Förslag till fördelning av Riktat stöd för 2020 till Göteborg Interreligiösa Center

(1)

Göteborgs Stad [Kultur], tjänsteutlåtande 1 (5)

Förslag till fördelning av Riktat stöd för 2020 till Göteborg Interreligiösa Center

Förslag till beslut

I kulturnämnden

1. Kulturnämnden avvecklar Riktat stöd till Göteborgs Interreligösa Center från och med 2020.

2. Kulturnämnden förklarar uppdraget att återkomma med förslag till fördelning av Riktat stöd för 2020 till Göteborgs Interreligiösa Center som fullgjort (2019-12- 19 § 264).

Sammanfattning

Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden att följa kommunstyrelsens

rekommendationer om att avveckla Riktat stöd till Göteborgs Interreligösa Center 2020.

I stadsledningskontorets utvärdering framgår att aktiviteterna inom Göteborgs Interreligösa Center har blivit färre de sista åren, varför nyttan för staden bedöms ha minskat. Det konstateras vidare att centret inte bidragit till systematiska och

formaliserade kontakter mellan staden och samfunden och/eller centret. Huruvida några av aktiviteterna faktiskt lett till en ökad dialog mellan samfund och mer samarbete över religionsgränser går inte att bedöma. Det går inte heller att utvärdera i vilken utsträckning centret bidragit till sina huvudmål om ökad tolerans och förståelse för varandra, samt social sammanhållning.

Förvaltningen ser att avvecklandet av stödet till Göteborgs Interreligösa Centers får betydande konsekvenser för verksamheten men delar stadsledningskontorets bedömning att de ekonomiska konsekvenserna för centret måste vägas mot vilken nytta staden får för det utdelade stödet.

Om kulturnämnden avvecklar stödet till Göteborgs Interreligiösa center kommer den ekonomiska konsekvensen för kulturnämnden 2020 regleras i kommande

bokslutsberedning. För 2021 och framåt hänskjuts frågan till budgetberedningen.

Ekonomiska konsekvenser

Om kulturnämnden avvecklar stödet till Göteborgs Interreligiösa center kommer den ekonomiska konsekvensen för kulturnämnden 2020 regleras i kommande

Kultur

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2020-01-27 Diarienummer 0985/19

Emma Brattgård/Kultur/GBGStad Telefon: 031-368 34 80

E-post: emma.brattgard@kultur.goteborg.se

(2)

Barnperspektivet

Staden har förutom medel till Göteborg Interreligösa Center även bidragit med medel till ett skolprojekt som Göteborgs Interreligösa Råd är huvudman för. Detta har dock varit helt separerat från centrets verksamhet och haft egen finansiering. År 2020 kommer projektet knytas till ett studieförbund istället för rådet. Stadsledningskontorets bedömning är att eventuella förändringar i stödet till Göteborgs Interreligiösa Center inte bör påverka finansiering av det interreligiösa skolprojektet, då det varit helt fristående från centret.

Mångfaldsperspektivet

Stadens förväntan på Göteborg Interreligösa Center var att skapa ökad tolerans och förståelse för olika trosamfund och bidra till en social sammanhållning. Dels inom samfunden, dels i resten av samhället. Ett stöd till ett interreligiöst arbete skulle också bland annat kunna påverka målen om trygghet i hela staden, social hållbarhet och jämlik stad.

I utvärderingen framgår dock att centrets aktiviteter blivit färre över tid och att de inte lyckats marknadsföra sig till en bred publik. Resultatet har därför blivit att deltagarantalet minskat eller inte varit så högt för vissa aktiviteter, alternativt främst lockat personer som redan är engagerade i frågor kring interreligiositet eller religiositet på olika sätt.

Aktiviteterna bedöms snarast ha fokuserat på ”tro möter tro” för en ofta redan insatt grupp, snarare än att nå den breda publik som kan krävas för att uppnå ”tro möter samhälle”. Huruvida några av aktiviteterna faktiskt lett till en ökad dialog mellan

samfund och mer samarbete över religionsgränser går inte att bedöma. Det går inte heller att utvärdera i vilken utsträckning centret bidragit till sina huvudmål om ökad tolerans och förståelse för varandra, samt social sammanhållning.

Jämställdhetsperspektivet

Kulturförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.

Miljöperspektivet

Kulturförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.

Omvärldsperspektivet

Inom ramen för uppdraget att utvärdera stödet till Göteborgs Interreligösa Center har stadsledningskontoret genomfört 25 intervjuer såväl som dokumentstudier. I de

genomförda intervjuerna har samtliga intervjupersoner tryckt på vikten av att det finns ett levande interreligiöst arbete i staden och att kommunen på något sätt bör bidra till det.

Samtidigt efterfrågar man en nystart kring arbetet, för att kunna förbättra möjligheterna att uppnå de positiva aspekterna man kan se av ett interreligiöst arbete.

Stadsledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att i samverkan med kulturförvaltningen, utreda hur det interreligiösa arbetet skulle kunna fortsätta utanför Göteborgs Interreligiösa Center. Utredningen ska innehålla förslag på hur Göteborgs stad kan stötta ett sådant arbete, beskriva utformning av uppföljning och utvärdering från stadens sida samt innefatta ekonomiska konsekvenser

(3)

Bilagor

1. Protokollsutdrag kulturnämnden 2019-12-19 § 264.

2. Kommunstyrelsens beslut 2019-12-11 § 923 avseende utvärdering av

förutsättningarna för Göteborgs Interreligösa Center att bedriva sin verksamhet samt av Göteborgs Stads stöd till centret (dnr 1258/19).

Expedieras till

Kommunstyrelsen.

(4)

Ärendet

Kulturnämnden beslutade 2019-12-19 § 264 pkt.3 att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma till kulturnämnden med förslag till fördelning av Riktat stöd för 2020 till Göteborgs Interreligiösa Center, efter en rekommendation från kommunstyrelsen att avveckla stödet. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden avvecklar stödet till Göteborgs Interreligösa Center under 2020.

Beskrivning av ärendet

Kommunstyrelsen beslutade (2019-12-11 § 923) att rekommendera kulturnämnden att avveckla stödet till Göteborgs Interreligiösa Center under 2020. Stadsledningskontoret fick i uppdrag (2019-05-08, § 328) att i samverkan med kulturförvaltningen återkomma med en utvärdering av förutsättningarna för Göteborgs Interreligiösa Center att bedriva sin verksamhet. Detta på grund av att Svenska kyrkan utträtt som medlemmar ur både centret och dess huvudman, föreningen Göteborgs Interreligiösa Råd under våren 2019.

Inom ramen för utvärderingen har 25 intervjuer genomförts såväl som dokumentstudier.

Utvärderingen pekar på att Göteborgs Interreligiösa Centers förutsättningar att fortsatt bedriva sin verksamhet inte längre kan göra det på ett sätt som uppfyller stadens ursprungliga syften. Vidare har flera av centrets medlemmar eller samverkansparter minskat ned på sitt engagemang eller helt dragit sig ur samarbetet. Centret bedöms därför idag sakna den genomförandekraft och de förutsättningar som behövs.

Vad gäller det stöd Göteborgs Stad utdelat via kulturnämnden går det inte utifrån den uppföljning som begärts in från centret att säkert bedöma om centret uppfyllt de mål som sattes från början. Utvärderingen visar att utformningen och organisationen av

uppföljningen från stadens sida kunnat vara tydligare.

Vidare har centrets aktiviteter blivit färre över tid och att de inte lyckats marknadsföra sig till en bred publik. Resultatet har därför blivit att deltagarantalet minskat eller inte varit så högt för vissa aktiviteter, alternativt främst lockat personer som redan är engagerade i frågor kring interreligiositet eller religiositet på olika sätt. Aktiviteterna bedöms snarast ha fokuserat på ”tro möter tro” för en ofta redan insatt grupp, snarare än att nå den breda publik som kan krävas för att uppnå ”tro möter samhälle”.

Det går även att konstatera att centret inte bidragit till systematiska och formaliserade kontakter mellan staden och samfunden och/eller centret. Huruvida några av aktiviteterna faktiskt lett till en ökad dialog mellan samfund och mer samarbete över religionsgränser går inte att bedöma. Det går inte heller att utvärdera i vilken utsträckning centret bidragit till sina huvudmål om ökad tolerans och förståelse för varandra, samt social

sammanhållning.

I de intervjuer som stadsledningskontoret genomfört har dock samtliga intervjupersoner tryckt på vikten av att det finns ett levande interreligiöst arbete i staden och att

kommunen på något sätt bidrar till det. Samtidigt efterfrågar man en nystart kring arbetet, för att kunna förbättra möjligheterna att uppnå de positiva aspekterna man kan se av ett interreligiöst arbete.

(5)

Förvaltningens förslag

Förvaltningen föreslår att kulturnämnden följer rekommendationen från

kommunstyrelsen om att avveckla stödet, utifrån stadsledningskontorets utvärdering (Bilaga 2)

Förvaltningen ser att avvecklandet av stödet till Göteborgs Interreligösa Center får betydande konsekvenser för verksamheten men delar stadsledningskontorets bedömning att de ekonomiska konsekvenserna för centret måste vägas mot vilken nytta staden får för det utdelade stödet.

Om kulturnämnden avvecklar stödet till Göteborgs Interreligösa Center kommer den ekonomiska konsekvensen för kulturnämnden 2020 regleras i kommande

GÖTEBORGS STADS KULTURFÖRVALTNING

Anna Rosengren

Förvaltningsdirektör

Jonna Ulin

Sektorchef Kultur och fritid

(6)

Göteborgs Stad Kultur, protokollsutdrag 1 (1)

Förslag till fördelning av Riktat stöd för 2020

§ 264, 0985/19 Beslut

I kulturnämnden

1. Kulturnämnden beviljar Riktat stöd för 2020 med ett sammanlagt belopp om 12 935 000 kronor till fem organisationer, i enlighet med förvaltningens förslag (bilaga 1).

2. Kulturnämndens beslut punkt 1 gäller under förutsättning att kulturnämndens beslut om budget 2020 medger Riktat stöd i enlighet med förvaltningens förslag till fördelning.

3. Kulturförvaltningen får i uppdrag att återkomma till kulturnämnden med förslag till fördelning av Riktat stöd för 2020 till Göteborgs Interreligiösa Center, i enlighet med vad som framgår av förvaltningens tjänsteutlåtande.

Tidigare behandling

Bordlagt vid kulturnämndens sammanträde 2019-12-16 § 241.

Handlingar

Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande 2019-12-10.

Yttrande från (V), (MP) och (Fi) enligt bilaga 8 till protokollet.

Protokollsanteckning

Mariya Voyvodova (S) anmäler jäv och deltar inte i handläggningen av ärendet.

Dag för justering

2019-12-20 Vid protokollet Kultur

Utdrag ur Protokoll Kulturnämnden Sammanträdesdatum: 2019-12-19

Sekreterare Stina Borrman

Ordförande

Ann Catrine Fogelgren Justerande

Grith Fjeldmose

(7)

Göteborgs Stad Kommunstyrelsen, protokollsutdrag 1 (3)

Utvärdering av förutsättningarna för

Göteborgs Interreligiösa Center att bedriva sin verksamhet samt av Göteborgs Stads stöd till centret

§ 923, 0619/19 Beslut

Enligt yrkande från S, M, V, L, MP och C:

1. Kulturnämnden rekommenderas att avveckla stödet till Göteborgs Interreligiösa Center under 2020.

2. Uppdraget från kommunstyrelsen 2019-05-08, § 328 att i samverkan med kulturförvaltningen återkomma med en utvärdering av förutsättningarna för

Göteborgs Interreligiösa Center att bedriva sin verksamhet samt Göteborgs Stads stöd till centret förklaras fullgjort.

3. Stadsledningskontoret ges i uppdrag, att i samverkan med kulturförvaltningen, utreda hur det interreligiösa arbetet skulle kunna fortsätta utanför Göteborgs Interreligiösa Center. Utredningen ska innehålla förslag på hur Göteborgs stad kan stötta ett sådant arbete, beskriva utformning av uppföljning och utvärdering från stadens sida samt innefatta ekonomiska konsekvenser.

Handlingar

Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 12 november 2019.

Yrkande från S, M, V, L, MP och C samt särskilt yttrande från KD den 6 december 2019.

Tilläggsyrkande från SD den 5 december 2019.

Yttrande från D den 5 december 2019.

Yrkanden

Ordföranden Axel Josefson (M) och Helene Odenjung (L) yrkar bifall till yrkande från S, M, V, L, MP och C den 6 december 2019 och avslag på tilläggsyrkandet från SD den 5 december 2019.

Jörgen Fogelklou (SD) och Jessica Blixt (D) yrkar bifall till stadsledningskontorets förslag. Vidare yrkar Jörgen Fogelklou (SD) bifall till tilläggsyrkandet från SD den 5 december 2019.

Propositionsordning

Ordföranden ställer propositioner på yrkandena och finner att yrkandet från S, M, V, L, MP och C bifallits. Omröstning begärs.

Kommunstyrelsen

Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2019-12-11

(8)

Kommunstyrelsen

Omröstning

Godkänd voteringsproposition: ”Ja för bifall till yrkandet från S, M, V, L, MP och C och Nej för bifall till stadsledningskontorets förslag.”

Daniel Bernmar (V), Helene Odenjung (L), Karin Pleijel (MP), Hampus Magnusson (M), Marina Johansson (S), Grith Fjeldmose (V), Naod Habtemichael (C), Jonas Attenius (S), tjänstgörande ersättaren Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) och ordföranden Axel Josefson (M) röstar Ja (10).

Martin Wannholt (D), Jessica Blixt (D) och Jörgen Fogelklou (SD) röstar Nej (3).

Propositionsordning

Ordföranden ställer härefter propositioner på bifall respektive avslag på tilläggsyrkandet från SD och finner att det avslagits. Omröstning begärs.

Omröstning

Godkänd voteringsproposition: ”Ja för avslag och Nej för bifall till tilläggsyrkandet från SD.”

Daniel Bernmar (V), Helene Odenjung (L), Martin Wannholt (D), Karin Pleijel (MP), Hampus Magnusson (M), Marina Johansson (S), Grith Fjeldmose (V), Jessica Blixt (D), Naod Habtemichael (C), Jonas Attenius (S), tjänstgörande ersättaren Viktoria

Tryggvadottir Rolka (S) och ordföranden Axel Josefson (M) röstar Ja (12).

Jörgen Fogelklou (SD) röstar Nej (1).

Protokollsanteckningar

Elisabet Lann (KD) antecknar följande till protokollet: Om jag hade haft rätt att rösta hade jag röstat Ja i båda omröstningarna.

Elisabet Lann (KD) antecknar som yttrande en skrivelse från den 6 december 2019.

Representanterna från D antecknar som yttrande en skrivelse från den 5 december 2019.

Protokollsutdrag skickas till

Kulturnämnden Stadsledningskontoret Dag för justering 2019-12-18

(9)

Kommunstyrelsen

Vid protokollet

Sekreterare Mathias Sköld

Ordförande

Axel Josefson Justerande

Daniel Bernmar

(10)

Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (11)

Utvärdering av förutsättningarna för

Göteborgs Interreligiösa Center att bedriva sin verksamhet samt av Göteborgs Stads stöd till centret

Förslag till beslut

I kommunstyrelsen:

1. Kulturnämnden rekommenderas att avveckla stödet till Göteborgs Interreligiösa Center under 2020.

2. Uppdraget från kommunstyrelsen 2019-05-08, § 328 att i samverkan med kulturförvaltningen återkomma med en utvärdering av förutsättningarna för

Göteborgs Interreligiösa Center att bedriva sin verksamhet samt Göteborgs Stads stöd till centret förklaras fullgjort.

Sammanfattning

Stadsledningskontoret har av kommunstyrelsen fått i uppdrag (2019-05-08, § 328) att i samverkan med kulturförvaltningen återkomma med en utvärdering av förutsättningarna för Göteborgs Interreligiösa Center att bedriva sin verksamhet. Även Göteborgs Stads stöd till centret ska utvärderas. Detta på grund av att Svenska kyrkan utträtt som

medlemmar ur både centret och dess huvudman, föreningen Göteborgs Interreligiösa Råd under våren 2019. Inom ramen för uppdraget har 25 intervjuer genomförts såväl som dokumentstudier. Stödet till Göteborgs Interreligiösa Center à 1 mnkr/år utdelas via kulturnämnden.

Vad gäller Göteborgs Interreligiösa Centers förutsättningar att fortsatt bedriva sin verksamhet bedömer stadsledningskontoret att centret inte längre kan göra det på ett sätt som uppfyller stadens ursprungliga syften. Som framgår i utvärderingen har flera av centrets medlemmar eller samverkansparter minskat ned på sitt engagemang eller helt dragit sig ur samarbetet. Centret bedöms därför idag sakna den genomförandekraft och de förutsättningar som behövs. Vad gäller det stöd Göteborgs Stad utdelat går det inte utifrån den uppföljning som begärts in från centret att säkert bedöma om centret uppfyllt de mål som sattes från början. Stadsledningskontoret bedömer att utformningen och

organisationen av uppföljningen från stadens sida kunnat vara tydligare.

Stadsledningskontoret föreslår därför kommunstyrelsen att rekommendera kulturnämnden att avveckla stödet till Göteborgs Interreligiösa Center under år 2020.

Stadsledningskontoret

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2019-11-12 Diarienummer 0619/19

Handläggare

Anna Ljungkvist, In-Anna Knutsdotter Telefon: 031- 368 03 03, 031-368 00 62

E-post: anna.ljungkvist@stadshuset.goteborg.se, in- anna.knutsdotter@stadshuset.goteborg.se

(11)

Bedömning ur ekonomisk dimension

Den interreligiösa dialogen i Göteborg intensifierades i början av 2000-talet och år 2011 beslutade kommunstyrelsen att avsätta ett varaktigt stöd till interreligiös dialog.¹ 1 mnkr/år i tre år öronmärktes i budgeten till kulturnämnden för detta, och i

kulturnämndens budget preciserades att medlen skulle användas för att Göteborgs Interreligiösa Råd skulle kunna inrätta ett interreligiöst center. Finansieringen kom år 2012-2014 från de statliga schablonmedlen för flyktingmottagande som tilldelats kommunerna. Staden har sedan 2015 fortsatt ge stöd om 1 mnkr/år till Göteborgs

Interreligiösa Center via rådet, men det har istället finansierats av kommunbidrag som en permanent ramökning i kulturnämndens budget. Staden har även gett medel till ett interreligiöst projekt som rådet varit huvudman för. Detta har dock varit helt separerat från centrets verksamhet och haft egen finansiering. År 2020 kommer projektet också knytas till ett studieförbund istället för rådet. Stadsledningskontorets bedömning är att eventuella förändringar i stödet till Göteborgs Interreligiösa Center inte bör påverka finansiering av det interreligiösa skolprojektet, då det varit helt fristående från centret.

Om stödet till Göteborgs Interreligiösa Center förändras kommer det att innebära konsekvenser för verksamheten. Inklusive stödet på 1 mnkr från Göteborgs Stad har Göteborgs Interreligiösa Center haft en total omsättning på 2 428 tkr (2018) respektive 2 183 tkr (2017). Centrets personalkostnader uppgår till ca 1 mnkr/år och lokalhyran är 320 tkr/år. Göteborgs Stads stöd är verksamhetsbärande för centret och om stödet exempelvis minskas eller tas bort bedömer stadsledningskontoret att centret kommer få svårt att fortsätta verka på nuvarande sätt. Om kulturnämnden avvecklar stödet till det interreligiösa centret bör den ekonomiska konsekvensen för kulturnämnden 2020 regleras i kommande bokslutsberedning. För 2021 och framåt hänskjuts frågan till

budgetberedningen.

De ekonomiska konsekvenserna för centret måste också vägas mot vilken nytta staden får för det utdelade stödet. Vad gäller det stöd Göteborgs Stad har utdelat till centret går det inte utifrån den uppföljning som begärts in att säkert bedöma om centret uppfyllt de mål som sattes från början. I ärendet framgår även att aktiviteterna har blivit färre de sista åren, varför nyttan för staden bedöms ha minskat.

Bedömning ur ekologisk dimension

Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension.

Bedömning ur social dimension

Vid ansökan om medel till Göteborgs Interreligiösa Center angav huvudmannen Göteborgs Interreligiösa Råd, såväl som Göteborgs Stad ett antal övergripande mål och syften med ett center. Målen förväntades ge ökad tolerans och förståelse för varandra, och bidra till en social sammanhållning. Dels inom samfunden, dels i resten av samhället. Ett stöd till ett interreligiöst arbete skulle också bland annat kunna påverka målen om trygghet i hela staden, social hållbarhet och jämlik stad.

I utvärderingen framgår att centrets aktiviteter blivit färre över tid och att de inte lyckats marknadsföra sig till en bred publik. Resultatet har därför blivit att deltagarantalet

1 Beslut kommunstyrelsen 2011-06-08, §414: Yrkande från S, MP och V angående kompletterande budgetbeslut våren 2011.

(12)

minskat eller inte varit så högt för vissa aktiviteter, alternativt främst lockat personer som redan är engagerade i frågor kring interreligiositet eller religiositet på olika sätt.

Aktiviteterna bedöms snarast ha fokuserat på ”tro möter tro” för en ofta redan insatt grupp, snarare än att nå den breda publik som kan krävas för att uppnå ”tro möter samhälle”. Det går även att konstatera att centret inte bidragit till systematiska och formaliserade kontakter mellan staden och samfunden och/eller centret. Huruvida några av aktiviteterna faktiskt lett till en ökad dialog mellan samfund och mer samarbete över religionsgränser går inte att bedöma. Det går inte heller att utvärdera i vilken utsträckning centret bidragit till sina huvudmål om ökad tolerans och förståelse för varandra, samt social sammanhållning. I de genomförda intervjuerna har dock samtliga intervjupersoner tryckt på vikten av att det finns ett levande interreligiöst arbete i staden och att

kommunen på något sätt bidrar till det. Samtidigt efterfrågar man en nystart kring arbetet, för att kunna förbättra möjligheterna att uppnå de positiva aspekterna man kan se av ett interreligiöst arbete.

Bilagor

1. Protokollsutdrag och handlingar från kommunstyrelsen 2019-05-08, § 328

(13)

Ärendet

Stadsledningskontoret fick i uppdrag att i samverkan med kulturförvaltningen utvärdera förutsättningarna för Göteborgs Interreligiösa Center att bedriva sin verksamhet, samt utvärdera stödet till centret.

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av uppdraget och dess genomförande

Uppdraget är tvådelat, där en del har varit att utvärdera förutsättningarna för Göteborgs Interreligiösa Center (hädanefter även centret) att fortsatt bedriva sin verksamhet. I yrkandet som låg till grund för beslutet om uppdraget framgår att kommunstyrelsen inte längre anser att centret har samma förutsättningar att bedriva sin verksamhet då Svenska kyrkan har utträtt som medlemmar ur både centret och dess huvudman, föreningen Göteborgs Interreligiösa Råd (hädanefter även rådet) under våren 2019. Utvärderingen utgår ifrån en bedömning av centrets genomförandekraft. För att bedöma detta har rådets och centrets nuvarande organisation, bedrivna verksamhet och förtroende hos andra aktörer som arbetar interreligiöst tagits i beaktande. Den andra delen handlar om att utvärdera stödet från Göteborgs Stad till Göteborgs Interreligiösa Center. För att utvärdera stödet kommer stadens styrning och uppföljning av stödet att beskrivas.

Inom ramen för uppdraget har 25 intervjuer genomförts med företrädare för olika samfund som har eller har haft en roll kopplat till centret eller rådet, anställd och tidigare anställda på centret, tjänstepersoner inom VGR, Göteborgs Stad och anställda på de tre studieförbunden Sensus, Bilda och Ibn Rushd. Vad gäller svenska kyrkan har intervjuer genomförts med personer som innehaft olika roller däribland biskopen. Även en

tjänsteperson på myndigheten SST, Statens Stöd till Trossamfund, har intervjuats för att få ett nationellt perspektiv på den interreligiösa dialogen. Även relevanta dokument och handlingar har gåtts igenom och ligger till grund för slutsatserna.

Bakgrund

Göteborgs Interreligiösa Råd skapades våren 2007 av ett antal religiösa ledare och samfund, som en ideell förening. Syftet var att vara en mötesplats för religiösa ledare och därmed förtroendeskapande, där man genom att lära känna varandra över religiösa gränser kunde bli ”goda grannar” och agera gemensamt vid behov. Ett syfte var också att skapa ett nätverk som kunde bli en ingång och en kontaktpunkt för staden.

Rådet hade en önskan om att inrätta ett interreligiöst center, vilket man sökte finansiering för på olika sätt under ett antal år. År 2011 beslutade kommunstyrelsen i Göteborgs Stad därför att avsätta ett varaktigt stöd till interreligiös dialog.² 1 mnkr/år i tre år öronmärktes i budgeten till kulturnämnden för detta. I kulturnämndens budget för 2012 preciserades att medlen skulle användas för att rådet skulle kunna inrätta ett interreligiöst center.

Göteborgs Interreligiösa Center är sedan 2012 en ideell partipolitiskt obunden förening med rådet som huvudman. Medlemmar i rådet utgör även centrets medlemmar. Genom åren har samtliga av de största världsreligionerna varit representerade.

I Göteborgs Interreligiösa Råds styrelse fanns från början ingen direktrepresentation från samfunden i rådet, eller någon tydlig, demokratisk process för hur vare sig

medlemsförsamlingar eller styrelseledamöter blev invalda. Enligt uppgifter som

2 Kommunstyrelsen §414-2011: Yrkande från S, MP och V angående kompletterande budgetbeslut våren 2011.

(14)

framkommit i intervjuer tillsattes platserna främst utifrån anseende och kontakter. I samband med uppstarten av Göteborgs Interreligiösa Center 2012 bildades en styrgrupp för centret under rådet, men rådet fungerade som arbetsgivare för de anställda i centret under åren 2012-2018. På centret finns två tjänster, en verksamhetsledare och en

samordnare. Svenska kyrkan har fram till sitt utträde också bidragit med en 30-procentig tjänst, då de sett interreligiöst arbete som viktigt. Även ekonomin och bokföringen har skötts via Svenska kyrkan.

Efter att centret startats upplevde styrelsen för rådet efter en tid att man fastnade i administrativa-, ekonomiska- och arbetsgivarfrågor kopplat till centret och tiden upplevdes inte räcka till för det ursprungliga syftet. Inom framförallt Svenska kyrkan väcktes tankar på att “professionalisera” styrgruppen för centret. Detta ledde till en organisationsutredning under 2017 och en omorganisation från och med 2018. Resultatet blev att det tillsattes en separat styrelse för centret med egen fri beslutanderätt där medlemmarna i rådets styrelse inte fick sitta. Denna styrelse har nu det direkta

arbetsgivaransvaret för centrets anställda. Rådets inflytande över centret reducerades till att det var rådet som utsåg centrets styrelse och centrets styrelse skulle rapportera till rådet två gånger per år.

Vid omorganisationen gjordes också en revidering av rådets stadgar (2018-05-02) för att det skulle bli ett representativt organ, där medlemsförsamlingarna ska välja in sina representanter vid beslutsmöten. Församlingarna kan utse två representanter och i de fall de gör det ska det vara en man och en kvinna. Syftet är att få ökad jämställdhet inom rådet. Rådets styrelse har fem medlemmar och ett krav är att de tre abrahamitiska

församlingarna ska vara representerade. Det finns ett krav på att representanterna ska vara religiöst lärda men det är samfunden som bestämmer vem som ska representera dem. Det har dock framkommit i genomförda intervjuer att den ändring av rådets stadgar som genomfördes 2018 inte har slagit igenom i praktiken och det finns representanter i rådets styrelse som inte är valda av sina samfund. Flera av medlemmarna i styrelsen har varit med länge och har inte lämnat över sin plats när deras uppdrag i sina respektive samfund har förändrats.

Utvärdering av förutsättningarna för Göteborgs Interreligiösa Center att bedriva sin verksamhet

I organisationsöversynen tillsattes som tidigare nämnt en professionaliserad styrelse för centret under våren 2018. Vid årsmötet 2019 byttes dock de flesta av medlemmarna i centrets styrelse ut. Av intervjuer framgår att det har funnits konflikter och

samarbetsproblem framförallt mellan centrets anställda och en del styrelsemedlemmar, och att det finns olika syn på rollerna och hur arbetet ska bedrivas.

Sedan 2016 har det varit stor omsättning på verksamhetsledartjänsten och den har varit svår att besätta. De personer som rekryterats har inte stannat. Enligt de uppgifter som framkommit har de inte upplevt att förutsättningarna för att genomföra uppdraget har funnits på grund av konflikter och samarbetsproblem inom centret. Sedan mars 2019 har verksamhetsledartjänsten varit permanent vakant. Rådets styrelse bedöms av flera intervjuade inte ha lyckats med sin uppgift att vara huvudman och arbetsgivarföreträdare gentemot centret under 2012-2018 och därmed kunnat lösa de problem som uppstått. Inte heller genom att tillsätta en separat styrelse för centret har dessa problem kunnat hanteras och lösas. I genomförda intervjuer beskrivs att centrets verksamhet och utåtriktade aktiviteter påverkats av detta och de upplevs ha blivit färre över tid (se även avsnittet

(15)

”Ekonomi och resultat”). Vidare framkommer i interjuver att ett bidragande skäl att flytta det så kallade skolprojektet (för beskrivning se ”Ekonomi och resultat”) från rådet och centret till en annan huvudman är att ingen av styrelserna lyckats komma tillrätta med de problem som uppstått.

Nuläge gällande medlemmar och samarbetspartners

Sedan stadgeändringen 2018 då alla samfund måste ansöka formellt via en blankett för att bli medlemmar i rådet beskrivs att det bara är ett fåtal samfund som gjort det. Det finns uppgifter om att vissa samfund aktivt valt att inte söka nytt medlemskap, men det är bara Svenska Kyrkan som officiellt tagit ställning och valt att gå ur rådet. I flera intervjuer har det dock påtalats att bredden på de församlingar som idag är med i rådet inte är sådan att rådet i dagsläget är representativt för hur det religiösa Göteborg ser ut. Dessa faktorer sammantaget har lett till att rådets ställning upplevs försvagad.

Svenska Kyrkan

I februari 2019 beslutade Svenska kyrkan, Göteborgs stift, att lämna arbetet i Göteborgs Interreligiösa Råd och Göteborgs Interreligiösa Center. Den 7 mars skrev biskopen Susanne Rappmann ett brev till styrelsen för Göteborgs Interreligiösa Råd där hon bekräftade beslutet, preciserade innebörden och gav skäl för agerandet. I brevet går att läsa:

“Skälet till att vi lämnar arbetet är brist på förtroende för att Göteborgs Interreligiösa Center (för vilket interreligiösa rådet kan beskrivas som huvudman) kan uppfylla sina uppgifter. Grunden för detta är långvariga och allvarliga samarbetsproblem, som vi menar finns på Göteborgs Interreligiösa Center, både internt och i förhållande till Göteborgs stift och andra. Under åren har det gjorts upprepade försök att lösa problemen, bland annat genom en omorganisation, som genomfördes så sent som för ett år sedan. Vår bedömning är att den inte har lyckats.”

Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionens kommitté för mänskliga rättigheter beslutade 2017 att tilldela centret ett strategiskt utvecklingsstöd¹ som ett komplement till Göteborgs Stads stöd.

Stödet har varit både ett verksamhetsstöd samt att det har gått till aktiviteter inom regionens verksamheter som centret har genomfört. I budget 2019 hade regionen avsatt 500 000 kr till Göteborgs Interreligiösa Center, dessa pengar betalades dock aldrig ut då regionen valde att avsluta sitt stöd och samarbete med centret. Anledningen till regionens beslut uppges vara att de inte var nöjda med hur samarbetet fungerat och den leverans som centret gav. Samt att det blev väldigt tydligt efter att Svenska kyrkan lämnat centret att de har stått för en stor del av centrets utförandekraft.

Studieförbunden

Studieförbunden Sensus, Bilda och Ibn Rushd har samarbetat med centret och aktiviteter har genomförts i samverkan. Några företrädare för förbunden har dock i intervjuer uppgett att de inte tycker att samarbetet med centret har fungerat tillfredsställande, särskilt under de senaste åren. Aktiviteterna har renderat mycket arbete i form av planering men ofta resulterat i liten output i form av både få deltagare och en snäv krets av personer som har deltagit. Utvecklingen beskrivs samstämmigt ha gått från ett brett arbete, men som med tiden blivit smalare och smalare. Studieförbunden redogör för en negativ utveckling över tid - i början fanns ett driv och en lust och det fanns ordning och

(16)

struktur men det har successivt blivit sämre. I och med Svenska kyrkans utträde under våren 2019 upplevs situationen ha försämrats ytterligare.

Två av förbunden har endast genomfört en aktivitet med centret under 2019 och det finns inte heller något inplanerat framåt då de inte ser centret i dess nuvarande form som en aktuell samverkanspart. Ett av förbunden har två gemensamma aktiviteter tillsammans med centret under hösten och var också med under Ett Göteborg för alla under

Gothenburg Culture Festival. Förbundet uppger dock att de hållit samverkan på en låg nivå de senaste åren och inte initierat aktiviteter själva. Förbunden menar att det varit positivt att ha en plattform att samverka genom och de påtalar också behovet av att ha en interreligiös dialog i staden och att det interreligiösa samtalet pågår, men centret har inte uppfyllt det behovet som finns och har snarare blivit en verksamhet vid sidan om.

Göteborgs Stads stöd till Göteborgs Interreligiösa Center

Göteborgs Stads finansiering kom år 2012-2014 från de statliga schablonmedlen för flyktingmottagande som tilldelats kommunerna. Staden har fortsatt ge stöd om 1 mnkr/år till Göteborgs Interreligiösa Center via rådet, men det har istället finansierats av

kommunbidrag som en permanent ramökning i kulturnämndens budget. Staden har även gett medel till ett interreligiöst projekt som rådet är huvudman för, kallat det interreligiösa skolprojektet. Projektet har tillhört rådet, varit helt separerat från centrets verksamhet och haft egen finansiering från Allmänna arvsfonden och Levande Historia. Levande Historia har finansierat projektet med 290 tkr fördelade på tre år. År 2020 försvinner

finansieringen från Allmänna arvsfonden och då kommer projektet knytas till ett studieförbund istället för rådet.

Motiven för Göteborgs Stad att finansiera ett interreligiöst center återfinns dels i stadens egna styrdokument från tiden för beslutsfattandet. Dels i den ansökan från Göteborgs Interreligiösa Råd som kulturnämnden har grundat sitt första beslut om stöd på. De syften och mål som formulerats förväntades ge ökad tolerans och förståelse för varandra, och bidra till en social sammanhållning. Dels inom samfunden, dels i resten av samhället.

Dessa kan sammanfattas enligt följande:

Tro möter tro Tro möter samhälle

Mötesplats och kunskapshöjare mellan

samfund Mötesplats mellan religion och

samhällsinstitutioner

Ökad dialog mellan samfund Ökad kunskapsspridning till icke-religiösa Samarbete över religionsgränser Samhällsansvar och socialt engagemang Samverka som ekonomiska jämlikar Resurs för staden i bl.a. religionsfrågor Det finansiella stödet till Göteborgs interreligiösa center har följts upp årligen av kulturförvaltningen, i samband med att beslut om verksamhetsstöd ska fattas av kulturnämnden. Förvaltningen har årligen inför varje nytt beslut om stöd begärt in föregående års verksamhetsberättelse med beskrivning av genomförda aktiviteter, total besöksstatistik, verksamhetsplan och budget för nästkommande år. I tillägg till detta bevakar man verksamheten, främst genom årligt avstämningsmöte men ibland besöker man också något av de publika arrangemangen.

På uppdrag av nämnden har centret år 2016-2018 ingått i en utredning kring

specialdestinerade stöd. Anledningen till det är att stödet till centret bedömts vara ett av kulturnämndens åtaganden som ålagts dem men ”som inte kan härledas till

(17)

kärnuppdrag”³. I utredningen konstaterades att stödet till centret inte kunnat prövas enligt likabehandlingsprincipen hos Kulturstöd, och bara delvis följt nämndens riktlinjer för Kulturstöd. Däremot bedömdes stödet vara i enlighet med både Kulturprogrammet och kulturnämndens reglemente. Förvaltningen beskrev i utredningen att organisationen inte helt kan bedömas på lika villkor i jämförelse med andra sökande. Från och med år 2020 har kulturnämnden därför beslutat att föreningen istället ska ansöka i den nya stödformen Riktat stöd istället för verksamhetsstöd.⁴ Utmaningarna som beskrivs i utredningen bekräftas av de tjänstepersoner som varit ansvariga för uppföljningen av centret. Till skillnad från andra föreningar som sökt verksamhetsstöd har kommunfullmäktige beslutat om en fast årlig summa, istället för behovsprövad, till centret.

Då kommunfullmäktige beslutat om medlen har man inte angivit några särskilda kriterier för hur stödet ska följas upp, utan kulturnämnden har så långt det varit möjligt utgått ifrån sina egna riktlinjer då de följt upp stödet. I den uppföljningen har det inte ingått att följa upp ekonomin mer än på övergripande nivå eller att utvärdera om de enskilda mål och syften som staden och centret angav vid det första beslutet om stödets inrättande har uppnåtts. Utifrån den redovisning centret lämnat in kan detta inte heller bedömas på ett fullständigt sätt i efterhand.

Förutom den ekonomiska styrningen hade staden en tilldelad plats i den styrgrupp som fanns för centret 2012-2018. Denna plats har dock aldrig tagits i anspråk av staden och i samband med omorganisationen 2018 försvann styrgruppen.

Ekonomi och resultat

Inklusive stödet på 1 mnkr från Göteborgs Stad har Göteborgs Interreligiösa Center haft en total omsättning på 2 428 tkr (2018) respektive 2 183 tkr (2017). Centrets kostnader har under 2017 och 2018 fördelats enligt följande:

Kostnader (tkr) 2018 2017 Verksamhet -1 055 -578

Personal -916 -1 344

Detta har resulterat i överskott à 456 tkr (2018) respektive 261 tkr (2017). Det framgår inte någon mer detaljerad redovisning av verksamhetens kostnader i den rapportering som sänts in till Göteborgs Stad, vilket staden inte heller krävt. Det kan dock påtalas att lokalhyran på ca 320 tkr/år ingår i verksamhetskostnaderna och därmed utgör en stor del av dessa.

Utifrån inlämnad redovisning 2017-2019 går det att konstatera att majoriteten av de genomförda aktiviteterna utgörs av föreläsningar och seminarier. Även om det är svårt att göra en bedömning i efterhand kring vilka mål och syften aktiviteterna bidragit till, går det att konstatera att dessa aktiviteter troligen främst kan kopplas till målen om ökad kunskapsspridning (tro möter tro samt tro möter samhälle). Detta under förutsättning att aktiviteterna nått ett visst antal personer alternativt en önskad målgrupp. Det framgår inte i redovisningen till kulturnämnden hur många som deltagit i respektive aktivitet, däremot lämnas en totalredovisning för det externa programmet. För 2018 deltog 11 493 personer, varav 10 343 från Göteborgs kommun. Som tidigare nämnt finns dock en uppfattning om

3 Kulturnämnden §87-2018, Slutredovisning av uppdrag – åtaganden, uppdrag och specialdestinerade bidrag som ålagts kulturnämnden och som inte kan härledas till kärnuppdrag eller reglemente, Dnr 0260/16.

4 Ibid.

(18)

att centrets aktiviteter blivit färre de sista åren och att de inte lyckats marknadsföra sig till en bred publik. Som exempel ges att centret inte var representerat och det genomfördes inga tempelturer för allmänheten i samband med Gothenburg Culture Festival 2019 såsom varit fallet tidigare år. För en gemensam aktivitet med studieförbunden under 2019 kom endast 9 externa deltagare. Det framgår vidare att de flesta av centrets aktiviteter varit samarrangemang med andra aktörer och det är svårt att värdera ifall dessa aktiviteter skulle ha genomförts även utan centret. Som tidigare beskrivits har dock även

samarrangemangen blivit färre.

Aktiviteter avseende målet att staden ska använda centret som resurs kring religions- och samhällsfrågor har varit få 2017-2019, liksom aktiviteter med direkt koppling till

samhällsansvar och socialt engagemang. Centret hade tidigare medföljarprojekt till asylboenden men då behovet bedömdes bli mindre togs dessa bort, och har såvitt

redovisat till kulturnämnden inte ersatts av andra projekt inom detta område. Det går även att konstatera att det inte funnits några systematiska, formaliserade kontakter (via centret) mellan staden och samfunden och/eller centret. Huruvida några av aktiviteterna faktiskt lett till en ökad dialog mellan samfund och mer samarbete över religionsgränser går inte att bedöma. Det går inte heller att utvärdera i vilken utsträckning centret bidragit till sina huvudmål om ökad tolerans och förståelse för varandra, samt social sammanhållning.

Framgångsfaktorer vid utformning av styrning vid stöd till interreligiöst arbete I de genomförda intervjuerna har samtliga intervjupersoner tryckt på vikten av att det finns en levande interreligiös dialog i staden och att kommunen på något sätt bidrar till den. Man bedömer att behovet av ett välfungerande interreligiöst arbete är än större nu än när rådet och centret startade 2007 respektive 2011, och att ett stöd till ett sådant arbete skulle kunna bidra till flera av de mål och planer Göteborgs Stad styr mot idag. Det finns ett antal kommuner i Sverige som på olika sätt, finansiellt och/eller organisatoriskt stöttar interreligiöst arbete via interreligiösa råd. Att ha ett särskilt center, som i Göteborg, är dock relativt ovanligt. I en studie genomförd av Interkulturellt utvecklingscentrum Dalarna vid Högskolan i Dalarna⁵ beskrivs att kommuner kan ha olika ambitionsnivåer med sitt stöd, från låg grad av samarbete till hög grad av samarbete. Man utdelar dock ett antal rekommendationer som en kommun som stöttar ett interreligiöst råd eller center skulle kunna använda sig av för att få ut den nytta man vill ha med sitt stöd:

• Förankra rådets arbete i principen om mänskliga rättigheter och fördjupa

konsekvenserna av detta vad gäller icke-diskriminering av grupper respektive frihet för individen.

• Sträva efter att rådet ger utrymme för både en kommunal agenda och för de ingående representanternas specifika intressen – även när dessa inte nödvändigtvis

sammanfaller.

• Våga adressera ojämlika förutsättningar vad gäller resurser såsom språk, nätverk och ekonomi mellan representanterna i rådet. Det handlar exempelvis om mötesplanering, tider och lokaler liksom om eventuell reseersättning och arvode.

• Utvärdera rådets styrning, sammansättning och arbete kontinuerligt och transparent.

Vid intervju med tjänsteperson på Myndighet för stöd till trossamfund framkommer en liknande bild av hur en kommun skulle kunna tänka om man väljer att stötta ett

5 Från privatsak till politisk kraft? Borlänges interreligiösa råd och förväntningar på religion som resurs i lokalsamhället, Tomas Axelsson, Ulf Hansson, Thomas Sedelius, Högskolan Dalarna 2018.

(19)

interreligiöst arbete. Att bestämma ett tydligt syfte med vad medlen bör gå till ses av myndigheten som en bärande framgångsfaktor. Om kommunen endast vill stötta ett interreligiöst arbete för att man vill lära mer och få viss kunskap så behöver man inte ställa upp kriterier för att medlemmar måste dela en viss värdegrund exempelvis (om inte kommunen har ett sådant krav i sina egna riktlinjer för bidrag), men vill man däremot att ett råd/center ska vara en tydlig samverkanspart bör kommunen ställa krav på vilka som är medlemmar, hur de utses och sedan granska att det efterföljs.

I Göteborgs Stads egna Riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället från 2019 framgår att grundläggande kriterier för föreningar som söker bidrag i staden bland annat är:

• Föreningen ska fungera enligt demokratiska principer.

• Ha lokal anknytning och bidraget ska komma göteborgarna till gagn.

• Ha allmänintresse och vara öppen för alla om inte sakliga och godtagbara skäl finns för undantag.

Vidare får föreningen inte beviljas bidrag om den eller någon av dess företrädare, i verksamheten exempelvis

1. utövar våld, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter,

2. diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde, 3. rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2.

Vad gäller redovisning och uppföljning beskrivs i riktlinjen att föreningen bland annat ska redovisa hur bidraget använts tillsammans med uppgifter om föreningens resultat i relation till syfte och mål. Förening som beviljats bidrag ska utan dröjsmål rapportera uppkomna händelser under året, som medför markanta avsteg från den planerade verksamheten utifrån det beviljade bidraget. Bidragsgivande nämnd kan besluta om att stoppa utbetalning, minska bidraget eller besluta om återbetalning om bedömning görs att verksamheten inte uppfyller villkoren för bidragsgivning, att verksamheten ändrats eller övriga förhållanden väsentligt förändrats jämfört med vad föreningen angett i ansökan.

Stadsledningskontorets bedömning

Vad gäller Göteborgs Interreligiösa Centers förutsättningar framåt att fortsatt bedriva sin verksamhet bedömer stadsledningskontoret, utifrån den samlade bild som framkommer, att centret inte längre kan göra det på ett sätt som uppfyller stadens ursprungliga syften.

Den bild som framkommer i genomförda intervjuer handlar om en organisation utan tydlig ledning och styrning med interna konflikter och samarbetsproblem som successivt har förvärrats. Dessa problem har påverkat centrets verksamhet och aktiviteterna har blivit färre över tid samt vänt sig till en snävare krets – det har mer och mer handlat om tro möter tro istället för tro möter samhälle. Svenska kyrkan har utifrån sina möjligheter lagt engagemang och resurser och stått för mycket av centrets struktur och

genomförandekraft och har försökt bland annat genom omorganisationen 2018 att komma tillrätta med de problem som funnits men utan att lyckas. Som framgår i rapporten har också flera av centrets övriga samverkansparter och finansiärer minskat ned på sitt engagemang eller helt dragit sig ur samarbetet. Detta i kombination med Svenska kyrkans utträde ur rådet och centret i februari 2019 så bedöms centret idag sakna den

genomförandekraft och de förutsättningar som behövs för att kunna driva det vidare utifrån intentionerna i det stöd Göteborgs Stad har utdelat.

(20)

Vad gäller det stöd Göteborgs Stad har utdelat till Göteborgs Interreligiösa Center går det inte utifrån den uppföljning som begärts in från centret att säkert bedöma om centret uppfyllt samtliga av de mål som sattes från början. Då kommunfullmäktige beslutat om medlen har man inte angivit några särskilda kriterier för hur stödet ska följas upp, utan kulturnämnden har så långt det varit möjligt utgått ifrån sina egna riktlinjer då de följt upp stödet. I sammanhanget kan även nämnas att staden aldrig tog sin plats i anspråk i den styrgrupp som bildades när centret startade och missade därmed en möjlighet till insyn och styrning. Stadsledningskontoret bedömer att utformningen och organisationen av just uppföljning och utvärdering från stadens sida kunnat vara tydligare.

Om staden vill fortsätta med ett stöd till ett interreligiöst arbete är det viktigt att se över hur både styrning och uppföljning av ett sådant stöd ska gå till, för att kunna säkerställa att kommunens skattemedel används på önskat sätt. Att tydligare utforma styrning och uppföljning utifrån både den nya riktlinje staden antagit för föreningsbidrag, samt de framgångsfaktorer som identifierats nationellt är av stor vikt.

Jonas Kinnander Direktör ledningsstaben

Eva Hessman Stadsdirektör