Skola för hållbar utveckling

Förnyad ansökan till utmärkelsen

Skola för hållbar utveckling

Skolans namn:

www.skolverket.se/hallbarutveckling

Ansökan med bilagor skickas in via e-post till

skolverket@skolverket.se

Ladda ner anmälningsformuläret på din dator innan du börjar fylla i det.

(Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom du skriver i dem.)

Skolans namn:

Skolans verksamhetsform:

Skolans län:

Skolans kommun:

Skolans kommunkod:

Skolans gatuadress:

Skolans postnummer:

Skolans postort:

Skolans telefonnummer:

Skolans e-post:

Skolans hemsida:

Kontaktperson

Namn:

Telefon:

E-post:

Rektor/förskolechef

Namn:

Telefon:

E-post:

1. Delaktighet

Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har organiserat verksamheten så att alla barn, elever och personal ges möjlighet att aktivt delta i arbetet med hållbar utveckling.

(Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem.)

Så här har vi arbetat med delaktighet: På Berghemsskolan har vi flera olika gemensamma aktiviteter över stadiegränserna t ex Storsjung, Berghemsdagen, friluftsdagar, matematikdagar, elevens val, läsvecka och skrivarvecka. Detta för att bidra till en ökad VI-känsla. Då det är en liten skola känner barnen till varandra och personalen ser barnen som "allas barn".Vi har alltid rastvärdar ute på rasterna och dessa är väl synliga genom att de har rastvärdsvästar.Detta skapar trygghet för barnen ute på rasterna och fler barn tar pga detta mer kontakt med dem än tidigare.Fritidspersonalen använder även västar under fritidstid. Vi samtalar med eleverna och diskuterar innehållet i likabehandlingsplanen tillsammans med dem. I alla grupper på skolan, både under skol- och fritidstid arbetar vi kontinuerligt med värdegrundsfrågor i samtalen med barnen.Trygghetsteam som träffas kontinuerlig finns. Där ingår rektor, skolsköterska, specialpedagog, lärare och fritidspersonal.Vi har fadderverksamhet. (F-3, 1-4, 2-5) I varje klassrum och på fritids finns

pappersinsamling. Eleverna ansvarar för tömning av dessa. Fritidssamverkan :Vi har flera olika gemensamma aktiviteter över stadiegränserna för att bidra till inflytande, tillhörighet och VI-känsla, b la Storsjung, Berghemsdagen, friluftsdagar,

matematikdagar, elevens val, läsvecka, skrivarvecka.Klassråd/Elevråd: Alla klasser i grundskolan arbetar kontinuerligt med klassråd och elevråd. Vi har kontinuerligt haft klassråd och två elever från varje klass inkl förskoleklassen har varit representanter på elevrådet och fört fram synpunkter. Fritids har fritidsråd där barnen är med och utvärderar/har inflytande på fritids verksamhet.Vi och världen är ett arbete som jobbas med under FN veckan. Filmer och litteratur lånas in. I olika årskurser jobbar eleverna med miljö, mobbning eller om barn i andra länder.Skräpplockardagen: En gång per läsår har skolan en dag där elever och personal plockar upp skräp på skolgården.

Kontinuerligt har vi sopsortering , papperssortering i varje klass och i fritidsverksamheten. Det finns möjlighet till sopsortering i skolans soprum.

Vad har fungerat bra? Klassråd och elevråd,Två elever från varje klass inkl förskoleklassen har varit representanter på elevrådet och fört fram synpunkter . En gång per läsår har skolan en dag där elever och personal plockar upp skräp på skolgården *Sopsortering , papperssortering i varje klass/fritids* Väl synliga rastvärdar ute på rasterna(rastvärdsvästar).

* Trygghetsteam

Hur kommer ni att arbeta vidare med att utveckla ert arbete gällande delaktighet?

Synliggöra och förbättra återvinning av olika material genom bättre kärl med tydliga bilder på sopsortering. *

Fritidsrådet: Elever från fritids kan bli mer delaktiga genom att vara med i fritidsrådet.

*Fadderverksamheten

2. Ny personal

Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har arbetat med ny personal.

(Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem)

Så här har vi arbetat med ny personal:

Rektor tar emot och introducerar ny personal samt delar ut Introduktionsmapp med verksamhetsinformation till nyanställda som arbetar längre period eller blivit tillsvidareanställda. Eleverna och föräldrar informeras via lärare eller rektor.

Fritidspersonalen ansvarar för korttidsvikarier på fritids. Lärare ansvarar för att kontakta Jobsupport vid korttidsfrånvarooch informerar vikarien i klassens

planering.Vid längre anställning samarbetar rektor med personalavdelningen utifrån förtursregler och ansvarar för introduktion tillsammans med lärare. Nycklar och larmkod delas ut av ansvariga.

Beställning av It-stöd ex First Class ,lösenord i Självservice görs av rektor.

Information kring parkeringsplatser och avgifter görs av rektor och planeringssekreterare. Uppgifter om verksamheten finns på FC.

Berghemsskolan har en egen hemsida. Schema för den klass eller verksamhet vikarien /nyanställde skall arbeta, i delas ut.Vikarien meddelar arbetslag /rektor vid frånvaro.

Fritids informerar föräldrar och personal i veckobrev vid nyanställning . Stöd till korttidsvikarier för ifyllande av Tim rapport görs av personal.

Samordnare finns från respektive fritidsavdelning.

Vad har fungerat bra? Att rektor tar emot och introducerar ny personal Att lärare ansvarar för att kontakta Jobsupport vid korttidsfrånvaro

Att fritidspersonalen ansvar och introduktion vid korttidsvikariat.

Att rektor , vid längre anställningar, samarbetat med personalavdelningen utifrån förtursregler och ansvarat för introduktion tillsammans med lärare.

Att nycklar och larmkod delas ut av ansvariga bland personalen.

Att beställning av It-stöd ex First Class ,lösenord i Självservice görs av rektor.

Att schema för den klass eller verksamhet vikarien /nyanställde skall arbeta i delas ut.

Att information om verksamheten till nyanställd delas ut i form av en Introduktionsmapp

Hur kommer ni att fortsätta arbeta med att utveckla rutiner för ny personal?

Checklista för vikarier på fritids gällande rutiner. Lärare lämnar "grovschema" där ämnen är inskrivna detta underlättar för vikarie.Tydliggöra vad mentorsskapet i de olika verksamheterna innebär (förskoleklass,fritidsverksamhet och grundskola) Checklista med uppdelat ansvar : klar innan den nya medarbetaren anländer Tydligare ikonsystem på FC för att få info mera lättförståeligt.

Samverkanspersoner från fritids informerar vikarie.

3. Kompetensutveckling

Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har arbetat med kompetensutveckling.

(Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem)

Så här har vi arbetat med kompetensutveckling: Kommunen har en kompetensutvecklingsplan som omfattar all personal och vi har deltagit i gemensamma studiedagar för all personal i Umeå Kommun utifrån prioriterade områden, matematik ,språk och hållbar utveckling.

Skolan är uppdelad i arbetslag, fritidspersonal i en grupp och lärare i F-klass-åk 6 i en grupp. I dessa grupper har vi stimulerande diskussioner utifrån artiklar och böcker, aktuella ämnen och planerar gemensamma aktiviteter. På arbetsplatsträffarna, som omfattar all pedagogisk personal på skolan, ges utrymme för erfarenhetsutbyte.

Pedagogisk personal på skolan är årligen handledare åt lärarstuderande (LLU) och har därmed återkommande kontakt med universitetet.

Vi deltar i olika typer av nätverksträffar.

Utifrån varje personals utvecklingsplan med prioriterad kompetensutveckling ges viss möjlighet att delta i kurser eller föreläsningar.

Skolan har utsett kontaktpersoner för hållbar utveckling och de ser till att föra ut information till övrig personal.

Vad har fungerat bra?

* Flera som deltar i samma fortbildning ger en bättre implementering i verksamheten.

*Närhet till universitetet samt utnyttjande av universitetsbiblioteket och föreläsningar .

*Nätverksträffarna

Hur kommer ni att fortsätta arbeta och utveckla ert arbete med kompetensutveckling?

Se över tider för samverkan mellan arbetslag.

Så långt som möjligt skapa utrymme för gemensamma arbetslagstider samt gemensam planeringstid med den man samverkar med .

Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet.

Skapa tid för diskussioner/uppföljning av läst litteratur.

I Umeå kommuns uppdragsplan ingår arbete - lärande för hållbar utveckling som Naturskolan håller i. Enheter i kommunen har ht 2013 deltagit i en Metodfestival som arrangerades av Globala skolan tillsammans med Naturskolan i Umeå.

Två nyckelpersoner,från varje enhet inom förskola och skola deltog . Nyckelpersonernas syfte/uppdrag :

* Öka och sprida kunskaper,kompetenser och erfarenheter i arbetet med LHU.

*Öka förutsättningar för måluppfyllelse och likvärdighet i enlighet med läroplan och uppdragsplan.

*Utgöra ett tydligt stöd för ledare och kollegor och underlätta så att aktuella frågor komuniceras inom enheten och nätverket.

4. Samverkan med omvärlden

Beskriv hur ni under den tid som ni har haft utmärkelsen har informerat och delat med er av era erfarenheter av arbetet för en hållbar utveckling och hur samarbetet med omvärlden har fungerat.

(Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem.)

Så här har vi arbetat med samverkan med omvärlden:

Alla elever har en it-inloggning till skolans nätverk. Vi deltar i kommunens kulturutbud ex;vis skapande skola, samt i olika skolaktiviteter som ordnas av universitetet och näringslivet.

En dag varje år anordnar föräldrar och skolpersonal tillsammans, en särskild dag (Berghemsdagen). Den här dagen vänder sig till elever, föräldrar , personal och samtliga boende i området. Även föreningar och näringsliv deltar.

Vi gör studiebesök på föräldrars arbetsplatser och föräldrar kommer ibland hit och berättar om sina specialområden.

Skolan har en hemsida som uppdateras kontinuerligt . Vi skickar hembrev kontinuerligt.

På hemsidan har vi information om Hållbar utveckling Vad har fungerat bra?

Berghemsdagen är en mycket uppskattad dag

Vår samverkan med olika verksamheter i närområdet.

Kommunens kulturutbud

Vår samverkan med omvärlden har fungerat bra och innefattar varaktiga kontakter med ex;vis UMINOVA , Norrmejerier, Rovdjurscenter.

Hur kommer ni att fortsätta arbeta och utveckla ert arbete med samverkan med omvärlden?

Hemsidan kan utvecklas med kontinuerliga uppdateringar ex;vis från aktiviteter i verksamheterna, hållbar utveckling osv

Kontakten med föreningslivet kan bli ännu bättre.

Tydligare policy för datoranvändning

5. Måluppfyllelsen (valfritt antal)

Beskriv hur ni under de senaste tre år som ni har haft utmärkelsen har arbetat med måluppfyllelse kopplat till aktuella styrdokument.

(Skriv i de grå fälten. De expanderar allteftersom ni skriver i dem)

Vårt första mål:

Så här har vi arbetat med målet:

Vi har rastvärdar som är väl synliga för eleverna då de har gula/orangea västar på sig ute.

Schema sätts upp direkt vid höstterminens start och personalen tecknar sig på de olika tiderna. Det är alltid vuxna ute när eleverna är ute på rast.

Vi har klassråd då vi diskuterar olika trivsel och trygghetsfrågor med eleverna.

Vi har även elevråd där två elever från respektive klass finns representerad.

Regelbundna enkäter t ex Friendsenkäten. Handlingsplan upprättad.

Trygghetsvandring under höst och vår. Denna sammanställs och diskuteras av personalen under apt-träff. Handlingsplan upprättas.

Samtal i klasserna om hur vi är mot varandra, bra kompis och stämning i klassen. Alla barn är allas barn.

Vi har utvecklat fadderverksamheten på skolan där kopplingarna är F-3, 1-4, 2-5

Vi genomför trivselenkät/fritidsenkät. Resultatet från elevenkäten har varit vägvisande kring vad vi varit tvungna att betona i vårt arbete med eleverna.

Kontinuerliga fritidsråd.

Gemensamma trivselregler.

Skolsamverkan

Vi har förankrat likabehandligplanen med eleverna genom powerpoint och samtal arbete med eleverna.

Vad har varit bra?

Trygghetsvandringen, Fritidsråd, Fritidssamverkan i klasserna.

Gemensamma trivselregler.

Förankring av likabehandlingsplanen.

Vad kan vi utveckla och hur ska vi göra det? Fler träffar .Gemesamma aktiviteter för alla på skolan. Tydligare struktur och bättre uppföljning/utvärdering.

Förbättra arbetsron i klassrummet-Sänka ljudnivån inomhus-Förbättra språkbruket.

Diskussioner kring arbetssätt och metoder för genomförande pågår och skall tydliggöras under läsåret.

Nytt mål 2014 :Öka trygghet och trivsel-Vi skall vara rädda om oss själva och varandra

Så här kommer vi att arbeta mot vårt mål:

Vi har rastvärdar som är väl synliga för eleverna då de har gula/oranga västar på sig ute.

Schema sätts upp direkt vid höstterminens start och personalen tecknar sig på de olika

tiderna. Det är alltid vuxna ute när eleverna är ute på rast.Vi har klassråd, elevråd och fritidsråd då vi diskuterar olika trivsel och trygghetsfrågor med eleverna.

Regelbundna elevenkäter i alla våra verksamheter. Handlingsplaner upprättas utifrån

resultaten i enkäterna.Trygghetsvandring höst och vår som sammanställs och diskuteras av personal på arbetsplatsträff samt med eleverna i klasserna.Sammanställning läggs ut på hemsidan. Handlingsplaner upprättas utifrån resultat.Samtal i klasserna om hur vi är mot varandra,bra kompis och hur stämningen i klasserna är. Alla barn är allas barn.

under 2014.Största möjliga trygghet för våra yngsta elever genom inskolning i

förskoleklass.Utveckla fadderverksamhet på skolan där kopplingarna nu är F-3, 1-4, 2-5

Vårt andra mål:

Så här har vi arbetat med målet:

Kompetent behörig personal med stort engagemang i arbetet.

Största möjliga trygghet för våra yngsta elever genom inskolning i f-klass Läsvecka , uppmuntrar till läsning genom böcker som kontinuerligt byts ut.

Se varje barn och bygga på dess förmåga.

Diagnoser/prov i sv (DLS mm), ma, eng, so och no.

Nationella prov samt uppföljningar och åtgärder.

Tydliga utvecklingssamtal med elevens lärande i fokus där en IUP som skrivs tillsammans med eleven, föräldrar och lärare.

Vi tydliggör kunskapskraven i respektive ämne samt diskuterar vad eleven behöver göra för att nå nästa nivå.

Samverkan skola/fritids.

Röda tråden- uppföljning av resultat m högstadieskolan. Resultatdiskussion.

Föräldrasamverkan

Årshjul - m systematisk för uppföljning av studieresultat.

På fritids arbetar pedagogerna med gruppstärkande övningar/lekar över hela läsåret. Vi har temabaserade leklådor som stimulerar till lek.

Personalen på fritids är med i skolsamverkan över hela dagen och det medför i sin tur att vi ser barnen hela dagen och får en bra daglig kontakt med dem.

Kompetensutveckling.

Mattedag , speciellt matterum med material.

Röda tråden- uppföljning av resultat mellan de olika stadierna.

Årshjul - systematisk uppföljning av studieresultat.

Utvecklingssamtal med fokus på lärande.IUP/Unikum systemet

Vad har varit bra?

Tidiga diagnoser samt tidiga åtgärder och uppföljningar.

NP åk 3 och 6-uppföljning och insatser.

Läs/skriv i åk 3.

Kartläggning -åtgärdsprogram främst inom klassens ramar.

Genom den individuella utvecklingsplanen synliggörs elevens utveckling och mål. Eleven får möjlighet och stöd av klassläraren att nå dessa mål.

Genom att tydliggöra kunskapskraven i respektive ämnen har eleverna fått en ökad förståelse för vad som förväntas och hur de själva kan påverka sina resultat.

Läsvecka, uppmuntrar till läsning genom böcker som kontinuerligt byts ut.

Årshjul - m systematisk för uppföljning av studieresultat.Spec.lärare har gjort screening i åk 1.

Systematiska DLS-tester och andra prov/diagnoser.

Kompetent, behörig personal med stort engagemang i arbetet.

Fritids :Samverkan, leklådor och vår pedagogiska planering (lekar, gruppstärkande övningar, etc).

*Matterum med mkt info och material.

*Fokus på läsning.

*Elevhälsans stöd.

Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det?

*Utveckla samverkan skola - fritids

*Arbetet med spec ped insatser kan utvecklas genom att vi har erfaren specialpedagog på skolan samt special pedagoger inom skolområdet som kan vara ett stöd i arbetet med eleverna.

*Systematiskt kvalitetsarbete.

Nytt mål 2014: Ökad måluppfyllelse med speciell satsning på NO ämnen

Förstelärare kommer som inriktning att arbeta med ämnet NO inom Marie skolområde i Umeå kommun.

Vårt tredje mål:

Så här har vi arbetat med målet:

Det finns en "normalportion" exponerad i matsalen.

De yngre eleverna får stöd för att ta lagom mängd mat.

Alla klasser inleder med 5 tysta minuter för att komma igång under lugna former.

Vad har varit bra?

Med tydlighet och konkret åskådningsmaterial blev eleverna varse om hur en normalportion ser ut.

Våra tysta 5 minuter.

Mängden mat som slängs minskar.

Det som var bra föregående år var att eleverna blev delaktiga.

Med tydlighet och konkret åskådningsmaterial blev eleverna varse om hur mycket mat som slängdes.

Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det?

Nytt Mål 2014:Öka elevernas förståelse för att vara rädd om skolans material (våra saker)

Så här kommer vi att arbeta mot vårt nya mål:

Kontinuerligt har vi sopsortering , papperssortering i varje klass och i fritidsverksamheten.

Det finns möjlighet till sopsortering i skolans soprum.

Visa konkret för eleverna - pengar - materialets värde Ett tänk året runt, kretslopp om material och återvinning

Vårt fjärde mål:

Så här har vi arbetat med målet:

Uteförråd till fritids.Gemensamt inköp av utematerial till vårt uteförråd.

Ett delmål är att bemötandet och språket elever emellan ska bli vänligare . Toleransen för elevers olika förutsättningar för inlärning ska stärkas.

Skolgården ska vara mer än ett ställe där eleverna behöver ”vaktas på rasterna”.

Genom att skolgården anpassas till att bli ytterligare ett klassrum.

Uppmuntrat eleverna att bli mer fysiskt aktiva Stimulerat ett positivt språkbruk eleverna emellan.

Skapat en hälsosam och hållbar utemiljö som är anpassad till vårt norrländska klimat.

Se bilaga:Temaarbete Outdoor education

Vad har varit bra?

Uteförråd, gemensamt inköp av material till uteförrådet.

Synliga rastvärdar pga rastvärdsvästarna.

Utelektioner, skolgården som ett extra klassrum.

grupper Se bilaga:Temaarbete Outdoor education

Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det?

Förbättra belysningen på skolgården kommer att ses över i samband med nybyggnation Skolgården utvecklas i samband med ombyggnad som startar nov 2013 och pågår under 2014.

Se bilaga:Temaarbete Outdoor education

Nytt mål 2014: Utveckla skolgårdens utformning och möjlighet till aktiviteter

Så här kommer vi att arbeta mot vårt nya mål:

Under läsåret 2013-2014 är Outdoor educationarbetet något vilande pga att byggandet av en nya förskola pågår på skolgården.Detta bygge påverkar vår skolgård och vi har under

planerings-och projekteringstiden deltagit aktivt med synpunkter på hur vi vill att utemiljön ska vara. Vi kommer att beakta Outdooreducationstankarna och ska fortsätta att ta med det goda arbete med utemiljön som jobbats fram under dessa år. Se bilaga: Temaarbete Outdoor education

Vårt femte mål:

Så här har vi arbetat med målet:

Så här kommer vi att arbeta mot vårt nya mål: Öka elevernas förståelse för hur de påverkar natur och miljö

Vi ska samtala och diskutera med eleverna.

Praktiska och teoretiska uppgifter.

Vi har en skräpplockardag en gång/läsår.

Det finns vegetariska och ekologiska alternativ i skolmatsalen.

Vad har varit bra?

Vad kan vi utveckla, och hur ska vi göra det?

6. På vilket sätt har barnen och eleverna gjorts delaktiga i arbetet med Hållbar utveckling.

(Skriv i det grå fälten. Det expanderar allteftersom ni skriver i dem.)

Så här har vi arbetat med barnens och elevernas delaktighet i arbetet med Hållbar utveckling

Årshjulet är en viktig del i skolans hållbara utveckling, där man kan finna de olika moment som ingår under ett läsår i form av temadagar, friluftsdagar samt temaveckor för att nämna en del.

Exempel från den dagliga verksamheten är bland annat att skolan har en levande och aktiv hemsida där föräldrar, elever och personal kan finna information och fakta om skolans verksamhet, olika planer samt det dagliga livet på en skola. Skolans likabehandlingsplan, kvalitetsredovisning, verksamhetsplan,lokala kursplaner samt elevutvärdering finns där.Se:http://www.skola.umea.se/berghem.

Eleverna har fått info kring likabehandlingsplanen på nivå utifrån mognad.

Olika presentationsmodeller har utarbetats som lärarna använder sig av.

Rektor tar även upp planen i elevrådet .

För personalen finns, inom vårt gemensamma kommunikationssystem

First Class,planer,årshjul och dokument som behövs för att bidra till en aktiv och levande skolutveckling.

All personal tar del av den information som finns och bidrar till att skapa en gemensam och positiv utveckling för skolan.

Vad har fungerat bra? Allt som nämnts ovan har fungerat bra

Vad kan utvecklas?

Berghemsskolans systematiska kvalitetsarbete är ett pågående utvecklingsarbete för att förbättra analysen av våra resultat. Detta läsår har vi vid vår utvärdering och bedömning i vårt kvalitetsarbete utgått ifrån ett bedömningsschema med mätvärden på indikatorer som belyser kvalitet och måluppfyllelse.

Förbättringsåtgärder på kort sikt:

Förbättra arbetsron i klassrummet Sänka ljudnivån inomhus

Förbättra språkbruket

Förbättra stödet till enskilda elever

Förändra organisationen kring nationella prov

Ge bättre helhetssyn kring barn /elever vid utvecklingssamtal Ge pojkar och flickor samma förutsättningar

Bilagor:

Utvärdering Temaarbete Outdoor education Likabehandlingsplan

Årshjul

Innehållsförteckning introduktionsmapp nyanställd personal

Bifoga gärna dokument som stöd för er ansökan

Ifylld ansökan med ev. bilagor skickas via e-post till skolverket@skolverket.se

Ytterligare information kan fås via e-post av eva.engdell@skolverket.se