Granskning av barn- och utbildningsnämndens styrning och uppföljning av grundsärskolans verksamhet och resultat

(1)

Revisionsrapport*

Granskning av barn- och

utbildningsnämndens styrning och uppföljning av grundsärskolans verksamhet och resultat

Bollnäs kommun

December 2008

Louise Cedemar Margaretha Larsson

*connectedthinking

(2)

Sammanfattande bedömning... 3

1. Bakgrund och revisionsfråga ... 5

1.1 Granskningens avgränsning... 5

2. Metod ... 5

3. Granskningens resultat... 6

3.1 Skollag, läroplan och andra styrdokument ... 6

3.2 Integrering/Inkludering... 8

3.3 Organisation ... 10

3.4 Resursstyrning ... 12

3.5 Uppföljning av insatser för elever som mottagit rätten till särskola ... 13

(3)

Sammanfattande bedömning

Granskningen syftar till att svara på revisionsfrågan: Finns det en styrning och uppföljning av insatserna i grundsärskolan som visar att

 verksamheten stödjer elevernas resultat och utveckling?

 det finns ett positivt samband mellan insatser och måluppfyllelse?

Vår bedömning efter att ha genomfört granskningen är att barn- och utbildningsnämndens styrning och uppföljning av insatserna för elever som mottagit rätten till särskola är otillfredsställande.

Mål för särskolan finns i Skollag, läroplan (Lpo 94)och kursplaner. Det viktigaste kommunala politiska styrdokument för den pedagogiska verksamheten är Skolplanen.

Målen i kommunens ”Skolplan 2008” samt ”Verksamhetsplan för grundskolan” omfattar även särskolan. Dock utan att några specifika mål för särskolan kan urskiljas.

Med utgångspunkt från den genomförda granskningen ger vi följande rekommendationer:

 Barn- och utbildningsnämnden bör fastställa ambitionsnivå för grundsärskolans verksamhet och även diskutera om specifika mål bör tas fram för att förbättra möjligheter till uppföljning av insatser. Ambitionsnivå och mål är ett styrmedel för nämnden bland annat när det gäller resursfördelning och uppföljning.

 Kommunikationen mellan nämnd och verksamhet om ambitionsnivå och redovisning av måluppfyllelse är begränsad. Nämnden bör se till att styrningen utvecklas.

 Det är viktigt att skolledningen arbetar med att skapa en gemensam syn på inkluderingsarbetet både kommunövergripande och på respektive grundskola.

 Det är viktigt att all personal, inklusive rektorer, som arbetar med inkludering kontinuerligt får kompetensutveckling.

 Det är viktigt att rutinerna vid överlämnande från årskurs 6 till årskurs 7 görs kända och tillämpas så att eleverna får bästa möjliga stöd.

 Barn- och utbildningsnämnden bör utveckla sitt uppföljningsarbete utifrån ambitionsnivå och mål för grundsärskolans verksamhet.

(4)

 Viktiga punkter för nämnden att diskutera;

o Vad är kvalitet i inkluderingsarbetet? Hur ska detta kunna mätas?

o Hur ska nämnden följa upp insatsernas resultat?

o Hur ska nämnden följa upp att elever som mottagit rätten till särskola får det stöd de har rätt till?

(5)

1. Bakgrund och revisionsfråga

Granskningen har till syfte att bedöma hur nämnden säkerställer att verksamheten följer nationella och lokala styrdokument och att barn som är inskrivna i särskolan får det stöd de har rätt till.

De förtroendevalda revisorerna i Bollnäs kommun har givit Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers uppdraget att granska barn- och utbildningsnämndens styrning och uppföljning av grundsärskolans verksamhet och resultat.

Revisionsfråga: Finns det en styrning och uppföljning av insatserna i särskolan som visar att

 verksamheten stödjer elevernas resultat och utveckling?

 det finns ett positivt samband mellan insatser och måluppfyllelse?

Granskningen skall belysa:

- styrdokument, nationella och lokala - mål för verksamheten

- organisation, resurser och resursstyrning - uppföljning av insatser

1.1 Granskningens avgränsning Granskningen avser grundsärskolan.

2. Metod

Intervju har genomförts med för- och grundskolechef, centralt ansvarig skolpsykolog för särskoleelever, central specialpedagog (autism), pedagoger på Granbergsskolan, personal från resursteam på Granbergsskolan, personal från Växthuset på Nyhamre, rektorer på Granbergsskolan och för Träningsskolan samt barn- och utbildningsnämndens ordförande.

Dokumentation har studerats i form av bland annat ”Skolplan 2008”, ”Verksamhetsplan för grundskolan”, ”Rutiner för personal som arbetar med elever som mottagit rätten till särskola”, ”Rapport integrering särskola – grundskola”, ”Inkluderande

(6)

grundsärskoleelever i grundskolan – dagslägesrapport”, ”Ledningsorganisation Bollnäs Särskola 2001-2002”, ”Bilaga – social inkludering” samt ”Särskoleförordningen (1995:206).

Granskningen avslutades med ett seminarium där nämndens presidium,

förvaltningsledning samt personal från verksamheten som berörts av granskningen deltog.

3. Granskningens resultat

3.1 Skollag, läroplan och andra styrdokument

Grundläggande bestämmelser om särskolan finns i Skollagen (1985:1100) och Särskoleförordningen (1995:206).

Barn som bedöms att inte kunna nå upp till grundskolans mål för att de är

utvecklingsstörda skall tas emot i särskolan. Samma gäller för barn som fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada samt barn med autism eller autismliknande tillstånd, (Skollagen 1 kap § 5 och § 16).

Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola. I grundsärskolan går barn med lindrig utvecklingsstörning. I träningsskolan går elever som har en begåvningsnedsättning som gör att de inte kan tillgodogöra sig undervisningen i grundsärskolan. Eleverna i särskolan har rätt till ett tionde skolår.

Kursplanerna för grundsärskolan omfattar tolv ämnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, modersmål, musik, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen, slöjd, svenska och svenska som andraspråk.

Träningsskolans kursplaner omfattar ämnesområdena kommunikation, motorik,

vardagsaktiviteter, estetisk verksamhet och verklighetsuppfattning. Ämnenas innehåll och omfattning anpassas dock till varje elevs förutsättningar. Därför upprättas också en individuell studieplan till varje elev.

I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) är särskolan en naturlig, inkluderad del. Endast under rubriken 2.2 Mål och riktlinjer, kunskaper har särskolan egna mål att uppnå. Målen är uppdelade i mål för grundsärskolan och mål för träningsskolan.

Elever i särskolan ska få intyg om genomgången utbildning. På begäran av en elevs vårdnadshavare kan eleven också få ett studieomdöme. Betyg kan ges från och med skolår 8, om eleven och föräldrarna så önskar.

Kommunens styrning vad gäller grundsärskola och träningsskola sker genom

verksamhetsplan, skolplan samt investeringsplan för Bollnäs kommun. Statliga krav på

(7)

kommuner är att de ska ha en lokal skolplan, lokala arbetsplaner samt individuella utvecklingsplaner (IUP).

Iakttagelser:

Det viktigaste kommunala politiska styrdokument för den pedagogiska verksamheten är Skolplanen. Målen i kommunens ”Skolplan 2008” samt ”Verksamhetsplan för

grundskolan” omfattar även särskolan. Dock utan att några specifika mål för särskolan kan urskiljas. Vid intervjuerna framkommer att de som arbetar med elever som mottagit rätten till särskola arbetar utifrån mål som de arbetat fram i lokala arbetsplaner. De vet inte vilken ambitionsnivå och vilka förväntningar barn- och utbildningsnämnden har på deras arbete utan det som är styrande är Skollagen och särskolans kursplan.

På skolorna skrivs individuella utvecklingsplaner (IUP) för eleverna som mottagit rätten till särskola. Målen i de individuella utvecklingsplanerna sätts utifrån varje elevs

förutsättningar. Arbetet med de individuella utvecklingsplanerna kan utvecklas till att användas på ett mer systematiskt sätt i skolutvecklingsarbetet för dessa elever anser de vi intervjuat.

Den centrala elevhälsan har tagit fram ett dokument som beskriver rutiner för personal som arbetar med elever som mottagit rätten till särskola. Detta dokument och rutiner är känt och tillämpas av personalen på Nyhamre. På Gransbergsskolan hade detta dokument inte fått genomslag och var inte känt av alla.

Kommentarer och rekommendationer:

Barn- och utbildningsnämnden bör fastställa ambitionsnivå för grundsärskolans

verksamhet och även diskutera om specifika mål bör tas fram för att förbättra möjligheter till uppföljning av insatser. Ambitionsnivå och mål är ett styrmedel för nämnden bland annat när det gäller resursfördelning och uppföljning.

Kommunikationen mellan nämnd och verksamhet om ambitionsnivå och redovisning av måluppfyllelse är begränsad. Nämnden bör se till att styrningen utvecklas.

Utan målstyrning anser vi att det finns en risk att de specifika behov som dessa elever har inte blir synliga utan försvinner i skolans andra områden.

(8)

3.2 Integrering/Inkludering

Integreringstanken är ett uttryck för en vision om respekt, gemenskap och samhörighet mellan människor. En skola för alla – en individanpassad skola som har plats för alla och ger alla en undervisning utifrån vars och ens förutsättningar.

Begreppet inkludering har under senare år kommit att bli allt oftare använt i samtal om specialpedagogik.

I Carlbeckskommitténs betänkande anges att inkludering ytterst handlar om värderingar och attityder. Det handlar om hur vi ser på olikheter, på delaktighet och samhörighet och inte minst på ansvar. (SOU 2004:98, sidan 81).

I betänkandet utgår man från att värderingar och attityder styr organisationen. Följande stycke ur betänkandet anger synen på begreppet inkludering. I de skolor där elever med utvecklingsstörning inkluderas i den ordinarie verksamheten och där man arbetar med alla barn och ungdomar inom denna verksamhets ram blir alla elever allas ansvar.

Eleverna med utvecklingsstörning läser enligt särskolans kursplaner och kanske behöver särskilt stöd eller få en del eller t o m större delen av sin undervisning i speciella grupper, men de är ändå inkluderade i skolans gemenskap. (SOU 2004:98, sidan 86).

Föräldrar kan mottaga rätten till särskola/träningsskola för sitt barn när en professionell utredning är gjord och barnet visar sig ha rätt till särskola/träningsskola. Föräldrar som mottagit rätten till särskola/träningsskola har samma rätt att välja skola för sitt barn som andra föräldrar.

Iakttagelser:

I december 1995 tog barn- och utbildningsnämnden beslut om ”att aktivt fortsätta integrationen mellan särskolan och grundskolan inom lämpligt område med årskurs 1-9 perspektiv.

1999 togs ytterligare beslut i nämnden som förde arbetet framåt. Bland annat beslutades att ”grundsärskoleelever ska integreras i deras hemskola, där så är möjligt”.

År 2000 kom beslutet som innebar att ansvaret för grundsärskolans år F-6 överfördes till grundskolan från och med läsåret 2000/2001 och att rektor ansvarar för samtliga elever på sin skola.

Överföringen av grundsärskolan till grundskolan genomfördes under hösten 2001.

(9)

Grundsärskolan i Bollnäs omfattade, vid granskningstillfället, 37 elever som mottagit rätten till särskola, varav några också har rätten till träningsskola. Dessa läser enligt träningsskolans kursplan och är inkluderade i vanliga grundskolan. 12 elever finns på träningsskolan och dessa 12 har också mottagit rätten till särskola. Inkluderade elever finns på så gott som samtliga grundskolor i kommunen men Granbergsskolan och Nyhamre skolan har flest antal elever som mottagit rätten till särskola.

Granbergsskolan

På skolan finns 12 elever som mottagit rätten till särskola. Av dessa går 10 elever i årskurs 7-9. De två elever som går i årskurs 1-6 arbetar till största delen i sina klasser utifrån sin egen takt och särskolans kursplan.

För årskurs 7-9 finns sedan höstterminen 2008 en ”inkluderingsgrupp” som har en egen lokal och dit fem personal är knutna. En elev gör all sin tid i gruppen medan övriga elever gör delar av sin tid i respektive klasser. ”Inkluderingsgruppen” arbetar utifrån att skapa trygghet för eleverna. Eleverna får bland annat träna på vardagssituationer där de kan känna sig otrygga. Det framkommer även i intervjuer att det oftast blir svårare med det sociala samspelet mellan särskoleelever och övriga elever ju äldre de blir.

Nyhamreskolan

På skolan finns 9 elever som mottagit rätten till särskola. Alla elever gör en del av sin tid i respektive klass.

På skolan finns en resursenhet som kallas ”Växthuset” där man samverkar kring barn som läser enligt särskolans kursplan. Växthuset har egna lokaler dit eleverna kan gå när de behöver arbeta enskilt. Verksamheten är anpassad efter elevens enskilda behov och efter skoltid finns lillfritids dit även elever från Höghammars träningsskola kommer.

Vid intervjuer framkommer att arbetet med inkludering kräver mycket arbete med att skapa en gemensam syn kring begreppet inkludering och vad detta står för. I detta arbete har rektorerna ett stort ansvar att skapa en gemensam värdegrund.

Klasslärare upplever att de ibland inte har tillräcklig kompetens för att på bästa sätt ta hand om de inkluderade eleverna. De menar att det i dialogen med assistenter är viktigt att tydliggöra det pedagogiska ansvaret och vad assistenter ansvarar för.

(10)

Inkludering ställer krav på

 Organisation och planering

 Undervisning

 Resurser och resursstyrning

 Personalens kompetens

 Pedagogisk ledning som främjar social inkludering

Det är viktigt att skolledningen arbetar med att skapa en gemensam syn på inkluderingsarbetet både kommunövergripande och på respektive grundskola.

Det är viktigt att all personal, inklusive rektorer som arbetar med inkludering kontinuerligt får kompetensutveckling.

3.3 Organisation

I Bollnäs kommun organiseras elevhälsan både lokalt, och centralt. Den lokala elevhälsan utgörs av elevhälsoteam som omfattar skolhälsovård, kuratorer, talpedagoger,

specialpedagoger och fritidsgårdsverksamhet.

Den centrala elevhälsan ingår i utvecklingsenheten och består av skolläkare och skolpsykologer. I den centrala elevhälsan finns skolpsykolog som har en samordnande funktion i arbetet med särskoleeleverna och ansvarar för utredning och insamlande av underlag till beslut om särskola. Som stöd i detta arbete finns två specialpedagoger som är specialiserade på autism och grava språkstörningar (talpedagogik). Dessa två

specialpedagoger ligger organisatoriskt under för- och grundskolechefen.

Från och med hösten 2008 finns på Granbergsskolan i årskurs 7-9 en ”inkluderingsgrupp”

som arbetar med samordningen av särskoleeleverna. I gruppen ingår en specialpedagog och fyra assistenter. All personal i ”inkluderingsgruppen” har tidigare erfarenhet av särskoleverksamhet. På Nyhamre finns sedan ca fyra år tillbaka ”Växthuset” som samverkar kring elever som läser enligt särskolans kursplan. Växthuset består av två grundskolelärare och tre fritidspedagoger. Inom båda dessa organisationer finns en person som är pedagogiskt ansvarig.

(11)

På övergripande ledningsnivå finns en ”inkluderingsgrupp” där för- och grundskolechef, skolpsykolog med samordningsansvar för särskolan (centrala elevvårdsteamet), två

centrala specialpedagoger, rektorer från Nyhamre, Granberg, Höghammars Träningsskola, samt specialpedagog från Nyhamre och skolsköterska från Granberg ingår. Gruppen arbetar med utveckling och likriktning av verksamheten.

Träningsskolan finns organiserad på Höghammarskolan med en egen rektor som ansvarig för verksamheten.

Beslut om särskola är delegerat till förvaltningschefen inom barn- och

utbildningsförvaltningen. Rektor har delegation för att verkställa beslutet samt att bemöta önskemål om skola.

Iakttagelser:

Från och med den 1 januari 2009 återgår man till en central elevhälsa och en elevhälsochef tillträder. Detta ses som något positivt av de intervjuade då resurserna samlas under en gemensam chef vilket kan skapa en tydligare samverkan och nyttjande av resurser där de bäst behövs. Det förenklar även kompetensöverföring mellan de olika kompetenserna i elevhälsan.

Vid intervju med personal från Granbergsskolan och Nyhamre framkommer att det är viktigt med kompetensutveckling för både personal som arbetar direkt mot

särskoleeleverna men även till klasslärare som ibland känner sig otillräckliga. Personalen inom Växthuset ges kontinuerlig kompetensutveckling inom specialområden som

exempelvis Autism, ADHD, tecken som stöd m m. De som arbetar med särskoleelever upplever att det finns en god kompetens inom området i Bollnäs kommun och att de får stöd från den centrala elevhälsan vid behov.

Rutiner för överlämnande mellan årskurs 6 och årskurs 7 finns framtagna. Enligt de intervjuade på skolorna behöver rutinerna kommuniceras i verksamheten så att de blir kända och så att de tillämpas.

Inom den centrala inkluderingsgruppen finns en önskan om att samverkan med

Träningsskolan ska utvecklas. Utifrån detta ingår nu även rektorn för Träningsskolan i gruppen.

Det är positivt att det har skapats en ”inkluderingsgrupp” på Granbergsskolan som gemensamt ska arbeta med elever som mottagit rätten till särskola. Det kan finnas vinster med att samverka med Växthuset för att ta del av deras verksamhet som funnits några år.

(12)

Det är även viktigt att de personer som arbetar med elever i årskurs 1-6 på

Granbergsskolan görs delaktiga på något sätt i ”inkluderingsgruppen” för att utöka och utbyta kompetens och stöd i olika situationer.

Det är viktigt att rutinerna vid överlämnande från årskurs 6 till årskurs 7 görs kända och tillämpas så att eleverna får bästa möjliga stöd.

3.4 Resursstyrning

I grundskolan får skolorna pengar för elever som mottagit rätten till särskola enligt en behovsgruppering;

År Skola Fritids

Behovsgrupp 1 0 till 3 60 000 45 000 Behovsgrupp 1 4 till 6 63 000

Behovsgrupp 1 7 till 10 68 000

Iakttagelser:

Elever i behovsgrupp 1-3 är oftast inkluderade i grundskolan. Elever i behovsgrupp 4 går oftast på Träningsskolan. Sedan finns det en del elever inom behovsgrupp 3 som har valt att gå i Träningsskolan.

Med den modell för resursfördelning som man nu arbetar utifrån ser vi en tydlighet och likriktning för de elever som är inkluderade. Detta ser vi som positivt utifrån att

verksamheterna får likartade möjligheter avseende de ekonomiska ramarna som tilldelas för de specifika behoven.

(13)

3.5 Uppföljning av insatser för elever som mottagit rätten till särskola

Iakttagelser:

Elevernas individuella utvecklingsplaner följs kontinuerligt upp vid utvecklingssamtal mellan föräldrar och pedagoger. Uppföljningen sker utifrån varje enskild elevs uppsatta mål.

Kommunens kvalitetsredovisning särredovisar ej resultat av insatserna för elever som mottagit rätten till särskola.

Vid intervju med nämndens ordförande och förvaltningsledning framkommer att någon uppföljning mellan insatser och måluppfyllelse inte sker. Trots utökad budgettilldelning sker ingen uppföljning av vad detta resulterat i. Både nämndens ordförande och

förvaltningsledningen är medvetna och håller med om att detta är ett förbättringsområde.

Växthusets verksamhet utvärderas kontinuerligt och lämnas till rektor.

Inkluderingsgruppen på Granbergsskolan är så pass ny att den ännu inte hunnit utvärderats.

 Barn- och utbildningsnämnden bör utveckla sitt uppföljningsarbete utifrån ambitionsnivå och mål för grundsärskolans verksamhet.

 Viktiga punkter för nämnden att diskutera;

o Vad är kvalitet i inkluderingsarbetet? Hur ska detta kunna mätas?

o Hur ska nämnden följa upp insatsernas resultat?

o Hur ska nämnden följa upp att elever som mottagit rätten till särskola får det stöd de har rätt till?