Information • Vägledning • Utbildning
Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden
Innehåll
Inledning ...3
Arbetssätt och krav på kunskaper hos projektstödjare ...3
Information ...4
Vägledning ...4
Utbildning ...5
Inför projektansökan ...5
Informationsmöten ...5
Vägledningsmöten ...6
Förstudie ...7
Genomförandefas...8
Utbildning ...9
Grundutbildning ...9
Skräddarsydd utbildning för projektledning och andra ...10
Utbildning för projektdeltagare ...10
Fördjupningsaktiviteter ... 11
Tillgänglighet ...12
Tillgänglighetsplan ...12
Tillgänglighet integrerad i arbetsmiljön ...12
Transnationellt...13
Hjälp på vägen ...14
Material ...14
Länkar...15
Foto: www.paulquant.se
Text: Stefan Eklund Åkerberg, projektledare
Inledning
Inför programperioden 2007–2013 införde Svenska ESF-rådet krav på att alla projekt inom Europeiska socialfonden skulle arbeta med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Syftet är att påskynda utvecklingen mot ett arbetsliv där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Målet är att fler personer med funktions- nedsättning ska få tillträde till arbetsmarknaden.
Till detta startades 2009 det nationella projektet Processtöd Tillgänglighet som pågår till och med 2013. Projektet är en del av ESF-rådets
organisation för stöd till projekten inom Socialfonden. Uppdraget är att göra ESF-rådets krav på tillgänglighet begripligt, meningsfullt och hanterbart för Socialfondens projekt.
Det här materialet vänder sig till dig som ska ge stöd i tillgänglighetsfrågor till ansökande eller pågående projekt inom Europeiska socialfonden.
Materialet ger exempel på vad stödet kan omfatta och förslag på hur det kan läggas upp. Det är inte en enhetlig metod som är tänkt att kopieras rakt av, utan vi vill med det här materialet inspirera och ge ett stöd på vägen.
Projektet Processtöd Tillgänglighet drivs av Handisam i samverkan med Handikappförbunden, och finansieras av Europeiska socialfonden.
Arbetssätt och krav på kunskaper hos projektstödjare
De projekt och projektgrupper du som projektstödjare möter är många gånger mycket olika och har sina speciella behov och förutsättningar.
Din viktigaste roll blir att ge förslag till lösningar i projekten som matchar Socialfondens krav och din egen kunskap på området.
Förutom din egen erfarenhet som projektstödjare måste du ha goda kunskaper om funktionsnedsättningar och om generell tillgänglighet inom områdena fysisk miljö, information/kommunikation och tillgänglig verksamhet. Du måste också vara väl insatt i Europeiska socialfondens program, rutiner
och regelverk. Ett brett kontaktnät med olika expertkompetens inom tillgänglighetsområdet är en stor tillgång i arbetet.
Att tänka på:
• Ta noga reda på projektgruppens förutsättningar – var ett bollplank;
lyssna, ställ frågor och återkoppla.
• Utgå från projektidén eller den beviljade projektansökan. Genom att tydligt koppla dina förslag dit ökar du sannolikheten för att projekt- ledningen och projektägarna ska ta till sig tillgänglighetsfrågan.
• Ge råd och stöd genom bra och konkreta exempel. Lyft fram egen kunskap och erfarenhet.
• Arbeta långsiktigt och processinriktat – stödet får bäst effekt om det ges återkommande och över tid.
Den metod vi vill lyfta fram bygger i första hand på information, vägledning och utbildning.
Information
Med begreppet information menar vi de aktiviteter som introducerar tillgänglighetsfrågan; att ge generella råd och att berätta om vilket stöd projekten kan få i fortsättningen. Ofta har du kontakt med flera projekt samtidigt, till exempel i samband med utlysningen av projektmedel.
Formerna för informationsmöten varierar vilket gör att man måste var flexibel. Ibland blir informationstillfällena mer djuplodande och man kommer in på individuell projektvägledning och projektspecifika frågeställningar.
Vägledning
Vid en vägledning möter du enskilda projekt. Innehåll och upplägg kan skilja sig mycket åt beroende på i vilken fas projekten befinner sig, och vilken inriktning som projekten har. Utgångspunkten för vägledningen bör alltid vara att möta projektet i den fas den befinner sig och att
anpassa vägledningen utifrån förutsättningar och behov.
Projektledningen, det vill säga projektledare, styrgrupp och projektägare, är den naturliga målgruppen. Återkommande vägledning är många gånger avgörande för att hålla liv i arbetet. Personliga möten kan gärna kompletteras med kontakter via telefon och e-post. Ha som mål att få igång ett långsiktigt arbete.
Utbildning
Utbildning till projekten ges under olika faser, i olika former och med olika inriktning. Från rent grundläggande utbildning runt tillgänglighet och olika funktionsnedsättningar, till smala fördjupningsinsatser inom specifika funk- tionsnedsättningar eller annat. Utbildningen vänder sig till många olika funktioner inom projektgruppen; från projektledare, projektägare och nyckel- funktioner i projekten till deltagare, underleverantörer eller andra. Tidpunkt, målgrupp, behov, önskemål med mera är avgörande för vad utbildningen ska innehålla, hur den läggs upp och sedan genomförs. Utbildningen kan i bland vara av standardkaraktär men grundregeln bör vara att så långt som möjligt skräddarsy utbildningarna så att de på bästa sätt matchar de behov som finns.
Inför projektansökan
Vid informationsaktiviteter i samband med projektutlysningarna är det viktigt att vara påläst på själva utlysningstexten. Inriktningen i utlysningarna varierar och ger dig värdefull information när du själv ska informera om tillgänglighet och vilket stöd du kan erbjuda.
Informationsmöten
På informationsmötena får du räkna med att deltagarna kan ha liten eller ingen kunskap alls om funktionsnedsättningar, och om vad tillgänglighet i denna bemärkelse innebär. Ge en kortfattad men så bred introduktion som möjligt så att deltagarna ser vidden av frågan.
Utöver att informera om funktionsnedsättningar och tillgänglighet är det bra att lyfta frågor som:
• Hur ska alla medarbetare/deltagare kunna delta i utbildningen på lika villkor?
• Hur kan ni i ert projekt se till att era lokaler, er information och er kommunikation är tillgängliga?
• Vilka är nyckelpersoner i projektet och vilket behov av kompetensutveckling om tillgänglighet har de?
• Hur kan ni i ert projekt ställa krav på tillgänglighet vid upp- handling av underleverantörer?
• Vad är viktigt att tänka på i ansökan när det gäller tillgänglighetsarbetet?
Vägledningsmöten
Inför ett första vägledningsmöte med ett enskilt projekt i ansökningsfasen kan du be om att få ta del av vad de har skrivit ned om sin projektidé. Ofta är det bra att ge en kort beskrivning om vad du menar med tillgänglighet så att ni får en gemensam referensram. Be sedan projektledningen eller projektägaren beskriva projektets idé och innehåll med egna ord. Då kan du få ytterligare information om hur de tänker och vilken kunskap de har på tillgänglighetsområdet. Genom följdfrågor kan du sedan hjälpa projekt- ledningen eller projektägaren att se vilka tillgänglighetsperspektiv som ska ingå i projektet.
Fråga till exempel:
• Vad betyder tillgänglighet för er, och hur har ni tänkt kring tillgänglighetsfrågan inför ert projekt?
• Hur kan ni tänka för att tillgänglighet ska bli en naturlig del i ert projekt?
• Finns det i er ordinarie verksamhet/organisation strukturer, riktlinjer och rutiner som ni kan koppla ert arbete och kommande projektresultat till?
• Har ni koll på deltagarnas eventuella funktionsnedsättningar?
Om inte – hur kan ni ta reda på det?
• Hur tillgängliga är lokalerna som ni ska använda?
• Hur tillgänglig är er information och de informationskanaler ni tänker använda er av?
• Vilket framtida behov av tillgänglighetsstöd har projektet?
• Vad behöver ni budgetera för när det gäller tillgänglighet?
Syftet med frågorna ska vara att få med projektgruppen på hur de måste tänka kring tillgänglighet och hur de ska gå tillväga för att få med tillgänglighetsfrågan som en röd tråd i projektansökans olika delar. Om tillgänglighetsarbetet är tydligt beskriven i ansökan får projektet större förutsättningar för en bra start när det väl kommer igång.
Förstudie
När en projektansökan har blivit beviljad av ESF-rådet är det bra att erbjuda information om vad man mer konkret ska göra i förstudien. Ansökan är utgångspunkten, men det händer ofta att den som skrivit ansökan inte är den som sedan ska genomföra projektet.
I det här skedet kan det ibland vara bra att bjuda in flera projektgrupper sam- tidigt. Vid dessa informationsmöten är det också bra att ge varje grupp viss tid för individuell vägledning. På så vis får projektgrupperna en större möjlighet att få svar på sådant som bara gäller det egna projektet. Samordna dig med andra som också erbjuder stöd till projekt inom andra områden. Det under- lättar ofta för projekten att kunna träffa flera stödfunktioner vid samma tillfälle.
Se dessa informationstillfällen som ett sätt att informera om ditt fortsatta stöd. Erbjud vägledning där ni kan fördjupa er i tillgänglighetsarbetet och lägga upp en plan för det fortsatta arbetet. Boka redan nu upp mötestider så vinner du mycket tid och arbete.
Ett effektivt sätt att konkretisera vad som ska göras är att ta fram en särskild tillgänglighetsplan för arbetet. Sträva alltid efter att förankra planen i projektens styr- och referensgrupper. Du kan läsa mer om hur ni kan planera projektens tillgänglighetsarbete under avsnittet Tillgänglighetsplan.
I förstudien lägger du grunden för tillgänglighetsarbetet under genom- förandefasen. Det kan handla om att välja lokaler som fungerar eller att kartlägga behov som kan finnas hos deltagarna i projektet. Nu görs också mycket av projektens upphandling av olika underleverantörer, utbildnings- anordnare och utvärderare med mera. Att ställa krav på dessa angående tillgänglighet är också viktigt att ta upp.
Att tänka på:
• Utgå från ansökan. Vad sägs konkret och vad kan du läsa in mellan raderna?
• Försök få projektledningen att själva definiera projektets behov.
Vägled, coacha och stötta genom att lyssna och återkoppla.
• Ge konkreta förslag men låt så långt som möjligt projektgruppen göra arbetet själv. Då stärks gruppens ägarskap av frågan.
• Ta reda på vilka underleverantörer projektet planerar att upphandla.
Utöver vägledning förordar vi att projektledningen redan under förstudien får en grundläggande utbildning i tillgänglighet. Mer om detta kan du läsa längre fram under avsnittet Grundutbildning.
Genomförandefas
Även under projektens genomförandefas kan det bli aktuellt med
informationsmöten. Personal i projekten byts ut, nya samarbetspartner eller målgrupper knyts till projektet och så vidare. Ta fram innehåll och upplägg tillsammans med projektledningen. Ge projektledningen en aktiv roll vid informationstillfället. Då får de en chans att själva utveckla vad det handlar om. Det stärker engagemanget för projektets tillgänglighetsarbete.
Vägledningen under genomförandefasen bör vara återkommande och ske över tid. Håll kontakt och ställ frågor om hur arbetet flyter på. Återkoppla och kom med förslag på hur de kan gå vidare. Rådgivningen kan här handla om att hjälpa projektmedarbetarna att fullfölja sin tillgänglighetsplan. Har man gjort det man sagt att man skulle göra? Hur kan man komma vidare med projektet om man kört fast? Det är relativt vanligt att projektgrupper byter personal. Behövs det mer grundutbildning? Behövs fördjupade kun- skaper på något område? Erfarenheter och resultat från projektet ska föras över till ordinarie verksamhet och organisation. Ofta sker detta i slutet av projekttiden – hur kan man i stället arbeta för att överföringen ska ske mer löpande under projektets gång?
Vägledningen under genomförandefasen kan till exempel handla om:
• Att ge stöd till projektledare som behöver hjälp i tillgänglighetsarbetet.
• Att förmedla tips på fördjupningsmaterial eller att förmedla kontakter till olika specialister inom tillgänglighetsområdet.
• Att hjälpa till med att synliggöra tillgänglighetsarbetet och resultat i rapporter till projektägare och ESF-rådet.
• Att hjälpa projektledningen med hur de kan tänka när de ska införa resultat och erfarenheter i ordinarie verksamhet. Finns det riktlinjer och annat där tillgänglighet kan arbetas in?
• Att ge tips om hur tillgänglighetsfrågan kan lyftas i de transnationella kontakterna. Se även avsnittet Transnationellt.
Utbildning
Grundutbildning
Grundläggande utbildning passar bäst under förstudien. Genom att lägga utbildningen på en generell nivå kan flera projekt delta på samma utbildning. När utbildningen genomförs för ett enskilt projekt ges dock större möjlighet att utgå från det enskilda projektet och att anpassa innehållet.
Syftet med utbildningen ska vara att ge deltagarna en orientering om vad bra tillgänglighet innebär för personer med funktionsnedsättning. Det handlar om att väcka intresse och engagemang i tillgänglighetsfrågan, och att öka kunskapen om hur tillgänglighet kan integreras i projektet på ett naturligt sätt. Deltagarna ska få kännedom om vilka verktyg som finns och som de kan använda sig av – bland annat filmer, checklistor och handböcker.
Sträva efter att vara interaktiv och varva föreläsning, filmer och annat med mycket erfarenhetsutbyte. Fokusera på konkreta tillgänglighetsexempel så att deltagarna så långt som möjligt kan se samband med det de ska göra i sitt projekt.
Den gemensamma utbildningen kan med fördel följas upp av projekt- specifika utbildningar som är både grundläggande och fördjupande.
Använd grundutbildningarna för att erbjuda och informera om vidare insatser och mer utbildning. Kunskap föder ofta önskan om mer kunskap.
Att tänka på:
• Ta reda på så mycket som möjligt om målgruppen och deltagarna du kommer att möta.
• Ta reda på hur lokalen ser ut och vilken utrustning som finns.
Har till exempel lokalen hörslinga och behövs teckentolkar?
• Inbjudan till deltagarna ska vara tillgänglig i både form och språk.
• För många deltagare är tillgänglighet i denna bemärkelse något nytt.
Var tydlig i hur du beskriver vad utbildningen handlar om.
Skräddarsydd utbildning för projektledning och andra
Genom att skräddarsy utbildningar finns mycket att vinna. När utbildningen utgår från projektets egen verksamhet och eget mål blir det lättare för delta- garna att ta till sig frågan. När man kan känna igen sig och relatera till den egna verksamheten ökar engagemanget för det kommande tillgänglighets- arbetet. De allmänna råd som lyfts fram under tidigare insatser kan ni diskutera, fördjupa och konkret koppla till projektets verksamhet. Utbildningen ska lägga en stabil grund för det fortsatta arbetet, och den synliggör ofta behov av ytterligare kompetens, utveckling eller annat stöd.
Målgruppen för utbildningen är projektledare, projektägare, medarbetare, styr- och referensgrupper, samverkansaktörer och nyckelpersoner som finns i projektet eller i den ordinarie verksamheten.
Att tänka på:
• Planera utbildningen tillsammans med projektledningen.
• Var påläst och utgå från projektansökan – lyssna och återkoppla.
• Låt projektledningen ta ansvar för att skicka ut inbjudan och boka lokal.
• Lite föreläsning och mycket diskussion ger oftast bättre resultat – ställ frågor och låt deltagarna ge förslag på lösningarna.
• Följ upp och utvärdera tillsammans med projektledningen.
• Kom överens om hur ni ska gå vidare.
Utbildning för projektdeltagare
Syftet med utbildning som vänder sig till deltagare i projekt är ofta att sprida information och mer grundläggande kunskap om vad tillgänglighet innebär för personer med funktionsnedsättning.
Målgruppen har stor betydelse. Om deltagarna utgörs av anställda på en arbetsplats kan det handla om att öka förståelsen för tillgänglighetsfrågornas betydelse i arbetsmiljöarbetet, eller att påverka attityder på arbetsplatsen. En öppen dialog på arbetsplatsen gör det lättare att prata om de här frågorna.
Om deltagarna saknar arbete hamnar fokus kanske mer på sådant som kan stärka individen, och om möjligt ge redskap som gör det lättare att ta sig in på arbetsmarknaden. Hur tänker man kring tillgänglighet och vad skulle kunna få den att fungera? Den mer generella grundutbildningen (se ovan) kan vara en grund att utgå ifrån.
Att tänka på:
• Planera utbildningen tillsammans med projektledningen.
• Är projektet inriktad på en viss målgrupp?
• Finns det personer med funktionsnedsättning i målgruppen? Finns det speciella behov som du som utbildare kan behöva känna till?
Fördjupningsaktiviteter
Behovet av fördjupning inom olika områden växer ofta fram som ett resultat och ett lärande av det man gör. Det kan till exempel handla om att man vill veta mer om enskilda funktionsnedsättningar och tillgänglighetsåtgärder, eller att man vill få redskap för hur man ska kunna föra in tillgänglighets- arbetet i ordinarie verksamhet. Det kan innebära att fördjupa sig inom sådant som man redan är bekant med från ordinarie verksamhet, eller att hitta nya vägar. Vi vill särskilt lyfta in tillgänglighetsfrågan i arbetsmiljö- arbetet. Du kan läsa mer om detta under avsnittet Tillgänglighet integrerad i arbetsmiljön.
Fördjupningsaktiviteterna kan handla både om kompletterande vägledning och om mer utbildning.
Att tänka på:
• Håll kontakt med projektledningen. Stäm av hur det går och ge förslag på hur de kan gå vidare.
• Ett bra kontaktnät med specialister inom olika områden kan komma väl till pass.
• Inom tillgänglig verksamhet finns många fördjupningsvägar med fokus på sådant som man kan ta med sig in i ordinarie verksamhet – till exempel rekrytering, upphandling och arbetsmiljö.
Tillgänglighet
Tillgänglighetsplan
Ett bra sätt att få struktur på tillgänglighetsarbetet är att ta fram en plan för arbetet. Planen kan antingen tas fram inom ramen för den vägledning som ges eller som del av en skräddarsydd utbildning. En plan konkretiserar hur gruppen kan få med tillgänglighetsfrågan i sitt projektarbete. Planen gör det möjligt att se vad som ska göras och vilka mål som ska uppfyllas.
Den hjälper också projektledningen att följa upp arbetet och fastställa när saker ska ske och vem som ansvarar för dess olika delar.
Använd en mall som bygger på följande struktur:
• Övergripande mål. Projektets vision vad gäller tillgänglighetsfrågan på lång sikt.
• Projektmål. Projektets målsättning med sitt tillgänglighetsarbete inom ramen för projekttiden.
• Delmål. För tillgänglighetsområdena verksamhet, fysisk, informativ och kommunikativ tillgänglighet. Med en tydlig beskrivning av:
Aktivitet. Vilka aktiviteter som kommer att ske med koppling till tillgänglighetsfrågan.
Ansvar. Redogörelse för vem som är ansvarig för aktiviteten.
Tidsplan. Exakt i tid när aktiviteten kommer att genomföras.
Indikator. Hitta en form att mäta den effekt som aktiviteten haft.
Tillgänglighet integrerad i arbetsmiljön
Det systematiska arbetsmiljöarbetet kan vara en användbar kanal för att föra in tillgänglighetsarbetet i en organisations befintliga struktur och rutiner.
Vi har alla behov av en god arbetsmiljö och vi påverkas av den dagligen. Det är många faktorer som påverkar arbetsmiljön: arbetsledning, medarbetare, arbetsmängd, arbetstid, handlingsutrymme, arbetsställningar, arbetsrörelser, belysning, buller, farliga ämnen, värme och kyla, arbetsutrustning, maskiner med mera. Det handlar om dig och mig och om vår förutsättning för del- aktighet.
Brister i arbetsmiljön sammanfaller påfallande ofta med bristande tillgäng- lighet, till exempel svårighet att läsa eller förstå instruktioner, trötthet på grund av dålig luft-, ljus- eller ljudmiljö, svårighet att hantera utrustning, behov av kunskap eller hjälpmedel som saknas.
Exempel på verktyg vid undersökning av arbetsmiljön där tillgänglighet kan integreras:
• Skyddsronder/arbetsmiljöronder.
• Personalmöten där arbetsmiljö är med som en punkt på dagordning.
• Medarbetar- och utvecklingssamtal.
• Medarbetarenkäter.
Transnationellt
Internationellt samarbete inom Europeiska socialfonden, ESF, kallas trans- nationellt samarbete. Samarbete och ett lärande över gränserna är ett grund- fundament inom ESF. Projekt uppmanas att söka transnationella samarbeten.
Svenska projekt ska aktivt sträva efter att lyfta in tillgänglighetsarbetet även här.
Vid transnationellt samarbete i tillgänglighetsfrågor är det viktigt att vara klar över länders olika utgångspunkter. När man planerar ett erfarenhets- utbyte med andra länder bör man exempelvis vara medveten om hur samarbetsparten ser på, och vad som ingår i, begreppen funktionsned- sättning och tillgänglighet.
Att tänka på:
• Ställ frågor om hur man ser på funktionsnedsättning och tillgänglighet i det land ni ska samarbeta med.
• Vad fungerar bra och vad fungerar mindre bra i samarbetslandet?
• Vilka riktlinjer har ni kring tillgänglighet i samarbetslandet?
• Vilka framgångsrika metoder har man använt sig av, både i Sverige och i samarbetslandet för att få ut fler personer med olika
funktionsnedsättningar i arbete?
Hjälp på vägen
Material
• Riktlinjer för tillgänglighet – Riv Hindren, www.handisam.se
• Checklista för dig som vill arrangera tillgängliga konferenser, www.handisam.se
• Checklista för dig som vill göra information och kommunikation tillgänglig, www.handisam.se
• Checklista – Handlingsplan för tillgänglighet, www.handisam.se
• Besöksinformation för alla – Råd till kommuner och företag som informerar om tillgänglighet, www.handisam.se
• Se kompetensen – En guide för att öppna din arbetsplats för personer med funktionsnedsättning, www.handisam.se
• Handisams filmer om tillgänglighet, www.handisam.se - Anställningen
- Delaktighet - Tillgänglighet - Se kompetensen
• FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, www.handisam.se
• Hur är läget 2013? Uppföljning av funktionshinderspolitiken, www.handisam.se
• Så gör du som chef – Handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen, www.hjarnkoll.se
• Så gör du som kollega – Handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen, www.hjarnkoll.se
• Ord som taggar – om funktionshinder, www.handisam.se/processtodtillganglighet
• Jodå. Tillgänglighet lönar sig (Vi har räknat på det), www.hso.se
• Dörrarna stängs innan alla fått plats, www.hso.se
• Checklista inför ansökan, Processtöd Tillgänglighet, www.handisam.se/processtodtillganglighet
• Utbildning för projektledare, Processtöd Tillgänglighet, www.handisam.se/processtodtillganglighet
• Metodutbildning – en fortsättning på utbildning för projektledare, Processtöd Tillgänglighet, www.handisam.se/processtodtillganglighet
• Orienteringsutbildning – Utbildning för deltagare i projekt,
Processtöd Tillgänglighet, www.handisam.se/processtodtillganglighet
• Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar, www.handisam.se/processtodtillganglighet
• Att upphandla tillgänglighetsstöd för Socialfondsprojekt,
Processtöd Tillgänglighet, www.handisam.se/processtodtillganglighet
Länkar
Svenska ESF Rådet – www.esf.se Handisam – www.handisam.se Handikappförbunden – www.hso.se
Hjärnkoll – slå hål på myterna om psykisk ohälsa – www.hjarnkoll.se Branschorganisationen Svensk Tillgänglighet
– www.svensktillganglighet.se
2013 Processtöd Tillgänglighet E-post: info@handisam.se
