• No results found

Yteffektiva transporter prioriteras. 1. gång 2. cykel 3. spårvagn 4. buss 5. bil

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Yteffektiva transporter prioriteras. 1. gång 2. cykel 3. spårvagn 4. buss 5. bil"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

MALMÖ

(2)

NY ÖVERSIKTSPLAN

Malmö ska i första hand växa inåt och vara en nära,

tät och funktionsblandad stad - en grön stad med ett

trafiksystem som sätter människan i fokus”

(3)

TRAFIKMILJÖPROGRAM

´”Gång, cykel och kollektivtrafik är det självklara valet för de som bor, arbetar eller vistas i Malmö.

Detta utgör tillsammans med effektiva

godstransporter och en miljöanpassad biltrafik grunden i den täta och hållbara stadens

transportsystem.”

(4)

Yteffektiva transporter prioriteras

1. gång 2. cykel

3. spårvagn 4. buss

5. bil

(5)

Fotgängarplanering för Malmö stad

Elin Engqvist, Gatukontoret

(6)

Bakgrund

 Motion om att göra Malmö till en gångvänligare stad med

fotgängarprogram och gångstråksplan

 Samarbetsprojekt mellan GK och SBK

 För att få ett bättre underlag till en gångstråksplan började vi med att ta fram ett fotgängarprogram

 Fotgängarprogrammet antogs 2012-04-24

Malmö den gångvänliga staden!

(7)

Sätta fokus på fotgängarna i planeringen

Genom att:

 öka förståelsen, hos planerare, för olika fotgängargrupper

 skapa ett hjälpmedel och riktlinjer för planerare vid planarbete, nybyggnad och ombyggnad

 identifiera förbättringsområden i ett åtgärdsförslag

(8)

Gång – ett

annorlunda trafikslag

 Korta resor (fem sjättedelar under 2 km)

 Del av annan resa

 Stora individuella skillnader

 Motion (samhällsekonomi!)

 Fotgängare positivt i mängd, så ej andra trafikslag

(9)

Gång – ett annorlunda trafikslag

 Korta resor (fem sjättedelar under 2 km)

 Del av annan resa

 Stora individuella skillnader

 Motion (samhällsekonomi!)

 Fotgängare positivt i mängd, så ej andra trafikslag

 Fotgängare har högre krav på omgivande miljö

 Underlaget

 Intressant miljö

 Trygghet

 Många olyckor (syns tack vare Strada, men fortfarande ibland inte medräknat…)

 Transport ofta inte huvudsyftet

(10)

Programmets upplägg

 Fotgängarprogram: Fakta om

fotgängare, gångvänlig planering, kort nulägesanalys, brister och åtgärder, genomförande och uppföljning

 Nulägesanalys – vad gör vi för fotgängare idag?: RVU resultat, resultat av telefonintervju,

arbetsområden där fotgängarna berörs

(11)

Resvaneundersökning 2008

 Jämfört med 2003 har andelen resor till fots ökat från 14 till 20 procent

 Över hälften av alla resor till fots är kortare än en kilometer, fem sjättedelar är kortare än två kilometer

 Två procent av den totala reslängden

(12)

Antal resor till fots till olika ärenden

- 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000

Arbete Tjäns

teresa

Skola ut bildn

ing

Häm ta/läm

na ba rn

Inköp l

ivsmedel Annat

ink öp

Service är ende

Nöje fritid

(13)

Ett långt avstånd till centrum (här definierat som Gustav Adolfs torg) medför att de boende i stadsdelen gör färre resor till fots.

(14)

Enkätundersökning

 Telefonintervjuer bland 300 Malmöbor, hösten 2009

 Resultatet stärker våra teorier och åtgärdsförslag

 Vissa skillnader mellan stadsdelarna, åldersgrupper och män/kvinnor

 Vi fick både ris och ros

(15)

Promenad

 Betyg på Malmö som promenadstad

4,1 av 5

(16)

Favoritsträckor

 I egna stadsdelen

 Pildammsparken

 Utmed kanalen och kusten

 Centrum/gågatan

 Parker

 Rekreationsområden

Varför?

 Vackert, trevligt, öppet och lugnt

 Grönt och natur

 Närheten, att det ligger nära hemmet

 Hav och vatten

 Att det händer mycket på sträckan, mkt att titta på

(17)
(18)

Till en målpunkt

 20 % gör denna typ av resa varje dag

 Vanligaste syftet är inköp av livsmedel

 Vanligaste tiden är på eftermiddagen

 Flest i de centrala stadsdelarna samt Limhamn/Bunkeflo

Varför?

 Motion

 Roligt/trevligt

 Snabbast

Varför inte?

 För långt

 Cyklar hellre

 Pga. sjukdom, handikapp

(19)

 21 % av de med daglig tillgång till bil

 Mest i Limhamn-Bunkeflo och Oxie

 Minst i Centrum och Södra innerstaden

Kör du bil på sträckor

under 1 km?

(20)

Koppling till kollektivtrafik

 Av de som angav att de åker buss regelbundet (flera ggr/vecka) tar sig 92 % till hållplatsen till fots

Påstående om

gångväg till hållplats

% som

instämmer helt Det är bekvämt (lutning,

bredd, underhåll)

66

Vägen dit är utan omväg 66

Det känns tryggt 63

Det är trafiksäkert 58

Det är god belysning 52

(21)

Kombinerade och

separerade gång- och cykelbanor

Separerad GC (%) Tydligt var man ska gå Säkert Bredd

Stämmer inte alls (1) 5 9 4

Stämmer ganska dåligt (2) 13 17 12

Stämmer varken bra\dåligt (3) 17 22 19

Stämmer ganska bra (4) 29 26 38

Stämmer helt och hållet (5) 34 23 25

Vet ej\ingen åsikt (-) 2 2 2

Genomsnitt 3,7 3,4 3,7

Kombinerad GC (%) Hänsyn av cyklister Säkert Bredd

Stämmer inte alls (1) 25 22 13

Stämmer ganska dåligt (2) 24 22 16

Stämmer varken bra\dåligt (3) 23 22 22

Stämmer ganska bra (4) 21 17 29

Stämmer helt och hållet (5) 6 14 15

Vet ej\ingen åsikt (-) 2 3 5

Genomsnitt 2,6 2,8 3,2

(22)
(23)

Varför går du inte på vissa platser?

Otrygghet på grund av dålig belysning, kriminella gäng samt rädsla för rån- och överfall

Stora biltrafikmängder

Rädsla för cyklister och mopedister

Bristfällig standard på gångbanorna

(24)

Önskemål om gångbanor

 Jämnare plattor

 Tydligare separera gående och cyklister

 Bättre belysning

 Fler övergångsställen

 Bättre och bredare gångbanor

 Fler bänkar, papperskorgar

(25)

Åtgärdsförslag

Gångstråksplan

Demonstrationsgångstråk

Exempelsamling

Tillmötesgå nya resmönster (Citytunneln)

Utveckla reseplaneraren

Hållplatser – information, utformning, vägen dit

Separering mellan gående och cyklister

Belysning – övergångsställen, parker osv.

Stå- och sittmöjligheter på torg och platser

Kartor med turer till fots/ koppling till landsbygden

Kanalpromenader

Upptrampade stigar

Beteendepåverkan

Trafikräkningar

RVU 2013

Uppföljning i form av enkät

(26)

Gångstråksplan

 Täthet – boende + arbetande

 Många och olika målpunkter

 En potentiell stor mängd fotgängare

 Närhet till kollektivtrafik

 Spridning i Malmö

(27)

Gångstråksplan

 Trygghet

 Trafiksäkerhet

 Tillgänglighet

 Komfort

 Skötsel

 Orienterbarhet

 Upplevelser/rekreation

(28)

Tack för uppmärksamheten!

References

Related documents

Att resor till och från kv.Hoppet sker främst till med kollektiv- trafi k, med cykel eller till fots, och det i större utsträckning än i övriga Sollentuna.. Att användningen av bil

Resultaten ovan tyder på att vi inte får stöd för vår andra hypotes, ”En arbetstidsförkortning med möjlighet att själv förlägga arbetstiden ökar upplevelsen av

En stor del av kostnaderna – och vinsterna - för att minska godstransporter med hjälp av ökad kommunikation genom IT faller på företag och enskilda. Det finns stora pengar att

Det finns idag ett växande antal företag som erbjuder utbildningar i sparsam körning för såväl lätta fordon (personbilar), tunga (lastbil och buss) och.. arbetsmaskiner

Med antagandet att hälften av antalet kilometer resor kortare än 10 kilometer har utförts på statlig väg, medan alla längre resor helt utförts på statlig väg får man fram

Vi vill också skapa god tillgänglighet för det nya tågstationsområdet och underlätta byten mellan olika trafikslag med cykelparkeringar, pendlar- parkeringar, taxiangöring

Översiktplanen för Örebro kommun anger att det finns utbyggnadsmöjligheter för mellan 195-240 lägenheter samt cirka 120 hektar för nya verksamheter.. I Mosås

Skälen för regeringens förslag: Det övergripande målet för transportpolitiken föreslås även fortsatt vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och