Riktlinjer för examensarbete 30 hp vid Skolan för teknik och hälsa, KTH

(1)

KTH Royal Institute of Technology School of Technology and Health

KTH Royal Institute of Technology Alfred Nobels allé 10, SE-141 52 Huddinge. Phone: +46 8-790 60 00. Fax: +46 8-790 65 00.

www.kth.se/sth

1 (6)

Riktlinjer för examensarbete 30 hp vid Skolan för teknik och hälsa, KTH

Dessa anvisningar gäller för examensarbeten på 30 hp vid STH. Syftet är att tydliggöra, främst för studenter men även externa handledare, vad som krävs av ett examensarbete på avancerad nivå vid STH. Mer instruktioner från examinator eller enskild avdelning kan finnas. För administratörer, interna handledare och examinatorer finns ytterligare information. Du kan också alltid vända dig till våra exjobbskoordinatorer för information.

/Dokument under utveckling - tacksam för synpunkter/

Webbplats för exjobb på STH

Exjobbet är en kurs

Examensarbetet är formellt en kurs som du registrerar dig på, den har kursplan och ansvarig examinator. Men det är samtidigt den viktigaste kursen i en utbildning, ett ”självständigt arbete”

inför examen, där du bland annat ska visa att du kan tillämpa det du lärt dig inom ämnesområdet, att du kan hantera komplexa frågeställningar och problem på avancerad nivå och att du kan presentera ditt arbete med högt ställda krav på struktur, formalia och språk. Den skrivna rapporten kan ha stor betydelse som merit vid exempelvis anställningar, och – glöm inte det – exjobbet är en möjlighet att fördjupa sig i något intressant ämne som kan bli starten på ditt framtida yrkesliv.

KTH:s allmänna riktlinjer för examensarbeten

Examensarbetet examineras utifrån tre bedömningsgrunder:

1) process, 2) ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt 3) presentation.

KTH:s bedömningsgrunder

Innan du blir registrerad

För att bli registrerad på examensarbetet måste du ha en exjobbsuppgift och en handledare på STH.

För registrering på kurs krävs att exjobbsuppgiften är godkänd av handledare och examinator; för detta behövs ett beslutsunderlag, normalt i form av en projekt- och tidplan.

Det är din uppgift att själv hitta en lämplig exjobbsuppgift. Du kan vända dig till forskargrupper eller lärare på STH eller titta bland de exjobb som annonseras på STH:s webbplats. Det finns också olika exjobbspooler på nätet. De flesta hittar sina exjobb hos företag och organisationer. Tänk på att ett exjobb inte är ett konsultuppdrag, det ska ha vetenskapligt intresse och behandla någon form av

(2)

KTH Royal Institute of Technology School of Technology and Health 2 (6)

problem som är relevant i din utbildning. Tänk också på att nästan alla problem går att

problematisera och utveckla till en vetenskaplig nivå; det är just det du ska visa att du behärskar.

Inblandade parter

Du är själv den viktigaste personen i exjobbet, eftersom det är din utbildning och framtida yrkesverksamhet det handlar om. Därefter kommer kanske examinatorn på STH, som först ska godkänna dig, din exjobbsuppgift och handledare, och när du sedan är klar ska ge dig ett betyg.

Handledaren/-ledarna (det kan vara flera) är också viktigt, det är ofta den kontakten du får exjobbsuppgiften genom och har mest kontakt med. Är det på ett företag kallas det extern

handledare och kan vara en nyckelperson för att du ska kunna göra ett bra arbete. Du behöver också en intern handledare på STH; den personen fungerar som kontakt med STH och rådgivare, när det gäller processen och själva uppsatsskrivandet. För ett internt exjobb sammanfaller de båda handledarrollerna. Intern handledare och examinator kan vara samma person, men det är inte önskvärt eftersom rollerna är mycket olika (”hålla handen” kontra ”kritiskt granska”). För ett externt exjobb är det viktigt att kommunikationen mellan parterna fungerar så att den externa

uppdragsgivaren förstår vad som kan förväntas av dig och t ex inte enbart uppfattar dig som en praktikant eller extra arbetskraft.

Processen

De obligatoriska delarna i ett examensarbete är följande:

 Projektplanen (inklusive tidplan)

 Uppsatsen (exjobbsrapporten/masteruppsatsen som bygger på projektuppgiften)

 Den muntliga presentationen

 Oppositionen vid en annan persons presentation

 Krav på deltagande i seminarier (beroende på examinators krav)

Exjobbsprocessen börjar med kontakten med kurskoordinator eller en önskad handledare. Det leder till diskussion, möten och val av projektuppgift. Det här är en period som kan vara svår eller

utdragen för studenten och innebära många kontakter innan beslutet växer fram. När beslutet väl är gjort (tillsammans med uppdragsgivaren) är nästa steg att formulera en projektplan som är

tillräckligt konkret (problem och metod) för att skolan (handledare/examinator) ska kunna ta ett antagningsbeslut och kursregistrera studenten. I beslutet ligger också att kontrollera att studenten är formellt behörig (det innebär 240 hp på ett 300 hp-sprogram och att studenten har tillräcklig grund för det valda examensarbetet). För interna exjobb ligger det på den aktuella forskargruppens att ordna med arbetsplats och eventuell utrustning. För ett externt exjobb ligger motsvarande ansvar på uppdragsgivaren.

Nu är exjobbet igång på riktigt och härifrån kan processen utvecklas ganska olika beroende på arbetets karaktär. Oftast är den första fasen i arbetet någon form av litteraturgenomgång och ämnesfördjupning, samtidigt som problemställningen och metodvalet utvecklas. Det är viktigt att student och handledare är fortsatt överens om projektplanens innehåll; även den kan behöva ändras eller utvecklas beroende på omständigheterna. Eftersom exjobbsprocessen är betygsgrundande kan det vara en fördel för studenten att dokumentera den. Det finns inga formella krav på

(3)

exjobbsseminarier på STH, men det är mycket lämpligt att student och handledare har regelbundna möten och att man åtminstone genomför ett halvtidsseminarium. Vid halvtidsseminariet kan studenten presentera sitt projekt i god tid innan slutseminariet, öva sig i presentation men framförallt få stöd och synpunkter och kännedom om eventuella brister och tillkortakommanden.

Det är också lämpligt vid externa exjobb att den interna handledaren om möjligt besöker

exjobbsarbetsplatsen, gärna i början av arbetet för att diskutera projektet och ramarna för exjobbet med den externa handledaren och andra inblandade och få en bild av förutsättningarna för

studenten.

Det är inte alltid ett examensarbete går på räls. Det ligger på studenten att hålla handledaren

underrättad om problem uppstår och föreslå lösningar beträffande projektplanen. Kanske måste mål formuleras om eller tidplanen justeras. Även om avsikten är att arbetet ska motsvara en termins heltidsarbete, kanske det är bättre för studenten att lägga ytterligare tid på arbetet för att nå ett bättre resultat. Arbetsinsatsen på projektet respektive rapporten ska vara rimligt fördelade.

Den sista fasen i examensarbetet är den skriftliga rapporten/masteruppsatsen. Den har

förhoppningsvis växt fram under arbetets gång och kanske i dialog med handledaren. Det betyder inte att handledaren ska medverka i rapportskrivningen, men väl svara på frågor och lämna synpunkter på de texter studenten lämnar in. När studenten är klar med sin rapport kan

handledaren ge ytterligare synpunkter. Är den enligt handledaren otillräcklig ska den skickas tillbaks för omarbetning. Är den enligt handledaren acceptabel är det dags för den muntliga presentationen.

Rapporten

Den skrivna exjobbsrapporten är en uppsats på masternivå (motsvarande fem års

universitetsstudier). Kraven från regeringen (Högskoleförordningen), universitetet (KTH) och skolan (STH) är mycket höga. De skiljer sig något för en masters- och en civilingenjörsexamen.

Stor omsorg skall läggas på utformningen av rapporten liksom på den språkliga behandlingen.

Rapporten kan skrivas på svenska eller engelska. Trots att studenten har relativt stor frihetsgrad när det gäller form och struktur, är det ändå lämpligt att följande moment finns representerade i uppsatsen (även om de inte explicit används som rubriker): STH:s särskilda försättsblad (obligatoriskt), Eventuellt förord, Sammanfattning (både svensk och engelsk),

Innehållsförteckning, Introduktion (alt. Bakgrund) med problembeskrivning, Syfte och/eller Mål, Teori (alt. Litteratur), Metod, Resultat och analys, Diskussion, Slutsats, Litteraturreferenser, Eventuella bilagor.

Det finns en ganska väl utvecklad, underförstådd och allmänt spridd uppfattning om vad som

förväntas av en akademisk/vetenskaplig rapport. För den som inte är bekant med detta kan det därför vara lärorikt att läsa hur kraven formuleras på olika universitet. Det finns länkar (”Förslag på

rapportens utformning”)på webbplatsen för exjobb (se början av denna text). Du kan hitta många bra råd och tankar i till exempel anvisningarna för examensarbete vid CSC, KTH eller ”Lathund för rapportskrivning” från Linköping.

I vetenskapligt skrivande är problembeskrivningen, anknytningen till tidigare arbete/forskning och syftet speciellt viktigt, eftersom det ger svar på viktiga frågor som: ”vilket problem behandlas”,

”varför är det viktigt”, ”vad vet vi sedan tidigare” och ”vad vill författaren uppnå”. På denna problematiserade verklighetsbild följer då valet av metod för att lösa problemen naturligt (även metodvalet är ju ett problem) och så själva genomförandet av undersökningen (alt. forskningen, utredningen, lösningen), som förhoppningsvis leder till ett resultat och nya kunskaper (observera att även negativa resultat kan vara nya kunskaper).

(4)

STH ställer höga krav på god källhantering och gör alltid plagiatkontroll av texten. Uppsatsen bör följa ett av de internationellt accepterade systemen för referenshantering, t ex Harvard-, Vancouver-, APA- eller Oxfordsystemet, se länkar på webbplatsen för exjobb (se början av denna text).

Diskussion och slutsats har ofta stor betydelse för bedömningen av uppsatsen. Här visar studenten sin förmåga att kritiskt granska sitt eget arbete, värdera dess betydelse, styrka och svagheter samt sätta det i ett sammanhang.

Oppositionen

För examensarbete 30 hp krävs genomförd opposition på en annnan students arbete. Det bör helst ske innan den egna presentationen. Tanken med opposition vid framläggning av akademiska uppsatser är att åstadkomma ett ”akademiskt samtal” mellan opponenten och respondenten (exjobbaren i detta fall), vilket ska belysa förtjänster och begränsningar med det genomförda arbetet. Oppositionsintrumentet ska ses som ett verktyg för vetenskap, kritik och

kunskapsutveckling. Som opponent ska du granska det utförda arbetet, ställa frågor om val av problem och metod och hur resultatet presenteras samt diskutera betydelsen av det utförda arbetet. Opponenten ska inte ”angripa” respondenten eller arbetet men väl försöka peka ut eventuella brister eller svagheter, allt i en konstruktiv anda. Tiden är kort för detta (10-15 minuter) så det gäller att förbereda sig och fokusera på väsentligheter. Till stöd finns ett oppositionsprotokoll (se webbplats för exjobb på STH), som ska fyllas i och lämnas till respondent och examinator efter den genomförda oppositionen. Även andra anteckningar kan lämas, t ex anmärkningar om oklarheter och språkliga synpunkter gjorda direkt i den utskrivna rapporten.

Även om det inte är ett krav från STH, är det lämpligt att ha närvarat vid minst två exjobbsseminarier innan den egna oppositionen och presentationen, för att få förståelse för vad det innebär att

opponera och att presentera sitt arbete.

Presentationen och bedömningen

En examinator kan välja att ha presentation av examensarbeten gruppvis (seminarieform), men på STH är enskilda presentationer vanligast. Den skriftliga rapporten ska i slutgiltig, elektronisk form (förutom TRITA-nummer, som tilldelas först när den är godkänd) sändas till examinator senast en vecka före den muntliga presentationen (om inget annat överenskommits).

Även opponenten, som ska vara godkänd av handledare eller examinator, måste ha rapporten i god tid före presentationen. Opponenten måste inte vara en student på STH. Listan med Pågående exjobb kan vara till hjälp för att hitta en opponent.

Vid exjobbspresentationen måste examinator, handledare och opponent närvara. Det är din uppgift att i dialog med examinatorn hitta en lämplig tid och plats för detta. Presentationen är öppen för alla, anhöriga, uppdragsgivare och andra studenter kan närvara. Det vanliga är att den har

annonserats ut på skolan. Det förekommer att den görs på den arbetsplats där arbetet utförts, men det är i så fall vanligare att det är två skilda presentationer, en på STH och en på arbetsplatsen. Vid examinationen fungerar examinatorn som ordförande. Du får mellan 35 till 45 minuter för din muntliga presentation. Efter detta finns utrymme för korta följdfrågor innan oppositionen tar vid.

Opponenten får 10-15 minuter för sin sammanfattning och diskussion med dig. Slutligen ges utrymme för allmän diskussion och frågor kring exjobbet innan examinatorn avslutar seminariet.

(5)

Efter presentationen ska du ta hänsyn till de synpunkter som framkommit från opponenten (både skrifligt och muntligt) och andra närvarande. Du kan ha fått en explicit formulerad ”rest” från examinatorn om något bedömts otillräckligt, men det kan också handla om att du insett hur du ska göra din rapport bättre eller tydligare i något avseende eller att du behöver rätta språk- eller slarvfel.

Den skriftliga rapporten, i slutversion och med tilldelat TRITA-nummer ska slutgiltigt godkännas av examinatorn, som därefter skickar den till exjobbskoordinatorn och Ladok-rapportören för

rapportering och publicering i DiVA. Examinatorn skriver också ett betygsunderlag för exjobbet. Han eller hon måste då värdera arbetet från alla de tre bedömningsgrunder som gäller på KTH (process, ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt presentation, se länk början av denna text). För bedömningen av process är examinatorn normalt beroende av samråd med handledaren/-ledarna.

Klar på kursen?

För att bli klar med exjobbet räcker det inte att göra sin uppdragsgivare nöjd och att ha fått den skriftliga rapporten accepterad av examinator. Kursresultatet måste ju också registreras i Ladok.

Innan det senare görs, krävs att examinatorn har lämnat och undertecknat en betygsrapport, att uppsatsen plagiatgranskats och att du varit opponent på en annan exjobbares arbete. Det kan också finnas krav på att du avslutar praktiska uppgifter, som att plocka undan utrustning, städa arbetsplats, lämna in passerkort och liknande, innan handledaren anser att du är klar. Slutligen ska rapporten publiceras, vilket kräver ditt godkännande (ladda ner blankett på webbplatsen för exjobb).

Lycka till!

/Lars Gösta Hellström, 2012-01-18

(6)

KTH Royal Institute of Technology School of Technology and Health

KTH Royal Institute of Technology Alfred Nobels allé 10, SE-141 52 Huddinge. Phone: +46 8-790 60 00. Fax: +46 8-790 65 00.

www.kth.se/sth

6 (6)

Studentens checklista, exjobb



Klar

Student, namn:

Preliminär titel på exjobbet:

Projektplan accepterad av handledare/examinator, datum:

Intern handledare:

Extern handledare:

Examinator:

Deltagande i exjobbsseminarium, daum:

Opposition godkänd, datum:

Respondent:

Examinator:

Halvtidsseminarium, datum:

Exjobbsrapport accepterad av extern handledare:

Exjobbsrapport accepterad av intern handledare:

Presentation av exjobb, datum:

Slutversion inlämnad, datum:

Exjobb godkänt, betyg datum:

Publicering, datum:

Kursutvärdering och självreflektion datum:

Registrerat i Ladok, datum: