkretiseringar av de nationella kursplanerna och betygskriterierna arbetats fram. Inspektörerna konstaterar att det förekommer konkretiseringar som inte är förenliga med de nationella målen för utbildningen. Att göra lokala konkretiseringar av de nationella målen som ska uppnås och av betygskriterierna innebär inte att nya kriterier utformas. Det är alltid de nationellt fastställda målen och kriterierna som utgör grunden för bedömning av eleven. Det är läraren som ansvarar för att de val av

4 I SALSA (Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser) görs jämförelser mellan de erhållna resultaten uttryckta i betyg och modellberäknade resultat med hänsyn till vissa bakgrundsfaktorer såsom föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen flickor/pojkar.

(20)

10

stoff och metoder som lärare och elever gör tillsammans leder mot uppställda mål och ger eleverna möjlighet att uppfylla de nationellt fastställda kriterierna.

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2004:23) om likvärdig bedömning och betygssättning.

Inspektörerna bedömer att kommunen bör ta ett större ansvar för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning.

Normer och värden

Arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling är överlag av god kvalitet i Vingåkers kommun. I såväl förskolor och fritidshem som skolor bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete. En indikator på att ett framgångsrikt vär- degrundsarbete bedrivs kan vara att barn och elever upplever att de trivs och är trygga och att de med glädje går till förskolan eller skolan. Inspektionen visar att i kommunens enheter råder med något undantag trivsel, trygghet och arbetsro.

För att främja arbetet med att alla människor ska behandlas lika måste kommunen se till att det finns en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabe- handling. I Vingåkers kommun har styrelsen för skolan beslutat att rektorerna ansvarar för att upprätta likabehandlingsplaner. Inspektörerna konstaterar att det i skolorna finns likabehandlingsplaner och att huvudmannen också följer upp att sådana finns. De likabehandlingsplaner som upprättats uppfyller dock inte lagens krav. I kommunen finns rektorsområden som omfattar flera verksamheter och skolor inom ett geografiskt område och som har en gemensam likabehandlingsplan. I dessa kan de olika verksamheterna inte urskiljas. Be- stämmelserna anger att en likabehandlingsplan ska upprättas för varje verksamhet dvs. varje kommunalt bedriven förskola och fritidshem och varje skola inom det offentliga skolväsendet. Inspektörerna vill framhålla vikten av att planen innehåller en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån en ak- tuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Barn och elever har överlag inte medverkat i arbetet med likabehandlingsplanen. För bedömning se verksamhetsrap- porter och skolrapporter.

Bedömning av styrning och kvalitetsarbete

Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och kvalitetsarbetet i kommunen (inklusive kvalitetsredovisningen). Inspektionen tar här även upp tillgången till likvärdig utbildning samt materiella och personella resurser. Be- dömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läropla- nerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet.

Styrning och ledning

Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen samt barn- och ungdomsutbildningen i Vingåkers kommun. I allt väsentligt finns en tydlig ansvarsfördelning mellan den politiska nivån och barn- och utbildningsförvaltningen. Ansvarsfördelningen mellan förvaltningschef och rektorer bedöms också vara tydlig. Delegationsordning finns och beslut åter- rapporteras regelbundet till nämnden som också håller sig informerad om vilka beslut som fattats på delegation. Inspektörerna konstaterar att samarbetet mellan politiker och tjänstemän fungerar väl.

(21)

11

I en målstyrd och decentraliserad verksamhet krävs en tydlig ansvarsfördelning och tydliga beslutsvägar samt en effektiv uppföljning av verksamhetens resultat.

Detta förutsätter också en tydlighet i vilka krav och förväntningar den övergri- pande nivån har på verksamheterna. I Vingåkers kommuns barn- och utbildningsplan finns ett mål; att alla elever som lämnar årskurs 9 ska vara behöriga till ett nationellt program. Inspektörerna konstaterar att den målsättning den politiska nivån angett också får genomslag i verksamheterna. Som tidigare beskrivits i denna rapport finns ett starkt fokus på svenska, matematik och engelska i kommunens skolor och resultat i dessa ämnen följs också upp. I övrigt ef- terfrågar den politiska nivån i liten utsträckning andra resultat från verksamheterna. Detta bidrar till att resultatuppföljning inte prioriteras i verksamheterna.

Konsekvensen blir att den politiska nivån inte har tillräcklig kunskap om i vilken utsträckning verksamheterna når de nationella målen.

Förvaltningschefen har vid inspektionstillfället haft ansvaret för kommunens skolväsende drygt ett år och tillträdde tjänsten som förvaltningschef med upp- draget att verkställa en ny ledningsorganisation för utbildningsverksamheterna i kommunen. Denna förändring i ledningsorganisation genomfördes i samband med läsårsstarten 2007. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskolans verksamheter är organiserad i tre rektorsområden, vart och ett under ledning av en områdeschef. I två av områden ansvarar sammantaget fyra rektorer för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg respektive förskole- verksamhet, skolbarnsomsorg samt förskoleklass och skola årskurs 1–6. Kom- munens enda 7–9-skola utgör det tredje rektorsområde.

Förvaltningschefen och de tre områdescheferna utgör förvaltningens centrala ledningsgrupp. Gruppen träffas regelbundet och har, enligt kommunens dokument, en strategisk ledningsfunktion vilket innefattar långsiktiga utvecklingsfrå- gor, omvärldsbevakning samt ansvar för förvaltningens ekonomi på lång sikt.

Varje områdeschef/rektor bildar tillsammans med sina rektorer ett lokalt led- ningsteam. Samtliga rektorer i kommunen träffar regelbundet förvaltningsche- fen i en skolledarkonferens.

Enligt kommunens egna dokument är huvudsyftet med ledningsorganisationen att skapa förutsättningar för integrering av förskola, fritidshem och skola. En ny ledningsstruktur ska säkerställa denna integrering och målsättningen är att ledningsuppdraget ska vara tydligt och ansvar ska kunna utkrävas på varje led- ningsnivå.

Samliga rektorer har pedagogisk utbildning och rektorsutbildning och flera av dem har lång erfarenhet av leda förskole- och/eller skolverksamhet. Till över- vägande delen bekräftar personal i intervjuutsagor att rektorerna håller sig för- trogna med verksamheten. Det finns dock undantag. De rektorer vars ansvar- område omfattar flera olika verksamheter som förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass och skola bedöms i lägre grad hålla sig förtrogna med verksamheterna än de rektorer som har ett mera begränsat ansvarsområde. För- trogenheten kan enligt inspektörerna också relateras till att rektorer med flera verksamheter i sitt ansvarområde också har områden där enheterna är geografiskt spridda. Detta får också konsekvenser för rektorernas möjlighet att ta ansvar för skolornas pedagogiska utveckling. Ledningen av skolorna i Vingåkers tätort fungerar med något undantag väl, men i landsbygdsskolorna efterfrågar personal ett tydligare pedagogiskt ledarskap. Överlag saknar rektorerna för skolorna i kommunen en samlad bild av skolornas kunskapsresultat i samtliga äm-

(22)

12

nen vilket är en viktig förutsättning för att ett pedagogiskt ledarskap ska kunna utövas.

Det är huvudmannens ansvar att skapa sådana förutsättningar för skolornas rektorer så att deras uppdrag kan utföras på ett sätt som uppfyller de krav som finns i styrdokumenten för grundskolans verksamhet. I Vingåkers kommun finns en medveten målsättning att tydliggöra ledningsuppdraget och att också tydliggöra ansvaret på varje ledningsnivå. Enligt inspektörernas bedömning har rektorerna ambitionen att inom sina ansvarsområden utveckla verksamheterna mot nationella mål, men som beskrivits ovan ges dock rektorerna olika förut- sättningarna att uppfylla dessa krav. Detta gäller också i viss utsträckning för- skoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Inspektörerna bedömer att rektors roll överlag behöver stärkas inom skolan. Detta gäller även den lokala ledningen inom såväl förskoleverksamhet som skolbarnsomsorg. Se vidare verksamhets- rapporter respektive skolrapporter.

Inom utbildningssystemet sker flera övergångar mellan skol- och verksamhets- former, mellan skolor och inom skolor. I Vingåkers kommun finns olika för- hållningssätt till vilken information som är viktig att lämna respektive ta emot i arbetet med att följa elevernas utveckling och lärande över tid. I detta ligger också att det i kommunen saknas samsyn och samverkan kring hur läroplaner- nas målsättningar om verksamheternas gemensamma uppdrag om att samverka för att stödja barns och elevers allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska genomföras. Ett för kommunen tydligt exempel på avsaknad av samsyn och samverkan är den skillnad i innehåll och kvalitet som finns i skolornas individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. I den mån samverkan förekommer vid övergångar sker denna på initiativ av personal inom de olika verksamheterna och det är också personal som ansvar för att samverkan blir så bra som möjligt för det enskilda barnet eller eleven. I avsaknad av utarbetade rutiner finns en uppenbar risk att viktig kunskap om barn och elever går förlo- rad.

I en av kommunens skolor finns en kommungemensam så kallad förberedelse- klass för elever som är nyanlända till Sverige. Flertalet av eleverna är asylsökan- de. Inspektörerna bedömer att den undervisning som bedrivs i förberedelse- klassen är av god kvalitet och att arbetet genomförs med stort engagemang och empati för elevernas situation. Det finns dock behov av ytterligare handledning och kompetensutveckling som kan öka förutsättningarna för integration i den svenska skolan. Detta har huvudmannen ansvar för.

I Vingåkers kommun inrättades samband med läsårsstarten 2007 gymnasieskolans individuella program i anslutning till kommunens 7–9-skola. Utbildningen på ett individuellt program ska följa en plan som styrelsen för utbildningen ska fastställa. I denna plan ska framgå vad utbildningen syftar till, vilka kurser som ingår i programmen och hur lång tid som planen omfattar. De individuella programmen saknar en av styrelsen fastställd plan för utbildningen vilket måste åtgärdas.

Som beskrivits ovan finns brister och förbättringsområden som kan hänföras till en otillräcklig styrning och ledning. Detta innebär att barn- och utbildnings- nämnden i betydligt högre utsträckning måste försäkra sig om att utbildningsverksamheten bedrivs i enlighet med författningarnas krav. Detta kräver att ansvarig nämnd ökar sin kunskap om hur verksamheterna bedrivs och vilka resultat som uppnås. Vid tiden för inspektionen har den nya ledningsorganisa-

(23)

13

tionen varit i bruk ca ett halvår och som framkommer i andra delar av denna rapport har kommunens målsättningar om en ökad integrering av förskola, fritidshem och skola ännu inte uppnåtts. Det är viktigt att huvudmannen försäkrar sig om att den ledningsorganisation som kommunen valt också ger förutsätt- ningar för rektorerna att kunna ta det ansvar som ingår i rektors uppdrag och att den också bidrar till att öka måluppfyllelsen.

Inspektörernas samlade bedömning av området är att huvudmannen bör ta ett ökat ansvar för utbildningsverksamhetens styrning och ledning.

Kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete ska bedrivas på både huvudmannanivå och i verksamheterna.

Huvudmannen och ledningen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola har alla ett ansvar för att se till att det finns fungerande system för att sty- ra mot uppsatta mål.

I Vingåkers kommun finns en barn- och utbildningsplan för åldrarna 1–16 år och gäller för 2007–2010. I planen finns ett uppnåendemål att alla elever som lämnar grundskolan 2010 ska vara behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Planen anger därutöver ett antal prioriterade områden såsom lärande, värdegrunden, hälsa, kommunikation, kultur, samarbete med näringsliv samt hållbar utveckling. Inom dessa områden kan de olika enheterna sätta upp egna konkreta och utvärderingsbara mål i de lokala arbetsplanerna. Enligt kommunens egna dokument ska de lokala arbetsplanerna fungera som ”hörnpelare” i kvalitetsarbetet.

Arbetet med att förbättra kvalitet och måluppfyllelse har flera faser som länkar i varandra. Det är viktigt att se hela kedjan och att varje del i denna är beroende av den förra och påverkar den senare delen. Huvudmannen har en viktig roll i det ständiga kvalitets- och förbättringsarbetet som ska bedrivas för att barn och elever ska nå de kunskaper, den utveckling och det lärande som finns formulerade i måldokumenten. Sett över en längre tidsperiod ingår det att kartlägga de olika verksamheterna för att identifiera områden som är angelägna att förbättra.

Inspektionen visar att kvalitetsarbetet är svagt utvecklat på både lokal och cen- tral nivå. Inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg sker i ringa omfattning kontinuerliga och systematiska utvärderingar som dokumenteras. Även i grundskolorna i kommunen är kvalitetsarbetet ofullständigt då resultat som beskriver graden av måluppfyllelse i alla ämnen saknas. Huvudmannen har därmed inte möjlighet att bedöma verksamheternas kvalitet. Inspektörerna be- dömer därför att kommunen bör förbättra sitt kvalitetsarbete.

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Denna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redo- görelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser vidta för ökad måluppfyllelse.

I flertalet av kommunens förskolor och skolor upprättas kvalitetsredovisningar enligt en av kommunen framtagen mall. Inspektörerna bedömer att vare sig verksamheternas eller kommunens kvalitetsredovisningar fungerar som verktyg i kvalitetsarbetet. Kvalitetsredovisningarna för förskolorna är mycket summa- riska till sitt innehåll och är därför mycket lika varandra. Även kvalitetsredovis-

(24)

14

ningarna för skolorna är med något undantag mycket kortfattade och saknar bedömning av måluppfyllelse i fler ämnen än svenska, matematik och engelska.

Likaså saknas åtgärder som skolorna ämnar vidta för en ökad måluppfyllelse.

Fritidshemmen saknar egna redovisningar. I den mån skolornas redovisningar omfattar skolbarnsomsorgen framgår inte i vilken grad de nationella målen har förverkligats. I kommunens kvalitetsredovisning för 2006 beskrivs en medve- tenhet om att kvalitetsarbetet behöver utvecklas och att kopplingen mellan barn- och utbildningsplan, kommunens budgetprocess och kvalitetsredovisning behöver stärkas. Det konstateras också att fritidshemmen inte upprättar kvalitetsredovisningar. Måluppfyllelse behandlas i vaga omdömen och åtgärder för förbättring uttrycks endast i vad som är möjliga eller tänkbara åtgärder.

Inspektörerna bedömer att såväl verksamheternas som kommunens kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens krav, vilket måste åtgärdas. I arbetet kan Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 3006:18) om kvalitetsredovisning användas som stöd.

Tillgång till likvärdig utbildning

Inspektionen visar att kommunen tillhandahåller förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enlighet med skollagen.

Elevernas tillgång till utbildning inom grundskolan behöver i flera avseenden förbättras. Den garanterade undervisningstiden, dvs. den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas i grundskolan, framgår av den nationella timplanen som är en bilaga till skollagen. I timplanen anges det totala antalet timmar för ämnen, ämnesgrupper, språkval samt elevens val. Beslut om fördel- ning av den totala tiden mellan årskurser fattas av styrelsen för utbildningen.

Styrelsen för utbildningen i Vingåkers kommun har inte fattat beslut om för- delning av antalet timmar i ämnena teknik och hem- och konsumentkunskap.

Detta får till följd att i timplanerna för Marmorbyns skola och Baggetorps skola respektive Högsjö skola och Österåkers skola saknas ämnet teknik. I Högsjö skola och Österåkers skola finns inte tid avsatt för ämnet hem och konsumentkunskap i årskurs 1-5. Inspektionen visar också att samordning mellan tidigareskolan och senareskolan generellt sker i mycket liten utsträckning och det kan inte säkerställas att eleverna får sin garanterade undervisningstid. I undervisningen i kommunens skolor betonas svenska, matematik och engelska och intervjuutsagor från lärare pekar mot att eleverna inte får undervisning i alla äm- nen i årskurs 1–6 och därmed inte ges möjlighet att nå målen för årskurs 5.

Kommunen bör därför säkerställa att undervisningens omfattning överens- stämmer med den nationella timplanen.

Enligt författningarna ska undervisningen planeras av lärare och elever tillsammans och genomföras under lärares ledning. Skollagen anger även en ovillkorlig rätt till utbildning och föreskriver en närvaroplikt för alla skolpliktiga elever. I Vidåkersskolan bedriver en hög andel elever en dag i veckan studier i hemmet under namnet ”x-dag”. Det är av yttersta vikt att kommunen ger eleverna den lärarledda undervisningstid som de har rätt till och att kommunen följer författ- ningarnas krav avseende skolplikt. Se vidare skolrapport.

(25)

15

Resurser

Kommunen är enligt skollagen skyldig att använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger för den undervisning de i huvudsak ska bedriva.

Antalet lärare per 100 elever är högre än riket; 9,3 i Vingåkers kommun i jämfö- relse med 8,4 för riket. Andel högskoleutbildad personal i kommunens skolor är enligt nationell statistik för 2006 i paritet med riket. I förskoleklassen är andelen med högskoleutbildning högre än riket. Andel högskoleutbildad personal inom skolbarnsomsorgen är något lägre än i riket. Dock är andelen fritidspedagoger inom skolbarnsomsorgen mycket lågt, enligt kommunens redovisning har mindre än 20 procent av personalen fritidspedagogutbildning. Inspektörerna har också uppmärksammat att personalen i skolbarnsomsorgen i varierande omfattning undervisar i grundskolan. Personalens kompetens och utbildning är en viktig kvalitetsfaktor i fritidshemmet. Det är också viktigt att lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. För att säkerställa verksamheternas kvalitet och möjlighet till utveckling bör därför kommunen sträva efter att höja utbildningsnivån hos personalen inom såväl skolbarnsomsorg som skola.

Datum Ort

2008-09-24 Linköping

Gunnar Olausson Gun Bystedt Nordqvist Eleonor Duvander Rut Hård af Segerstad Anders Kennberg Kerstin Levin Annie Liedgren Leif Magnusson Sara Westlund

(26)

Utbildningsinspektion av förskoleverksamheten Inledning

Skolverket har granskat förskoleverksamheten i Vingåkers kommun under perioden 4 till 8 april 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.

Inspektionen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läropla- nen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar.

Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).

Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i hel- hetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästa inspektionstillfälle.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömning är intervjuer och dokument. Dokumen- ten samlas in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information om kommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssy- stem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.

I Vingåkers kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, försko- lechef och ansvarig ledningspersonal från samtliga kommunens förskoleenheter.

Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från kommunens förskolor, dagbarnvårdare och föräldrar med barn i verksamheten.

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sak- uppgifter i rapporten.

Beskrivning av verksamheten

Förskoleverksamheten Antal barn

Förskola i kommunal regi 376 Förskola i enskild regi 19

Familjedaghem 50 Källa: Barn och grupper i förskolan, 15 okt 2007, Skolverket

(27)

Förskoleverksamheten i Vingåkers kommun bedrivs som förskola och familjedaghem. I kommunen finns också en öppen förskola. En enskild huvudman bedriver förskola samordnat med ett fritidshem.

Förskoleverksamheten, men även skola och skolbarnsomsorg, är organiserad i tre geografiska områden, vart och ett under ledning av en områdeschef. Förskoleverk- samheten leds lokalt av en rektor som inom sitt rektorsområde också ansvarar för skolbarnsomsorgen och för två av rektorerna även grundskolans verksamheter.

Sammantaget ansvarar fyra rektorer i kommunen för förskoleverksamheten. Rekto- rerna är underställda områdeschefen i sitt område. Områdescheferna är i sin tur underställda förvaltningschefen. Områdescheferna har ett tillikauppdrag som rektor för en eller flera utbildningsverksamheter inom sitt eget område.

Barn- och utbildningsnämnden har det yttersta politiska ansvaret för samtlig utbildningsverksamhet från förskola till ungdomsskola. Barn- och utbildningsförvalt- ningen, under ledning av förvaltningschefen, bereder och verkställer nämndens beslut, ger sakkunnigstöd till verksamheten och deltar i kvalitets- och utvecklingsarbete inom utbildningsområdet.

Andelen barn, 1–5 år, inskrivna i förskole- verksamhet (%)

Andel barn

Vingåker 87 Kommungruppen < 12 500 inv. 85

Hela riket 86

Källa: Barn och grupper i förskolan, 15 okt 2007, Skolverket

Barn i åldrarna 1–5 år är inskrivna i förskoleverksamhet i samma omfattning som i riket som helhet och i kommungruppen.

Barngruppers storlek i förskolan, genom- snittligt värde

Antal barn

Vingåker 16,3 Kommungruppen < 12 500 inv. 16,7

Hela riket 16,7

Barngrupperna är i princip lika stora i Vingåkers kommun som i riket, personaltät- heten är dock lägre.

Personaltäthet – antal barn per årsarbetare Antal barn

Vingåker 6,0 Kommungruppen < 12 500 inv. 5,4

Hela riket 5,2