Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014
Innehållsförteckning
Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser ... 5
Definitioner ... 6
Sammanfattning ... 8
Sysselsättningen bedöms förbli stabil i länet ... 8
Arbetskraften minskat under en följd av år ... 9
Fortsatt minskning av arbetskraften ett problem ... 9
Minskande arbetslöshet i långsammare takt ... 10
Utmaningar på arbetsmarknaden i länet ... 10
Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling ... 11
Lediga platser ... 12
Kapacitetsutnyttjande ... 12
Rekryteringsproblem ... 13
Varsel ... 14
Sysselsättningen i länet ... 15
Näringsgrenar och yrken ... 17
Jord- och skogsbruk ... 17
Industri ... 17
Byggverksamhet ... 19
Privata tjänster ... 20
Offentliga tjänster ... 23
Brist och överskott på arbetskraft ... 25
Utbudet av arbetskraft ... 27
Befolkningsutveckling ... 27
Utbudet av arbetskraft ... 27
Öppet arbetslösa och sökande i program ... 28
Arbetslöshetens utveckling ... 28
Prognos för totalt inskrivna arbetslösa ... 29
Arbetslöshetens struktur ... 30
Arbetsmarknadspolitiska utmaningar ... 32
Fler än var fjärde utan arbete i mer än tre år ... 34
Utsatta grupper ökar trendmässigt ... 34
Länsspecifika frågor ... 37
Om prognosen ... 38
Källor ... 39
Tabell- och diagrambilaga ... 40
Rekryteringsproblem ... 43
Arbetsförmedlingens
arbetsmarknadsprognoser
I Arbetsmarknadsutsikterna för Västerbottens län presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns
bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför.
Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon.
Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2014. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och
diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad.
Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen.
Definitioner
Arbetsförmedlingens konjunkturindex
Detta index beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex.
Arbetskraften
I arbetskraften ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen 16-64 år.
Arbetsställe
Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet.
Registerbaserad arbetskraft
Den registerbaserade arbetskraften utgörs av:
1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november.
2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen).
3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen).
Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen 16-64 år.
Säsongrensning
Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend.
Sökande i program med aktivitetsstöd
Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd.
Totalt inskrivna arbetslösa
Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd.
Öppet arbetslösa
Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Sammanfattning
En av grundförutsättningarna för att situationen på arbetsmarknaden ska betraktas som tillfredsställande är att den internationella ekonomin fungerar väl och att de problem med ekonomisk stabilitet som ibland uppstår kan hanteras i samförstånd och med framgång.
Under 2008 dämpades den internationella konjunkturen snabbt och kraftigt. Det innebar att även vårt land och Västerbottens län kom att beröras av minskad aktivitet, med ett stort antal uppsägningsvarsel och minskad produktion som följd. Hittills har Sverige, inte minst näringslivet i vårt län, stått emot turbulensen i stora delar av vår omvärld bättre än väntat. Orderingången har inte alltid varit tillfredsställande vilket har tagit sig uttryck i form av ökade varseltal, som nu emellertid faller. I april månad var endast Gotland det län som hade färre varsel än vårt län. Den ekonomiska oron som präglar stora delar av världen gör bedömningarna även denna gång osäkra. Mycket kan inträffa fram till slutet av 2014 som leder utvecklingen i en oväntad och oönskad riktning. Nedläggningen av två sågar i länet förmörkar bilden. För närvarande råder emellertid stabilitet.
Redan hösten 2011 såg framtiden dyster ut för länet, dess företag och medborgare, men utvecklingen har inte blivit lika negativ som då befarades. Fortfarande finns anledning att noga följa den internationella utvecklingen, såväl ekonomiskt som politiskt. Framför allt i Europa finns ett ökande antal länder med betydande svårigheter, och inte mycket kan med säkerhet sägas om utvecklingen under resten av 2013 och om nästa år.
Sysselsättningen bedöms förbli stabil i länet
Efter några år med stora årliga förändringar beräknas antalet sysselsatta förbli i stort sett stabilt under såväl 2012 som 2013 och 2014. Branscher växer, andra krymper men summan kommer sannolikt att förbli nära nog konstant.
Under 2012 bedöms antalet sysselsatta i länet ha minskat med 150 personer, främst inom tillverkningsindustrin. Under 2013 beräknas en omfördelning ske, så att fler kommer att arbeta i privat sektor medan färre kommer att vara offentligt anställda. Minskningen beräknas dock bli mycket nära 2012 års nivå.
Den generationsväxling på arbetsmarknaden som för närvarande pågår i hela västvärlden riskerar, trots ett konjunkturbetingat minskat behov av arbetskraft, att skapa betydande problem även i Västerbottens län när efterfrågan på kompetent arbetskraft åter stiger.
Alla berörda aktörer har här ett stort ansvar.
Anläggningssektorn har under 2012 haft en jämn beläggning utan större förändringar av antalet sysselsatta. Bostadsbyggandet ligger på en oroväckande och historiskt låg nivå, men omfattande vägprojekt i och runt Umeå har gett, och beräknas ge, anläggnings- företagen tillfredsställande beläggning under ytterligare ett par år. Behovet av fler, i synnerhet mindre, lägenheter är mycket stort, liksom behovet av renovering av äldre fastigheter. Beslut om sådana åtgärder vore synnerligen önskvärda. Planerandet av det
nya köpcentret och IKEA söder om Umeå fortsätter, och en etablering skulle komma att höja aktiviteten avsevärt. Kulturhuvudstadsåret 2014 har bidragit till att Umeå centrum får ett nytt utseende.
Trots betydande svängningar har antalet sysselsatta har länge förblivit högre än förväntat inom tillverkningsindustrin, inom servicesektorn samt inom offentliga tjänster. Inom samtliga privata branscher beräknas antalet sysselsatta i stort sett förbli oförändrat under 2013. En nedåtgående trend tycks dock ha inletts inom offentlig verksamhet, inte minst på grund av budgetskäl.
Endast inom delar av servicesektorn kan antalet sysselsatta komma att öka under 2013 och 2014, och i så fall mycket svagt. Avsättningen för tillverkningssektorn är mycket osäker, vilket skulle kunna minska behovet av företagstjänster. Utvecklingen av den inhemska privata konsumtionen får betraktas som den primära nyckelfaktorn. Risken för arbetslöshet avgör hur den enskilde väljer att konsumera.
Arbetskraften minskat under en följd av år
Länets arbetskraft minskar sedan ett par år som en konsekvens av de höga födelsetalen på 1940-talet. Många lämnar arbetslivet av åldersskäl medan betydligt färre gör sitt inträde.
Processen fortsätter i synnerhet för svenskfödda.
För år 2011 beräknas en minskning av arbetskraften i länet med 1 100 personer. För 2012 beräknas minskningen vara 400 individer, och för 2013 omkring 550 personer.
Minskningen av arbetskraften kommer att pågå under lång tid och vända till det bättre först några år efter 2020.
Fortsatt minskning av arbetskraften ett problem
Den betydande avtappningen av arbetskraft är den största utmaningen hittills på länets arbetsmarknad. Västerbottens län hör till de län som kommer att drabbas hårdast, men med någon fördröjning och sannolikt med något mindre dramatiska konsekvenser än i flera andra län.
Tillskottet av utrikes födda är inte helt lätt att förutsäga, men kommer bestämt att vara otillräckligt för att fylla luckan som svenskfödda lämnar. Oro i vissa länder innebär en ökning av antalet utrikes födda i Sverige. Generellt sett behöver gruppen utrymme att lära sig språk samt höja kompetensen, vilket gör att det reella tillskottet till arbetskraften sannolikt blir begränsat under ett antal år framöver.
Många i arbetsför ålder flyttar till länet för att bedriva studier, men avser inte att arbeta mer än i blygsam omfattning och som ett sätt att delvis finansiera sina studier. Detta ger en betydande överskattning av arbetslösheten bland ungdomar.
Minskande arbetslöshet i långsammare takt
Årsgenomsnittet för antalet personer som var arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd år 2012 blev knappt 10 850, vilket är samma som 2011. För fjärde kvartalet låg siffran på 11 750 personer. För 2013 beräknas årsgenomsnittet bli 10 650. Årsgenom- snittet för 2014 bedöms bli omkring 10 450. En bidragande faktor till minskningen är att färre personer i arbetsför ålder. Eventuella avvikelser kommer att bero på den osäkra konjunkturutvecklingen samt på oförutsedda befolkningsförändringar.
Utmaningar på arbetsmarknaden i länet
Tillgodose arbetsgivarnas behov av tillräckligt kvalificerad arbetskraft oavsett konjunkturläge. Detta gäller hela arbetsmarknaden. Tillgången på välutbildad arbetskraft är en avgörande faktor såväl när det gäller att bibehålla befintliga verksamheter, som när det gäller nyetableringar.
Säkerställa det långsiktiga behovet av arbetskraft i allmänhet, och i framtidsbranscher som IT, energi, miljö och högteknologisk industri i synnerhet. Dessa sektorer bedöms bli grundpelarna i Västerbottens tillväxt i framtiden. Servicesektorn, inte minst äldreomsorgen, kommer att ha ett snabbt växande behov av kompetent personal.
Bevaka utvecklingen för utsatta grupper på arbetsmarknaden, såsom ungdomar, utrikes födda, personer med kort utbildning, äldre över 55 år samt personer med funktionsnedsättning som utgör hinder för arbete. Vid behov föreslå, och i mån av möjlighet vidta, åtgärder i syfte att underlätta för personer i dessa grupper att få arbete.
Motverka de starka regionala obalanserna avseende möjlighet till försörjning genom eget arbete. Gruvor och avverkning av skogsråvara är två viktiga försörjningskällor i inlandet. Upplevelsenäringen har
potential att locka fler besökare till inlandet och fjällvärlden.
Konjunkturläget har visat ett tydligt samband med befolkningsutvecklingen.
Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling
På senare tid har den reella efterfrågan på arbetskraft varit begränsad till följd av osäkerheten om framtiden. Antalet nyanmälda lediga platser, som är ett något osäkert mått, ökade länge men har nu börjat vika. För ett litet exportberoende land som Sverige är ett ökat arbetskraftsdeltagande den enskilt viktigaste faktorn för ökad sysselsättning.
Även rationaliseringar och effektiviseringar, inte minst inom exportsektorn, är nödvändiga för att behålla eller förbättra konkurrenskraften gentemot omvärlden.
Optimismen bland företagen i Västerbottens län har generellt sett varit något mindre än i riket sedan mätningarna startade hösten 2001.1 Som exempel kan nämnas att värdet för riket denna vår är 37 medan det för företagen i länet är 31. Störst var skillnaden hösten 2010. Senast företagen i Västerbottens län var mera optimistiska än riksgenomsnittet var våren 2009.2
Diagram 1. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet. Västerbottens län. Hösten 2007 – våren 2013
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.
Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om
efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning.
1 Resultat baserade på SNI (Svensk Näringsgrensindelning) 2007 redovisas i diagrammet.
2 Byte av mätmetod denna gång innebär att full jämförbarhet bakåt i tiden inte är möjlig.
-80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80
07V 07H 08V 08H 09V 09H 10V 10H 11V 11H 12V 12H 13V
NettotalVästerbottens län Historiskt genomsnitt, Västerbottens län Riket
Lediga platser
Under 2011 och 2012 anmäldes i genomsnitt knappt 1 250 nya platser varje månad.
Under de fyra första månaderna 2013 har snittet minskat till 1 200. Bedömningen är att antalet nya lediga platser kommer att fortsätta minska svagt under åtminstone första halvåret 2013. Efterfrågan på specialister förväntas öka under hela prognosperioden, och även därefter. En fortsatt tydlig minskning av platser utan särskilda krav på utbildning kommer att ske. Arbetsförmedlingen använder ett öppet system där registrering av platser är möjlig även för arbetsgivare.
De genomsnittliga kraven på utbildning har ökat kontinuerligt och den trenden kommer med all sannolikhet att fortsätta. Genomförd gymnasieutbildning är för många
arbetsgivare ett minimikrav när det gäller rekrytering av nya medarbetare. Var god se diagram i bilagan.
Diagram 2. Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 2013. Västerbottens län.
Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden.
Kapacitetsutnyttjande
Vid varje prognostillfälle tillfrågas arbetsgivarna om hur mycket de kan öka sin
produktion av varor eller tjänster innan rekrytering av ytterligare personal blir aktuell. De tillfrågas även om vilken kompetens som blir aktuell att efterfråga. Huvudmotivet är att ge Arbetsförmedlingen möjlighet till planering och framförhållning, samt att ge
arbetssökande information om utsikterna för olika yrken.
Våren 2013 svarar 19 procent av företagen att de inte kan öka produktionen över huvud taget utan att rekrytera. Drygt 63 procent kan öka produktionen med högst 10 procent
0 200 400 600 800 1000 1200 1400
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal
utan att öka personalstyrkan. Inom jord- och skogsbruk har 43 procent svarat att de inte kan öka produktionen utan rekrytera. Motsvarande siffra för bygg- och
anläggningssektorn är 10 procent. Inom tillverkningsindustrin uppger 33 procent att rekrytering kan bli aktuell inom kort.3
Diagram 3. Andel arbetsställen som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut.
Hösten 2007–våren 2013. Västerbottens län. Heldragen linje=historiskt genomsnitt.
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.
Rekryteringsproblem
Av samtliga tillfrågade företag har drygt 18 procent svarat ”ja” frågan om de har haft problem att hitta personal med önskad kompetens under de senaste sex månaderna. Som framgår av diagram 1 har problemen att hitta den personal man har sökt varierat kraftigt över tid. Sedan förra hösten har problemen minskat. Det är en naturlig följd av den allt svagare konjunkturen. Behovet av personal är lägre samtidigt som tillgången på arbetssökande är god, även om många skulle behöva förstärka sin kompetens i olika avseenden. En nyckelfaktor för arbetsmarknadspolitiken är att, med så hög kontinuitet som möjligt, medverka till att den lediga arbetskraften har de kvalifikationer som efterfrågas av arbetsgivarna. I diagrambilagan redovisas svaren från olika branscher sedan våren 2007.4
3 Hänvisning till fotnot om förändrad mätmetod denna gång.
4 Hänvisning till fotnot om ändrad mätmetod denna gång.
0 10 20 30 40 50 60 70 80
07V 07H 08V 08H 09V 09H 10V 10H 11V 11H 12V 12H 13V Procent
Diagram 4. Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Hösten 2007 – våren 2013.
Västerbottens län.
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.
Varsel
Antalet varsel för helåret 2011 stannade något under 1 000 personer för att åter stiga under 2012. Från januari till och med april 2013 har 396 personer berörts av varsel om uppsägning i Västerbottens län. Motsvarande siffra för samma period 2012 var 338. Det innebär att en mycket svag ökning kan noteras hittills i år, men under mars och april har siffrorna varit betydligt lägre i år jämfört med 2012.
0 5 10 15 20 25 30 35
07V 07H 08V 08H 09V 09H 10V 10H 11V 11H 12V 12H 13V Procent
Tabell 1. Antal varslade personer per år. Västerbottens län.
Källa: Arbetsförmedlingen.
Sysselsättningen i länet
Den bästa utvecklingen under 2012 ägde rum inom den privata tjänstesektorn, men även där har utvecklingen varit dämpad hittills under 2013 – inte minst till följd av att handeln i Umeå centrum har påverkats av massiva ombyggnationer av infrastrukturen.
Företagstjänster och delar av servicesektorn, främst restauranger, har hittills haft en positiv utveckling. Inom transportsektorn bedöms antalet sysselsatta ha minskat något i år. Detta till följd av minskade transporter av industriprodukter, som en viktig faktor vid sidan av stabilitet när det gäller distributionen av dagligvaror.
Inom ”Privata tjänster” finns flera delbranscher som handel, finansiella tjänster, hotell och restaurang, information och kommunikation samt ”övriga tjänster”.
Bemanningsföretagen har även i år en svag marknad eftersom flera arbetsgivare har sett sig tvingade att minska personalstyrkan. Bemanningsföretag har genomfört
uppsägningar.
En viss nedgång noterades inom bygg- och anläggningsverksamheten under 2012.
Även om anläggningssektorn fortfarande har god beläggning kan nedgången stärkas något i år. Också inom skogsbruket förväntas färre sysselsatta 2012 och 2013, då konjunkturen är fortsatt svag. Vissa specialtillverkare har dock under första kvartalet haft en god internationell marknad. Totalt sett beräknas antalet sysselsatta inom privat sektor öka med omkring 900 personer från kvartal fyra 2012 till motsvarande kvartal 2013.
Inom offentlig verksamhet väntas antalet sysselsatta ha minskat svagt under 2012.
Under 2013 beräknas antalet sysselsatta inom utbildning samt vård och omsorg minska
Å r A n ta l v a rsla d e
20 02 1 51 3
20 03 1 21 5
20 04 1 12 3
20 05 6 92
20 06 9 23
20 07 6 77
20 08 3 1 32
20 09 3 4 15
20 10 1 2 86
20 11 9 88
20 12 1 35 2
20 13 (to m . a p ril) 3 96
tydligt. Antalet sysselsatta inom offentlig verksamhet beräknas minska med omkring 900 personer i länet till och med fjärde kvartalet 2013. Främst berörs kommuner och
landsting. Budget för dessa sektorer är dystra och beslut har senarelagts till följd av detta.
Underlaget är osäkert, men sannolikt kommer personalminskningar inte att kunna undvikas. En folkomröstning om fördelningen av landstingets resurser är aktuell, men inga beslut i sammanhanget kan redovisas här.
Under 2014 väntas antalet sysselsatta i länet öka mycket svagt. Huvudorsaken är att Kulturhuvudstadsåret kommer att äga rum i Umeå. Skäl finns att anta en större
sysselsättningsökning som årsgenomsnitt, men den kan ha minskat igen när vi når fjärde kvartalet, som är vår referenspunkt. Möjligen kan en svag ökning av antalet sysselsatta komma att ske inom tillverkningsindustrin, men osäkerhetsfaktorerna är många.
Under 2014 beräknas en ökning med 50 personer ske inom privat sektor, eller närmare bestämt inom hotell- och restaurangbranschen. I offentlig sektor bedöms en mindre nedgång av antalet sysselsatta under 2014.
Tabell 2. Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden.
Jämförelse med samma kvartal året innan. Västerbottens län.
Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år).
K va rta l 4 2 01 3 K v a rta l 4 20 14
Jord- o c h s k og s b ruk
B y g gverk s a m h et
In dus tri
P rivata tjä ns ter
O ffe ntlig a tjän s te r
T o ta lt 0 1 00
Näringsgrenar och yrken
Jord- och skogsbruk
Det svenska jordbruket har länge haft en stabil situation där mjölkbönderna har haft god avsättning på sina produkter, men där priset har varit för lågt för att upprätthålla en tillfredsställande lönsamhet. I en allt hårdare internationell konkurrens känner mjölkbönderna nu en tydlig press. En bidragande faktor är att långa transporter ökar i omfattning, och därmed ökar också importen från länder med lägre
produktionskostnader. Priset på svenskproducerad mjölk skulle behöva höjas med en krona för att åtminstone tillfälligt hejda den nedåtgående trenden. Visst hopp står till att världsmarknadspriset på mjölkpulver har stigit med 50 procent det senaste året. Där kan svenska producenter ha en alternativ marknad som skulle förbättra lönsamheten.
Gris- och köttproduktionen i landet har under många år pressats av den internationella konkurrensen, inte minst från Danmark, Irland och Brasilien. Även import från Baltikum förekommer, vilket pressar priserna ytterligare. Framtiden för svensk köttproduktion torde ligga i ökad rationalisering och i en ytterligare kvalitetshöjning. Först om några år kan en säkrare bedömning göras av omfattningen av den framtida inhemska
köttproduktionen. Konsumenterna köper emellertid svenskproducerat i allt större utsträckning efter avslöjanden om gravt fusk på den internationella marknaden. Intresse för att utbilda sig inom området finns, men osäkerheten avhåller många från att ta steget fullt ut.
Sammantaget är skogbruket inne i en fas med fortsatt låg aktivitet, vilket främst beror på den svaga konjunkturen och osäkerheten inför framtiden. Länet är beroende av att avsättning finns för de produkter som produceras. Kronkursen har varit, och är fortfarande, en belastning då en betydande del av produktionen exporteras. I kombination med en sjunkande efterfrågan får läget betecknas som bekymmersamt.
Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbrukssektorn beräknas fortsätta minska svagt under prognosperioden. Yrken som berörs är till exempel skogsmaskinförare,
skogsarbetare och avbytare inom jordbruket.
Industri
Industrikonjunkturen har länge varit svag. Även om positiva signaler förekommer är läget otillfredsställande. Flera företag har återanställt personal och orderböckerna är fulla, men endast under en kort tid framöver. Den ekonomiska och politiska oron i stora delar av världen, inte minst inom de länder som har euron som gemensam valuta, innebär risk för en betydligt kraftigare avmattning. Risken bedöms ha avtagit successivt efter årsskiftet, men osäkerheten är större än på mycket länge.
Verkstadsindustrin som redovisar en förbättring under det senaste halvåret. Fem stora företag i Umeåregionen tillhör dem som berörs och personalstyrkan har ökat på
senare tid. Därtill kommer påverkan på entreprenadföretag som kan få bättre beläggning under uppgångar. Bedömningen är att utvecklingen kommer att förbättras successivt under hela prognosperioden och sannolikt även därefter. Exempel på yrken som berörs är svetsare och flera grupper av montörer.
Mer än hälften av samtliga anställda inom Teknikföretagen är numera tjänstemän, vilket är en konsekvens av att kompetenskraven successivt ökar. Detta ställer allt högre krav på god utbildning. Arbetsinnehållet i de befattningar som ska besättas är ofta mycket kvalificerat och sådant att dessa betraktas som tjänstemän. Tendensen förstärks långsamt.
Marknaden för sågade trävaror och annan trävaruindustri har varit synnerligen ansträngd under en lång tid. Läget ljusnade under hösten 2011 och efter ytterligare en nedgång går flera av länets företag bra för närvarande. Specialtillverkning är en
framgångsfaktor i branschen. Nedläggningen av två sågar i länet, en vid kusten och en i inlandet, förmörkar bilden betydligt. I första hand berörs produktionspersonal som montörer, virkessorterare och truckförare, men även transportföretag berörs på olika sätt.
Massa- och pappersindustrin, som numera har en blygsam omfattning i länet, har haft bättre tider och ingen optimism är i sikte. Produktionsstopp används till underhåll och till att trimma produktionsapparaten. Personalsituationen förefaller stabil.
För livsmedelsindustrin ser läget sämre ut än för ett år sedan. Operatörer inom livsmedelsindustrin är den yrkesgrupp som berörs i första hand. Som en effekt av händelser på de internationella marknaderna söker konsumenterna trygghet, vilket ökar benägenheten att köpa svenskt. Utvecklingen är osäker, men närproducerad mat har varit framgångsrik under en följd av år. I tider av osäkerhet ser den genomsnittlige
konsumenten dock alltmer till priset, och detta har visat sig vara fallet även i vårt län.
Gummi- och plastindustrin har haft svårigheter i likhet med all tillverkningsindustri och pessimismen har tilltagit på sistone. I första hand berörs montörer i produktionen.
Inom industrin råder långsiktig brist på kvalificerad produktionspersonal och ingenjörer med högre utbildning. Överskottet på operatörer inom främst verkstad, trä samt gummi- och plast, kommer att öka till följd av minskad aktivitet i dessa branscher.
Diagram 5. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin.
Västerbottens län. Hösten 2007 – våren 2013.
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.
Byggverksamhet
Stora infrastrukturprojekt har pågått längs Västerbottenskusten under många år. Det så kallade ”vägpaketet” pågår och har kommit en bra bit på väg och ska enligt planerna vara avslutat 2014. Den nya sträckningen av E4 är klar men den slutliga kombinationen, och anslutningen till E12, beräknas bli färdig först under 2015. Förare av
anläggningsmaskiner såväl som skogsmaskinförare har, i ett gott konjunkturläge, en alternativ arbetsmarknad inom gruvnäringen.
Husbyggandet är ännu mycket svagt, trots stora och ökande uppdämda behov av såväl nybyggnationer som renovering av äldre fastigheter. Ingen ökning av antalet påbörjade lägenheter har skett men kan komma på någon sikt sedan politiska beslut förbereds om ändringar i olika regelverk. Detta förväntas inte påverka antalet byggstarter under 2013 men kan, i bästa fall, få en positiv effekt under 2014. Ytterligare byggstarter är mycket önskvärda, i synnerhet i Umeåregionen, för att täcka det växande behovet.
I främst Hemavanområdet är aktiviteten mycket hög. Många nya fastigheter har uppförts och ytterligare nya färdigställs kontinuerligt. Närheten till Norge är en viktig orsak och även Tärnaby har nu börjat få del av den positiva utvecklingen i området. Grupper av hantverkare samt förare av anläggningsmaskiner behövs i verksamheten.
Det finns en ökande koncentration till Umeåregionen av de samlade investeringarna, främst inom anläggningssektorn. Stora aktörer inom husbyggnad och lokaler är Umeå kommun och AB Bostaden. Trafikverket dominerar på anläggningssidan. De
-80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80
07V 07H 08V 08H 09V 09H 10V 10H 11V 11H 12V 12H 13V
Nettotal
Västerbottens län Historiskt genomsnitt, Västerbottens län Riket
investeringar som görs inom tillverkning och utvinning beräknas till betydande del ske inom gruvindustrin, men totalt sett är industriinvesteringarna betydligt lägre än på många år. Orsaken är osäkerheten om framtiden.
Utbyggnaden av vindkraft i länet har skapat, och skapar fortfarande men i lugnare takt, sysselsättning genom brytning av nya skogsbilvägar, gjutning av betongfundament, och när det gäller distribution av den elektricitet som produceras. Marknaden för delar av servicesektorn har därtill förbättrats där aktiviteten inom vindkraft är som störst.
Vindkrafttekniker är ett regionalt ett utpräglat bristyrke, men utbildning genomförs och sker i samråd med branschen.
ROT-avdraget har haft betydelse för sysselsättningen i lågkonjunktur men missbruk av regelverket har påtalats och frågan är hur detta kan komma att förändras för att det riktade bidraget verkligen får den effekt som är avsedd.
Diagram 6. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggverksamhet. Västerbottens län. Hösten 2007 – våren 2013.
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.
Privata tjänster
Den privata tjänstesektorn är den näringsgren som har haft den bästa
sysselsättningsutvecklingen i länet under en följd av år. Under 2013 beräknas emellertid orderingången och sysselsättningen inte öka lika starkt som önskat, bland annat till följd av den svaga industrikonjunkturen. Optimismen har ökat för den närmaste
-80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80
07V 07H 08V 08H 09V 09H 10V 10H 11V 11H 12V 12H 13V
Nettotal
Västerbottens län Historiskt genomsnitt, Västerbottens län Riket
sexmånadersperioden men är fortfarande något lägre än våren 2012. För de kommande 6-12 månaderna är optimismen högre än vid de två senaste prognostillfällena.5
Inom detaljhandeln råder viss optimism, samtidigt som den ekonomiska utvecklingen är osäker. Konsumenterna blir försiktigare till följd av den rådande oron vilket leder till minskande försäljning och lönsamhet. Trots allt är aktiviteten högre än förväntat men många köp sker på kredit. Inom området sällanköpsvaror har en nedgång inträffat. Bilar är ett tydligt exempel. Konkurrensen inom området hemelektronik har aldrig varit skarpare. Många sysselsatta inom handeln är ungdomar och branschen är ofta en viktig första kontakt med arbetslivet.
Livsmedelshandeln bedöms vara stabil och antalet sysselsatta bedöms förbli oförändrat. Livsmedelpriserna ökade en period, men befinner sig nu under press på grund av konjunkturläget och situationen på arbetsmarknaden. Detta kommer att ha betydelse för konsumenternas möjligheter att köpa andra varor utan att hushållens skulder ökar ytterligare. Den planerade etableringen av ett köpcenter söder om Umeå är politiskt prioriterad och ett mål var att försäljningen skulle ha påbörjats före julen 2013.
Nettoeffekten av denna möjliga etablering bedöms ligga i storleksordningen 600 fler sysselsatta, men den kan bli större beroende på konjunkturläget och personalstrukturen.
Ännu har de avgörande besluten inte fattats av de största aktörerna.
Inom området finansiella tjänster och företagstjänster, även benämnd uppdragssektorn, har utvecklingen varit stark under flera år, men har försvagats tydligt på grund av konjunkturläget. En klart lägre andel av företagen förväntar en ökning av uppdragsvolymen fram till slutet av 2013 och fram till halvårsskiftet 2014.
Industriföretag är viktiga kunder för branschen och följdeffekter är vanliga, om än med viss fördröjning. Konsulter inom IT, ekonomi och juridik är yrkesgrupper som är vanliga i sammanhanget.
Den största optimismen råder inom information och kommunikation som omfattar företag inom IT, data och kommunikation som inte klassificeras som transporter utan som är av elektronisk natur. En majoritet av företagen tror på en förbättring fram till sommaren 2013, och 72 procent fler tror på en fortsatt förbättring jämfört med en försämring under första halvåret nästa år. Personer med relevant utbildning, och helst med erfarenhet, har en god arbetsmarknad i de flesta lägen.
Företag inom hotell, restaurang, konferensanordnare och turism6 är begränsat optimistiska inför den närmaste framtiden och utgångsläget är gott. Optimismen ökar betydligt om man sträcker ut tidshorisonten till sommaren 2014. I Umeå pågår om- och tillbyggnad av hotell och nybyggnationer planeras för att öka kapaciteten, som emellertid
5 Hänvisning till tabell ”Konjunkturindex”.
6 Även termen ”Upplevelsenäringarna” används på företag verksamma inom detta segment.
kan komma att öka mer än efterfrågan. Den bedömningen gäller främst för tiden efter Kulturhuvudstadsåret 2014 då full beläggning är sannolik under stora delar av året.
I inlandet expanderar upplevelsenäringarna i Tärnaby- och Hemavanområdet fortfarande och nybyggnaden av stugor är betydande. Antalet besökare från Norge, Frankrike, Tyskland, Ryssland och Italien har ökat märkbart sedan några år tillbaka. I Malå har hotellet god beläggning till följd av utbyggnad av vindkraften. Personal med goda kunskaper i de aktuella språken har en god marknad.
Det råder en återkommande säsongsmässig brist på ordningsvakter i fjällvärlden.
Frågan är inte helt lätt att lösa med hänsyn till att ackreditering från Polismyndigheten krävs för att få arbeta som ordningsvakt. Lokalt upplevs frågan som mycket betydelsefull.
Transportnäringen är svårbedömd när det gäller framtidsutsikterna eftersom den är beroende av situationen i flertalet branscher, inte minst tillverkningsindustrin och handeln. Omvandlingen av de stora centrallagren för livsmedel på området Klockarbäcken i Umeå har inneburit att stora delar av produkter avsedda för dagligvaruhandeln nu finns i lastbilar på vägen istället för i stora lagerlokaler. Detta bedöms kunna öka behovet av transporter i någon utsträckning, samtidigt som överskottet på lagerarbetare aldrig har varit större.
Antalet passagerare med buss har ökat tydligt på grund av de stora problemen med tågen.
Ett antal bussförare som har uppnått pensionsåldern arbetar regelbundet på grund av brist på bussförare. Dessutom trafikeras linjen Umeå-Lycksele åter med tåg.
Sammantaget bedöms behovet av transporter förbli i stort sett oförändrat. En viktig förklaringsfaktor är den stora ökningen av e-handeln vilket har förbättrat
paketmarknaden avsevärt för Posten samt företag som DHL och Schenker.
Även utrustning som används av gruvindustrin i samband med projektering och uppstart av nya gruvor behöver transporteras, liksom den malm som bryts. För närvarande är råvarupriserna klart lägre än 2011 när många beslut om prospektering fattades och projekt som tidigare har varit aktuella har lagts i malpåse eller, i vissa fall, skrinlagts helt. Gruvor som faktiskt öppnas, och där alternativ till transport på lastbil saknas, innebär emellertid långsiktigt goda utsikter för transportföretagen.
Det råder brist på bergarbetare i landets gruvdistrikt men utbildningar pågår och
planeras. Intresset för att arbeta inom gruvindustrin är mycket stort och den nya tekniken har inneburit att även kvinnor allt oftare väljer denna industrigren. Det långsiktiga behovet av ny- och ersättningsrekryteringar är betydande i hela norra Norrland. En speciell Arbetsförmedling har inrättats i Kiruna för att säkerställa personalbehovet i branschen. Norrbottens och Västerbottens län samt Bergslagen är dominerande distrikt i Sverige. Gruvarbetarförmedlingen gör numera egna prognoser på grund av näringens betydelse och behovet av personal, som för närvarande dock inte är lika stort som man hoppats.
Den omfattande utbyggnaden av vindkraft i länet beräknas fortsätta om än i klart långsammare takt. Utbyggnaden är till fördel för transportnäringen men när kraftverken väl är i drift kommer transporter att bli aktuella endast i samband med underhåll och renovering av anläggningarna. Bristen på vindkrafttekniker bedöms vara långsiktig.
Utbildningar bedrivs i syfte att avhjälpa delar av bristen. Grupper av elektriker har genomgått utbildning och fått arbete.
Bemanningsföretagen har för närvarande en klart svagare marknad jämfört med åren 2010 och 2011. Försvagningen inleddes under 2012. Den svaga konjunkturen och
osäkerheten om framtiden är orsaken till bemanningsföretagens försvagade roll. Läget torde bestå en längre tid. För sysselsättningen inom hushållsnära tjänster har det så kallade ”RUT-avdraget” fortfarande betydelse.
Diagram 7. Arbetsförmedlingens konjunkturindex.
Arbetsställen inom privata tjänster. Västerbottens län. Hösten 2007 – våren 2013
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.
Offentliga tjänster
Av svaren i vår intervjuundersökning framgår att landstinget räknar med ett stabilt antal anställda såväl under 2012 som under 2013 och 2014. En viss ökning kan komma att ske inom primärvården vilket leder till minskningar inom andra verksamheter.
Svårigheter att rekrytera allmänläkare kan göra att den eftersträvade ökningen uteblir.
Vakanser finns redan. Övertalighet kan uppstå hos landstinget då kommunerna övertar ansvaret för hemsjukvården under 2013. Ett antal av landstingets personal kommer med stor sannolikhet att arbeta fortsätta arbeta inom sitt yrke, men som anställda hos
-80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80
07V 07H 08V 08H 09V 09H 10V 10H 11V 11H 12V 12H 13V
Nettotal
Västerbottens län Historiskt genomsnitt, Västerbottens län Riket
kommunerna eller hos privata arbetsgivare. Inom tandvården beräknas inga betydande förändringar ske under perioden. I delar av inlandet är det för närvarande svårare att hitta tandläkare än läkare som kan besätta de vakanser som finns och uppstår.
Landstingets ekonomiska situation är bekymmersam och betydande oenighet råder om hur situationen ska kunna lösas.
Bland primärkommunerna bedöms antalet sysselsatta öka svagt inom vuxenutbildningen samt inom vård- och omsorgssektorn. Minskningar förutses i varierande grad inom övriga kommunala verksamheter, i synnerhet inom
gymnasieskolan. Kommunernas bedömningar varierar starkt, vilket har ett nära samband med den förväntade befolkningsutvecklingen.
Antalet statliga arbetsgivare som har intervjuats är för lågt för att bestämda slutsatser ska kunna redovisas. Tendensen är dock att antalet statligt anställda, efter en temporär ökning under 2013, fortsätter att minska men svagare än tidigare. Det är en tydlig ambition att ytterligare förbättra underlaget för bedömningen av den statliga verksamheten i länet i kommande prognoser.
Diagram 8. Arbetsförmedlingens verksamhetsindex för offentliga tjänster.
Västerbottens län. Hösten 2007 – våren 2013
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.
Arbetsförmedlingens verksamhetsindex beskriver stämningsläget i de offentliga verksamheterna.
Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsgivarnas förväntningar om verksamhetsutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen
verksamheter som bedömt ökning av tjänsteproduktionen minus andelen verksamheter som bedömt minskning.
-40 -30 -20 -10 0 10 20 30
07V 07H 08V 08H 09V 09H 10V 10H 11V 11H 12V 12H 13V
Nettotal
Västerbottens län Historiskt genomsnitt, Västerbottens län Riket
Brist och överskott på arbetskraft
Någon brist på arbetskraft i egentlig mening har vi inte sett på decennier i länet – om någonsin. När begreppet numera används är innebörden i stort sett alltid att det råder brist på personer med relevant utbildning för arbetsuppgiften. En annan betydelse, något mindre vanlig dock, är att det finns personer med utbildning för att utföra en aktuell arbetsuppgift. Bristen skulle i dessa fall ligga hos individen själv i form av bristande förmåga att använda sina kunskaper i det praktiska arbetet, alternativt att individen tillskrivs egenskaper som, av någon orsak, skulle göra vederbörande olämplig för arbetsuppgiften i fråga. Här varierar vikten av olika personliga egenskaper starkt mellan olika områden och ”social kompetens” är endast ett exempel på vad som kan avses.
Bland personer med funktionsnedsättning som innebär att vederbörande saknar förutsättningar att utföra vissa arbetsuppgifter finns många personer med aktningsvärd kompetens inom områden där funktionsnedsättningen inte utgör något hinder för arbete.
Intrycket är alltför ofta att okunnighet och fördomar kan ha en avgörande betydelse när det gäller dessa personers möjlighet att få fotfäste på den reguljära arbetsmarknaden.
Numerär brist på arbetskraft uppkommer knappast över huvud taget totalt sett, men bristande kompetens är illa nog. Bland grupper med hög och lång utbildning råder emellertid sedan länge en numerär brist. Arbetsförmedlingens möjligheter att anslå medel för många yrken där sådan brist utgör ett problem är i stort obefintliga. Det reguljära utbildningsväsendet får därför anses bära ett tungt ansvar, liksom den politiska nivån där beslut fattas om möjligheten att finansiera långa utbildningar på akademisk nivå. Arbetsförmedlingens uppgift i sammanhanget är att tillhandahålla relevant information om framtida arbetsmarknader till individer som står i begrepp att välja utbildning.
Även arbetsgivare som inte lyckas rekrytera personal med önskad kompetens bör fundera över om man redan i början av rekryteringsprocessen kan vara mera specifik när det gäller vilka av de önskade kvalifikationerna som är att se som absoluta krav och vilka som en sökande successivt kan förvärva i händelse av en anställning. Möjligen läggs
kvalifikationskraven ibland något för högt med det goda syftet att erhålla information om vad som är möjligt att sökande kan tillgodose av önskvärda kvalifikationer.
En av Arbetsförmedlingens viktigaste uppgifter är vägledning, och en bärande tanke bör vara att informera om inom vilka yrken och yrkesområden det finns goda möjligheter att försörja sig genom eget arbete. Det ger en frihet vid val av bostadsort och i andra
sammanhang som man lätt bortser ifrån. Det aktuella arbetsinnehållet i olika yrken är ofta avgörande information för hur det slutliga valet blir. Viktig bakgrundsinformation är om den bedömning man får del av är på kortare eller längre sikt. I tabell 3 redovisas de bedömningar som gäller för angiven period.
Tabell 3. Yrkesbarometern – Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Västerbottens län under det närmaste året.
Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under 2013 och 2014.
B ri sty rk e n Ö v e rsk o ttsy rk e n
L ä k a re, sa m tlig a k a teg o rier L a g era rbeta re Sju k sk ö tersk o r, spec ia listu tb. B a rn sk ö ta re
G I S-in g en jö r H a n dlä g g a re, o ffen tlig fö rv a ltn in g
C iv ilin g en jö rer, flera g ru pper R ec eptio n ister
V in dk ra fttek n ik er M o n tö rer, g u m m i o c h pla st I T - perso n a l, lå n g u tbildn in g K ö k s- o c h
resta u ra n g biträ den K o c k , sä rsk ilt spec ia lk o c k B iblio tek a rie
F ö rsk o llä ra re M iljö - o c h
h ä lso sk y ddsin spek tö r
B erg a rbeta re B rev bä ra re
M a sk in fö ra re A dm in istra tiv perso n a l
Utbudet av arbetskraft
Befolkningsutveckling
Västerbottens län är ett av flera län med en total befolkning omkring 260 000 personer vilket utgör drygt 2,7 procent av rikets befolkning. År 1968 hade länet 234 500 invånare, varav två tredjedelar bodde i någon av kommunerna Nordmaling, Robertsfors, Skellefteå eller Umeå. Gemensamt för dessa fyra kommuner är att de har en kommungräns mot havet. Länets övriga 11 kommuner saknar detta och betecknas som inlands- eller fjällkommuner.
År 2012 bodde 77,9 procent av länets 260 217 invånare i de fyra kustkommunerna. Enligt den senaste befolkningsprognosen kommer 79,8 procent av beräknade 265 500 invånare att bo vid kusten år 2025. Av länets befolkning 20-39 år bodde 83,7 procent i de fyra kustkommunerna vid utgången av 2012.
Umeå är den enda av länets 15 kommuner som beräknas ha en positiv
befolkningsutveckling under perioden. Kommunens befolkning har sedan 1968 ökat från 66 150 personer, eller med 77,3 procent, till 117 294 personer vid utgången av 2012. År 2025 beräknas Umeås befolkning ha ökat med drygt 93 procent jämfört med 1968.
Åsele hade vid utgången av 2012 kvar 51,3 procent av de 5 764 invånare kommunen hade 1968. År 2025 beräknas antalet invånare i Åsele ha minskat till 2 519, vilket motsvarar en minskning med drygt 56 procent sedan 1968. Den högsta befolkningssiffran hittills för Västerbottens län, 260 472 personer, noterades för år 1995. År 2025 skulle länet, enligt SCB:s senaste prognos, ha 265 500 invånare.
Utbudet av arbetskraft
Av länets samlade befolkning i åldersintervallet 16-64 år ingick vid senaste årsskiftet omkring 130 000 individer i den registerbaserade arbetskraften. Övriga, omkring 35 000, i åldersintervallet stod därmed inte till arbetsmarknadens förfogande. Orsakerna kan vara att man studerar, är sjuk eller förtidspensionerad, pensionerad av andra skäl eller tillhör gruppen ”övriga”. Ytterligare ett alternativ är att man av någon orsak väljer att inte arbeta om man har sin försörjning tryggad på annat sätt. Antalet i åldersgruppen minskar sedan ett par år tillbaka och kommer, enligt den senaste befolkningsprognosen, att fortsätta minska även bortom 2025. Det innebär att varje individ i arbete måste försörja en ökande andel av befolkningen utöver sig själv. Den så kallade försörjningsbördan kommer att fortsätta öka. En betydande andel av gruppen är av utrikes härkomst och har inte svenska som modermål. Det är väl känt att goda kunskaper i svenska språket är en viktig
förutsättning när man söker arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
Ö
A
Re ba an åld sä År ar em i å De An ak m ak M
Di
Kä
Öppet
Arbetslös
egisterbasera akåt till 1994 ntalet inskriv
dergruppen ätt att visa på r 2008 uppgi rbetskraften, mellertid bety åldersinterva
en sjönk sed ntalet person ktivitetsstöd v månad. Antale
ktivitetsstöd v Motsvarande s
iagram 9. To
älla: Arbetsför
arbets
shetens u
ad arbetskraf 4. Dit kan jäm vna arbetslös 16-64 har äg å utvecklinge ick arbetslös eller 4,2 pro ydligt högre, allet. Under 2
an till 8,3 pr ner som var a var under fjä et personer s var under fjä
siffra för sam
otalt inskriv
medlingen, sä
slösa
utvecklin
ft som bas fö mförelser av a
sa bör man h gt rum sedan en. Diagram r
sheten till tot ocent av befo , eller 8,8 pro 2011 låg nivå rocent för hel antingen öpp ärde kvartale om var antin ärde kvartale mma kvartal 2
vna arbetslös
äsongsrensade
och sö
ng
ör beräkning andelar göra hålla i minne n hösten 1991 redovisas i b talt 5,0 proce olkningen 16- ocent, vilket ån på 8,9 pro låret 2011.
pet arbetslös et 2012 knap ngen öppet a et 2011 11 00 2012 blev kn
sa Västerbo
e data, trendv
ökand
av den relat as. Vid en jäm
t att förändri 1. Därför är a
ilagan i slute ent av den re -64 år, i läne motsvarar 6 ocent fram til
a eller deltog pt 10 900 pe arbetslösa elle
0 personer i nappt 10 900
ottens län. J
värden.
de i pro
iva arbetslös mförelse mell ingar av anta andelar ett m
et av rapport egisterbasera t. Redan år 2 ,8 procent av l och med ap
g i program m ersoner i geno er deltog i pr genomsnitt
.
Januari 1994
ogram
sheten finns llan det totala alet personer mer rättvisand
ten.
ade
2010 var den v befolkning pril månad.
med
omsnitt per rogram med per månad.
4 – april 201
m
a r i de
n en
3.
Prognos för totalt inskrivna arbetslösa
För närvarande sjunker antalet totalt inskrivna arbetslösa per månad stabilt jämfört med 2012. Noteringen för början av vecka 23 2013 är 9 932 personer vilket, som månadssiffra, skulle bli den lägsta noteringen sedan juni 2011.
Antalet till och med april 2013 är lägre än för motsvarande period 2012. Andelen arbetslösa är däremot marginellt högre i år, med 8,4 procent jämfört med 8,3 procent under samma period 2012. Det beror på att antalet personer i arbetskraften är färre än under motsvarande period 2012.
Antalet personer som var antingen öppet arbetslösa eller deltog i program med
aktivitetsstöd bedöms fortsätta minska fram till sista kvartalet i år. De beräknas bli 250 färre under sista kvartalet i år jämfört med 2012, vilket är avsevärt bättre än
förväntningar sedan i höstas och tidigare.
Även för fjärde kvartalet 2014 beräknas antalet minska, till 10 400 personer.
Minskningen beror på att något fler har arbete, men främst på att antalet personer i arbetskraften beräknas fortsätta minska.
Tabell 4. Totalt antal inskrivna arbetslösa. Västerbottens län.
Källa: Arbetsförmedlingen.
Sammantaget har antalet deltagare i program med aktivitetsstöd varierat kraftigt över tid men länets andel har oftast varit högre än rikets, åtminstone sedan 1992. En klar ökning av andelen sökande i program noteras åter från 2008.
Antalet deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) ökade snabbt när programmet infördes i juli 2007. På senare tid har andra alternativ tillkommit och antalet deltagare har minskat något. Programmet utformas individuellt. Under det första kvartalet 2010 var antalet deltagare drygt 2 000 i genomsnitt per månad. Det var en ökning med
omkring 700 sedan motsvarande period året innan. för att ett år senare ha ökat till 2 680.
Samma period 2012 hade antalet minskat något till 2 525 och i år var antalet drygt 2 300.
Andelen utrikes födda i program med aktivitetsstöd var, när mätningar gjordes möjliga, omkring 10 procent men ökade därefter. Första kvartalet 2013 var andelen åter omkring 10 procent.
A n ta l
F ö rä n d rin g m o t m o tsva ra n d e k va rta l å re t in n a n
2 0 1 2 kv a rta l 4 1 0 8 87 -1 3 5
2 0 1 3 kv a rta l 4 1 0 6 00 -2 8 7
2 0 1 4 kv a rta l 4 1 0 4 00 -2 0 0
När det gäller utbildningsbakgrund har andelen med förgymnasial utbildning legat på drygt 20 procent under de tre senaste åren. Andelen med gymnasial utbildning har ökat från 50 till 60 procent. Andelen med eftergymnasial utbildning har minskat från 25 till 20 procent. I allt väsentligt motsvarar detta fortfarande respektive grupps andel av samtliga inskrivna, öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, med någon
överrepresentation för såväl inskrivna med för- som eftergymnasial utbildning.
Jobbgarantin för ungdomar (UGA) är avsedd för ungdomar som har fyllt 16 men inte 25 år, och som har varit arbetslösa i minst tre sammanhängande månader. Många ungdomar väljer att delta i programmet. Under det första kvartalet i år deltog i genomsnitt drygt 1 400 personer i programmet och nästan samtliga tillhörde åldersgruppen 18-24 år.
Den fortsatta ekonomiska oron i vår omvärld var huvudorsaken till bedömningen att antalet totalt inskrivna arbetslösa skulle komma att öka, jämfört med året innan, under resten av 2013 och under 2014. Den förväntade ökningen har emellertid uteblivit under 2012 och ser även ut att förbytas i en minskning under resten av prognosperioden.
Grupper som redan idag har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden bedöms trots det få det än svårare under den rådande svackan och möjligen under ytterligare ett eller två år framöver, beroende på hur den internationella ekonomin utvecklas. Det rör sig främst om personer med kort och ofullständig utbildning, med nedsatt fysisk eller psykisk
arbetsförmåga, delar av gruppen ungdomar 18-24 år, äldre 55-64 år samt utrikes födda, i synnerhet personer med kort utbildning och svaga kunskaper i svenska språket. Dessa grupper utgör redan idag mer än hälften av samtliga inskrivna arbetslösa i länet. Även om andelen skulle kunna minska något så kommer personer i dessa kategorier att ha det svårare än andra att konkurrera om de lediga jobb som finns oavsett konjunkturläge.
Särskilda stöd för dessa grupper är angelägna.
Den geografiska fördelningen av antalet arbetslösa följer med stor sannolikhet det
traditionella mönstret. Det innebär att huvuddelen av antalet återfinns vid kusten, medan andelen arbetslösa av den registerbaserade arbetskraften är större i inlandet och i
fjällkommunerna. På kort sikt kan utvecklingen emellertid avvika från mönstret. En orsak kan vara näringslivsstrukturen och vilka branscher som påverkas av
konjunktursvängningar.
Arbetslöshetens struktur
Av tabell fem framgår hur mycket strukturen bland andelen arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd kan skilja sig mellan olika kommuner, länet och riket.
Tabellen visar andelen totalt inskrivna arbetslösa per grupp av den registerbaserade arbetskraften. En jämförelse mellan situationen i riket under perioden redovisas i
tabellen. Syftet med tabellen är att åskådliggöra strukturella skillnader, samt att ge lokala aktörer ett underlag för att bedriva en verksamhet som ger önskat resultat.
I fall som till exempel utomeuropeiskt födda är underlaget ofta litet och en skillnad på endast få individer kan ändra relativa tal (procentsatser) i hög grad. I sådana fall är det lämpligt att tolka uppgifterna med försiktighet. På mindre orter ökar känsligheten för detta fenomen.
Tabell 5. Arbetslöshetens struktur, kvartal 1 2013. Totalt antal inskrivna arbetslösa.
Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Västerbottens län.
Källa: Arbetsförmedlingen, SCB.
Andelen utan arbete är betydligt högre för personer med högst grundskola som utbildningsbakgrund, än för grupper med examen från gymnasium eller högskola. En viktig förklaring till detta förhållande är att kompetenskraven på arbetsmarknaden kontinuerligt skärps, men också att många idag inte lyckas fullfölja sina studier med godkända betyg. För en stor majoritet av de rekryteringar som genomförs är en godkänd gymnasieutbildning det grundläggande krav som ställs. Det ger dessutom behörighet till högre utbildning, vilket blir allt viktigare på framtidens arbetsmarknad. Frågan
uppmärksammas med täta mellanrum i den politiska debatten.
Långa tider utanför arbetsmarknaden är en väl dokumenterad belastning när det gäller möjligheterna att komma ifråga för en anställning. Därför finns starka skäl till en grundläggande genomgång av kompetensnivån hos dem som är inskrivna som arbetssökande. Unga välutbildade män har traditionellt ett försprång framför övriga grupper när det gäller möjligheten till arbete.
G ru n d - s k o la
G y m - n a s ia l
E fte r- g y m n a s ia l
N o rd m a lin g 1 0 ,5 % 9 ,3 % 1 1 ,5 % 2 7 ,9 % 6 ,6 % 8 ,9 % 3 2 ,5 % 2 1 ,7 % 9 ,3 % 5 ,6 %
B ju rh o lm 1 1 ,5 % 9 ,7 % 1 2 ,9 % 2 2 ,4 % 7 ,7 % 8 ,8 % 3 6 ,7 % 2 1 ,2 % 1 0 ,6 % 7 ,7 %
V in d e ln 7 ,1 % 7 ,1 % 7 ,0 % 1 7 ,6 % 5 ,0 % 6 ,0 % 2 2 ,2 % 1 6 ,0 % 6 ,5 % 4 ,0 %
R o b e rts fo rs 7 ,1 % 5 ,6 % 8 ,3 % 1 4 ,4 % 5 ,5 % 5 ,9 % 2 4 ,6 % 1 6 ,1 % 6 ,5 % 3 ,8 %
N o rs jö 9 ,4 % 8 ,3 % 1 0 ,3 % 1 9 ,2 % 7 ,8 % 7 ,1 % 4 3 ,9 % 2 2 ,4 % 7 ,6 % 6 ,2 %
M a lå 8 ,1 % 9 ,4 % 7 ,0 % 2 2 ,0 % 5 ,6 % 7 ,2 % 2 4 ,2 % 1 4 ,3 % 7 ,5 % 6 ,1 %
S to ru m a n 9 ,0 % 6 ,9 % 1 0 ,8 % 2 3 ,9 % 7 ,3 % 8 ,4 % 2 0 ,8 % 1 6 ,7 % 9 ,0 % 4 ,9 %
S o rs e le 9 ,1 % 7 ,7 % 1 0 ,2 % 1 5 ,6 % 6 ,9 % 5 ,2 % 4 2 ,9 % 2 6 ,8 % 5 ,9 % 4 ,1 %
D o ro te a 1 0 ,6 % 8 ,3 % 1 2 ,3 % 1 3 ,2 % 1 0 ,9 % 8 ,9 % 3 1 ,2 % 2 2 ,4 % 8 ,6 % 1 0 ,0 %
V ä n n ä s 8 ,2 % 7 ,5 % 8 ,8 % 2 6 ,3 % 3 ,3 % 7 ,1 % 2 6 ,3 % 1 6 ,5 % 9 ,0 % 3 ,8 %
V ilh e lm in a 1 3 ,1 % 1 1 ,5 % 1 4 ,5 % 2 5 ,9 % 9 ,2 % 1 0 ,8 % 4 9 ,4 % 3 0 ,4 % 1 2 ,2 % 5 ,5 %
Å s e le 1 2 ,4 % 1 0 ,4 % 1 4 ,0 % 2 0 ,8 % 1 0 ,3 % 1 1 ,1 % 2 7 ,1 % 2 4 ,1 % 1 1 ,4 % 9 ,0 %
U m e å 7 ,4 % 6 ,3 % 8 ,4 % 1 5 ,3 % 4 ,3 % 6 ,4 % 1 6 ,8 % 1 9 ,8 % 8 ,8 % 4 ,5 %
L y c k s e le 8 ,8 % 7 ,7 % 9 ,8 % 1 7 ,8 % 6 ,5 % 7 ,0 % 2 9 ,9 % 2 4 ,2 % 8 ,0 % 4 ,4 %
S k e lle fte å 9 ,3 % 8 ,1 % 1 0 ,4 % 2 2 ,6 % 6 ,1 % 7 ,5 % 3 5 ,5 % 2 4 ,5 % 9 ,1 % 4 ,9 %
L ä n e t 8 ,5 % 7 ,3 % 9 ,5 % 1 8 ,8 % 5 ,6 % 7 ,1 % 2 1 ,7 % 2 1 ,7 % 8 ,8 % 4 ,7 %
R ik e t 8 ,8 % 7 ,3 % 9 ,3 % 1 7 ,8 % 6 ,7 % 6 ,6 % 2 0 ,0 % 2 0 ,0 % 8 ,7 % 5 ,3 %
U tb ild n in g U to m la n d s -
fö d d a In rik e s -
fö d d a Ä ld re 5 5 -6 4 å r
K o m m u n U n g a
1 8 -2 4 å r M ä n K v in n o r T o ta lt
1 6 -6 4 å r
Arbetsmarknadspolitiska utmaningar
Västerbottens län har varit i ständig, svagare eller starkare, tillväxt sedan andra halvan av 1960-talet. I en av Arbetsförmedlingen publicerad rapport, Ura 2010:5, framgår att utbudet av arbetskraft är ett generellt problem för hela riket, med undantag endast för de tre storstadsregionerna. Särskilt allvarliga befaras problemen bli i områden som redan tidigare betecknas som utpräglad glesbygd inte minst i Norrlands inland.
Den utan jämförelse största och mest betydelsefulla utmaningen någonsin är att så långt det är möjligt behålla, och helst fortsätta öka, utbudet av arbetskraft i framtiden.
Utmaningen är av den omfattningen att frågan inte kan lösas enbart genom åtgärder i länet, men det är av yttersta vikt att frågan uppmärksammas och tas på allvar om välfärden ska kunna behållas även i områden utanför storstadsregionerna.
Om utbudet av arbetskraft, och därmed antalet sysselsatta, minskar, måste varje person i arbete måste försörja en växande andel av övriga samhällsmedborgare för att välfärden ska kunna behållas.
Den kanske den allra viktigaste delen i arbetet med att öka utbudet av arbetskraft, är att öka andelen utrikes födda som deltar i arbetslivet. Begreppet ”integration” hörs ofta i debatten och frågans vikt kan knappast överskattas. För att frågan ska kunna lösas på ett framgångsrikt sätt, kommer med stor sannolikhet långtgående samverkan mellan politiska företrädare och ansvariga myndigheter att krävas. Här finns allt att vinna för samtliga inblandade parter, inte minst de utrikes födda själva som i allt högre grad kommer att kunna försörja sig på eget arbete.
Frågan om tillgången på arbetskraft är inte endast en fråga om antal utan, i hög grad, även om utbildning och kompetens. Det är av yttersta vikt att personer som står till arbetsmarknadens förfogande och som ännu inte har något arbete, kan få relevant information om vilken kompetens som efterfrågas. En avgörande faktor för framgång är hur arbetssökande kan uppnå en kompetensnivå som är tillräcklig för att man ska kunna konkurrera om lediga arbetstillfällen, alternativt att starta ett eget företag med långsiktig bärkraft.
Det är viktigt att arbetsgivare och fackliga organisationer medverkar i processen, och så tidigt som möjligt informerar om hur man ser på behovet av arbetskraft och nya
kompetenser som kommer att behövas inom olika områden. Här vilar ett tungt ansvar på ansvariga politiker, som ska fatta beslut om inrättandet av nya utbildningar och om vilka finansiella ramar som ska gälla. Det är ofrånkomligt att frågan måste betraktas ur ett långsiktigt perspektiv, och att insikten om att utbildning är en viktig del av det breda begreppet ”infrastruktur” får en stark förankring.
Som framgått finns en betydande risk att mindre kommuner i länet kommer att drabbas av ytterligare minskande befolkning i framtiden. En långsiktig strategi för möjligheter till arbete och kommunikation, även i ett öst-västligt perspektiv, bör utarbetas för att
