Remissammanställning Förslag till Kulturplan för Östergötland , remissversion , samt förslag till justeringar

107  Download (0)

Full text

(1)

Anne Hederén

Remissammanställning – Förslag till Kulturplan för Östergötland 2016-2019, remissversion 2015-05-06, samt förslag till justeringar

Bakgrund

Region Östergötland har det statliga uppdraget att inom ramen för

kultursamverkansmodellen ta fram en kulturplan för Östergötland 2016-2019.

Dokumentet är centralt i den rådande kulturpolitiken och utgör Region Östergötlands strategiska dokument för kulturutvecklingsarbetet de kommande åren. Den regionala kulturplanen utgör också ett underlag till Statens Kulturråd för de insatser och planer som avses för de kulturinstitutioner och konst- och kulturfrämjande verksamheter som ekonomiskt och innehållsligt omfattas av modellen. Planen ska tas fram i samverkan med kommunerna och i samråd med kulturskapare och civilsamhället. Förslaget har sin utgångspunkt i Regionala utvecklingsprogrammet >2020 och de regionala

inriktningsmålen för kulturområdet. Utarbetandet av förslaget har också styrts av förordningen om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet (2010:2012) samt de nationella kulturpolitiska målen.

Dialog har skett genom möten med samtliga kommuner, kulturskapare, länsstyrelsen och representanter från civilsamhället. Arbetet har fortlöpande diskuterats i olika samverkansgrupper för olika konst- och kulturområden, i sakområdessamrådet för kultur i Region Östergötland, vid samråd med kommunernas kulturchefer och kultursekreterare, m fl. De kulturinstitutionerna och främjande verksamheter som omfattas av modellen har aktivt bidragit i arbetet med framtagande av planen, liksom utövarrådet av professionella kulturskapare. Remissförslaget skickades ut till partiernas regionala representanter samt godkänndes av Regionala utvecklingsnämnden innan det skickades ut på bred remiss till 25 remissinstanser. Totalt ha synpunkter inkommit från 38 aktörer. (Ydres remissvar har inte behandlats i remissammanställningen eftersom det inkom för sent. Yttrandet finns med som bilaga och kommer att beaktas i fortsatt arbete.) Remisserna har sammanställts och kommenterats. I sammanställningen finns förslag till justeringar som kan göras i Kulturplan för Östergötland 2016-2019. Den slutgiltiga versionen av Kulturplanen beslutas vid Regionutvecklingsnämndens möte den 6 oktober.

Regionutvecklingsnämnden föreslås BESLUTA

- Att godkänna remissammanställning och förslag till justeringar för Kulturplan för Östergötland 2016-2019

Linköping 2015-09 -

Mats Uddin Tf Regiondirektör

Andreas Capilla

Regionutvecklingsdirektör

(2)

Anne Hederén

Bilagor:

Remissammanställning – Förslag till Kulturplan för Östergötland 2016-2019, remissversion 2015-05-06, samt förslag till justeringar

Remissyttranden

(3)

Postadress Telefon Fax E-post

Region Östergötland

581 91 Linköping 010-103 00 00 (växel) 010-103 71 00 region@regionostergotland.se

Remissammanställning – Förslag till Kulturplan för Östergötland 2016-2019, remissversion 2015-05-06, samt förslag till justeringar

Bakgrund

Region Östergötland har det statliga uppdraget att inom ramen för kultursamverkansmodellen ta fram en kulturplan för Östergötland 2016-2019. Dokumentet är centralt i den rådande kulturpolitiken och utgör Region Östergötlands strategiska dokument och planeringsverktyg för kulturutvecklingsarbetet de kommande åren. Den regionala kulturplanen utgör också ett underlag till Statens Kulturråd för de insatser och planer som avses för de kulturinstitutioner och konst- och kulturfrämjande verksamheter som ekonomiskt och innehållsligt omfattas av modellen. Planen ska tas fram i samråd med

kommunerna och i samverkan med kulturskapare och civilsamhället. Förslaget har sin utgångspunkt i Regionala utvecklingsprogrammet >2020 och de regionala inriktningsmålen för kulturområdet.

Utarbetandet av förslaget har också styrts av förordningen om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet (2010:2012) samt de nationella kulturpolitiska målen.

Samråd och inkomna synpunkter

Dialog har skett genom möten med samtliga kommuner, kulturskapare, länsstyrelsen och

representanter från civilsamhället. Arbetet har fortlöpande diskuterats i olika samverkansgrupper för olika konstområden, i sakområdessamrådet för kultur i Region Östergötland, vid samråd med

kommunernas kulturchefer och kultursekreterare, m fl. De kulturinstitutionerna och främjande verksamheter som omfattas av modellen har aktivt bidragit i arbetet med framtagande av planen, liksom utövarrådet av professionella kulturskapare. Remissförslaget skickades ut till partiernas regionala representanter samt godkänndes av Regionala utvecklingsnämnden innan det skickades ut på bred remiss till nedanstående representanter. Publicering har skett på www. regionostergotland.se för allmänhet. Inkomna remissyttranden är markerade med x:

Boxholms kommun Finspångs kommun (x) Kinda kommun (x) Linköpings kommun (x) Motala kommun (x) Mjölby kommun (x) Norrköpings kommun (x) Söderköpings kommun (x) Vadstena kommun (x) Valdemarsviks kommun (x) Ydre kommun (x)

Åtvidabergs kommun (x) Ödeshögs kommun

(4)

2

Hemslöjdskonsulenterna, Hemslöjden i Östergötland Norrköpings Symfoniorkester

Riksteatern Östergötland (x) Regionbibliotek Östergötland (x) Film i Öst

Östgötateatern Östgötamusiken (x)

Östergötlands Arkivförbund

Östergötlands museum inkl länskonstkonsulenten (x) Bildningsförbundet

Handikappföreningarna i Östergötland (x)

KLYS – Konstnärliga och Litterära yrkesutövares Samarbetsnämnd (x) Östergötlands hembygdsförbund (x)

Länsstyrelsen Östergötland (x) Landsarkiv Östergötland (x)

Folkets Hus och Parker i Östergötland (x) Våra gårdar

Östergötlands bygdegårdsdistrikt (x) Ideell Kulturallians – Ö (x)

Föreningen Svenska spetsar (x) Östgöta konstförening

Svensk form Östergötland Arbetets museum

Flygvapenmuseum

Länets folkhögskolor (Lunnevads folkhögskola x) Centrumbildningarna (Teatercentrum-Ö x) Skådebanan

Utövarrådet, samrådet med professionella kulturskapare i Östergötlands län Regionarkiv Östergötland

FM Centrum, Region Östergötland Må bra med kultur

Regional utveckling, KoF

Regional utvecklare: Finskt förvaltningsområde, mångkulturellt nätverk Kontaktperson nätverket länets kultur och musikskolor (x)

Totalt ha synpunkter inkommit från 38 aktörer. Ydre kommuns yttrande inkom för sent och har därför inte behandlats i sammanställningen. Utöver de som var remissinstanser har även följande aktörer skickat in remissyttranden: Norrköpings Teaterkompani, Sveriges Författarförbund, Musikföreningen Crescendo, Moderaterna och Kristdemokraterna, KRO/KIF, RPG i Östergötland, Linköpings

stadsarkiv och Norrköpings stadsarkiv, PRO Östergötland, SPF Seniorerna i Östergötland, Ombergsbygden kulturarbetaförening, KifiN – Konstnärernas intresseförening i Norrköping, Nedan följer en sammanfattning av yttrandena samt Region Östergötlands kommentarer.

Övergripande synpunkter från kommunerna

Finspång anser det är bra att planen genomgripande har ett fokus på barn och unga, liksom att demokratiaspekten lyfts fram tydligt.

(5)

3

Kinda skriver att planen ger mycket inspiration, vilja, vägledning och glädje att arbeta vidare. Man uttrycker en önskan att kulturplanen 2016-2019 ska bli ett levande dokument och att det i de stora dragen kan vara vägledande för kommunens verksamhet.

Linköping ställer sig positiv till att kulturplanen betonar kulturens roll för att skapa en livskraftig region där kulturen är en drivkraft för utveckling och hållbar tillväxt där alla kan ta del av utbudet och ges möjlighet till eget skapande. Man anser dock att kulturplanen är bred och kartläggande snarare än framåtsyftande. Man skulle vilja ha mer fokus på det framåtsyftande arbetet, men har förståelse för att kulturplanen enligt samverkansmodellen ska innehålla en kartläggning av regionala konst- och

kulturverksamheter.

Mjölby anser förslaget väl genomarbetet, strukturellt, bra upplagt och innehållsmässigt speglar de prioriteringar och områden som kommunens representanter (politiker och tjänstemän) varit med och diskuterat.

Motala skriver att förvaltningen i ställer sig positiv till de strategiska utgångspunkterna för perioden.

Vidare uttrycks att kulturplanen har vitaliserat debatten om kulturpolitiken på ett regionalt plan. Det aktuella förslaget till kulturavtal för den regionala kulturverksamheten närmare medborgarna och kulturskaparna.

Norrköping är genuint positiv till en kulturplan men anser att kulturplanen i nuläget är för stor för att vara begriplig och tillgänglig och att den därför bör kortas ner och tydligöra gränsdragningarna mellan regionala och kommunala ansvar. Man önskar ett tydligare medborgarfokus och anser att planen mest beskriver utövare och institutioner.

Söderköping lyfter fram ett antal områden som för kommunen har särskild betydelse i regional samverkan såsom kultur för barn och unga, kultur för äldre, vårt regionala kulturarv, kulturmiljöer, kulturturism, kulturella och kreativa näringar. Söderköping ser också kulturplanens nya delar bibliotek och litteratur som viktiga samverkansområden.

Vadstena menar att regionen är en viktig aktör för Östergötlands kommuner, men anser att kulturplanen tyvärr inte speglar detta. Vidare påpekas att flera kommuner knappt nämns medan Linköping och Norrköping får stort utrymme samt att regionens uppgift måste vara att fördela efter behov och inte invånarantal.

Valdemarsvik bedömer kulturplanen som omsorgsfullt gjord och mycket omfattande och att den vänder sig till många olika parter och utövare. Man uttrycker att det finns goda och genomförbara ambitioner där inte endast genre-överskridande och nytänkande behövs utan att det krävs även nya ekonomiska medel.

Åtvidaberg skriver att nya fräscha innovativa stigar ska trampas upp 2016-2019 och att

Östergötlands kulturliv har chansen att hamna på Topp10 listan. Man påpekar vidare att det som måste fungera är att det finns resurser i form av prioriterade budgetmedel och människor att klara utvecklingsarbetet.

Dialogprocessen

Linköping menar att beredningstiden har varit för kort och att kommunen därför inte har kunnat bereda yttrandet tillräckligt. Man uttrycker att det finns behov av att förbättra beredningsprocessen

(6)

4

inför framtagande av remissutgåvan och att fler dialogmöten mellan region och kommun hade behövt genomföras.

Mjölby anser att antalet möten och former för det mellan region och kommun har varit goda. Man påpekar att det behöver skapas förutsättningar framåt för kontinuerliga möten samt att detta gäller modellens alla aktörer. Vidare uttrycks att den tvärsektoriella dialogen bör prioriteras t. ex att samtal med skolan om skapande skola eller barnkulturgaranti är nödvändigt. På samma sätt är verksamhet inom social omsorg viktigt för seniorers hälsa. Fastighets och marksidan förs fram som är ett tredje område eftersom det idag i för hög grad är upp till enskilda handläggarens intresse /kompetens om man i utvecklingsprojekt tar med resurser till/diskuterar konstnärlig utsmyckning.

Motala anser att Region Östergötland på ett positivt sätt fångat upp stora delar av den dialog företrädare från förvaltningen har haft möjlighet att delta i. Erfarenheter från den nu pågående avtalsperioden har tagits om hand och följs upp i förslaget till kommande avtalsperiod på ett förtjänstfullt sätt i många delar.

Söderköping: Som kulturtjänsteman är man i stort behov av nätverkande och av egen kompetensutveckling. Här finns idag t ex kultursekreterarnätverket och flera nätverk inom

Regionbiblioteket som utmärkta exempel. Från kommunernas sida finns stort behov av regelbundna träffar i regionen med möjlighet till konkreta samverkansprojekt och tillfälle till kompetensutveckling.

Åtvidaberg kommenterar att processen har varit bra och att kommunen har deltagit vid alla möten.

Man anser att alla möten har haft tydlig agenda, varit inspirerande och korsbefruktande samt har upplevts som professionella. Åtvidaberg påpekar också att för en liten kommun kan tidsfaktorn vara pressande då tjänstemän och politiker i små kommuner har många uppdrag.

KLYS uttrycker att Östergötland i jämförelse med flera andra regioner i landet uppvisar en lyhördhet, seriositet och transparens i sina dialogprocesser som man uppskattar.

Regionens kommentar:

Det är glädjande att så många kommuner och andra aktörer tycker att dialogprocessen varit bra. Vi ser att det finns goda förutsättningar att fortsätta dialogen i samråden framöver. Det faktum att planen togs fram kort tid efter att Region Östergötland bildades och att

kommundialogerna genomfördes senare än ursprungligen planerat på grund av majoritetsskiften har givetvis påverkat processen.

Samspel region och kommun

Kinda påpekar att kommunen är en viktigare samarbetspartner än vad som framkommer i kulturplanen eftersom kommunen i många fall är direkt eller indirekt genomförare av regionens, strategier, mål och visioner. Därför önskar man en ökad tydlighet gällande förväntan som finns på kommunen i kommande Kulturplan. Man föreslår en sammanfattning/eget kapitel om kommunernas roll.

Mjölby påpekar att regionens resurser är för upplåsta i "permanenta verksamheter". Saknar ekonomiskt stöd för nya tankar/idéer lokalt och till samverkansprojekt mellan länets kommuner.

Önskemål: Regional resurs/pott som dels har egna projektmedel att fördela och som kan arbeta med att söka nationella och internationella bidrag, projektpengar etc. Denna resurs kunde ha

huvudansvaret att övervaka vad som händer inom detta men också agera proaktivt. Resursen skulle

(7)

5

kunna fungera som bollplank till kommunera och en kanal för regionala idéer från kommunerna vilket troligtvis skulle generera fler och bra kulturprojekt i regionen.

Motala: Det är en framgångsfaktor att hitta former för samverkan för att utveckla kulturområdet. Det är positivt att regionen vill bidra till ett mer utvecklat samarbete kring kulturverksamheten i regionen i samarbete med länets kommuner och dess kulturaktörer.

Norrköping: Det är viktigt att hålla ett regionalt fokus, att tydliggöra och hålla sig till vad som är regionala intressen och områden. Man bör utesluta det som endast rör kommunerna och är

primärkommunal samverkan för att undvika att få en metaplan för all offentlig kulturverksamhet i länet. Regionen bör inte anta en kompensatorisk roll i förhållande till kommunerna när det gäller spridning och utjämning. Det är upp till varje enskild kommun att göra budgetprioriteringar.

Söderköping: En mindre kommun saknar ofta resurser att söka större nationella projektmedel och ändå finns viljan både att ingå i olika projektsatsningar och att få utveckla egna projektidéer. Ett tydligare regionalt projektstöd med brett kunnande om olika stödmöjligheter nationellt och

internationellt för konkret vägledning skulle sannolikt öka ett utvecklande projektinriktat arbetssätt.

Vadstena: Att klara stora satsningar är mycket svårt för en liten kommun särskilt om den har stora kulturinstitutioner. Regionala resurser behöver stärka mindre kommuner.

Åtvidaberg: Att lyfta "samverkan och samordning" mellan region, kommun och inom politiken., till strategiska nyckelord och framgångsfaktorer i det framtida kulturarbetet är bra för regionen som helhet och passar dessutom en mindre plats och kommun som Åtvidaberg som hand i handske.

Riksteatern Östergötland menar att Kulturplanens genomförande är helt beroende av den

samordning och samverkan mellan region och kommun som beskriv i planen och lyfter därefter frågan om ett regionalt stöd till utveckling av kommunala kulturplaner kan vara en väg?

Teatercentrum ser gärna att kommunerna får betydande inflytande över hur kulturplanen omsätts i praktiskt handlande. Kommunerna är viktiga lagspelare när det gäller att utveckla infrastrukturen och satsningar för barn och unga. Vill lyfta fram kommunernas roll för det fria kulturlivet och ser gärna att det under perioden 2016-2019 görs en översyn som mer tydligt belyser detta. De föreslår att

Östergötland tara fram en modell som kan göra kulturen med tillgänglig i kommunerna. I Västmanland finn ett sådant exempel på arbetssätt mellan kommuner, aktörer, arrangörer m fl.

Regionens kommentar:

Det är mycket positivt att majoriteten av kommunerna bekräftar Region Östergötlands syn på samverkan och samordning som strategiskt viktiga framgångsfaktorer i framtida arbete för att utveckla kulturområdet i Östergötland. Vi konstaterar också att det finns olika syn på den regionala rollen. Det är ett strategiskt ställningstagande att Kulturplan 2016-2019 är mer inriktad på att lyfta områden som kan utvecklas tillsammans än att beskriva vad som finns i enskilda kommuner. De mindre kommunernas problematik är dock ett område som kommer att behöva fortsatt fokus. Tyvärr har flera av våra minsta kommuner inte lämnat

remissyttranden.

Det finns vissa otydligheter i Norrköpings yttrande, som vi önskar få klargjort framöver, eftersom det efterfrågas mer medborgarperspektiv och till exempel större fokusering på kulturskolor och mindre av utövare och institutioner samtidigt som man önskar en

(8)

6

avgränsning till det regionala uppdraget och mindre av det primärkommunala. Vi hoppas att medborgarperspektivet blir mer framträdande för läsaren när koppling mellan gemensamma strategiska utvecklingsområden (där medborgarperspektivet formuleras) och alla regionala utförares uppdrag tydliggörs i den slutgiltiga kulturplanen.

I några remissyttranden framförs önskan ett förtydligande av regionalt respektive kommunalt ansvar och beskrivning av förväntningar på kommunerna liksom mer konkreta insatser för att kulturplanen ska kunna utgöra ett verkligt planeringsverktyg i kommunalt arbete. Flera

samverkansområden kräver mer dialog mellan region och kommun för att kunna pekas ut som mer konkreta insatsområden. Här måste dialogen fortsätta via sakområdessamråd och nätverk.

Planen kommer att kompletteras med ett avsnitt som mer tydliggör regional respektive kommunal roll liksom vilka områden som kan gynnas av samverkan/samordning.

Finansiering

Kinda ställer frågan om det finns realism i kulturplanen kopplat till ekonomiska förutsättningarna.

Östergötlands museum menar att dokumentets största svaghet är att det saknas ekonomisk kalkyl för tänkta insatser. Vill också betona vikten av att grundfinansiering till kulturinstitutionernas

långsiktiga basuppdrag är säkrade, vilket är extra viktigt om man också förvaltar byggnader, innan verksamheterna eventuellt ges nya uppdrag. Önskar förtydligande kring vilka insatser som har säkrad finansiering och betonar att museiområdet behöver stärkt finansiering för genomförande av de

utvecklingsinsatser som beskrivs kring området.

Riksteatern Östergötland undrar hur det som beskrivs i planen ska kunna genomföras med befintliga resurser? Ska det göras omprioriteringar måste delar av nuvarande verksamheter läggas ner. De menar också att kulturenheten på Region Östergötland måste få en förstärkning. Kanske måste hårda omprioriteringar göras för att kunna förverkliga att den förslagna kulturutvecklingen ska bli möjlig.

KD + M: för att möta obalansen mellan kulturområden bör regionen överväga omfördelning av resurser för att möjliggöra fler fristående projekt i fler delar av länet. De ser också att behovet av utökade resurser för nödvändig renovering av kulturbyggnader, som t.ex. Löfstad slott, kommer att bli nödvändiga.

Regionens kommentar:

Region Östergötlands ambition med kulturplanen är att den efter fyra år ska vara genomförd.

Eftersom det handlar om en fyraårig period kommer frågor om finansieringen behandlas i samband med strategisk treårsplan och budget. Resurstilldelningen är också beroende av medel som tilldelas av staten.

Strategiska utgångspunkter

Vid genomgång av alla kommuners yttranden ser vi att merparten stödjer de strategiska

utvecklingsområden som föreslås för perioden. Nedan speglas de områden som poängteras särskilt, eller är föremål för kompletterande förslag.

(9)

7

Övergripande synpunkter

Länsstyrelsen: Det övergripande utvecklingsarbetet stämmer väl med Länsstyrelsens mål.

Länsstyrelsen bör vara en part i den planerade samverkan mellan regionen och kommunerna. Vi ser positivt på att nyanländas behov uppmärksammans, digital deltaktighet, kultur och hälsa, integration liksom mångfald uppmärksammans.

Främja demokrati och delaktighet

Läsfrämjande i samverkan:

Finspång: Ett bra exempel på insats är läsfrämjande i samverkan. Vi önskar att nationell och internationell samverkan läggs till regionalt och kommunalt.

Åtvidaberg: Götabiblioteken har en central roll i arbetet med Läslust Digital delaktighet:

Finspång: digital delaktighet anser vi vara väldigt viktig för demokratin, men vi skulle vilja se en breddning där man lyfter in digital kreativitet som ett begrepp - alltså att öka medborgarnas kunskap och möjlighet att vara digitalt skapande och kreativa.

Mjölby: Vill poängtera vikten av fortsatta arbetet med den digitala delaktigheten - biblioteken är viktiga men kommunerna måste också ta sin roll.

Söderköping: Det regionala och nationella arbetet med att understödja medborgarnas möjlighet till delaktighet i det digitala samhället måste få fortsatt stöd. Biblioteket har ett naturligt ansvar.

Åtvidaberg: Här har biblioteken en central roll där man idag arbetar praktiskt med att hjälpa till med allt från att ladda ner mobilappar till att deklarera och boka biljetter.

Regionens kommentar:

Regionen konstaterar att flera av kommunerna och Länsstyrelsen ställer sig bakom de strategiska insatser som rör främjande av demokrati och delaktighet.

Inflytande på kulturutbud - delaktighet och påverkan

Åtvidaberg påpekar att inflytande på kulturutbud och delaktighet är särskilt viktigt när det gäller barn och unga och utsatta grupper.

När det gäller barn och ungas möjligheter att påverka kulturutbudet håller Teatercentrum Ö med i den beskrivningen. De ser gärna fokus på ungas ökade delaktighet i kulturlivet och möjlighet att påverka kulturutbudet i länet.

Riksteatern ser ett bra och spännande förslag i att utveckla medborgardialoger, men menar att fler frågor väcks rent praktiskt kring sådana inbjudningar så att detta inte bara når redan kulturaktiva.

(10)

8

SPF- pensionärerna menar att det saknas brukar och medborgardialoger med företrädare för äldre.

Pensionärsorganisationerna är en viktig del i civilsamhället och borde nämnas tydligare i planen anser både PRO och SPF.

Ideell kulturallians föreslår att "...att Region Östergötland i samarbete med kulturinstitutionerna får i uppdrag att driva en informationsinsats om vad den regionala kulturen skulle kunna bidra med på lokal nivå. Självklart måste detta ske i samarbete med de lokala kulturförvaltningarna eller

motsvarande. Kanske skulle en regional kulturvecka i en kommun per år vara modellen för att sprida kunskapen om kultur på lokal och regional nivå och också öka deltagandet från nya målgrupper? Man betonar också vikten av "… att regionen driver frågan att återkommande dialoger med den ideella kultursektorn ska ske i samtliga kommuner i länet, både för att öka kvaliteten på den regionala kulturplanen och för att utveckla den lokala kulturen och samarbetet mellan kommunen och dess föreningar."

Regionens kommentar:

Angående Riksteaterns och Teatercentrum Ö:s kommentar om vikten av att nå fler unga, och inte bara redan kulturaktiva, är detta en viktig fråga som vi tar med i det fortsatta arbetet kring barn och unga.

Inom Region Östergötland finns företrädare för äldre med i olika grupper och dialoger. Vad gäller äldrefrågor sköts detta genom Pensionärsrådet som framåt kommer att utgöra plattform för brukardialog kring kulturfrågor.

Vi är positiva till den satsning och process som Ideell kulturallians föreslår för att öka kunskap om de regionala kulturinstitutionernas utbud. Förslaget måste i så fall diskuteras vidare med kommunerna och institutionerna för att finna sin form. Vi är även positiva till att finna former för dialoger mellan region-kommun-ideella kulturlivet förutsatt att kommunerna är

intresserade av detta.

Bredda deltagande och öka spridning

Stärka infrastukturen - Barn och ungas kultur i skolan:

Söderköping ser behovet av att på regional nivå utveckla arrangörsstödet till en kulturgaranti för alla barn och unga. Vidare påpekas att det stärker regionen om vi tydligt samverkar kring detta.

Mjölby påtalar vikten av dialog över politikområden särskilt samtal med skolan kring hur skapande skola-verksamheten och barnkulturgarantier ska kunna nå ut till alla barn är alldeles nödvändigt ur ett rättvise/demokratiskt perspektiv för att alla barn oavsett skola eller bodstadsort ska få likvärdiga möjligheter att ta del av kulturutbud i skolan.

Motala: Insatser som stärker ungas kulturutövande och kulturutbud, barn och ungas tillgång till kultur, kultur- och musikskolor samt ungas inflytande på kulturutbudet är också frågor som Motala ser som centrala för ett inkluderande kulturliv.

Åtvidaberg instämmer i vikten av att skapa en inkluderande kultur för alla och stödjer regionens förslag om utpekade målgrupper - Barn och ungas kultur i skolan och äldre i omsorg.

(11)

9

Riksteatern Östergötland skriver att det att det vore lämpligt om det på regional nivå fanns en tjänsteman som hade barns och ungdomars kultur som huvudområde. Detsamma nämner

Teatercentrum Ö som föreslår en regional resurs för samordning för att förbättra arbetet och komma längre i ambitionerna och som t ex kan arbeta med ett regionalt helhetsgrepp kring ”Skapande Skola”. Genom ett sådan helhetgrepp menar man att det skulle bli synergieffekter som även skapar strukturer för fler arbetstillfällen för det fria kulturlivet. De ser gärna att kommunerna får betydande inflytande över hur kulturplanen omsätts i praktiskt handlande. Kommunerna är viktiga lagspelare när det gäller att utveckla infrastrukturen och satsningar för barn och unga.

Riksteatern Östergötland och Teatercentrum Ö stödjer förslaget om en regional kulturgaranti för barn och unga.

KD+ M: det är väsentligt att inte bara relatera till förskola och skola, utan ha ett tydligt

familjeperspektiv, där regionens kulturutbud på ett tydligt sätt möjliggör för familjer att delta i aktiviteter och besöka institutioner. Breddat deltagande och ökad spridning måste inte leda till utspridda spelrum utan att det hellre sker genom en ökad tillgänglighet för hela länet till etablerade scener, t.ex. i samverkan med Östgötatrafiken. Men de ser också samordningen inom länet för

”Skapande skola” som väsentlig och att det blir tydligt för alla att resurser finns och ska användas.

Vidare bör öppenhet finnas för nya möjligheter, t.ex. dans-matematik-pedagogik.

Regionens kommentar:

Det är intressant att så många yttranden tar upp frågan kring regional samordning kring barn och ungas tillgång till kultur – oavsett om det rör kultur i skolan eller på fritiden. Flera nämner att det borde finnas en personell resurs för detta arbete vilket i så fall måste diskuteras av politiken. Alla kommuner tycker inte att det bör finnas en samordning på regional nivå.

Formerna för den regionala strukturen för barn och unga, utöver det som redan idag omfattas av kultursamverkansmodellen, är en fråga för fortsatt diskussion mellan regionen och

kommunerna i Östergötland innan det kan skrivas in i kulturplanen.

Stärka infrastrukturen - Kultur i äldreomsorg:

Mjölby påpekar att verksamhetsområdet social/omsorg är viktigt då seniorers hälsa får en allt viktigare betydelse ur såväl ett livskvalitets som ett samhällsekonomiskt perspektiv.

RPF hoppas att resultatet från projektet kultur för äldre på sikt kan medföra att kulturutbudet för äldre boende hemma och på institution blir mångfaldigt och tillgängligt.

Åtvidaberg påtalar att det är positivt att det finns en arbetsmarknad för kulturaktörer inom denna typ av regionala satsningar och stödjer förslag att stärka infrastruktur för kultur i äldreomsorg.

SPF-seniorerna anser att äldre inom vård och omsorg bör ägnas ett särskilt utvecklingsområde i kulturplanen likt barn och unga få en egen utvecklingsplan för tillgång och tillgänglighet till kultur.

Linköpings kommun - lyfter sin verksamhet med en resurspool med en är frivillig organisation som samarbetar med äldreboenden gällande kulturaktiviteter. Menar att det kan utvecklas för hela länet.

KD + M: Utöver kultur i äldreomsorgen bör lyftas fram kulturinsatser för och med äldre som inte är i äldreomsorgen. Kulturaktiviteter är inte bara hälsofrämjande, utan kan också ge goda möjligheter att

(12)

10

ta vara på äldres kompetens och erfarenheter, för att också dela med sig till t.ex. barn och unga i barnomsorg, skola och fritidsverksamhet.

Regionens kommentar:

När det gäller tillgång till kultur för äldre inom vård och omsorg är detta ett ytterst kommunalt ansvar. Det regionala ansvaret är kopplat till uppdraget att underlätta spridning och ge

medborgarna tillgång och flera regionala kulturverksamheter har i uppdrag att arbeta gentemot äldrevård och omsorg. För att driva utveckling inom området har Region

Östergötland tillsammans med fem kommuner arbetat med projektet kultur för äldre som nu avslutas i december 2015. Om det från den regionala och kommunala politiken finns en önskan att ta erfarenheterna från projektet vidare till fortsatt regional verksamhet kommer att

diskuteras vidare när det gäller former och resurser. I dagsläget finns ingen konkrets insats som kan beskrivas tydligare i kulturplanen.

Stärka arrangörskapet samt nya arenor och möten:

Åtvidaberg påpekar vikten av att stödja unga som "inte passar in" i befintliga strukturer och måttstockar, samt kommenterar att när det gäller nya arenor finns goda exempel från

biblioteksvärlden i till exempel Malmö- Garaget och Rosengård.

Folkets Hus och Parker skriver att man verkligen uppmuntrar projektet "Fullt fokus på arrangören" att man gärna ser FHP som en del i det fortsatt arbetet.

Finspång kommenterar att man tror mycket på att söka nya arenor, att söka upp medborgare där de har möjlighet till nya kontaker och möten.

Riksteatern påpekar vikten av att regionala institutioner, kommuner, civilsamhället och främst de som bor i områden dit kulturen inte når samarbetar kring insatser för att få effekt. Stödjer tankarna om nya arenor och möten. Krävs dock samordnande insatser från hela kulturlivet.

Regionens kommentar:

Det regionala arbetet kring arrangörsutveckling berör många olika parter. Regionen kan i detta arbete vara en samlande och drivande aktör i de processer som redan påbörjats för att stärka Östergötlands arrangörer. Vi tycker att det är roligt att flera remissvar tar upp viljan att samverka kring detta.

Stärka kulturens roll i regional samhällsutveckling

Kulturarv och besöksnäring:

Motala: vill särskilt betona följande: Kulturarvets potential som ett regionalt samverkansområde.

De ser positivt på att regionen vill vara med och samverka kring utvecklingen av fler platser med hög attraktivitet i regionen.

Söderköping: Att stärka arbetet mellan regionen, Visit Östergötland, Kulturarv Östergötland m fl.

med syfte att utveckla kulturarvsturism och besöksnäring är för deras del betydelsefullt och stödjer deras arbete. Angående kulturmiljöer: ”- Vi vill gärna se en regional satsning på kulturmiljöområden även inom vår kommun, där flera har stark utvecklingspotential.”

(13)

11

Åtvidaberg: Tydligt profilerande kulturturism som är kopplat till kulturarv som industrihistoria eller evenemang i regionen regionalt eller lokalt. Bra om kulturturismen riktas till olika målgrupper,

affärsresenärer, privatpersoner.

Länsstyrelsen: Ett fortsatt arbete med en gemensam strategi för regional samverkan inom kulturarvsområdet är angeläget. Länsstyrelsen önskar att ett jämställdhetsperspektiv läggs till i avsnittet.

Linköping: vill att det regionala utvecklingsarbetet i högre utsträckning omfattar samhällsutveckling i bemärkelsen kulturturism/platsdestination, platsutveckling och offentliga rum, kulturella och

kreativa näringar, integration, kultur och folkhälsa, samt demokrati och delaktighet.

KD + M menar att hela kulturområdet, inte bara kulturarv, behöver bli en tydligare del i regionens marknadsföring. Här bör kulturplanens skrivningar samordnas med den strategi för besöksnäring som ska arbetas fram, liksom också att kulturturismen finnas med som ett inslag i det nybildade

dialogforumet med näringslivet, tillväxt- och innovationsrådet. Gäller även samverkan med trafik- och samhällsplaneringsnämnden avseende vägar, sjöleder och kollektivtrafik som transportmedel till och från den regionala kulturen.

Regionens kommentar:

Arbetet med en gemensam strategi för regional samverkan inom kulturarvsområdet pågår. Den kan på längre sikt bli en regional plattform för området, av intresse för många av Östergötlands aktörer inom kulturarv och besöksnäring. Som flera remissyttranden påpekar är det många perspektiv som spelar in i det fortsatta utvecklingsarbetet för att plattformen ska bli tillräckligt bärande.

Kreativa näringar (KKN) – Platsutveckling:

Mjölby: Angånde Cultural planning - Mjölby kommuns tekniska nämnd är postivita till denna typ av projekt. Central samordning av projekt med mål att utveckla det offentliga rummet kan dels främja erfarenhetsutbytet samt utgöra en erfarenhetsbank där den enskilda kommunen inte behöver uppfinna hjulet.

Söderköping: Inom det småskaliga näringsliv som representerar Söderköping finns stora möjligheter för kreativa och kulturella näringar att utvecklas, särskilt med inriktning mot besöksnäring. - ”Vi stödjer viljan att skapa en regional plattform för fortsatt och förnyat utvecklingsarbete med kulturella och kreativa näringar.”

Åtvidaberg: Kulturen i samhällsplaneringen: Bra att bygga vidare på det arbete som inletts i regionen 2013 där man börjat titta på de för regionen unika sammanhållna industrimiljöerna som finns. Kopplingen till företagsvärlden kan göras tydligare i kulturplanen. Företag kan vara med som partners i kulturevenemang eller kulturarbete och företag kan tom leda en ortsutveckling.

Länsstyrelsen: I arbetet med kulturmiljöer är platsutveckling och utveckling av de kreativa näringarna kopplat till kulturmiljöer av särskilt intresse.

(14)

12

Riksarkivet Landsarkivet Vadstena: Arkiven kan bidra på konstruktivt sätt. Inom KKN när det gäller platsutveckling kan arkiven bidra med berättelser och bakgrundsinfo för att stärka lokal identitet eller en produkt.

Linköping pekar på att den offentliga miljöns betydelse för kulturlivet bör förtydligas och betonas som en viktig resurs och arena för kultur samt besöksnäring. I detta arbete vill de vara delaktiga.

Östergötlands museum vill se en förklaring av begreppet Cultural planning som är förtydligande.

Folkets Hus och Parker - "Kreativa näringar - platsutveckling" anser vi mycket spännande och här bedriver FHP ett projekt, Nya Mötesplatser, som verkar för att skapa nya medborgardrivna kultur- och samlingslokaler i socioekonomiskt utsatta områden.

Regionens kommentar:

Förtydligande avseende Cultural planning: det är en metod för samhällsutveckling med

kulturella förtecken, och är ett av många redskap för platsutveckling. Den ger en ny helhetsbild av ett samhälle med livskvalitet och kulturella resurser som betydelsefulla inslag. Det är en demokratisk lyssnade metod som inkluderar medbogarna i planeringen. Vi ser det som positivt och tror att varje lokalt platsutvecklingsarbete gynnar både det lokala och det regionala.

Kultur och hälsa:

Motala vill även särskilt betona Kultur som redskap för hälsa liksom tillgänglighetsfrågor.

Riksteatern Östergötland tar upp att erfarenheter från tidigare kultur - och hälsoprojekt talar för att det finns saker att göra här även inom den ideella sektorn.

Regionens kommentar:

Vi ser över formuleringarna kring ideella sektorns roll i avsnittet om kultur och hälsa.

Integration/Mångfald:

Kinda: Kulturens roll i integration av nya svenskar i vårt samhälle nämns, men skulle kunna vara ett angeläget utvecklingsområde att lyfta fram ytterligare.

Länsstyrelsen: När det gäller integration och mångfald samt utvecklingsarbete i samverkan med kommunerna kopplat till flyktingmottagande önskar vi ett samarbete med Region Östergötland för att uppnå synergieffekter och undvika dubbelarbete.

Linköpings kommun: Poängterar kulturens betydelse för sammanhållning, tillit och tolerans samt dess roll för att motverka utanförskap vilket man vill ska framföras än tydligare i planen.

Finspångs kommun skulle vilja se kompetensutveckling om andra länders språk och litteratur även för bibliotekspersonal, inte bara för samhällskommunikatörerna.

Åtvidaberg poängterar flyktingmottagande med strukturerat kulturarbete och kommenterar att idag nyttjas främst kommunbiblioteken.

(15)

13

Regionens kommentar:

Detta är en primärkommunal fråga som har tagits upp vid kommundialoger och framförs i flera remissyttranden. Möjligheter finns att göra ett specifikt projekt med deltagande av flera

kommuner och t ex regionala kulturverksamheter. Frågan får fortsatt diskuteras i samråden, skrivning i planen ses över.

Stärka kulturområden – dans, film och kulturarv

Mjölby Anser att delar av den budget som läggs på regionens stora institutioner bör omfördelas till eftersatta områden framförallt film, dans och kulturturism. Man skriver vidare att filmens område i synnerhet har stor potential att locka unga vuxna till att både producera och konsumera.

Linköping vill lyfta fram vikten av en permanent regional dansplattform för att kunna skapa den struktur och det utvecklingsnav som dansen behöver regionalt. För att kunna arbeta med och stödja både bredd och elit på regional samt kommunal nivå behöver fortsatta satsningar ske på dansen.

Finspång ser det som väldigt viktigt att den regionala dansplattformen permanentas. Dans är ett underutvecklat område och Finspångs kommun ser möjligheter och vill gärna samverka för att utveckla området både på lokal och regional nivå genom offentliga föreställningar och dans i skolan.

Valdemarsvik skriver angående Dans i Öst: Ett projektarbete 2013-2015 som betytt mycket för regionen. De har lyft dansen som kulturellt uttryck, kartlagt och tillgängliggjort dansen i Östergötland.

Valdemarsviks kommun föreslår att dans i Öst permanentas och ingår som en del i det regionala uppdraget.

Regionens kommentar

Det är en styrka att flera av Östergötlands kommuner lyfter vikten av en regional struktur och plattform för dansen, och ser vikten av samspel mellan det lokala och regionala för denna konstform. Det stöd som ges kring de tre prioriterade områdena i denna kulturplan är positivt och det kommer att bli en fortsatt process angående vilka insatser som kan göras men också hur dessa ska finansieras.

Stödja konstnärlig utveckling och korsbefruktande samarbeten

Åtvidaberg anser att förslaget om genreövergripande samverkan mellan konstområden och aktörer är bra. Kommenterar vidare att innovation och utveckling oftast bygger på att en grundidé

vidareutvecklas av många som jobbar nära varandra och att det är viktigt att ha en struktur för hur samverkan kan se ut och koppling till ekonomisk verksamhet.

Folkets Hus och Parker - Saknar en vision, förklaring på hur samverkan mellan institutionerna och fria aktörer ska ske.

KLYS poängterar att planen bör kompletteras med en starkare skrivning kring kulturens egenvärde.

(16)

14

Regionens kommentar:

Regionen avser att skapa en överenskommen agenda för hur samverkan ser ut genom de konsulenter och nätverk som finns mellan fria aktörer och institutioner. När det gäller tillägg om kulturens egenvärde i planen så kommer vi att komplettera med detta.

Ett kulturliv för alla

Barn och unga

Nätverket för Östergötlands kultur- och musikskolor anser att i kapitlet om barn och unga är formuleringarna för övergripande. Musik- och kulturskolorna borde tillskrivas en mycket mer central roll i regionens kultur för målgruppen. Nätverket har också bett om vissa förtydliganden i de delar som beskriver deras arbete samt att vill se en beskrivning av den nationella utredning om kultur- och musikskolorna som pågår just nu. De saknar även beskrivningar om att musik-och kulturskolorna är en resurs för grundskolan. Ett stycke om ”El sistemas ” möjlighet och roll i arbetet med

integrationsfrågor menar de saknas eftersom ”El sistema” redan idag är en satsning i flera kommuner.

Nätverket efterfrågar att Region Östergötland skulle kunna ha en mer tydlig och övergripande stödjande roll för regionens musik-/kulturskolor för att nå en stabilare plattform. Det skulle även bidra till att barn och unga får bra förutsättningar oberoende av var i regionen de bor.

Finspång tycker att kommunernas kultur- och musikskolor har fått en för marginell skrivning i planen, men att det finns en bra grogrund i form av den tydliga fokus på barn och unga i övrigt.

Vadstena kommun ser gärna att utvecklingen av deras kulturskola kan vara det regionala pilotprojekt som beskrivs i kulturplanen.

Ideell kulturallians - förstärka ung kultur. Beskriv mer hur kulturverksamhet bedrivs av unga utanför skolan. Lyft fram unga kulturskapare. "Att regionen kommer fram till en tydligare skrivning om hur man vill arbeta med både ungas inflytande och med de unga kulturskaparna och de som vill verka som arrangörer. Kanske kan en regional kulturkonferens på detta tema vara en hjälp för länets kommuner?"

Handikapporganisationerna i Östergötland undrar på vilket sätt särskolans elever beaktas i beskrivningen av barn-och unga.

Regionens kommentar:

Vi ser över och lägger till en beskrivning om den nationella utredningen samt gör

förtydliganden om musik-och kulturskolornas roll och arbetssätt. Förändringarna stäms av med nätverket för Östergötlands kultur-och musikskolor. Det regionala projekt för kultur och musikskolor som nämns i planen, har vi svårt att se att det skulle vara likställt med

uppbyggnaden av Vadstena kulturskola. Det projekt som åsyftas i planen är ett regionalt projekt som ska involvera alla länets kultur- och musikskolor på överenskommet sätt.

Genom att i planen lägga till ett kapitel som handlar om Regionens respektive kommunernas roll, ges dokumentet en struktur där det finns utrymme att kommentera kommunernas viktiga roll i arbetet och satsningarna kring barn och unga. Detta gäller också kommunernas roll det gäller insatserna och strukturerna för de fria professionella kulturutövarna och det ideella kulturlivet. Angående handikapporganisationernas fråga om hur särskolans elever beaktas i

(17)

15

kulturplanens beskrivning av barn och unga, så vill vi betona att ingen åtskillnad görs. Vi utgår från barnkonventionen.

Tillgänglighet

Handikapporganisationerna påtalar att den kultur som finns centralt ska göras mer tillgänglig för hela regionen. Det handlar om nåbarhet men borde även inbegripa tillgänglighet ur ett

funktionshindersperspektiv. De regionala institutionerna borde få ett uppdrag. Arrangörer bör även ha ett krav på funktionshindersperspektiv som är integrerat i den ordinarie bidragsgivningen inom

kulturområdet De påtalar även att jämlik tillgång inte är detsamma som tillgänglig och ger förslag till ny skrivning/tillägg (under mål och strategier): Därför strävar vi mot geografisk jämlik tillgång till utbudet inkluderat funktionshindersperspektiv, ett innovativt kulturliv…. Tillägg till punkterna: Stärka funktionshindersperspektivet. De har även gett förslag på en ny rubrik och innehåll: Stärka

funktionshinderpolitiken. De vill genom samverkan kring handlingsplaner för tillgänglighet stärka perspektivet i kommunerna och påskynda arbetet. Att i kommundialoger lyfta

funktionshindersperspektivet för att få bättre genomslag och erfarenhetsutbyte Regionens kommentar:

Vi ser över skrivningen i planen angående detta. Redan idag har de regionala

kulturinstitutionerna i uppdrag att arbeta enligt den statliga funktionshinderspolitiken.

Samtliga kulturinstitutioner med regionalt uppdrag har en tillgänglighetsplan, har åtgärdat enklare hinder samt från 2016 ska de även ha tillgänglig webb. Vi lyfter denna fråga vid uppföljningarna på flera sätt.

Geografisk nåbarhet/förutsättningar för kultur på landsbygd

Folkets hus och Parker önskar att avsnitt om tillgänglighet också handlar om perspektivet

geografisk tillgänglighet. Som det är formulerat i remissversionen nämns inget om att alla bör ha rätt att uppleva kultur på sin egen eller i en ort när dem. Det saknas ett perspektiv för de som bor på landsbygden/mindre orter - att kulturen tillgängliggörs utanför storstäderna.

Även Riksteatern Östergötland menar att det vore önskvärt med en förstärkning kring riktade regionala insatser kring kultur på landsbygd. Man påpekar att det saknas bra scener som fungerar för turnerande scenkonst i flera kommuner och anser att regionen bör agera stödjande för de kommuner som saknar scener.

Regionens kommentar:

Vi kompletterar dokumentet med perspektivet kultur i landsbygdsorter.

Jämställdhet och jämlikhet

Flera remissvar berör begreppen jämställdhet och jämlikhet inom kulturen. T ex lyfter Länsstyrelsen att ett jämställdhetsperspektiv bör läggas in i avsnittet kultur och regional samhällsutveckling samt kommenterar att jämställdhetsfrågorna saknas bland de föreslagna utvecklingsinsatserna i avsnittet om ett kulturliv för alla. Även Handikapporganisationerna lyfter begreppet jämlikhets mer än jämställdhet.

(18)

16

Finspång tycker att jämställdhetsperspektivet skulle kunna lyftas fram ännu tydligare i planen, kanske som ett eget begrepp i första punkten av de strategiska utgångspunkterna.

Regionens kommentar:

Vi kommer att se över och komplettera beskrivningarna kring de båda begreppen i dokumentet för att förtydliga dem. Båda begreppen är viktiga för kulturområdet och vi vill försöka

förtydliga dem så att man som läsare inte missförstår dem.

Ny teknik och digitalisering

Folkets Hus och Parker saknar beskrivning om hur viktig den digitala utvecklingen är för landsbygden via digitala upplevelser. Även Teatercentrum Ö betonar digitaliseringens roll för att nå grupper som inte själva har möjlighet att förflytta sig för att få kulturupplevelser.

Riksarkivet Landsarkivet i Vadstena vill komplettera framställningen om att det redan idag går att ta del av digitaliserad arkivinformation om regionen via Digitala forskarsalen och NAD.

Teatercentrum vill att man bättre utnyttjar digital teknik för att nå grupper som inte själva har möjlighet att få tillgång till ett kulturutbud.

Regionens kommentar:

Regionen kompletterar avsnittet om digitaliseringen och bredbandsutbyggnadens viktiga roll för landsbygden och för målgrupper som själva inte kan ta sig till ett kulturutbud.

Nationella minoriteter

Risteatern Ö önskar ett tydligare regionalt stöd så som finsk scenkonstsamling som Riksteatern planerar vore önskvärt. Föreslår ett riktat arrangörsstöd till de arrangörsföreningar som arrangerar föreställningar på finska. Angående bildandet av ett regionalt råd för nationella minoriteter - finns stor anledning att ifrågasätta om målgruppen har en kultur och om inte det finns lika stor spridning bland dessa grupper som vanliga svenskar?

Regionens kommentar:

Ett regionalt råd för nationella minoriteter är en dialogform och ett verktyg som vi vill prova eftersom vi har ett tydligt uppdrag för detta i kultursamverkansmodellen. För insatser relaterade till finskt förvaltningsområde och dess kultur finns avsatt särskilda resurser som administreras av Regionbibliotek Östergötland.

Regionens organisation och infrastuktur

Professionella kulturskapare

Flera remissyttranden tar upp olika perspektiv som rör förutsättningarna för att vara verksam som fri professionella kulturskapare i Östergötland.

(19)

17

Teatercentrum påpekar att den fria scenkonsten utanför institutionerna har mycket hårda villkor vilket innebär att regionen måste diskutera djupare hur ett ökat stöd till det fria professionella kulturlivet skulle kunna äga rum, t ex vilket stöd som kulturinstitutionerna skulle kunna ge.

De påtalar att det saknas en regional strategi eller handlingsplan för att eller hur de fria professionella kulturskaparna ska kunna utvecklas. De lyfter att det behövs en översyn eller en inventering av

regionens fria teatrar. Detta för att påvisa deras villkor och förutsättningar, men också för att belysa deras roll för regionen utveckling, deras betydelse för kommunerna som förmedlare av

kulturupplevelser för barn och unga, deras möjligheter att agera på mindre orter/landsbygd samt deras möjligheter att nå nya grupper. Teatercentrum har redan gjort en enkel karläggning och hoppas kunna fördjupa den dialogen ytterligare. Översynen skulle även kunna se på förutsättningarna för konstnärlig förnyelse genom att bidra till och underlätta samarbeten med andra fria aktörer och film, musik och dans etc. De vill också se regionala verksamhetsbidrag, men även utvecklingsbidrag, för fria teatrar och dansgrupper vilket t ex skulle ge bättre möjligheter för fria professionella kulturaktörer att utnyttja Kulturrådets utvecklingsbidrag.

Riksteatern Östergötland vill att texten om att utveckla samverkan mellan institutioner och fria aktörer i regionen ska kompletteras med exempel på insatser. Den fria scenkonsten utanför

institutionerna har mycket hårda villkor och här måste det diskuteras djupare hur ett ökat stöd till dessa skulle kunna äga rum, t ex vilket stöd som kulturinstitutionerna skulle kunna ge. De lyfter också att de fria grupperna fyller en viktig funktion främst när det gäller att spela för barn och unga. De menar att det är viktigt att de inte konkurrerars ut av ung scen/öst som spelar gratis. Det krävs att de fria teatergrupperna har ekonomiska möjligheter för att kunna vara verksamma professionella.

Återväxten av nya unga professionella grupper är liten.

KLYS, KRO och KIF anser att kulturplanen har goda intentioner men är snarast en vision. Man önskar fler konkreta åtgärder samt prioritets- och tidsordning för utvecklingsinsatser.

De anser att det är glädjande att Region Östergötland vill förbättra villkor för professionella

kulturskapare men markerar att man ser en obalans i de regionala satsningarna, det vill säga obalans i de ekonomiska förutsättningarna för respektive konstform samt en obalans mellan fria professionella kulturskapare och institutioner när det gäller förutsättningarna att vara verksam i länet. De undrar även över valet av kulturplanens förslag till prioriteringar: film, kulturarv och dans, och önskar att även konst och konsthantverk läggs till som prioriterade områden. De nämner även att KRO och Kif genomförde år 2014 en enkät bland sina medlemmar. Region Östergötland använder sig inte av de konstnärliga kompetenserna i länet.

För att fördjupa planen, och koppla den till en konkret handlingsplan, föreslår de olika insatser på tre områden: Mu-avtal (ersättningsavtal vid utställningar), procentregel och bildandet av ett konstnärligt resurscentra och anser att Region Östergötland måste tänka om och budgetera för detta.

De konkreta förslag KRO och KIF vill ska nämnas i planen är följande åtta punkter:

1. Budget för konkreta åtgärder/handlingsplan för bild- och formkonst.

2. Regionalt ska finnas en avsatt budget för MU-avtal som ska kunna tillämpas lokalt.

3. Implementering av enprocentregeln hos Fm-centrum, (idag 0,3-0,8%) och kommunerna.

4. Beskriva hur stor andel av regionens medel som når bild och formkonstnärerna.

5. Utveckla frågorna kring främjare, konsulenter och regionalt resurscentra 6. Upprätta en jämställdhetsplan som ger statistik kring bild och formområdet.

7. Konkreta satsningar på konsthantverkarna i planen.

(20)

18

8. Att den regionala konststrategin kompletteras med KRO:s synpunkter och går på remiss till Kro innan politiken fattar beslut.

Även KRO önskar en tydligare skrivning i kulturplanen kring Mu-avtalets betydelse för skälig ersättning till regionens konstnärer. En sådan strategi skulle medföra att olika arrangörer av utställningar i Östergötland skulle kunna ha en sökbar pott för medfinansiering av kommunernas utställningsverksamhet. När det gäller procentregeln vid ny-om och tillbyggnation är det den mest verkningsfulla insatsen som ger konstskapare arbetstillfällen, ekonomi och kompetensutveckling.

Remissyttrandet från KRO och KIF är omfattande i antalet förslagspunkter (drygt 30 st) enbart när det gäller konst och formområdets insatser och förbättringsmöjligheter. Bortsett från det som rör formalia poängterar de följande insatser:

• Region Östergötland skriver in i kulturplanen och fattar beslut om att tillämpa

enprocentsregeln vid regionens samtliga offentliga ny-, om och tillbyggnationer för investering i konstnärlig gestaltning. Dessutom vill man att Regionen utarbetar riktlinjer för hur det arbetet med enprocentsregeln ska gå till för att säkra hög kvalitet i hela byggprojektcykeln.

• Att Region Östergötland årligen redovisar när och hur enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning har tillämpats samt synliggör de offentliga verken.

• Att Region Östergötland budgeterar för och erbjuder sina och kommunernas kulturpolitiker och tjänstemän, offentliga och privata fastighetsägare samt byggherrar en utbildning

(åtminstone vartannat år) om enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning.

• Att Region Östergötland finansierar projektledarutbildning avseende offentlig konst för regionala och kommunala aktörer (tjänstemän, beställare och konstnärer).

• Att Regionen Östergötland säkerställer kompetens och resurser för att kunna vara ett stöd till Östergötlands kommuner i att utveckla riktlinjer och metoder för

implementeringen av enprocentsregeln.

• Att Regionen uppmuntrar Östergötlands kommuner att in enprocentsregeln i nya policys för markanvisning som tas fram.

KLYS saknar också redogörelse för hur regionen ska arbeta med principen om armlängds avstånd (gäller både politiken och tjänstemän). Men de lyfter också att Regionen uppvisar transparens, lyhördhet och seriositet avseende diskussionen om de professionella kulturskaparnas villkor.

Likt Riksteatern, Folkets Hus och Parker och Teatercentrum saknar även KLYS beskrivning om hur samverkan ska ske mellan institutioner och fria professionella kulturskapare. De önskar en

konkretisering hur man avser att involvera de fria kulturskaparna i institutionernas verksamhet.

Regionens kommentar:

Teatercentrums idé om att genomföra en kartläggning och översyn av de fria teatergruppers villkor och betydelse i regionen är bra och i linje med det regionala arbete som redan påbörjats kring detta. Arbetet bör ske i samarbete med kommunerna och i så fall budgeteras och

tidssättas.

Likt de processer som planeras för civilsamhället och nämns i planen, avser Regionen även att arbeta med en process med företrädare för den professionella kulturen. Detta för att finna en

(21)

19

gemensam agenda hur samverkan se ut genom de konsulenter och nätverk som finns mellan fria aktörer och institutioner, ex Scenkonstgruppen.

När det gäller de punkter som KLYS, KRO och KIF föreslår insatser kring, så pågår redan idag ett arbete rörande framtida arbete och strategier för främjare/konsulenter och kulturskaparna som påbörjades redan under förra kulturplaneperioden och som beskrivs i kapitlet konst- och kulturfrämjande verksamhet.

Genom det långsiktiga arbetet med en regional konststrategi vill Region Östergötland påverka och förändra synsättet och möjligheter för Mu-avtal, enprocentsregel och konstskaparnas villkor. Processen pågår och när strategin väl är klar kommer den att bli ett verktyg för förändringar. Ambitionen är att den ska vara klar inom denna mandatperiod. Konststrategin berör alla de punkter som KRO och KIF föreslår ska skrivas in förslaget till kulturplanen redan idag men det menar vi är att gå händelserna i förväg eftersom det krävs politiska beslut bakom konststrategins innehåll.

KRO (centralt och regionalt) och KIF har vid ett antal olika tillfälle fått presentationer av innehållet i arbetet med den pågående konststrategin, och har därmed haft möjlighet att lämna synpunkter. När det slutgiltiga materialet är färdigt kan det gå på remiss.

Regionen ser över formuleringarna kring armlängds avstånd i planen för eventuell komplettering.

Det ideella kulturlivet

Folkets Hus och parker saknar beskrivningar om på vilket sätt det professionella kulturlivet i Östergötland ska samverka med civilsamhället/det ideella kulturlivet. Man saknar också visioner för hur samspelet mellan civilsamhället och Regionen ska fungera men tillstyrker att de är positiva till ambitionen och vill delta i processen. De tycker att beskrivningen av det ideella kulturlivet är kort och det saknas mycket information om vad och hur civilsamhället agerar. De saknar också hur samspelet mellan Region Östergötland och civilsamhället har sett ut under den senaste kulturplaneperioden, eftersom det nämns att medvetenheten mellan civilsamhället och Regionen ökat men finns inget konkret hur detta har ökat. De anser också att det generellt nämns för lite om amatörkultur i planen.

När det gäller framtida frågor som diskuterats i dialogerna mellan Regionen och kommunerna, vill Riksteatern Östergötland få några konkreta exempel på möjliga samverkansprojekt mellan det ideella kulturlivet samt det fria professionella kulturlivet.

Bygdegårdarna vill att de nämns i beskrivningen om civilsamhället både som en resurs och en viktig aktör. De vill vara en del av kulturens infrastruktur, t ex som mötesplats på landsbygden etc och de vill påtala vikten av att använda regionens bygdegårdar i större utsträckning för att öppna sig mer mot civilsamhället.

Ideell kulturallians stödjer förslagen på utvecklingsmöjligheter, särskilt förslaget om

överenskommelse mellan region, civilsamhället och eventuell kommun. Menar att dessa kan vara en förebild på kommunala överenskommelser och bidra till en förstärkning av kommunala dialoger.

(22)

20

Regionens kommentar:

För de kulturinstitutioner som har regionala uppdrag, kommer de nya uppdragen (från 2016) att beskriva att kulturverksamheterna, den geografiska tillgängligheten och konstformerna ska utvecklas genom samverkan och samarbete med fria professionella kulturskapare och

Östergötlands arrangörer, amatörer och civilsamhällesaktörer. Vilka insatser som institutionerna genomför runt detta kommer att följas upp årligen.

Regionen förtydligar i planen att man avser att arbeta med en process med civilsamhället.

Detta för att finna en gemensam agenda hur samverkan se ut genom de konsulenter och nätverk som finns mellan fria aktörer och institutioner.

Vi ser också över skrivningen generellt om amatörkultur och kompletterar den.

Beskrivningarna om IKA-Ö, som enbart samlar vissa av civilsamhällets organisationer, kortas och vi fyller på med mer generella beskrivningar av det ideella kulturlivet och kompletterar med aktörer som Bygdegårdarna, Folkets Hus och Parker m fl.

Folkbildningen

Finspång vill trycka ytterligare på vikten av att folkbildningen jobbar över hela regionen.

Motala ser positivt på regionens tankar att utveckla kontakten mellan civilsamhälle, region och kommuner möjligen i form av någon form av överenskommelse. Förvaltningen önskar under rubriken Folkbildning lyfta fram tanken att prioritera ett arbete för kunskapsbildning och metodutveckling kopplat till kultur och folkhälsa samt läsfrämjande och digital delaktighet.

Folkets Hus och parker är positivta till stycket om folkbildning och uppmuntrar till mer dialog om civilsamhället, IKA och folkbildningen.

Regionens kommentar:

Vi instämmer i bilden av folkbildningen som en viktig medaktör inom det ideella kulturlivet och symatiserar med synpunkten om att folkbildningen bör verka i hela regionen.

Vara en resurs för kulturen i regionen

Lunnevads folkhögskola poängerar sin roll som ytterligare en resurs för kulturen i regionen, t ex vill de ha samarbete med kommunernas kultur-och musikskolor. Danslinjen vill att samarbetet växlas upp genom att bjuda in till skolföreställningar, slutproduktioner, bättre struktur att nå ut till

skolor/lärare med föreställningar från Lunnevads danslinje. Lunnevad kan vara en resurs för ökad kompetens för länets danspedagoger genom att erbjuda dem möjlighet till vår dagliga träning, utbildning i danspedagogik och allmän kunskap om dans som konstform mm. …"anordna en internationell sommarkurs på Lunnevad samarrbete internationellt"

Bygdegårdarna påtalar att bygdegårdarna är en ovärderlig resurs inom den regionala kulturens organisation och infrastruktur och pekar på vikten av att nyttja regionens bygdegårdar i större utsträckning. De ser ett arbete framför sig där de blir ännu öppnare, ännu tillgängligare och

(23)

21

välkomnande för unga, utlandsfödda och nyanlända och alla övriga i civilsamhället. Bygdegårdarna som arenor och för att skapa ett dynamiskt kulturliv på landsbygden.

Folkets hus och parker "Samverkansprojekt för det ideella kulturlivets aktörer och det fria

professionella kulturlivet" låter väldigt bra och spännande. FHP kan vara en resurs genom nätverk av hus och parker i Östergötland.

Musikföreningen Crescendo vill framhålla sin betydels för regionen och arbetar gärna vidare inom sitt genreområde för att utveckla region med högklassig kultur.

Riksarkivet Landsarkivet i Vadstena hoppas under planperioden få möjlighet att vidare diskutera hur de kan vara en resurs för kulturverksamhetens utveckling i Östergötland.

Regionens kommentar:

Vi beaktar dessa aktörers remisser igen för redaktionella ändringar. I dialogerna kring olika teman t ex för arrangörsutveckling noterar vi att dessa aktörer vill vara med i arbetet.

Vi ser det som mycket positivt att Lunnevad vill utveckla samverkan och agera ännu mer regionalt.

Regionala konst- och kulturverksamheter

Övergripande om regionala uppdrag

Linköpings kommun menar att Kulturplanen har en traditionell syn på kulturinstitutionernas ansvar och roll i det regionala uppdraget. Kommunen ser gärna en utveckling av hur kommunens kulturverksamheter kan komplettera institutionerna i uppdraget för att än bättre nå ut till skolor, besökare, andra intressenter. Kommunen ser behovet av två kulturplaner: en för samverkansmodellen och en för övrig kulturutveckling.

Teatercentrum vill se fler regionala uppdrag. Att Region Östergötland provar att dela ut mindre regionala uppdrag utanför de regionala kulturinstitutionerna för att ge nya samverkansmöjligheter.

I övrigt ställer sig Teatercentrum sig bakom samtliga av de utvecklingsinsatser som finns beskrivna i detta avsnitt. Angående de regionala institutionernas prioriteringar noterar de att av samtliga regionala institutioner är det bara Länsbiblioteket som närmast följer kulturplanens intentioner.

De flesta aktörer har i praktiken gjort andra typer av prioriteringar. Det betyder inte att det är fel bara att det är intressant.

Regionens kommentar:

Regionen tycker att det är positivt att Linköpings kommun vill medverka i regionens kulturutveckling via de kommunala verksamheterna i ett eget arbete och i samråd med Regionen och övriga kommuner.

De regionala uppdragen kommer att utvecklas inför nästa nya period (2016-2018) – det arbetet pågår just nu. Koppling mellan gemensamma strategiska utvecklingsområden och alla

regionala utförares uppdrag, tydliggörs i den slutgiltiga versionen av kulturplanen.

Den statliga kulturpolitiken förändras långsamt över tid med den nya modellen, och

fortfarande är strukturerna för de regionala uppdragen i princip likvärdiga som i det gamla systemet. Tanken om två dokument tycker vi är intressant. Det skulle skapa tydlighet kring vad som ingår i för verksamheter som ingår samverkansmodellen, samtidig som det skulle öppna

(24)

22

upp för ett det som inte ingår i modellen men som gynnar regional kultutveckling och kultur som aspekt. Samtidigt skulle det ställa andra och nya frågor om mandat och ekonomi. Frågan är om det i framtiden inte handlar om behovet aven tydligare RUP – där kulturen är mer synlig och tydligare beskriven i ett samhällsperspektiv än idag – och en bra kulturplan som täcker modellen.

Scenkonst- /institutionerna

Finspång kommenterar att man ser mycket positivt på att nycirkus tas upp som ett övergripande utvecklingsområde eftersom flera olika aktiviteter inom området planeras och man ser fram mot att spela en aktiv roll i det regionala utvecklingsarbetet.

Söderköping: Scenkonstinstitutionernas utbud har stor betydelse för arbetet med barn och unga och även för gruppen äldre. Att öka samverkan mellan scenkonstinstitutionerna och fria aktörer ser vi som en positiv faktor. Att ge barn och unga ökad möjlighet att besöka teater, konserter mm på plats, men också att institutionerna i större omfattning planerar besök i kommunerna stimulerare kulturintresset.

Mjölby påpekar att institutionernas tillgänglighet måste bli bättre (framförallt Östgötateatern och SON för de mindre kommunerna.) Man skriver att det för kostsamt ta del av föreställningarna i städerna eller köpa till hemmaplan. Ej heller anpassade föreställningar för de lokala scenerna.

Östgötamusiken ses som mer flexibla.

Finspång:…menar att det för Östgötateatern och SON är en viktig och bra prioritering att finna nya former och möjligheter att spela på olika platser i Östergötland. …ser också förväntansfullt fram emot utvecklingsarbetet med att utveckla konstformerna i samverkan med andra aktörer och konstområden.

Vi saknar dock en prioritering av Östgötateaterns närvaro i de mindre kommunerna, något vi anser otroligt viktigt för den kulturella utvecklingen utanför de större städerna.

KD + M: att de extra resurser som Region Östergötland tillför scenkonsten, bör användas för tydliga utvecklingsprojekt, t.ex. samverkan mellan institutioner, samverkan med det fria kulturlivet,

beställningar av nyskriven musik och dramatik och internationell samverkan med andra kulturinstitutioner.

Norrköpings Teaterkompani påtalar att problemet med den ojämlika självfinansieringsgraden mellan teaterproducenter (aktörer). De institutionaliserade producenterna har en mycket låg

självfinansiering (ca 10 %) medan andra producenter har en mycket hög självfinansiering (ca 90 %).

Snedvridningen åstadkoms genom verksamhetsstöd utan ekonomiska villkor. Det skapar en skyddad men monopolliknande situation gentemot andra producenter, förutom på förskole-publikområdet.

Orsaken till ojämlikheten är bland annat att offentligt stöd inte alls är kopplat till betalande publik.

Sett från konstnärshåll är detta ett jätteproblem och sett från medborgarhåll innebär den nuvarande situationen en brist på mångfald, vitalitet genom konkurrens och därmed brist på konstnärlig utveckling. De önskar att ni tillsätter en ordentlig utredning med utgångspunkt från detta problem.

Sven Nilsson rapport var en början.

Regionens kommentar:

Inför 2016 skrivs nya uppdrag fram till Östergötlands alla regionala uppdragstagare. I uppdragen betonar vi bland annat vikten av att agera i hela Östergötland. Frågan om

självfinansieringsgraden mellan olika teaterproducenter kommer att beröras om en fördjupad

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :