• No results found

Studiehandledning. Välfärdsrätt, 15 hp Welfare law, 15 ECTS Credits 745G66. Kursansvarig och examinator: Pia Kjellbom,

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Studiehandledning. Välfärdsrätt, 15 hp Welfare law, 15 ECTS Credits 745G66. Kursansvarig och examinator: Pia Kjellbom,"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Studiehandledning

Välfärdsrätt, 15 hp

Welfare law, 15 ECTS Credits 745G66

Kursansvarig och examinator: Pia Kjellbom, pia.kjellbom@liu.se

(2)

2

Välkommen till Välfärdsrätt II!

Det är en förhoppning att den här studiehandledningen ska orientera dig genom kursen.

Observera att denna studiehandledning kan komma att uppdateras ända fram till kursstart! I kursplanen, som styr kursinnehållet står följande:

KURSENS MÅL

Kursens mål är att studenten efter avslutad kurs ska ha förvärvat kunskaper inom ett antal rättsområden av betydelse för socialt arbete. Vidare förväntas studenten kunna tillämpa sina kunskaper i konkreta situationer genom att använda juridisk metod och härvidlag kritiskt kunna reflektera kring juridikens roll i socialt arbete och rättsreglernas teoretiska innehåll, praktiska tillämpning och konsekvenser på samhällsnivå och för enskilda.

Efter avslutad kurs ska den studerande visa kunskap om:

grundlagen och andra övergripande normer av betydelse för socialt arbete,

socialrättslig lagstiftning med särskilt fokus på socialtjänstlagen, LVU, LVM och LSS,

förvaltningsrätt och offentlighet och sekretesslagstiftning samt migrations-, socialförsäkrings- och straffrättslig reglering av betydelse för socialt arbete.

Visa färdighet och förmåga att:

– tolka och värdera rättskällor inom social-, förvaltnings-, socialförsäkrings-, straff- och migrationsrätt av betydelse för socialt arbete,

– tillämpa juridisk metod vid tolkningen av centrala rättskällor inom förvaltnings- och socialrätt samt offentlighets- och sekretesslagstiftning med en medvetenhet om socionomens roll som myndighetsutövare,

– använda kunskaper om internationella konventioner.

Visa kunskap om och förmåga att kritiskt reflektera över:

– rättssäkerhet, rättsliga normers utformning, tillämpning och tolkning i socialt arbete, – de samhällsvärderingar och maktstrukturer som juridiken förmedlar,

– socialrätten ur ett både teori- och praktik- och konsekvensperspektiv.

KURSENS INNEHÅLL

Socialrättslig lagstiftning med fokus på socialtjänstlagen, LVU, LVM, LSS, förvaltningsrätt,

offentlighet- och sekretesslagstiftning samt internationella konventioner av betydelse för socialt arbete är kursen bas. I kursen behandlas bland annat socialtjänstens mål och uppgifter på generell nivå och i förhållande till olika grupper som exempelvis barn-, missbrukare och personer med funktionsnedsättning samt kommunernas ansvar och skyldigheter i förhållande till enskilda. Förutsättningar för rätt till ekonomiskt bistånd, vård- och behandlingsinsatser m.m.

(3)

3 socialförsäkrings- och straffrättslig lagstiftning av betydelse för socialt arbete med olika

grupper.

LÄRARE SOM MEDVERKAR I KURSEN

Pia Kjellbom, PhD i socialt arbete, kursansvarig Anna Lundberg, professor i mänskliga rättigheter Lotti Ryberg Welander, PhD i juridik

Markus Sandblom, jurist

Pia Redlund, socionom med lång erfarenhet i ledande position inom frivilligsektorn

KURSLITTERATUR

Aktuell lagtext

Axberger, H-G (2014) JO – i riksdagens tjänst. En översikt av JO-ämbetet och dess verksamhet.

Mölnlycke: Elanders Sverige AB (finns på internet)

Clevesköld, L .& Thunved, A. (2015) Sekretess: handbok för socialtjänsten (senaste uppl.).

Stockholm: Wolters Kluwer.

Kjellbom, P (2017) ”Ramar eller rättigheter? Om tolkningen av socialtjänstlagens

biståndsbestämmelse när barn riskerar att förlora sitt hem”. Under publicering i Retfaerd (finns på Lisam)

Lundgren, L. m. fl. (2017) Nya sociallagarna: med kommentarer i lydelse den 1 januari 2017.

Stockholm: Wolters Kluwer.

Ryberg‐Welander, L. (2014) Socialförsäkringsrätt (senaste uppl.). Stockholm: Wolters Kluwer.

Schiratzki, Johanna (2017). Barnrättens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen (2014) Lex Sarah – Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om Lex Sarah.

Stockholm: Socialstyrelsen (finns på internet).

Socialstyrelsen (2017) Vägledning för socialtjänsten i arbetet med EU/EES-medborgare.

Stockholm: Socialstyrelsen (finns på internet).

Socialstyrelsen (2016) Ensamkommande barn och unga – Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter. Stockholm: Socialstyrelsen (finns på internet).

Socialstyrelsen (2015) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Stockholm:

Socialstyrelsen (finns på internet).

(4)

4 SOSFS 2014:4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (finns på internet).

SOSFS 2008:30 Handläggning av ärenden som gäller unga lagöverträdare (finns på internet).

SOSFS 2014:5 Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (finns på internet).

Warnling‐Nerep, W. (2014) En introduktion till förvaltningsrätten (senaste uppl.). Stockholm:

Wolters Kluwer

Artiklar, rättsfall, förarbetsmaterial m.m. tillkommer och ska läsas enligt närmare anvisningar under kursens gång.

EXAMINATION OCH ANDRA LÄRANDE AKTIVITETER

Kursen examineras genom aktivt deltagande i olika moment, en skriftlig inlämningsuppgift samt en salstentamen som poängsätts enligt nedan.

Provkoder Innehåll Betyg Poäng

OBL1 Förvaltningsrätt D 0

OBL2 Handläggning, utredning och dokumentation D 0

Sem1 Rätt till bistånd? U/G 0,5

Sem2 Bistånd till vad? U/G 0,5

Sem3 LVU U/G 0,5

Sem4 LVM U/G 0,5

Sem5 LSS U/G 0,5

SEM6 Migrationsrätt i socialt arbete U/G 0,5

OBL3 OSL D 0

OBL4 Juridisk argumentation D 0

INL1 Case U/G 1

Ten 1 Tentamen U/G/VG 11

D= aktivt deltagande, U= underkänt, G= godkänt, VG= väl godkänt.

TENTAMEN

Kursens avslutande examinationsmoment består av en salstentamen som betygssätts med U, G eller VG som blir kursens slutbetyg. Omtentamen anordnas vid ett senare tillfälle.

Anmälan till tentamen ska ske senast tio dagar innan tentamenstillfället.

Godkända hjälpmedel vid tentamen är: Penna, papper, lagtext, utskriven från internet eller lagbok samt en rättsfallsöversikt om max tre sidor ifylld enligt mall. Understrykningar, överstrykningar, flärpar samt hänvisning till annan lag är tillåtet.

Särskilt stöd: Den som har rätt till särskilt stöd i samband med tentamen skall inför varje tentamen skicka in sitt beslut till socionomstudent@isv.liu.se samt kursansvarige. Har inget intyg inkommit vid tentamens startdatum gäller ordinarie inlämningsförfarande.

(5)

5 BETYGSKRITERIER

För betyg Godkänt krävs att studenten kan:

– redogöra för grundläggande juridiska begrepp och rättsregler och visar god förståelse för dessa

– hitta och hänvisa till relevanta lagrum

– använda den juridiska metoden, dvs. tillämpa sina kunskaper i syfte att lösa och ge svar på konkreta frågor.

För betyg Väl Godkänt krävs att studenten har uppnått nivå G och, dessutom kan:

– redogöra för mer komplexa juridiska begrepp och regler

– använda och hänvisa till flera rättskällor än enbart lagtext (tex. rättsfall) – kan skriva på ett mycket tydligt, begripligt och precist sätt

– kritiskt reflektera över frågornas uppgifter och fakta och reglernas tillämplighet

FÖRELÄSNINGAR

Föreläsningarna är tänkta att fungera som ett stöd vid inläsning av kurslitteratur, strukturering av materialet samt genomgång av väsentliga begrepp.

SEMINARIER

Vid kursstart sker en gruppindelning där basgrupperna delas in i A:1, A:2 osv. De flesta seminarier kräver förberedelser inom dessa mindre grupper och i de större basgrupperna gruppen men Du förväntas som student självständigt kunna redogöra för olika gruppuppgifter vid varje seminarium. Att en av gruppdeltagarna inte kan närvara förhindrar således inte

seminariepresentationer m.m. Muntliga seminarieprestationer bedöms individuellt och gruppen skall snarare ses som ett bollplank. Underkänt (individuellt eller gruppvis) vid ett obligatoriskt seminarium innebär att en restuppgift skall lämnas in. Godkänt på restuppgifter är en

förutsättning för godkänt på kursen.

Den som är frånvarande från ett seminarium skall skriva en restuppgift enligt anvisningarna som framgår i anslutning till respektive seminarium. Denna skriftliga uppgift skall lämnas in i på Lisam senast två veckor efter sista undervisningstillfället.

Det åligger Dig som student att försäkra Dig om att läraren noterat Din närvaro vid seminariet.

I alla skriftliga uppgifter ska ”times new roman” 12p, och 1,5 i radavstånd användas.

RÄTTSKÄLLELABORATORIUM

(6)

6 Inom ramen för kursen anordnas flera rättskällelaboratorier som utgör förberedelser för

seminarierna. För att dessa lärtillfällen ska fungera förutsätts studenterna inför laboratoriet har förberett sig i mindre arbetsgrupper. Syftet med rättsfallslaboratorierna är att du som student ska få träning i att självständigt läsa och tillgodogöra dig olika rättskällor.

SKRIFTLIG FÖRDJUPNINGSUPPGIFT

Syftet med denna uppgift är att genomföra en mindre rättsutredning inom ett område av kursen och redovisa denna i skriftlig form. Arbetet ska omfatta minst två och maximalt tre sidor

exklusive försättsblad och referenslista. Vid hänvisning till olika källor ska sida anges. Betygen för denna uppgift är Godkänt eller Underkänt. Följande är förslag till rubriker.

– Inledning och problemformulering  – Rättslig frågeställning

– Perspektiv

– Socialvetenskaplig kunskap (utöver rättslig sådan)

– Resultat (vad framkommer i de olika rättskällor som undersökts)  – Analys (med utgångspunkt från valt perspektiv)

– Slutsats 

– Egen kommentar

En till två veckor innan inlämningen av PM:et kommer läraren gå igenom val av frågeställning i klass.

ÖVRIG INFORMATION

Nedan följer information om schema, m.m.

SCHEMA

Aktuellt schema publiceras i Time Edit: https://se.timeedit.net/web/liu/db1/schema/ . Var uppmärksam på uppdateringar och förändringar av schemat som ibland kan ske med kort varsel. Vi försöker undvika större ändringar i schemat under kursens gång. Studierna är

emellertid på heltid och du förväntas ha möjlighet att hantera även sena ändringar av schemat.

FUSK OCH PLAGIAT

Med fusk menas att med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när en studieprestation ska bedömas. Om en examinator misstänker att en student fuskat ska hon/han anmäla det till Linköpings universitets disciplinnämnd

(www.student.liu.se/regler/disciplinarenden/atgard ), som sedan utreder ärendet och fattar beslut om eventuella disciplinära åtgärder. En form av fusk är så kallat plagiat. Plagiat är när man på ett otillåtet sätt använder sig av andras texter. Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver referat av andras texter och när man citerar. Mer information om vad plagiat innebär finns här:

(7)

7 databas.

KURSUTVÄRDERING

Utvärdering är i alla sammanhang viktig och inom universitetet har vi en skyldighet att utvärdera och utveckla vårt arbete i förhållande till utbildningsplan, kursplaner och

examinationsrätt. Utvärdering är också en vital del i socionomprofessionen, där all verksamhet bör följas upp och revideras utifrån utvärdering. Kontakta oss gärna för att delge era synpunkter under kursens gång och vi återkommer naturligtvis i slutet av kursen med utvärderingsfrågor i Linköpings universitetsutvärderingssystem, KURT. Utvärderingen skickas ut i samband med kursavslut och ligger öppen i 14 dagar.

Kursen utvärderas också kontinuerligt i samband med föreläsningarna.

KURSRÅD/KURSDIALOG

I mitten på varje kurs ska kursråd/kursdialog äga rum. Tid och sal finns anslaget på schemat. På kursrådet har du som student tillsammans med dina kurskamrater möjlighet att diskutera kursupplägg, kursinnehåll och på vilket sätt kursen genomförs i förhållande till lärandemålen. I varje årskurs utses en kursrådsrepresentant som för fram årskursens synpunkter vid

studentrådet. Respektive kursrådsmöte dokumenteras i minnesanteckningar. Studentråd organiseras minst två gånger per termin.

References

Related documents

(c) Sambandet mellan ˚alder och k¨on kan beskrivas grafiskt med hj¨alp av ett diagram best˚aende av tv˚a boxplottar, en f¨or gruppen av m¨an och en f¨or gruppen av kvinnor..

Av de som dittills hade svarat var det färre än en femtedel (19,5%) som svarade att de helt kunde leva upp till skollagen och skolverkets krav när det gäller särskilt stöd för elever

Jag har länge varit intresserad av hur vi pratar om fenomen, händelser och människor. Jag är förskollärare i grunden och snart examinerad specialpedagog och har arbetat inom

Detta tror vi även skulle förebygga att elever i behov av särskilt stöd inte upplever sig som utpekade och som någon som inte är som alla andra vilket visat sig som ett problem

Tilläggsbelopp kan sökas för barn/elev som är folkbokförda i Eskilstuna kommun. För tilläggsbelopp krävs att barnet/eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd samt att

Många av de elever som tyckte att de bara fick hjälp ibland menade att det ofta berodde på att klasskamraterna pratade för mycket eller att läraren helt enkelt inte hade tid att

Studiens bidrag till forskningsområdet är att nya röster hörts vad beträffar synen på verksammas förutsättningar att tillgodose alla barns olikheter inom förskolan. Mycket av

Inom detta perspektiv söks svar på frågor så som vilka samverkansformer finns för att kunna möta barn i behov av särskilt stöd.. Omstruktureringar samt förändringar