• No results found

Miljö och hälsa i Västra Götaland

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Miljö och hälsa i Västra Götaland"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Miljö och hälsa i Västra Götaland

Martin Tondel Eva Andersson

Gerd Sällsten Lars Barregård

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

(2)

Översikt presentation

• Syfte och bakgrund

• Buller

• Luftföroreningar

• Miljötobaksrök

• Solljus

• Radon

• Socioekonomi, exponering och besvär

(3)

Syfte Miljö och hälsa i VG

• Nulägesbeskrivning Miljörelaterad ohälsa Grund för åtgärder och

förebyggande insatser

• Varför regional rapport?

VG speciellt: petrokemisk industri, transporter, nordens största hamn, områden med höga radonhalter

(4)

Bakgrund

• 2007 nationell undersökning Socialstyrelsen (NMHE)

• Enkät till 5000 vuxna i VG och 800 i Kungsbacka (18-80)

• Nationell miljöhälsorapport 2009

• Regional miljöhälsorapport 2010

• Svar från 2850 (VG) resp 528 (Kb), 57 % resp 66 %

• Bortfallet (nationellt):

hög svarsfrekvens bland äldre

låg svarsfrekvens bland personer födda utanför Norden

• I regionala rapporten används även resultat från VMCs och AMMs egna undersökningar

(5)

Metod

• NMHE: Urvalet gjordes från befolkningsregister Alla hade chans att komma med i urvalet

• Urvalsundersökning, ej totalundersökning

Beror observerade skillnader enbart på slumpen?

Eller är det en skillnad som finns i populationen? Testa

• Bortfallet större i vissa grupper – justera skattningarna av t ex andelar (annars risk för ”snedvriden” bild)

• Samma person besvarar både besvär och exponering – risk för t ex ”recall bias”. Sambandsanalysen behöver därför stöd från tidigare forskningsresultat

(6)

Hälsoeffekter av buller

(7)

Vad stör?

(8)

Vägtrafikbuller i VG >55 dB

(9)

Antal exponerade >55dBA i Göteborg

(10)

Fler störda i Göteborg, fr. a. av grannar

(11)

Sömnstörningar av buller vanligast i Gbg

(12)

Trafikbuller, störningar och blodtryck i Lerum

(13)

Störning av industribuller i Stenungsund:

Man ”vänjer sig inte”.

(14)

Buller är ett stort miljöhälsoproblem i VG

(15)

Luftföroreningar

Små partiklar (PM)

• Ozon, kväveoxider (NOx), Ozon, VOC, PAH

Långdistanstransport

• Regional bakgrund

• Lokala bidrag

Vägtrafik

Vedeldning

• Sjöfart, industri

(16)

Hälsorisker av luftföroreningar

• Hjärt‐kärlsjukdom (hjärtinfarkt, stroke, försämring av hjärtsvikt och kärlkramp)

– Dödlighet, inläggningar, sjukvårdsbesök, symptom

• Luftvägssjukdomar (astma, försämring av astma och KOL)

– Dödlighet, inläggningar, sjukvårdsbesök, symptom

• Lungcancer

• Besvär

• Andra effekter?

(17)

Vägtrafiken huvudkällan till lokalt bidrag i

städer i VG. NOx/NO

2

bra indikator

(18)

Årsmedelvärde av PM under MKN, men

hälsorisken finns vid mycket lägre halter

(19)

I miljöhälsoenkäten mättes besvär.

Vanligare i Göteborg.

(20)

Oftast besvär av bilavgaser

– mera vid större vägar

(21)

Luftvägsbesvär av bilavgaser vanligast i Gbg,

besvär av vedrök jämnare fördelat

(22)

Besvär i miljöhälsoenkäten, men allvarligare effekter då?

• Effekter på dödlighet och allvarlig sjuklighet får man räkna sig fram till.

• I VG beräknas cirka 1000 personer per år dö i förtid på grund av partikulära

luftföroreningar.

(23)

Luftföroreningar är ett stort miljöhälsoproblem i VG

(24)

Inomhusmiljö ‐ tobaksrök

• De viktigaste miljöhälsoriskerna i inomhusmiljön:

! fukt och mögel

Behandlas i nationell MHR för vuxna men

Regionalt i MHR för barn.

Fukt i bostäder uppskattas

Orsaka 140 fall av småbarnsastma per år i VG.

! utomhus luftföroreningar som penetrerar till bostaden

! miljötobaksrök

Allergisjukdomar och upplevd luftkvalitet

0 5 10 15 20 25 30 35

Bra luft Dålig luft

%

Astma Eksem Rhinit Ngn allergi

(25)

Miljötobaksrök ‐ riskerna

• Hjärt‐kärlsjukdom (t.ex. hjärtinfarkt)

• Lungcancer

• Luftvägssjukdom

• Besvär

• De första tre riskerna får man uppskatta. Besvär

mättes i miljöhälsoenkäten.

(26)

Andelen dagligrökare sjunker

(27)

Störst andel besvärade icke‐rökare på Hisingen

(28)

Uppskattade effekter av miljötobaksrök i VG

(29)

Solljus

Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö

Delmål (även regionalt):

Inte fler fall av hudcancer, orsakade av ultraviolett strålning, år 2020 än år 2000

(30)

Solljus

UV-strålning som finns i solljus kan orsaka hudcancer Antal nya fall av malignt melanom i VG

0 50 100 150 200 250 300

1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Antal nya fall

År Män

Kvinnor

(31)

Solljus

Antal fall per 100 000 i befolkningen

0 5 10 15 20 25 30 35 40

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Incidens

År Män riket

Kvinnor riket

Män Västra Götaland Kvinnor Västra Götaland

(32)

Solljus

Utomhusvistelse ledig sommardag i Sverige (kl 10-16)

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Sverige VG Göteborg Hisingen Kungsbacka

% upp till 2 tim 2 tim upp till 4 tim 4 tim upp till 6 tim Inte aktuellt

(33)

Solljus

Sol- och badsemester utomlands (antal veckor)

0 5 10 15 20 25 30 35

Sverige VG Göteborg Hisingen Kungsbacka

% 1‐2 v 3‐4 v mer än 4 v

(34)

Solljus

Andel som undviker solen mitt på dagen

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Sverige VG Göteborg Hisingen Kungsbacka

% aldrig sällan ibland ofta/alltid

(35)

Solljus

Procentandel som alltid / ofta använder solskyddskräm

(36)

Solljus: jämför kust och inland

Tidigare forskning: latitudeffekt för hudcancer.

Vi har istället tittat på skillnad mellan kust och inland

Kust Inland

Sol_Fig1_ver2.jpg

(37)

Solljus

Nya fall av malignt melanom hos män i kustkommuner resp inlandskommuner (fall per 100 000 i populationen)

Tillväxten är kraftigare i kustkommunerna

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Incidens

År Mkt

Linjär (Mkt) Linjär (Få)

(38)

Solljus

Nya fall av malignt melanom hos kvinnor i kustkommuner resp inlandskommuner (fall per 100 000 i populationen) Nivån är högre på kusten

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Incidens

År Mkt

Linjär (Mkt) Linjär (Få)

(39)

Solljus

Solråd (Strålsäkerhetsmyndigheten):

• skydd med kläder, hatt, solglasögon, kräm (UVA o UVB)

• Var extra försiktig mitt på dagen (kl 11 – 15)

• Bränn dig inte

D-vitamin: 10–15 minuter sommarsol på ansikte och armar täcker dagsbehovet

Prickmottagning (ex hudkliniken Sahlgrenska) på våren Tillsyn av solarieutrustning (numera kommunerna)

Informationsspridning

(40)

Radon

Högriskområden ur markradonsynpunkt i Västra Götaland

(41)

Radon

• Källor till höga halter i bostäder: radongas från berggrunden, radongas i hushållsvattnet,

byggnadsmaterial (blåbetong, upphörde 1975)

• Riskområden i Västra Götaland: områden med bohusgranit, Skaraborg med alunskiffer

• Höga halter radon i inomhusluften ökar risken för att insjukna i lungcancer och orsakar varje år 500 fall av lungcancer i Sverige, varav ca 50 hos ickerökare.

(42)

Radon

0 5 10 15 20 25

0 200 400 600 800

Livstidsrisk för lungcacancer (%)

Radonhalt i bostaden (Bq/m3)

Röker 15-24 cigaretter per dag

Sutat röka vid 50 års ålder

Slutat röka vid 30 års ålder

Aldrig rökare

Risken att få lungcancer för olika radonhalter och olika rökvanor.

(43)

Radon

Nationell undersökning 1990

Bl a Skövde, Skara, Falköping genomsnitt över riktvärdet

0 50 100 150 200 250 300 350

Tanum Alingsås Göteborg Ale Åmål Trollhätta Lidköping Uddevalla MariestadMölndal Riket Ulriceham GöteneLysekil FalköpingSkara Skövde

Radonhalt Bq/m3 (ca 1990)

(44)

Radon

I Skövde, och även Uddevalla, har den genomsnittliga radonhalten i bostäder minskat sedan 1990.

0 100 200 300 400

Skövde 2004 Skövde 1990 Lysekil 2001 Lysekil 1990 Uddevalla 04/05 Uddevalla 1990 Borås 05/06 Partille 06/07

Bq/m3

Aritmetiskt medelvärde (AM)

(45)

Radon

• 10-13% av bostäderna i VG har radonhalter inomhus på över 200 Bq/m3.

Det motsvarar ca 110 000 – 140 000 exponerade personer.

• Uppskattningsvis har VG 50-100 fall av lungcancer per år vilka orsakats av inomhusradon. 5-10 av dessa sker bland aldrigrökare.

(46)

Socioekonomi, exponering och besvär

Socioekonomiska faktorer kan påverka exponering för olika miljöfaktorer:

bostadsområde (buller, luftföroreningar)

Socioekonomiska indikatorer: utbildning, inkomst

(47)

Socioekonomi, exponering och besvär

Icke-rökarna exponering för tobaksrök i bostaden, olika utbildningsnivåer

0 2 4 6 8 10

män kvinnor män kvinnor män kvinnor

%

grundskola gymnasium högskola tobaksrök i bostaden ≥ 1 tim/d tobaksrök i bostaden <1 tim/d

(48)

Socioekonomi, exponering och besvär

Olika källor till störningar. Staplarna visar andelen som besväras av buller minst en gång per vecka, olika inkomstklasser ( - 12 kkr, 12-25 kkr, 25 kkr -)

0 5 10 15 20 25 30

något buller vägtrafik tågtrafik flyg grannar ventilation

% låg medel hög

(49)

Socioekonomi, exponering och besvär

Andel som är ute mer än Andel som alltid/ofta 4 timmar mitt på dagen skyddar sig med på sommaren. solskyddskräm

(50)

Miljö och hälsa i VG

Tack för er uppmärksamhet!

Rapporten finns i PDF-version på hemsidan:

www.amm.se, klicka på Miljömedicinskt centrum

Onsdag 24 nov planeras en temadag i Skövde, ”Miljö och hälsa”. Bl a presenteras Miljöhälsorapporten och några aktuella utredningar från Miljömedicinskt centrum.

För mer information, kontakta Sonja Lejmark, Miljöförvaltningen Östra Skaraborg

References

Related documents

Genom att ha kunskap om patienternas upplevelser av att leva med lungcancer, kan sjuksköterskan lättare tillgodose patienternas basala och specifika omvårdnadsbehov, och

(2003) beskrev att diagnosen tar tid att bearbeta. Personer måste gå långsamt fram för att tillslut eventuellt kunna uppnå acceptans. Personer såg även fördelar med att

I denna allmänna litteraturöversikt framkom det vilken påverkan symtom och behandling från lungcancer har på personens syn på livet eftersom sjukdomen har en negativ inverkan på det

Zink: För personer med tillräckliga nivåer av zink i cellerna visade analysen att risken för att insjukna i COVID-19 minskade med 91 procent.. Brist på zink innebar istället

I denna studie efterfrågas inte komplikationer eller annat som skulle ha kunnat förklara svaren och därför kan vi inte se om detta var orsak de lägre svaren det vill säga om det

Vaccinet, döpt till CIMAVAX EGF har enligt cancerprojektets chef Gisela González, en väl prövad effektivitet och ökar patienternas överlevnadsmöjligheter och

Detta kan jämföras med en studie av de Souza och Frank (2011) som beskriver att personer med kronisk ryggsmärta känner en mycket stark oro för att deras smärta påverkar familj

Patienterna upplevde förlust av att inte längre kunna göra sysslor som tidigare ansågs självklara, som att resa, promenera eller att kunna äta själv och detta styrks av