Förskolan Djingis Khan
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/utmarkelsen-skola-for-hallbar-utveckling
Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se
Förskolan Djingis Khan
Skolans namn: Förskolan Djingis Khan Skolans verksamhetsform: Förskola
Skolans län: Skåne Skolans kommun: Lund Skolans kommunkod:
Skolans gatuadress: Uardavägen 129 Skolans postnummer: 224 71
Skolans postort: Lund
Skolans telefonnummer: 046-359 89 11 Skolans e-post: dragi.manevski@lund.se
Skolans hemsida: https://www.lund.se/utbildning--forskola/forskola-och- barnomsorg/forskolornas-sidor/djingiskhan/
Kontaktperson
Namn: Dragi Manevski Telefon: 046-359 99 79
E-post: dragi.manevski@lund.se
Rektor
Namn: Dragi Manevski Telefon: 046-359 99 79
E-post: dragi.manevski@lund.se
Förskolan Djingis Khan
1. Delaktighet
Hur är verksamheten organiserad så att all personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet för en hållbar utveckling.
Så här arbetar vi med delaktighet:
Gemensam uppstart och genomgång på arbetsplatsträff (APT) med stöd av naturskolans pedagoger. Vid detta tillfälle enas vi om att det är skola för hållbar utveckling vi ska ha följande tre målområden:
1. Mänskliga rättigheter 2. Kretslopp
3. Hälsa
● En arbetsgrupp med en pedagog/ avdelning plus rektorn som stämmer av arbetet ca 2 ggr per termin.
● Rektor har i samband med APT träffarna avsatt ytterligare 1,5h/ tillfälle, 4 gånger/ termin där vi gemensamt reflekterar kring de uppsatta målen. Rektor medverkar inte på de här träffarna vilka leds av den på enheten utsedda samtalsledaren. Samtalsledaren har genomgått en
samtalsledarutbildning som har organiserats och genomförts på central nivå för personal i förskolorna i Lunds kommun av Barn och Skolförvaltningen och Lunds universitet. Efter varje träff återkopplar samtalsledaren till rektor. Samtalsledare och rektor ansvarar för att material och information om kommande träff i god tid når övriga pedagoger.
● Utifrån personalens nämnda träffar planerar och genomför varje enskilt arbetslag det praktiska arbetet i sin barngrupp med barnen. Barnens intressen, idéer, frågor, funderingar och tankar är grunden till det som sedan genomförs i verksamheten. Sedan 2013 har vi genom enhetens utvecklingsgrupp utarbetat en gemensam idé om vad som ska ligga till grund för vårt pedagogiska arbete, vilket förhållningssätt och vilken inställning som ska gälla på enheten.
● VH informeras, blir delaktiga och ges möjlighet till inflytande genom dagliga samtal, föräldramöten, förskolekonferenser, genom inlägg på vår digitala lär plattform (unikum), synliggjord dokumentation i den fysiska miljön på förskolan, mm, mm.
Vad har fungerat bra? Träffarna har inledningsvis fallit ut väl och har används till att ha kollegialt utbyte och lärande genom diskussioner och gemensamma samtalsämnen utifrån våra tre målområden. Detta har synliggjort vårt görande och gett oss bekräftelse att vi redan arbetar med våra målområden.
Förskolan Djingis Khan
Vad kan utvecklas? Efter de inledningsvis välfungerande träffarna uppstod stress i form av att vi inte hade dokumenterat tillräckligt. Det gjorde att träffarna fortsättningsvis ägde rum arbetslagsvis med fokus på att dokumentera. Detta på bekostnad av de kollegial utbytet och det gemensamma lärandet.
Dokumentationsarbetet är möjligt att utveckla på så sätt att vi många gånger dokumenterar samma saker på flera ställen. Hur och på vilket sätt kan vi organisera dokumentationsarbetet så att det känns rimligt och inte blir ett stressmoment för arbetslagen?
Förskolan Djingis Khan
2. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i arbetet med hållbar utveckling.
Så här arbetar vi med barnens och elevernas delaktighet i arbetet med hållbar utveckling?
Utifrån personalens nämnda träffar planerar och genomför varje enskilt arbetslag det praktiska arbetet i sin barngrupp med barnen. Barnens intressen, idéer, frågor, funderingar och tankar är grunden till det som sedan genomförs i verksamheten. Sedan 2013 har vi genom enhetens utvecklingsgrupp utarbetat en gemensam idé om vad som ska ligga till grund för vårt pedagogiska arbete, vilket förhållningssätt och vilken inställning som ska gälla på enheten.
Förskolans pedagogiska idé är:
”Det nyfikna, utforskande, prövande och medforskande arbetssättet är det arbetssätt som ska råda i vår verksamhet! - Att fånga lärprocesser och spinna vidare...Vi ska på ett systematiskt och medvetet sätt veta vad det är vi gör, hur vi gör det och varför vi gör det vi gör.”
”Det vi gör idag hänger samman med det vi gjorde igår och kommer att påverka det vi ska göra imorgon”
Utifrån följande mål:
1.Mänskliga rättigheter 2.Kretslopp
3.Hälsa
Förskolan Djingis Khan
3. Ny personal
Vilka rutiner finns för hur ny personal informeras och involveras i arbetet för en hållbar utveckling.
Så här arbetar vi med ny personal:
Introduktionsplan för nya medarbetare finns på enheten.
Vid introduktion av ny personal informerar rektor nya medarbetare om följande:
● Barn- och skolnämndens Miljöpolicy
● Att vi på förskolan Djingis Khan har valt att ha “Skola för hållbar utveckling” som verktyg för vårt arbete med hållbar utveckling.
● Att våra tre målområden är:
1. Mänskliga rättigheter 2. Kretslopp
3. Hälsa
● Hur arbetet är organiserat. Att vi i samband med APT träffarna har ytterligare 1,5 h/ tillfälle 4 gånger/ termin där vi gemensamt reflekterar och informerar varandra om de uppsatta målen och att varje enskilt arbetslag utifrån de här träffarna, planerar och genomför det praktiska arbetet med sina barngrupper.
● Rektor har ett uppföljningssamtal med den nye medarbetaren efter ca 1 månads anställning och en av punkterna på dagordningen är “hållbar utveckling”.
Vid introduktion av ny personal ansvarar arbetslaget för att den nya kollegan:
● Sätts in och görs delaktig i de pågående processer som är aktuella i barngruppen
● Blir tilldelad ansvarsområden inom arbetslagets arbete med hållbar utveckling
● En av kollegorna utanför arbetslaget utses till att vara den nya kollegans mentor
Vad har fungerat bra? Att rutinerna är få, tydliga och genomförbara.
Vad kan utvecklas? Tydligare rutiner för vem som gör vad i introduktionen av ny personal, och att dessa rutiner blir förankrade och lättillgängliga att ta del av.
Förskolan Djingis Khan
4. Kompetensutveckling
Vilken kompetensutveckling får personalen som stöd för att kunna delta i arbetet för en hållbar utveckling.
Så här arbetar vi med kompetensutveckling:
En av förskollärarna på enheten har ett uttalat ansvar att fungera som samtalsledare vid våra BFL träffar.
Vederbörande ombesörjer att det införskaffas och ges tillgång till relevant litteratur till alla på enheten så att alla ges samma förutsättningar för vårt arbete med hållbar utveckling. Vår fokus och övertygelse har hela tiden varit att det är det kollegiala lärandet som utvecklar och bidrar mest till lärandet i verksamhetens alla delar.
I Lunds kommun har vi förmånen att ha Naturskolan som ger oss möjlighet att ta stöd och del av den kompetensen som de har. Naturskolan har stöttat oss i uppstarten av vårt arbete med hållbar utveckling och de har även medverkat på vissa av våra utvecklingsdagar där de varit vårt bollplank samt bidragit med ytterligare inspiration i arbetet med hållbar utveckling.
Förskolan Djingis Khan
5. Samverkan med omvärlden
Hur informerar och delar verksamheten med sig av sina erfarenheter av arbetet för en hållbar utveckling och samarbetet med andra verksamheter och aktörer
utanför verksamheten.
Så här arbetar vi med samverkan:
Naturskolan har stöttat oss i uppstarten av vårt arbete med hållbar utveckling och de har även medverkat på vissa av våra utvecklingsdagar där de varit vårt bollplank samt bidragit med ytterligare inspiration i arbetet med hållbar utveckling. Via Naturskolan ges vi också möjlighet att ingå i de nätverksträffar de erbjuder vilket breddar och berikar det kollegiala utbytet och vi tar lärdom av andra förskolors metoder, framgångar men också de metoder och aktiviteter som inte har fungerat så bra. På så sätt ges vi möjlighet att undvika vissa fallgropar som andra fallit i.
Lundafastigheter är vår kommunala fastighetsägare som vi samverkar med framförallt då det gäller våra fysiska miljöer både inomhus och utomhus.
Ytterligare samverkanspartners är grundskolorna och gymnasieskolorna, i första hand från vår kommun, vilka vi tar emot PRAO- elever från.
Vi samverkar också med förskoleklasserna på områdets grundskolor vilka är 4-5 stycken till antalet. När vi gör våra överlämnanden av våra äldsta barn till de olika skolorna berättar vi och delger dem information om vårt arbete i förskolan.
Vi tar också emot lärarstudenter från Malmö universitet och högskolan i Kristianstad.
Vi samarbetar med Biblioteket. Vi har ett mini förskolebibliotek på varje avdelning och vi har bokpåsar på olika språk som bibliotekarien regelbundet hjälper oss att byta ut. Rektor och läsombudet på förskolan ingår i bibliotekets nätverk och deltar i deras nätverksträffar.
Sist men absolut viktigast är vår samverkan med föräldrarna vilka blir delaktiga och ges möjlighet till inflytande genom dagliga samtal, föräldramöten, förskolekonferenser, genom inlägg på vår digitala lär plattform (unikum), synliggjord dokumentation i den fysiska miljön på förskolan, mm, mm..
Vad har fungerat bra?
Samverkan med alla nämnda fungerar över lag bra! En viktig slutsats vi har gjort när vi har reflekterat över vårt arbete med hållbar utveckling är att vi liksom alla andra nämnda och resten av de som befinner sig i vår kontext, ja tom resten av världen, är lika viktiga. Allt i vår värld är på ett eller annat sätt sammankopplat och för att det ska bli begripbart för oss och barnen måste vi bryta ner de i olika delarna i målområden som sedan i alla fall vidgas och flätas samman med andra områden. Ensam är inte, som det ofta sägs stark, alla behöver vi någon gång hjälp och det fina är att vi människor ofta blir smickrade och glada när någon ber oss om hjälp. Det finns något fint och tillfredsställande i att hjälpa andra vilket många av de nämnda ofta visat.
Att det kollegiala utbytet oavsett om vi är kollegor på den lilla enskilda förskolan eller i ett större
sammanhang är det som bidrar till utveckling, kunskap och lärande hos oss och våra barn framgår tydligt.
Vad kan utvecklas?
Allt kan nästan alltid bli bättre!
All form av samverkan kräver en bra kommunikation och att det är svårt råder det en hög medvetenhet om på förskolan. Vi försöker vara så tydliga vi kan vara i de saker vi önskar kommunicera genom att ta hjälp av och försöka svara på frågorna VAD, HUR och VARFÖR både för oss själva men också gentemot de vi söker samverkan med. Vilka svårigheter vi har upplevt med att även kunna kommunicera via dokumentation har vi nämnt tidigare i ansökan.
Förskolan Djingis Khan
6. Måluppfyllelsen
Vilka mål har ni och på vilket sätt är ert lärande för hållbar utveckling kopplat till aktuella styrdokument.
Våra mål: Kretslopp, Hälsa Och Mänskliga rättigheter
Så här har vi arbetat med målet: Kretslopp
Yngre barnen: Tillsammans ser vi vårt plommonträd som barnen döpt till Bamse förändras genom olika årstider. Barnen kramar trädet, tittar på barken, samlar plommon och dess kärnor, ser och känner på löven, pratar om dess färger etc. Trädet kommer även att vara med i vårt nya kompisprojekt.
Barnen får varje vår vara med och plantera olika fröer i vår pallkrage som de själv dekorerat. Eftersom barnen uppskattade det ätbara i pallkragen mest var det det som blev planterat året efter. På så sätt blir det att t.ex. morötterna blir ”från jord till bord”. Barnen har fått möjlighet att plantera olika sorters kärnor/
fröer i återvunna mjölkförpackningar, som de sedan fått ta hem och fått följa.
Barnen har så smått börjat lära sig att sopsortera, då med hjälp av sopsamlarmonsterna. Barnen sorterar främst matavfall, överbliven mat äter gärna Kompostina upp! På barnens nivå kommer vi att utveckla detta.
Årligen har vi skräpplockardag på avdelningen. Då hjälper barnen gärna till att sortera trasiga saker och går och sorterar i vår miljöstation.
Äldre barnen:
Vi har under förra och denna terminen arbetat för att barnen ska få ett positivt förhållningssätt till vår miljö, natur och vårt samhälle. Vi vill att ett tänk om en hållbar utveckling ska prägla vår verksamhet och arbetar dagligen med barnen för att nå detta. Vår miljö på avdelningen är tänkt att spegla detta, vi har satt upp ett träd där barnen får sätta upp ett löv för de bra sakerna de gör för vår natur och miljö.
Vi har sedan förra terminen arbetat med olika kretslopp såsom vattnets kretslopp där vi tillsammans med barnen pratat om hur vattnets kretslopp går till och sedan gjort experiment med barnen om hur vattnets kretslopp faktiskt fungerar, experimentet som väckte mest uppmärksamhet var ett vattenreningsexperiment med petflaskor där vi rengjorde vattnet. Vi har också pratat om naturens kretslopp och hur vi människor påverkar vår miljö.
Förra terminen pratade vi mycket om sopor i naturen och vad som var okej och inte okej att slänga i naturen. Barnens hypoteser om att plast och metall inte skulle finnas i naturen och vi började ta med oss soppåsar till naturen för att ta plocka upp skräp vi hittade och sedan sortera det väl tillbaka till förskolan.
Detta blev något som barnen var nyfikna över och ville verkligen hitta skräp för att göra vår närmiljö ren.
Denna terminen har vi introducerat sopsamlarmonster såsom Kompostina, Plastis, Pappis osv. Detta för att väcka tankar hos barnen om vad som händer med våra sopor och hur vi tillsammans kan skapa en bättre framtid. Vi har precis introducerat pappis efter att vi pratat om sopsamlarmonstret kompostina för att prata om hur vi ska minska matsvinnet, det vill säga att inte ta mer mat än vi kan äta och bara slänga saker vi inte kan äta. Vi gjorde även ett experiment med komopostina där vi grävde tre hål där ett av hålen var fyllt med fruktrester (bananskal, äppelskruttar), ett hål som vi lade en avfallspåse (kompostina) med fruktrester och ett hål där vi lade en plastpåse fylld med papperskartonger och plastförpackningar. Barnen fick ge hypoteser om vad som skulle hända i varje hål, barnen gav hypoteser såsom att de skulle försvinna, att det skulle bli jord, att fåglar skulle äta upp fruktresterna och att allt skulle vara kvar. Vi besökte sedan de ifyllda hålen ett tag senare och barnen upptäckte att inget fanns kvar i två av hålen förutom jord och maskar och plastpåsen var oförändrad.
Förskolan Djingis Khan
Vi fortsätter att introducera nya sopsamlarmonster och arbetar för att skapa en verksamhet som värnar om vår miljö, vår natur och vårt samhälle.
Vi har ett solrosprojekt som startades av våra barn som nu gått över till förskoleklass. Vår nuvarande barngrupp tog över denna viktiga uppgift, att odla för att hjälpa våra bin och fjärilar för att bidra till en biologisk mångfald -för en hållbar värld. Vi har tagit tillvara på frön från våra solrosor, vissa rostade vi och mumsade på. Några sparade vi för att sedan kunna mata fåglarna med under vintern. Resterande frön gömde vi i påsar, för att sedan åter till våren kunna så i våra odlingslådor. Så att nya solrosor kan börja gro och växa. Vi har utvecklat vårt odlande ytterligare och har nu odlingslådor utifrån våra sinnen.
Vi har utforskat vattnets kretslopp i kombination med fotosyntesen. Genom att få sköta om sina odlingar från frö till växt om och om igen, har barnen fått en förståelse för kretslopp och att nu kunna uttrycka
”växterna behöver sol, vatten, luft och kärlek. Som tack för hjälpen får vi människor frisk luft tillbaka, den friska luften heter syre!” Vi har också tagit hjälp av sången Vattenmoln och olika bildstöd, dessa har även varit en bidragande orsak till deras utvecklade förståelse för vattnets kretslopp samt fotosyntesen och att vi människor lever i symbios med vår natur.
Vi har introducerat en matkompost där vi till en början komposterar fruktrester. Denna kompost arbetar vi med dagligen då vi har vår fruktstund. Barnen pressar, strör kompsostströ och tappar komposten på vätska som vi sparar i en glasburk. Denna vätska ska vi sedan använda som näring när vi vattnar våra odlingar. Att få följa och arbeta med olika kretslopp över tid genom hela processen, om och om igen, tänker vi blir ett hanterbart och begripligt sätt för barnen att förstå kretslopp och dess viktiga funktion, och vi människor lever i symbios med vår natur/miljö.
I våra skapande processer utmanar vi oss hela tiden till att återanvända material. Återbruk är vårt mål och vision så mycket det bara är möjligt.
Vad har varit bra?
Yngre barnen
Att barnen är positiva och nyfikna på att lära sig nya saker. De lär av varandra vilket är fint att se!
Äldre barnen:
De arbetsprocesser som fått lov att få ske och verka över tid, vilket inneburit att barnen fått utforska kretslopp om och om igen har utvecklat en vidare och djupare förståelse. De har också varit processer som fått barnen att se olika samband mellan människor, natur/miljö. Att allt hänger ihop och att vi behöver samverka för en biologisk mångfald för en hållbar utveckling. Barnen har genom trädet på avdelningen fått möjlighet till att se arbetet vi gör varje dag för att ta hand om vår miljö. Genom sopsamlarmonster och experiment har barnen på ett lustfyllt sätt lärt sig om sopsortering och olika former av kretslopp och pratar dagligen om att vi ska sortera till rätt monster.
Vad kan vi utveckla och hur ska vi göra det?
Yngre barnen
Vi vill fortsätta att utveckla vår sopsortering och göra barnen mer medvetna om vad som händer med soperna och vad man kan använda dem till mer än att kasta dem, tex återbruk på olika vis.
Äldre barnen: Vi vill utveckla vårt odlande, framåt vill vi utveckla kompostering i ett vidare begrepp.
Konstruera system för att spara regnvatten är också ett mål vi har framåt. Vi vill utveckla arbetet med sopsamlarmonsterna mer för att skapa ytterligare förståelse för vad som händer i vår natur när vi inte tar hand om den och arbeta vidare med trädet och skapa nya erfarenheter och möjligheter för att ta hand om vår natur.
Så här har vi arbetat med målet: Hälsa
Yngre barnen:
Vi inspirerar till rörelseglädje tidigt i barnens liv. Barn som rör på sig utvecklar sin kroppsuppfattning, motorik och koncentrationsförmåga. Barnen får röra sig på många olika sätt hos oss. Bland annat har vi
Förskolan Djingis Khan
daglig utevistelse på vår härliga förskolegård med olika syften. Ibland utforskar barnen på egen hand, springer i olika terräng, klättrar i träd och på klätterställningen, leker i buskar, övar sin balans genom att gunga själv och varandra men även planerade aktiviteter som hinderbanor, gymnastik, dans till olika sorters musik, frukt/ sångstunder med TAKK och konkret material och skattjakter på olika vis!
Vi utforskar även vår närmiljö där vi går promenader och vi samtalar om vad barnen hittar eller vad vi ser.
Upptäcker nya lekplatser där man får använda hela sin kropp både fysiskt och psykiskt.
Rörelse är viktigt för våra yngsta barn, men möjligheten till vila och avkoppling är lika viktig. Barn behöver redan i förskolan lära sig att koppla av och återhämta sig. Vi låter barnen sova ute och vårt mål med ute-vila är att främja barnens hälsa. Det är vetenskapligt bevisat att barn som får sin dagsömn utomhus får färre infektioner då de andas in frisk luft samt att de slipper att andas in dammpartiklar som kan finnas inomhus.
Forskning tyder även på att barn sover bättre utomhus vilket i sin tur leder till bättre koncentration, mer aptit samt aktivare barn!
Inomhus har vi utformat våra lärmiljöer utifrån barnens intressen och behov. Materialet är inbjudande, stimulerande, utvecklande och tillgängligt. Det inbjuder till lek och utforskande - vilket har stor betydelse för oss och barnen får mycket tid för just lek. Vilket ger de välbefinnande, lugn och harmoni.
Äldre barnen:
Hälsan arbetar vi genom att gå på utflykter till närliggande parker och skogar där vi rör oss fysiskt och skapar nya upplevelser än vår gård, det uppmuntrar också till att vi tillsammans medforskar och skapar ett intresse för natur och miljön. Vi har börjat med sagoyoga med barnen, där vi tillsammans går på ett äventyr i en saga. I sagoyogan får barnen röra på sig men också hitta ett lugn i sig själva. Det skapar också en möjlighet att stärka fantasin då allt som händer i sagan får barnen fantisera fram.
Vi är också dagligen ute där barnen utmanas i sin motorik och balans genom aktiviteter och fri lek. Vi har dagligen en gemensam samling där vi äter frukt. Vi pratar också med barnen om att minska matsvinnet med hjälp av sopsamlarmonstret kompostina, vi pratar om att inte äta mer än vad vi måste och uppmuntrar barnen att äta grönsakerna som serveras till varje måltid.
Barnens tankar, .önskemål och frågor tas tillvara på genom att vi reflekterar tillsammans med barnen. Detta tänker vi främjar deras välbefinnande, att känna att de har inflytande och delaktighet och får möjlighet att kunna påverka sin situation. Vårt värdegrundsarbete som är levande i alla stunder i verksamheten, bidrar till god hälsa. Vi arbetar medvetet med vikten
av att både ta hand om sitt eget välbefinnande men också värna om andras. Att vara en god medmänniska bidrar till bättre hälsa för alla.
Vad har varit bra?
Yngre barnen
Att avdelningens barn börjat sova utomhus har har påverkat dem positivt. De tycker mycket om att krypa ner i sin sovsäck och somnar skönt i den friska luften. Av olika anledningar anser vi att barnen blivit friskare och har mer energi på eftermiddagarna efter en god vila mitt på dagen.
Äldre barnen
Barnen fångar upp varandras tankar och lägger stor vikt vid att alla ska ha det bra tillsammans. I gruppen är jag och vi alla viktiga, de känner att de tas på allvar i sina frågor och funderingar. Barnen har utvecklat stort intresse för kompostina och har börjat reflektera över hu mycket mat vi slänger och hur mycket mat vi faktiskt behöver för att må bra. Under sagoyogan har barnen fått utmanas i sin motorik där vi tydligt kunnat se utveckling både i barnens intresse för att göra rörelserna men även i vilka rörelser de klarar av att göra.
Vad kan vi utveckla och hur ska vi göra det? Yngre barnen
Vi vill gärna utveckla våra rörelsestunder på olika sätt. Bland annat genom att inspirera till rörelse med hela kroppen genom Miniröris-programmet, hinderbanor, massagesagor mm.
Äldre barnen
Utveckla och kunna uttrycka hur man mår och förstå hur det känns i kroppen i olika situationer både hos sig själv och andra. Vår ambition och önskan är också att utveckla en samverkan med BVC kring frågor om
Förskolan Djingis Khan
barns rätt till balans kring aktivitet och vila/återhämtning. Vi tänker att det är av vikt att vi samverkar kring denna fråga för barns hälsa och välbefinnande. Vi vill utvecka momenten där vi har rörelse på schemat så barnen förstår varför vi har Sagoyoga, prata mer om kroppen och människan för att barnen ska förstå att vi både behöver röra på oss för att må bra men också att vi behöver slappna av och ta det lugnt för att kropp och hjärna ska må bra.
Så här har vi arbetat med målet: Mänskliga rättigheter
Yngre barnen:
Vi vill tidigt lägga grunden för det sociala samspelet hos barnen och har därför valt att arbeta med böckerna och handdockorna Kanin och Igelkott. Vi berör ämnen som att "sprida glädje", "dela med sig", "säga stopp" och "lyssna och kom överens". Vi läser böcker, samtalar, läser av barnens kroppsspråk och gör aktiviteter anpassade utifrån alla barn för att utveckla deras empatiska förståelse för varandra. Vi
uppmuntrar barnen till att uttrycka sina känslor, tankar och idéer och vi lyssnar och visar att de är viktiga genom att ta barnen på allvar.
Vi firar FN-dagen och pratar om olika länder och barnens modersmål. Vi lyssnar och dansar till musik från olika delar av världen och har roligt tillsammans. Vi pratar om att alla är olika men ändå värda lika mycket.
Vi firar Alla hjärtans dag där vi belyser kärlek och vänskap och alla barns rätt till det.
Dagligen pratar vi om barnens familjer på flera olika vis. Föräldrarna får vara delaktiga på flera olika sätt tex. genom att berätta för oss om barnens favoritmusik, göra familjetavlor, spela in hälsningar på sina modersmål samt göra sitt eget barns docka.
Vi lägger stor vikt vid leken. Lek och undervisning går hand i hand och vi är glada för att leken har fått större utrymme i vår reviderade läroplan. Barn har enligt barnkonventionen rätt till lek och dagligen tränar vi oss på bland annat medbestämmande, koncentration, samspel, fantasi och kroppsuppfattning.
Äldre barnen:
En barngrupp arbetar med tema sopsamlarmonster och de finns utspridda på hela avdelningen. De är i grund och botten skapade för att väcka tankar hos oss om vad som händer med våra sopor men vi använder de också för att prata om våra känslor och hur vi bemöter andra människor. Vi har ett värdegrundstänk på avdelningen där alla är lika mycket värda och pratar väldigt mycket om vad en bra kompis är.
Förutom sopsamlarmonstrerna tar vi hjälp av böcker för att prata om olika situationer såsom: Varför är stora apan så arg”, ”Sagas nya kompis”. Vi pratar väldigt mycket om att lyssna på varandra och
uppmuntrar till att barnen ska kunna få uttrycka sina tankar och idéer och att respektera varandra och ta ansvar för sina handlingar.
En avdelning tog 2018 emot en helt ny barngrupp och skapade då arbetsrubriken ”Jag, Du, Vi
tillsammans”för att starta upp sitt värdegrundsarbete. Detta arbete är levande i allt vi gör. Leken står i fokus tillsammans med närvarande, lyssnande, nyfikna, utforskande pedagoger. Vi stöttar barnen och möjliggör för dem att öva sig i samspel, konflikthantering, kommunikation och turtagande.
Vi utgår från barnens tankar, intressen och frågor när vi planerar och utformar verksamhetens
undervisning. Barnens rätt till delaktighet och inflytande värnar vi om. Att få möjlighet att få uttrycka sina tankar och känna att man kan påverka sin situation, att bli sedd, lyssnad på, känna sig värdefull och bli tagen på allvar är mänskliga rättigheter.
Det senaste vi introducerat och arbetar med är ett riktat fokus på Barnkonventionen. Vi har lärt oss om lagar, våra rättigheter och skyldigheter. De pågår ett gemensamt pärlplattsprojekt där barnen skapar en gemensam kompissol. Varje solstråle består av en rättighet/skyldighet kring hur man är en fin kompis. Dessa rättigheter/skyldigheter har barnen utformat. Genom vårt gemensamma intresse för sagan om djuren i Hackebackeskogen har vi genom olika aktiviteter fått möjligheten att resonera kring olika etiska dilemman.
Förskolan Djingis Khan
Vi har även använt oss av material som utbildningsfilmer och böcker för att undervisa kring barnkonventionen.
Vårt förskolebibliotek har utökats med böcker just kring detta ämne. Som ett komplement då bokbussen upphört kan barnen nu låna hem böcker från förskolans bibliotek.
Vad har varit bra?
Yngre barnen
Det har tagits emot väldigt positivt att familjerna fått skapa sitt egna barns docka. Barnen tycker så mycket om sina dockor och våra docksamlingar gör att vi nämner alla barnens namn och visar att vi bryr oss om alla oavsett om man är på förskolan eller inte så tänker vi på alla. Under samlingarna pratar vi om både likheter och olikheter utifrån ett positivt perspektiv.
Äldre barnen: vårt arbete med barnkonventionen har fallit väl ut. Då vi även lagt mycket vikt vid att prata om lagar som begrepp och att vi människor har rättigheter men att detta också innebär skyldigheter, har genererat i att barnen nu tydligare gör kopplingar i sitt samspel kring detta. Man har många rättigheter men det innebär också skyldigheter som t ex att lyssna och respektera regler som finns. Att framföra sin åsikt men också att lyssna på andras. Vi pratar mycket om hur man ska bemöta varandra och arbetar med värdegrund genom våra sopsamlarmonster, varje
monster har personligheter och genom samtal där skapar vi lustfyllda diskussioner där barnen börjar få ökad förståelse för hur vi ska behandla varandra.
Vad kan vi utveckla och hur ska vi göra det? Yngre barnen
Vi vill ständigt utveckla våra lärmiljöer då de är föränderliga utifrån barnens behov och intressen. Vi observerar barnen i deras lek och de får ständigt skapa material som tillför utveckling till leken.
Äldre barnen: Vi vill koppla på och undervisa mer kring känslor, att i ett vidare perspektiv kunna uttrycka hur man mår, både fysiskt och mentalt. Vi kommer också mer riktat prata och arbeta med stopp min kropp.
Rätten till sin egen kropp och sina rättigheter gällande detta, att säga stopp. Genom sopsamlarmonsterna vill vi utveckla vår förståelse för känslor och skapa en medventenhet om hur vi ska behandla varandra.
Förskolan Djingis Khan
Bifoga gärna dokument som stöd för er ansökan
Ifylld ansökan med ev. bilagor skickas via e-post till skolverket@skolverket.se Ytterligare information kan fås via e-post av eva.engdell@skolverket.se
