Prognos för arbetsmarknaden 2014
Innehållsförteckning
Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser ... 4
Definitioner ... 5
Sammanfattning ... 7
Sysselsättningsutveckling ... 7
Arbetslöshetens utveckling ... 8
Befolkningsutveckling ... 8
Utsatta grupper ... 8
Länsspecifika frågor ... 8
Bedömning ... 9
Sysselsättning och efterfrågan ... 10
Lediga platser ... 11
Kapacitetsutnyttjande ... 12
Rekryteringsproblem ... 13
Varsel ... 14
Sysselsättningen i länet ... 14
Näringsgrenar ... 16
Brist och överskott på arbetskraft ... 16
Jord- och skogsbruk ... 17
Industri ... 18
Byggverksamhet ... 19
Privata tjänster ... 21
Offentliga tjänster ... 24
Utbudet av arbetskraft ... 26
Utbudsförändringar ... 26
Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen... 27
Arbetslöshetens utveckling ... 27
Arbetslöshetens prognos ... 28
Arbetslöshetens struktur ... 30
Arbetsmarknadspolitiska utmaningar ... 32
Fler än var fjärde utan arbete i minst tre år ... 33
Inskrivna arbetslösa i utsatta grupper ökar ... 34
Länsspecifika frågor ... 36
Om prognosen ... 37
Källor ... 38
Tabell- och diagrambilaga ... 39
Arbetsförmedlingens
arbetsmarknadsprognoser
I Arbetsmarknadsutsikterna för Västerbottens län presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av
utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat
befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför.
Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon.
Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2014. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad.
Definitioner
Arbetsförmedlingens konjunkturindex
Detta index beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex.
Arbetskraften
I arbetskraften ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen 16-64 år.
Arbetsställe
Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet.
Registerbaserad arbetskraft
Den registerbaserade arbetskraften utgörs av:
1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade
arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november.
2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen).
3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen).
Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen 16-64 år.
Säsongrensning
Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend.
Sökande i program med aktivitetsstöd
Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd.
Totalt inskrivna arbetslösa
Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd.
Öppet arbetslösa
Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Sammanfattning
En av grundförutsättningarna för att situationen på arbetsmarknaden ska betraktas som tillfredsställande är att den internationella ekonomin fungerar väl, och att de problem med ekonomisk stabilitet som ibland uppstår kan hanteras i samförstånd och med framgång. Den osäkerhet som fortfarande präglar stora delar av världen gör bedömningarna inför 2014 osäkra. Mycket kan inträffa som leder utvecklingen i en oväntad riktning. Under 2013 har två sågar lagt ned i länet. I början av 2014 kommer effekter av Volvo Lastvagnars anpassning av produktionsvolymerna till den rådande efterfrågan, som i början av året innebär en minskning av antalet sysselsatta vid företaget. Även inriktningsbeslutet att flytta en del av företagets verksamhet från Umeå kommer sannolikt att påverka antalet sysselsatta negativt fram till halvårsskiftet 2015.
Under hösten 2011 bedömde länets arbetsgivare att efterfrågan, och därmed sysselsättningen, skulle minska men utvecklingen blev betydligt bättre än bedömningarna. Även IKEAs nyliga besked om etablering i Umeå är positivt. Byggstart ska ske omkring halvårsskiftet 2014 och varuhuset samt ett köpcentrum väntas öppna under andra halvåret 2015.
Den osäkerhet som fortfarande präglar stora delar av världen gör emellertid bedömningarna i sin helhet osäkra. Mycket kan inträffa fram till slutet av 2014 som leder utvecklingen i en oväntad riktning.
Sysselsättningsutveckling
Antalet sysselsatta under sista kvartalet 2014 beräknas vara något under 121 000 personer i Västerbottens län. Det skulle innebära att sysselsättningen återhämtat sig till den nivå som gällde samma period 2008, och att antalet sysselsatta ökat med i genomsnitt 1 000 personer per år mellan 2009 och 2014. Under 2013 beräknas antalet sysselsatta ha ökat med 200 personer, och under 2014 bedöms sysselsättningen öka med ytterligare drygt 100 personer netto.
Arbetsmarknaden inom privata tjänster kommer att ha en gynnsam utveckling, med handel som en särskilt positiv sektor på grund av ökade reallöner. Ytterligare en bidragande faktor är att Umeås centrum kommer att bli mera tillgängligt efter de senaste årens omfattande byggnationer.
Kulturhuvudstadsåret 2014, som äger rum i Umeå men även omfattar andra orter, beräknas ge ett positivt bidrag inom både inom kultursektorn samt hotell och restaurang. Utvecklingen i området Hemavan-Tärnaby beräknas bli positiv när det gäller handel, medan byggandet däremot bedöms bli svagare än under de senaste åren.
Beslutet om en etablering av IKEA i Umeå har nyligen offentliggjorts. Etableringen kommer att generera en strukturförändring inom handeln i området. Nettoeffekten avseende antalet sysselsatta inom handel beräknas av branschens eget utredningsinstitut bli 350 personer.
Dessa är inkluderade i de siffror som presenteras i denna rapport. Etableringen är värdefull ur arbetsmarknadssynpunkt då spridningseffekterna, inte minst under uppförandefasen,
kommer att bli betydande.
Arbetslöshetens utveckling
Det totala antalet inskrivna arbetslösa i länet har minskat med drygt 1 500 personer sedan oktober 2010. Årsgenomsnitten för både 2011 och 2012 var 10 830 personer. År 2011
motsvarade det 8,6 procent av den registerbaserade arbetskraften, och 2012 motsvarande det 8,4 procent. Under 2013 bedöms årsgenomsnittet bli omkring 10 500 personer eller 8,1 procent, medan siffran för 2014 bedöms bli 10 800 personer eller 8,2 procent1.
Befolkningsutveckling
Befolkningen i Västerbottens län är omkring 260 000 personer, vilket utgör drygt 2,7 procent av rikets befolkning. Det är en ökning med 25 500 sedan 1968, och 2025 väntas länet ha 265 500 invånare. 2012 bodde 78 procent av länets invånare i de fyra kustkommunerna Nordmaling, Robertsfors, Skellefteå och Umeå. Umeå är den enda av länets 15 kommuner som beräknas ha en positiv befolkningsutveckling under prognosperioden.
Utsatta grupper
Andelen sökande som tillhör grupper som är särskilt utsatta på arbetsmarknaden ökar snabbt sedan ett antal år, och utgör sedan början av 2012 en majoritet i länet. Till de utsatta
grupperna hör arbetssökande över 55 år, utomeuropeiskt födda, personer med kort eller ofullständig utbildning samt personer som har nedsatt arbetsförmåga. I vissa fall saknar de sökande den kompetens som efterfrågas, medan många har god kompetens men av andra skäl har svårt att få permanent fotfäste på arbetsmarknaden.
Länsspecifika frågor
Länet har stora avstånd och infrastrukturen är i stort behov av modernisering. Befolkningen är de flesta områden åldrande och har därför ett ökande vårdbehov, medan resurserna till övervägande del finns tillgängliga vid kusten. Näringslivet behöver fler arbetstillfällen inom industrin där en examen från högskola eller universitet inte är ett absolut krav. En ökad förädlingsgrad av skog och malm skulle öka konkurrenskraften. En höjd produktivitet och förädlingsgrad är viktiga faktorer för fortsatt framgång. Antalet individer i arbetskraften minskar, vilket innebär att varje yrkesverksam ska försörja ett ökande antal personer som inte arbetar.
1 Mot bakgrund av att länens sysselsättning använder RAMS som bedömningsgrund redovisas förändringen av antalet arbetslösa mellan fjärde kvartalen varje år. Hänvisning till tabell 4.
Bedömning
Västerbottens län har en hög potential, men de effekter som universitetsetableringen i Umeå i mitten av sextiotalet startade klingar av. Hårt arbete krävs av många aktörer för att länets nivå ska kunna bibehållas.
Den utveckling som länet genomgår i fråga om befolkning och arbetsmarknad ställer ökade krav på rörlighet i arbetskraften, både geografiskt och kompetensmässigt. För den som söker arbete innebär det i praktiken att överväga en flytt dit jobb finns, eller att bygga på sin kompetens inom sitt nuvarande yrke alternativt välja en annan yrkesbana.
Sysselsättning och efterfrågan
På senare tid har den reella efterfrågan på arbetskraft varit begränsad på grund av osäkerhet om framtiden. Antalet nyanmälda lediga platser, som är ett något osäkert mått, ökade länge men har dämpats något. För ett litet exportberoende land som Sverige är ett ökat
arbetskraftsdeltagande den enskilt viktigaste faktorn för ökad sysselsättning. Även
rationaliseringar och effektiviseringar, inte minst inom exportsektorn, är nödvändiga för att behålla eller förbättra konkurrenskraften gentemot omvärlden.
Optimismen bland företagen i Västerbottens län har generellt sett varit något mindre än i riket som helhet sedan mätningarna startade hösten 20012. Som exempel kan nämnas att värdet för riket denna höst är 28 medan det för företagen i länet är 14. Det är den största skillnaden sedan mätningarna började på ett jämförbart sätt. Senast företagen i Västerbottens län var mera optimistiska än riksgenomsnittet var våren 2012.
Diagram 1. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet. Västerbottens län. Våren 2007–hösten 2013
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.
Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning.
2 Resultat baserade på SNI 2007 redovisas i diagrammet (Svensk Näringsgrensindelning).
-20 -10 0 10 20 30 40 50 60
07V 07H 08V 08H 09V 09H 10V 10H 11V 11H 12V 12H 13V 13H
Nettotal Västerbottens län Historiskt genomsnitt, Västerbottens län Riket
Lediga platser
Under 2011 och 2012 anmäldes i genomsnitt knappt 1 250 nya platser varje månad. Under de tio första månaderna 2013 har snittet minskat till 1 220. Antalet nya lediga platser kommer sannolikt fortsätta att minska svagt under åtminstone första halvåret 2014.
Efterfrågan på specialister förväntas öka under hela prognosperioden och även därefter.
Lediga platser utan särskilda krav på utbildning fortsätter att minska.
Diagram 2. Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2013. Västerbottens län.
Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden.
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal
Kapacitetsutnyttjande
Vid varje prognostillfälle tillfrågas arbetsgivarna om hur mycket de kan öka sin produktion av varor eller tjänster innan rekrytering av ytterligare personal blir aktuell. De tillfrågas även om vilken kompetens som blir aktuell att efterfråga.
Hösten 2013 svarar 15 procent av företagen att de inte kan öka produktionen över huvud taget utan att rekrytera. Drygt 62 procent kan öka produktionen med högst 10 procent utan att öka personalstyrkan. Omkring två tredjedelar av branscher med många sysselsatta kan öka produktionen med högst 10 procent. Siffrorna antyder att arbetsgivarna behåller kompetent personal så långt som möjligt för att inte drabbas av rekryteringsproblem när konjunkturen förbättras.
Diagram 3. Andel arbetsställen som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Våren 2007–hösten 2013. Västerbottens län. Heldragen linje = historiskt genomsnitt
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.
0 10 20 30 40 50 60 70 80
07V 07H 08V 08H 09V 09H 10V 10H 11V 11H 12V 12H 13V 13H Procent
Rekryteringsproblem
24 procent av arbetsgivarna uppger att de har haft problem att hitta personal med önskad kompetens under de senaste sex månaderna. Problemen har varierat kraftigt över tid, men sedan förra hösten har de ökat avsevärt. Det indikerar att många av de sökande har inte har den kompetens arbetsgivarna efterfrågar. En nyckelfaktor för arbetsmarknadspolitiken är att, med så hög kontinuitet som möjligt, medverka till att den lediga arbetskraften har de
kvalifikationer som efterfrågas av arbetsgivarna. 3
Diagram 4. Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Våren 2007–hösten 2013.
Västerbottens län.
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.
3 Hänvisning till diagrambilagan, under rubriken ”Rekryteringsproblem” för en branschvis redovisning av problem att hitta personal med önskad kompetens.
0 5 10 15 20 25 30
07V 07H 08V 08H 09V 09H 10V 10H 11V 11H 12V 12H 13V 13H Procent
Varsel
Under 2011 varslades något under 1 000 personer om uppsägning i länet. Antalet under 2012 var 935. Till och med oktober 2013 har 857 personer berörts av varsel om uppsägning, vilket innebär att en svag minskning kan noteras hittills i år. Bedömningen är att risken för varsel ökar under 2014, främst med anledning av förändringar inom transportmedelsindustrin.
Tabell 1. Antal varslade personer per år. Västerbottens län.
Källa: Arbetsförmedlingen.
Sysselsättningen i länet
Antalet sysselsatta under sista kvartalet 2014 beräknas vara något under 121 000 personer i Västerbottens län. Under 2013 beräknas antalet sysselsatta ha ökat med 200 personer, och under 2014 bedöms sysselsättningen öka med ytterligare drygt 100 personer. Kultur-
huvudstadsåret i Umeå samt byggstarten av IKEA gör att utvecklingen blir svagt positiv under 2014 totalt sett.
Antalet sysselsatta inom privat sektor beräknas öka med 750 personer från kvartal fyra 2012 till motsvarande kvartal 2013. Fram till fjärde kvartalet 2014 beräknas ökningen bli 525 personer.
Både under 2012 och 2013 har den bästa utvecklingen ägt rum inom den privata tjänstesektorn. Inom privata tjänster finns flera delbranscher som handel, finansiella tjänster, hotell och restaurang, information och kommunikation samt ”övriga tjänster”. Nya butiker har öppnat på olika håll i länet. I Umeås centrum färdigställs de senaste årens
ombyggnationer, vilket påverkar handeln positivt. Företagstjänster, IT-företag och andra delar
Å r A n ta l A n ta l to m .
o k to b e r
20 02 15 13 12 95
20 03 12 15 88 2
20 04 11 23 75 0
20 05 6 92 59 5
20 06 9 23 68 4
20 07 67 7 42 7
20 08 31 32 1 86 0
20 09 34 15 3 18 7
20 10 12 86 1 21 0
20 11 98 8 77 1
20 12 13 52 93 5
20 13 (tom .
ok tob er) 8 57 85 7
av servicesektorn – inte minst restauranger – har hittills haft en positiv utveckling. Inom transportsektorn bedöms antalet sysselsatta ha ökat svagt under 2013 trots att transporter av industriprodukter minskat. Paket inom e-handel är en viktig förklaring till att
transportsektorn är stabil. Bemanningsföretagen har även i år haft en svag marknad eftersom flera arbetsgivare har sett sig tvingade att minska personalstyrkan. Uppsägningar har
genomförts och fler kan vänta. Totalt arbetade 34 750 personer inom privata tjänster i slutet av november 2011. Antal sysselsatta inom bygg- och anläggning var i slutet av 2011 7 400 personer, och 2 900 personer inom jord- och skogsbruk arbetade.
En viss nedgång noterades inom bygg- och anläggningsverksamheten både under 2012 2013. Också inom skogsbruket förväntas färre sysselsatta då konjunkturen är fortsatt svag.
Vissa specialtillverkare har dock haft en god internationell marknad medan andra har mött stora svårigheter.
Inom offentlig verksamhet väntas antalet sysselsatta ha minskat med 300 personer mellan fjärde kvartalet 2012 och under samma period 2013. Minskningen fram till kvartal fyra 2014 bedöms bli 400 personer. Utbildning samt vård och omsorg är sektorer som kommer att beröras. I slutet av 2011 sysselsatte offentlig förvaltning 5 700 personer, medan
utbildningssektorn sysselsatte 15 750 och vård och omsorg 21 950 personer.
Näringsgrenar
Brist och överskott på arbetskraft
Brist på arbetskraft innebär att arbetsgivarna inte upplever sig hittar sökande med rätt kompetens för de tjänster som ska tillsättas. I nuläget uppger ett ökande antal arbetsgivare att de har svårigheter att hitta den rätta kompetensen, trots att det råder en relativt hög
arbetslöshet. Gapet mellan arbetsgivarnas krav och den tillgängliga kompetensen på arbetsmarknaden växer, vilket skapar en komplicerad matchningsproblematik som drabbar dem som står längst från arbetsmarknaden hårdast. När bristbegreppet numera används är innebörden i stort sett alltid att det råder brist på personer med relevant kompetens för en viss arbetsuppgift. En annan betydelse, något mindre vanlig dock, är att det finns personer med utbildning för att utföra en aktuell arbetsuppgift. Bristen skulle i dessa fall vara i form av bristande förmåga att använda kunskaperna i det praktiska arbetet.
En av Arbetsförmedlingens viktigaste uppgifter är att vägleda och informera om inom vilka yrken och branscher det finns goda möjligheter till arbete, samt så långt som möjligt rusta de sökande med verktyg och kompetens att söka de jobb som finns. Inom många yrkesområden råder det en numerär brist bland grupper med hög och lång utbildning eller hög
hantverksskicklighet, vilket återspeglas i tabell 3 nedan. Det reguljära utbildningsväsendet får anses bära ett tungt ansvar för denna kompetensförsörjning, liksom den politiska nivån där beslut fattas om möjligheten att finansiera långa utbildningar på akademisk nivå.
Arbetsgivare som inte lyckas rekrytera personal med önskad kompetens kan överväga möjligheten att vara specifik vilken kompetens som är krav vid en rekrytering, och vilken kompetens som kan utvecklas under anställningen.
Tabell 2. Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden.
Jämförelse med samma kvartal året innan. Västerbottens län.
Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år).
K v a rta l 4 2 0 1 3 K v a rta l 4 2 0 1 4
Jo rd - o c h s k o g s b ru k
B y g g ve rk s a m h e t
In d u s tri
P riva ta tjä n s te r
O ffe n tlig a tjä n s te r
T o ta lt 2 0 0 1 2 5
Tabell 3. Yrkesbarometern – Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Västerbottens län under det närmaste året
Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under 2013 och 2014.
Jord- och skogsbruk
Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbrukssektorn beräknas fortsätta minska svagt under prognosperioden. Exempel på yrken som berörs är skogsmaskinförare, skogsarbetare och avbytare inom jordbruket.
Det svenska jordbruket har länge haft en stabil situation där mjölkbönderna har haft god avsättning på sina produkter, men där priset har varit för lågt för att upprätthålla en tillfredsställande lönsamhet. I en allt hårdare internationell konkurrens känner mjölkbönderna nu en tydlig press och lönsamheten bedöms som låg.
Gris- och köttproduktionen i landet har under många år pressats av den internationella konkurrensen, exempelvis från Danmark, Irland, Brasilien och även från Baltikum.
Konsumenterna köper emellertid svenskproducerat i allt större utsträckning och lönsamheten har förbättrats. Framtiden för svensk köttproduktion torde ligga i ökad rationalisering och i en ytterligare kvalitetshöjning. Först om några år kan en säkrare bedömning göras av
omfattningen av den framtida inhemska köttproduktionen. Ungdomars intresse för jordbruk är lågt, vilket är ett stort problem.
Skogbruket är sammantaget sett inne i en fas med fortsatt låg aktivitet, vilket främst beror på den svaga konjunkturen och osäkerheten inför framtiden. Länet är beroende av att avsättning finns för de produkter som produceras. Kronkursen var och är en belastning då en betydande del av produktionen exporteras. I kombination med en sjunkande efterfrågan får läget betecknas som bekymmersamt.
B ristyrke n Ö v e rsko ttsy rke n
L ä ka re, sa m tlig a ka teg orier L a g era rbeta re Sju ksköterskor, specia listu tb. B a rn sköta re
F örskollä ra re H a n dlä g g a re, offen tlig C iv ilin g en jörer, flera g ru pper R eception ister
I T-person a l, lå n g u tbildn in g M on törer, g u m m i och pla st
G I S-in g en jör Köks- och resta u ra n g biträ den
B erg a rbeta re B iblioteka rie
V in dkra fttekn iker M iljö- och h ä lsosky ddsin spektör Kock, sä rskilt specia lkock B rev bä ra re
L a stbils-, lå n g tra da reföra re A dm in istra tiv person a l
Industri
Industrikonjunkturen har länge varit svag och även om positiva signaler har kommit är läget klart otillfredsställande. Företag har återanställt personal och orderböckerna kan vara fyllda, men ofta endast en kort tid. Risken för en betydligt kraftigare avmattning finns fortfarande som en konsekvens av den ekonomiska och politiska oron i stora delar av världen, inte minst inom de länder som har euron som gemensam valuta. Osäkerheten är större än på mycket länge och de signaler som kommer om den ekonomiska utvecklingen är ofta motstridiga.
Exempel på yrken som berörs är svetsare och flera grupper av montörer. Volvo Lastvagnar har fattat ett inriktningsbeslut om att avveckla monteringsverksamheten i Umeå fram till
halvårsskiftet 2015, vilket kommer att påverka sysselsättningen i sektorn negativt.
Inom industrin råder långsiktig brist på kvalificerad produktionspersonal och ingenjörer med högre utbildning. Mer än hälften av samtliga anställda inom Teknikföretagen är numera tjänstemän, vilket är en konsekvens av att kompetenskraven successivt ökar. Arbetsinnehållet i de befattningar som tillsätts är ofta kvalificerat och ställer krav på utbildning. Tendensen förstärks långsamt. Det befintliga överskottet på operatörer inom främst verkstad, sågverk samt träindustri kommer att öka som en följd av minskad aktivitet i dessa branscher.
Tillverkningsindustrin sysselsatte i slutet av 2011 drygt 18 100 personer i länet men antalet sjunker successivt.
Marknaden för sågade trävaror och annan trävaruindustri har varit synnerligen ansträngd under en lång tid. Specialtillverkning är en framgångsfaktor i branschen. Läget ljusnade under hösten 2011, men under 2013 har två större sågar avvecklats. I första hand berörs
produktionspersonal som montörer, virkessorterare och truckförare, men även transportföretag berörs på olika sätt.
Massa- och pappersindustrins omfattning i länet är numera mycket liten. Personalsituation förefaller vara stabil, men efterfrågan bedöms inte öka under 2014.
För livsmedelsindustrin ser läget något sämre ut än för ett år sedan. Närproducerad mat har varit framgångsrikt under flera år men utvecklingen är osäker. Konjunkturläget påverkar konsumenternas prismedvetenhet. Operatörer inom livsmedelsindustrin är den yrkesgrupp som berörs i första hand.
Gummi- och plastindustrin har i likhet med all tillverkningsindustri haft svårigheter, men situationen förefaller nu stabil. Ett överskott av montörer råder.
Diagram 5. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin.
Västerbottens län. Våren 2007–hösten 2013.
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.
Byggverksamhet
Stora infrastrukturprojekt har pågått längs Västerbottenskusten under många år. Under 2014 och 2015 väntas stora delar av projekten färdigställas. En ökande koncentration till
Umeåregionen av de samlade investeringarna är tydlig, främst inom anläggningssektorn.
Förare av anläggningsmaskiner såväl som skogsmaskinförare har, i ett gott konjunkturläge, en alternativ arbetsmarknad inom gruvnäringen. Utpendlingen av maskinförare till Norrbotten har ökat.
Industriinvesteringarna är betydligt lägre än på många år. Möjligen kan Norrbotniabanan komma att byggas då EU har förklarat sig villigt att bidra med en tredjedel av kostnaden.
Byggstart sker dock knappast under prognosperioden.
Husbyggandet är ännu mycket svagt, trots stora och ökande uppdämda behov av såväl nybyggnationer som renovering av äldre fastigheter. Det har skett en svag ökning av antalet påbörjade lägenheter som beräknas fortsätta 2014. Det förbereds politiska beslut om ändringar i olika regelverk vilket kan komma att gynna byggandet under 2014. Ytterligare byggstarter är mycket önskvärda, i synnerhet i Umeåregionen, för att täcka det växande behovet. I Hemavanområdet är aktiviteten hög. Många nya fastigheter har uppförts och
-20 -10 0 10 20 30 40 50 60
07V 07H 08V 08H 09V 09H 10V 10H 11V 11H 12V 12H 13V 13H
Nettotal
Västerbottens län Historiskt genomsnitt, Västerbottens län Riket
ytterligare nya färdigställs kontinuerligt. Närheten till Norge är en viktig orsak. Även Tärnaby har nu börjat få del av den positiva utvecklingen i området. Grupper av hantverkare samt förare av anläggningsmaskiner behövs i verksamheten.
Utbyggnaden av vindkraft i länet skapar sysselsättning genom brytning av nya skogsbilvägar, gjutning av betongfundament, och distribution av den elektricitet som produceras. Marknaden för delar av servicesektorn har förbättrats på vissa orter. Den ökning av sysselsättningen som skapades under en period har dock avtagit.
ROT-avdraget har haft betydelse för sysselsättningen under lågkonjunktur, men missbruk av regelverket har påtalats och frågan är hur detta kan komma att förändras för att det riktade bidraget verkligen får den effekt som är avsedd. Frågan bereds politiskt.
Diagram 6. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggverksamhet. Västerbottens län. Våren 2007–hösten 2013
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.
-80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80
07V 07H 08V 08H 09V 09H 10V 10H 11V 11H 12V 12H 13V 13H
Nettotal
Västerbottens län Historiskt genomsnitt, Västerbottens län Riket
Privata tjänster
Den privata tjänstesektorn är den näringsgren som har haft den bästa
sysselsättningsutvecklingen i länet under flera år. Under 2013 beräknas orderingången och sysselsättningen inte öka lika starkt som tidigare, bland annat till följd av den svaga industrikonjunkturen. Inför 2014 är optimismen högre än vid de två senaste
prognostillfällena, även om den i Västerbottens län är något lägre än riket som helhet4. Inom detaljhandeln råder en svag optimism, samtidigt som den ekonomiska utvecklingen är osäker. Konsumenterna blir försiktigare till följd av den rådande oron, men aktiviteten har ändå varit högre än förväntat även om många köp sker på kredit. Inom området
sällanköpsvaror syns en nedgång. Konkurrensen inom området hemelektronik är mycket stor.
Många sysselsatta inom handeln är ungdomar och branschen är ofta en viktig första kontakt med arbetslivet. Utfallet har sällan nått upp till förväntningarna inom handeln. Antalet sysselsatta inom handeln var 11 700 personer i slutet av 2011.
Livsmedelshandeln bedöms vara stabil och antalet sysselsatta väntas öka till följd av det nya köpcentrum som ska etableras i Umeå. Nettoeffekten blir emellertid begränsad på grund av strukturförändringar och försämrade villkor för handel i kommunerna runt Umeå.
Inom området finansiella tjänster och företagstjänster, även benämnd som
uppdragssektorn, har utvecklingen varit stark under flera år men försvagats tydligt på grund av konjunkturläget. En klart lägre andel av företagen förväntar en ökning av uppdragsvolymen fram till slutet av 2013 och fram till årsskiftet 2014-2015. Industriföretag är viktiga kunder för branschen och följdeffekter är vanliga, om än med viss fördröjning. Konsulter inom IT, ekonomi och juridik är yrkesgrupper som är vanliga i sammanhanget. Branschen sysselsatte drygt 9 000 personer i slutet av 2011.
En stor optimism råder inom information och kommunikation som omfattar företag inom IT, data och kommunikation. En klar majoritet av företagen tror på en förbättring fram till hösten 2014. Personer med relevant utbildning och erfarenhet har en god arbetsmarknad.
Branschen sysselsatte 3 350 personer i slutet av 2011.
Företag inom hotell, restaurang, konferensanordnare och turism5 är mest optimistiska av samtliga inför det kommande året och utgångsläget är gott. I Umeå pågår fortfarande om- och tillbyggnad av hotell och nybyggnationer planeras för att öka kapaciteten. Kapaciteten kan emellertid komma att öka mer än efterfrågan. Den bedömningen gäller främst för tiden efter Kulturhuvudstadsåret 2014, under vilket full beläggning är sannolik under stora delar av året.
Branschen sysselsatte 3 050 personer i slutet av 2011.
4 Hänvisning till tabell ”Konjunkturindex”.
5 Även termen ”upplevelsenäringarna” används på företag verksamma inom detta segment.
I inlandet expanderar upplevelsenäringarna fortfarande i Tärnaby- och Hemavanområdet men utbyggnadstakten har dämpats. Antalet besökare från Norge, Frankrike, Tyskland, Ryssland och Italien har ökat sedan några år tillbaka. Personal med goda kunskaper i de aktuella språken har en god marknad. Det råder en återkommande säsongsmässig brist på ordningsvakter i fjällvärlden. Frågan är inte helt lätt att lösa med hänsyn till att ackreditering från Polismyndigheten krävs för att få arbeta som ordningsvakt. Lokalt upplevs frågan som mycket betydelsefull.
Transportnäringen är svårbedömd när det gäller framtidsutsikterna eftersom den är beroende av situationen i flertalet branscher, inte minst tillverkningsindustrin och handeln.
Industrins behov av transporter bedöms vara minskande medan såväl byggsektorn som handeln bedöms behöva mer transporter, i synnerhet efter halvårsskiftet 2014. Överskottet på lagerarbetare är fortfarande stort. Antalet sysselsatta var 5 750 personer i slutet av 2011.
Antalet passagerare med buss har ökat på grund av problem med tågtrafiken på Botniabanan samt norrut. Ett antal bussförare som har uppnått pensionsåldern arbetar regelbundet på grund av brist på bussförare. Dessutom trafikeras linjen Umeå-Lycksele nu åter med tåg.
Sammantaget bedöms behovet av persontransporter förbli i stort sett oförändrat eller öka något under prognosperioden. En viktig förklaringsfaktor är den stora ökningen av e-handeln som har förbättrat paketmarknaden avsevärt.
Även utrustning som används av gruvindustrin i samband med projektering och uppstart av nya gruvor behöver transporteras, liksom den malm som bryts. De gruvor som öppnas innebär långsiktigt goda utsikter för transportföretagen. För närvarande är dock råvarupriserna betydligt lägre än 2011 när många beslut om prospektering fattades och vissa projekt är i nuläget inte aktuella.
Det råder brist på bergarbetare i landets gruvdistrikt men utbildningar pågår och planeras.
Antalet sysselsatta i Västerbottens län beräknas förbli oförändrat men det långsiktiga behovet av ny- och ersättningsrekryteringar är betydande i hela norra Norrland. Intresset för att arbeta inom gruvindustrin är stort och den nya tekniken har inneburit att även kvinnor allt oftare väljer denna industrigren. Norrbottens och Västerbottens län samt Bergslagen är dominerande distrikt i Sverige. En speciell Arbetsförmedling har inrättats i Kiruna för att säkerställa
personalbehovet i branschen. Arbetsförmedling gruvnäring gör egna prognoser på grund av näringens betydelse och behovet av personal, som dock för närvarande inte är lika stort som man hoppats. Antalet sysselsatta inom gruvnäringen i länet har under lång tid varit omkring 850 personer.
Utbyggnaden av vindkraft i länet beräknas fortsätta om än i klart långsammare takt.
Uppbyggnadsfasen är till fördel för transportnäringen, men när kraftverken väl är i drift
kommer transporter att bli aktuella endast i samband med underhåll och renovering av anläggningarna. Bristen på vindkrafttekniker bedöms vara långsiktig men har minskat.
Utbildningar bedrivs i syfte att avhjälpa delar av bristen. Grupper av elektriker har genomgått utbildning och fått arbete.
Bemanningsföretagen har för närvarande en klart svagare marknad jämfört med 2010 och 2011. Försvagningen inleddes under 2012 och har nu även nått personal uthyrda till industrin.
Den svaga konjunkturen och osäkerheten om framtiden är orsaken till bemanningsföretagens försvagade roll. Läget bedöms bestå en längre tid. För sysselsättningen inom hushållsnära tjänster har RUT-avdraget fortfarande betydelse.
Diagram 7. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Västerbottens län. Våren 2007–hösten 2013
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.
0 10 20 30 40 50 60 70
07V 07H 08V 08H 09V 09H 10V 10H 11V 11H 12V 12H 13V 13H Nettotal
Västerbottens län Historiskt genomsnitt, Västerbottens län Riket
Offentliga tjänster
Av svaren i intervjuundersökningen framgår att landstinget haft ett stabilt antal anställda under 2012 och 2013, och så väntas fallet bli även 2014. En viss ökning kan komma att ske inom primärvården, vilket leder till minskningar inom andra verksamheter. Svårigheter att rekrytera allmänläkare till redan vakanta tjänster kan göra att den eftersträvade ökningen uteblir. Övertalighet kan uppstå hos landstinget då kommunerna övertog ansvaret för
hemsjukvården i början av september 2013. Personalen kommer sannolikt att kunna fortsätta arbeta inom sitt yrke, men som anställda hos kommunerna eller hos privata arbetsgivare.
Inom tandvården beräknas inga betydande förändringar ske under perioden. I delar av inlandet är det för närvarande svårare att rekrytera tandläkare än läkare. Landstingets ekonomiska situation är bekymmersam.
Bland primärkommunerna bedöms antalet sysselsatta öka svagt inom vård- och omsorgssektorn. Minskningar förutses i varierande grad inom övriga kommunala
verksamheter, i synnerhet inom utbildningsområdet. Kommunernas bedömningar varierar starkt, vilket har ett nära samband med den förväntade befolkningsutvecklingen.
Antalet statliga arbetsgivare som har intervjuats är för lågt för att kunna dra bestämda slutsatser. Tendensen är dock att antalet statligt anställda, efter en temporär ökning under 2013, fortsätter att minska. Minskningen blir dock långsammare än tidigare. Det är en tydlig ambition att ytterligare förbättra underlaget för bedömningen av den statliga verksamheten i länet i kommande prognoser.
Enligt färska uppgifter från Statistiska Centralbyrån6 var drygt 47 000 sysselsatta i offentlig sektor tredje kvartalet 2013. Det är en ökning med 520 personer under det senaste året.
Antalet statligt anställda har ökat med 60 personer till 8 400, landstingsanställda har ökat med 290 till 10 260, och kommunalt anställda med 170 personer till 28 400.
6 Kortperiodisk Sysselsättningsstatistik för kvartal 3 2013.
Diagram 8. Arbetsförmedlingens verksamhetsindex för offentliga tjänster.
Västerbottens län. Våren 2007–hösten 2013.
Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.
Arbetsförmedlingens verksamhetsindex beskriver stämningsläget i de offentliga verksamheterna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsgivarnas förväntningar om
verksamhetsutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen verksamheter som bedömt ökning av tjänsteproduktionen minus andelen verksamheter som bedömt minskning.
-30 -20 -10 0 10 20 30 40
07V 07H 08V 08H 09V 09H 10V 10H 11V 11H 12V 12H 13V 13H Nettotal
Västerbottens län Historiskt genomsnitt, Västerbottens län Riket
Utbudet av arbetskraft
Befolkningen i Västerbottens län omfattar omkring 260 000 personer, vilket utgör drygt 2,7 procent av rikets befolkning. Det är en ökning med 25 500 sedan 1968 då hade länet 234 500 invånare, varav två tredjedelar bodde i någon av kustkommunerna Nordmaling, Robertsfors, Skellefteå eller Umeå. Länets övriga elva kommuner betecknas som inlands- eller
fjällkommuner.
År 2012 bodde 77,9 procent av länets 260 217 invånare i de fyra kustkommunerna. Enligt den senaste befolkningsprognosen kommer 79,8 procent av beräknade 265 500 invånare att bo vid kusten år 2025. Av länets befolkning 20-39 år bodde 83,7 procent i de fyra kustkommunerna vid utgången av 2012.
Umeå är den enda av länets 15 kommuner som beräknas ha en positiv befolkningsutveckling under perioden. Kommunens befolkning har ökat från 66 150 personer 1968, till 117 294 personer vid utgången av 2012 eller med 77,3 procent. År 2025 beräknas Umeås befolkning ha ökat med drygt 93 procent jämfört med 1968.
Åsele hade vid utgången av 2012 kvar 51,3 procent av de 5 764 invånare kommunen hade 1968. År 2025 beräknas antalet invånare i Åsele ha minskat till 2 519, vilket motsvarar en minskning med drygt 56 procent sedan 1968. Den högsta befolkningssiffran hittills för Västerbottens län, 260 472 personer, noterades för år 1995. År 2025 skulle länet, enligt SCB:s senaste prognos, ha 265 500 invånare.
Utbudsförändringar
Under 2014 beräknas utbudet av arbetskraft förbli oförändrat eller öka mycket svagt. Av länets samlade befolkning i åldersintervallet 16-64 år ingick i början av 2013 knappt 130 000
individer i den registerbaserade arbetskraften. 35 000 personer i ålderintervallet står inte till arbetsmarknadens förfogande, med anledning av de till exempel studerar, är sjuka,
förtidspensionerade eller pensionerade av andra skäl. Antalet i åldersgruppen minskar sedan ett par år tillbaka och kommer, enligt den senaste befolkningsprognosen, att fortsätta minska även bortom 2025. Det innebär att varje individ i arbete måste försörja en ökande andel av befolkningen utöver sig själv.
Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen
I kommande avsnitt används begreppet inskrivna arbetslösa som samlingsnamn för gruppen öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd.
Arbetslöshetens utveckling
År 2008, innan lågkonjunkturen hade slagit igenom, uppgick arbetslösheten i länet till totalt 5 procent av den registerbaserade arbetskraften. 2012 var motsvarande siffra 8,4 procent. För närvarande sjunker antalet arbetslösa varje månad jämfört med året innan. Genomsnittet för 2013 bedöms till drygt 8 procent.
Antalet nyinskrivna per månad har minskat sedan 2010, men är oförändrat i år jämfört med 2012. Mönstret är lika för könen samt för ungdomar. För utomeuropeiskt födda, individer med funktionsnedsättning samt personer ökar istället arbetslösheten.
Antalet av samtliga inskrivna som har gått till arbete har ökat i år för alla grupper, utom för unga kvinnor där en viss minskning noteras. När man istället jämför gruppen inskrivna arbetslösa är bilden mera splittrad. Den ökning som gäller för hela gruppen fördelar sig främst på män, men även på utomeuropeiskt födda. Unga kvinnor har den svagaste utvecklingen.
Registerbaserad arbetskraft som bas för beräkning av den relativa arbetslösheten finns bakåt till 1994. Dit kan jämförelser av andelar göras. Vid en jämförelse mellan det totala antalet inskrivna arbetslösa bör man hålla i minnet att betydande förändringar av antalet personer i åldergruppen 16-64 har ägt rum sedan hösten 1991. Därför är andelar ett mer rättvisande sätt att visa på utvecklingen7.
7 Diagram redovisas i bilagan i slutet av rapporten.
Diagram 9. Inskrivna arbetslösa som andel av registerbaserad arbetskraft.
Västerbottens. Januari 1994–oktober 2013. Prognos tom. december 2014.
Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden.
Arbetslöshetens prognos
Under 2011 var arbetslösheten i genomsnitt 8,5 procent. 2012 var antalet arbetslösa detsamma som året före men genomsnittet blev 8,4 procent. Andelen till och med oktober 2013 är lägre än för motsvarande period 2012 – 8,1 procent i år jämfört med 8,3 procent förra året.
Antalet arbetslösa var under fjärde kvartalet 2011 11 000 personer i genomsnitt per månad.
Motsvarande siffra för samma kvartal 2012 blev knappt 10 900. Antalet personer i gruppen beräknas till och med oktober 2013 vara i genomsnitt 10 500, vilket är 300 färre än samma period 2012. Det är avsevärt bättre än förväntningar sedan i höstas och tidigare.
Huvudorsaken är fler sysselsatta.
Under det första halvåret 2014 väntas en uppgång av arbetslösheten. Kulturhuvudstadsåret samt byggstarten av det nya köpcentret söder om Umeå beräknas emellertid medföra att genomsnittet för tredje kvartalet 2014 blir identiskt med motsvarande kvartal i år. På helåret 2014 väntas en sysselsättningsökning på 100 personer.
0 2 4 6 8 10 12 14 16
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Procent
Totalt inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften jan 1994 - okt 2013, AC län.
Prognos nov 2013 - dec 2014, Västerbottens län.
Tabell 4. Antal inskrivna arbetslösa. Västerbottens län.
Källa: Arbetsförmedlingen.
Antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin ökade snabbt när programmet infördes i juli 2007, men har sedan minskat. Under det tredje kvartalet 2011 var antalet deltagare drygt 2 400 i genomsnitt per månad. Det var en ökning med omkring 50 personer sedan motsvarande period året innan. 2012 var antalet 2 320 och 2013 var antalet drygt 2 100.
Andelen utrikes födda i program med aktivitetsstöd var under tredje kvartalet 2013 drygt 14 procent. Andelen har ökat över tid, och en långsam ökning bedöms bli fallet fram till slutet av prognosperioden.
Andelen med förgymnasial utbildning har varit drygt 20 procent under de tre senaste åren.
Andelen med gymnasial utbildning har ökat från 50 till 60 procent. Andelen med
eftergymnasial utbildning har minskat från 25 till 20 procent. Detta motsvarar respektive grupps andel av samtliga inskrivna, med någon överrepresentation för såväl inskrivna med för- som eftergymnasial utbildning.
Jobbgarantin för ungdomar (UGA) är avsedd för ungdomar 16-24 år som har varit arbetslösa i minst tre sammanhängande månader. Under det tredje kvartalet i år deltog i genomsnitt knappt 900 personer i programmet och nästan samtliga tillhörde åldersgruppen 18-24 år.
Grupper som redan idag har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden bedöms trots det få det än svårare under den rådande svackan och möjligen under ytterligare ett eller två år framöver, beroende på hur den internationella ekonomin utvecklas. Det rör sig främst om personer med kort och ofullständig utbildning, med nedsatt fysisk eller psykisk arbetsförmåga, delar av gruppen ungdomar 18-24 år, äldre 55-64 år samt utrikes födda, i synnerhet personer med kort utbildning och svaga kunskaper i svenska språket. Dessa grupper utgör redan idag betydligt mer än hälften av samtliga inskrivna arbetslösa i länet. Även om andelen skulle kunna minska något så kommer personer i dessa kategorier att ha det svårare än andra att konkurrera om de lediga jobb som finns, oavsett konjunkturläge. Särskilda stöd för dessa grupper är viktiga.
Den geografiska fördelningen av inskrivna antalet arbetslösa kommer med stor sannolikhet att följa det traditionella mönstret. Det skulle innebära att huvuddelen av antalet kommer att återfinnas vid kusten medan andelen av den registerbaserade arbetskraften riskerar att stiga i inlandet och fjällkommunerna.
A n ta l
F ö rä n d rin g m o t m o tsv a ra n d e k va rta l å re t in n a n
20 12 kv a rta l 4 10 88 7 -1 ,2%
20 13 kv a rta l 4 10 56 7 -2 ,9%
20 14 kv a rta l 4 10 56 7 0 ,0%
Arbetslöshetens struktur
Andelen utan arbete är betydligt högre för personer med högst grundskola som
utbildningsbakgrund, än för grupper med examen från gymnasium eller högskola. En viktig förklaring till detta är att kompetenskraven på arbetsmarknaden kontinuerligt skärps, men också att många idag inte lyckas fullfölja sina studier med godkända betyg. För en stor majoritet av de rekryteringar som genomförs är en godkänd gymnasieutbildning det
grundläggande krav som ställs. Det ger dessutom behörighet till högre utbildning, vilket blir allt viktigare på framtidens arbetsmarknad.
Långa tider utanför arbetsmarknaden är en väl dokumenterad belastning när det gäller möjligheterna att komma ifråga för en anställning. Därför finns starka skäl till en
grundläggande genomgång av kompetensnivån hos dem som är inskrivna som arbetssökande.
Unga välutbildade män har ett försprång framför övriga grupper när det gäller möjligheten till arbete.
Av tabell 5 framgår hur mycket strukturen bland andelen arbetslösa kan skilja sig mellan olika kommuner, länet och riket. Tabellen visar andelen totalt inskrivna arbetslösa per grupp av den registerbaserade arbetskraften. En jämförelse mellan situationen i riket under perioden redovisas i tabellen. Syftet med tabellen är att åskådliggöra strukturella skillnader samt att ge lokala aktörer ett underlag för att bedriva en verksamhet som ger önskat resultat.
För vissa grupper, som exempelvis utomeuropeiskt födda, är underlaget ofta litet och en skillnad på endast få individer kan ändra procentsatser i hög grad. I sådana fall är det lämpligt att tolka uppgifterna med försiktighet. På mindre orter ökar känsligheten för detta fenomen.
Tabell 5. Arbetslöshetens struktur, kvartal 3 2013. Inskrivna arbetslösa som andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Västerbottens län.
G ru n d - s k o la
G y m - n a s ia l
E fte r- g y m n a s ia l
N o rd m a ling 9 ,1 8 ,3 9 ,9 2 5 ,1 5 ,2 7 ,7 2 9 ,6 1 9 ,1 7 ,7 5 ,9
B jurho lm 8 ,8 9 ,8 8 ,0 1 8 ,0 6 ,2 6 ,1 3 4 ,2 1 3 ,0 8 ,5 7 ,2
V ind e ln 6 ,8 7 ,4 6 ,2 1 4 ,6 5 ,4 6 ,0 1 8 ,8 1 3 ,2 6 ,2 5 ,1
R o b e rts fo rs 6 ,4 5 ,4 7 ,2 1 3 ,6 4 ,3 5 ,1 2 5 ,1 1 4 ,6 5 ,7 3 ,9
N o rs jö 8 ,9 8 ,7 9 ,0 2 2 ,2 5 ,4 6 ,6 4 3 ,7 1 9 ,5 7 ,2 7 ,0
M a lå 7 ,7 8 ,6 6 ,9 2 1 ,1 5 ,1 6 ,6 2 5 ,8 1 4 ,0 7 ,2 5 ,0
S to rum a n 7 ,4 6 ,1 8 ,4 1 9 ,1 5 ,4 6 ,5 2 4 ,1 1 6 ,4 6 ,5 4 ,6
S o rs e le 7 ,7 6 ,4 8 ,8 9 ,8 4 ,5 5 ,0 3 4 ,7 2 2 ,0 4 ,6 6 ,0
D o ro te a 8 ,2 7 ,7 8 ,6 1 2 ,4 7 ,6 6 ,8 2 7 ,4 2 1 ,5 5 ,8 8 ,0
V ä nnä s 7 ,7 7 ,5 8 ,0 2 3 ,8 3 ,0 6 ,5 2 8 ,0 1 8 ,1 7 ,8 4 ,2
V ilhe lm ina 1 1 ,3 1 0 ,7 1 1 ,8 2 2 ,9 8 ,2 8 ,8 4 9 ,4 2 8 ,0 1 0 ,1 5 ,2
Å s e le 1 0 ,4 9 ,6 1 1 ,1 2 3 ,1 6 ,6 9 ,5 2 1 ,8 2 0 ,4 9 ,3 8 ,6
U m e å 7 ,4 7 ,0 7 ,9 1 5 ,9 4 ,1 6 ,3 1 7 ,6 1 8 ,9 8 ,6 4 ,9
L yc k s e le 8 ,6 8 ,0 9 ,1 1 6 ,1 6 ,7 6 ,8 2 9 ,5 2 2 ,7 7 ,9 4 ,5
S k e lle fte å 8 ,4 7 ,7 9 ,0 1 9 ,9 5 ,3 6 ,7 3 3 ,3 2 2 ,0 8 ,0 4 ,9
L ä n e t 7 ,9 7 ,4 8 ,4 1 7 ,8 4 ,9 6 ,6 2 3 ,9 1 9 ,9 8 ,1 5 ,0
R ik e t 8 ,5 8 ,2 8 ,7 1 7 ,3 6 ,3 6 ,1 2 0 ,7 1 9 ,2 8 ,1 5 ,5
In rik e s fö d d a
U trik e s fö d d a
U tb ild n in g K o m m u n T o ta lt
1 6 -6 4 å r K v in n o r M ä n U n g a 1 8 -2 4 å r
Ä ld re 5 5 -6 4 å r
Källa: Arbetsförmedlingen, Statistiska Centralbyrån (SCB).
Tabell 6. Tabell över befolkningens utbildningsnivå
Källa: Statistiska Centralbyrån U tbildn ings nivå
läns vis
Fö rgym n asial u tb ild nin g ko rtare än 9 år
Förgym n asial utb ildn in g, 9 (10) år
G ym n asial u tb ild n in g , h ö gst 2 år
G ym n asial u tb ild nin g , 3 år
Efte rgym n asial u tb ild n in g, m in d re än 3 år
Efte rgym n asial utb ildn in g, 3 år e lle r m e r
F orskar‐
u tb ild n in g
U pp gift om u tb ild n in gs‐
n ivå sakn as
01 Sto ck h o lm s län 3,9% 13,1% 17,3% 20,9% 15,4% 25,2% 1,5% 2,8%
03 Up p sala län 4,6% 13,3% 19,8% 21,1% 14,7% 21,8% 3,1% 1,8%
04 Sö d e rm an lan d s län 8,0% 15,2% 25,6% 23,0% 12,2% 14,0% 0,4% 1,6%
05 Ö ste rgö tlan d s län 6,6% 14,2% 22,8% 22,4% 13,7% 17,6% 1,1% 1,6%
06 Jö n k ö p in gs län 8,1% 15,4% 23,8% 24,0% 12,6% 14,3% 0,3% 1,5%
07 K ro n o b e rgs län 7,3% 14,5% 23,8% 22,8% 13,6% 15,7% 0,4% 2,0%
08 K alm ar län 7,9% 15,4% 26,4% 22,4% 12,3% 13,9% 0,4% 1,4%
09 Go tlan d s län 7,7% 14,3% 26,1% 23,7% 11,5% 15,4% 0,4% 1,0%
10 Ble k in ge län 8,3% 13,2% 25,2% 21,6% 13,9% 15,7% 0,4% 1,7%
12 S k ån e län 6,3% 13,9% 20,6% 21,8% 14,0% 19,6% 1,2% 2,6%
13 Hallan d s län 7,0% 14,0% 23,0% 23,8% 13,6% 16,7% 0,6% 1,2%
14 V ästra Gö talan d s län 6,4% 14,3% 21,4% 22,7% 13,8% 18,7% 1,0% 1,8%
17 V ärm lan d s län 6,4% 13,9% 26,0% 23,8% 12,5% 14,9% 0,4% 2,0%
18 Ö re b ro län 7,4% 14,3% 24,8% 23,0% 13,0% 15,5% 0,5% 1,5%
19 V ästm an lan d s län 6,2% 15,4% 24,6% 23,3% 12,7% 15,4% 0,5% 1,8%
20 D alarn as län 7,4% 14,6% 27,1% 23,8% 11,7% 13,4% 0,4% 1,6%
21 Gäv le b o rgs län 7,6% 15,6% 26,8% 23,2% 11,8% 13,1% 0,3% 1,5%
22 V äste rn o rrlan d s län 6,1% 14,5% 27,9% 22,2% 12,8% 14,8% 0,4% 1,4%
23 Jäm tlan d s län 5,4% 13,5% 26,9% 24,3% 12,5% 15,5% 0,4% 1,4%
24 V äste rb o tte n s län 4,6% 11,8% 24,3% 22,6% 14,4% 19,2% 1,6% 1,5%
25 N o rrb o tte n s län 5,1% 12,6% 29,0% 23,5% 12,5% 15,3% 0,7% 1,4%
Rike t 6,0% 13,9% 22,1% 22,3% 13,8% 18,9% 1,0% 2,0%
Arbetsmarknadspolitiska utmaningar
Västerbottens län har varit i ständig, svagare eller starkare, tillväxt sedan andra halvan av 1960-talet. I en av Arbetsförmedlingen publicerad rapport, Ura 2010:5, framgår att utbudet av arbetskraft är ett generellt problem för hela riket, med undantag endast för de tre
storstadsregionerna. Särskilt allvarliga befaras problemen bli i områden som redan tidigare betecknas som utpräglad glesbygd, inte minst i Norrlands inland.
Den utan jämförelse största och mest betydelsefulla utmaningen någonsin är att så långt det är möjligt behålla, och helst fortsätta öka, utbudet av arbetskraft i framtiden. Om utbudet av arbetskraft, och därmed antalet sysselsatta, minskar, måste varje person i arbete måste försörja en växande andel av övriga samhällsmedborgare för att välfärden ska kunna behållas.
Utmaningen är av den omfattningen att frågan inte kan lösas enbart genom åtgärder i länet, men det är av yttersta vikt att frågan uppmärksammas och tas på allvar om välfärden ska kunna behållas även i områden utanför storstadsregionerna.
Den kanske den allra viktigaste delen i arbetet med att öka utbudet av arbetskraften är att öka andelen utrikes födda som deltar i arbetslivet. För att frågan ska kunna lösas på ett
framgångsrikt sätt, kommer med stor sannolikhet långtgående samverkan mellan politiska företrädare och ansvariga myndigheter att krävas. Här finns allt att vinna för samtliga inblandade parter, inte minst de utrikes födda själva som i allt högre grad kommer att kunna försörja sig på eget arbete.
Frågan om tillgången på arbetskraft är inte endast en fråga om antal utan, i hög grad, även om utbildning och kompetens. Det är av yttersta vikt att personer som står till arbetsmarknadens förfogande och som ännu inte har något arbete, kan få relevant information om vilken kompetens som efterfrågas. En avgörande faktor för framgång är hur arbetssökande kan uppnå en kompetensnivå som är tillräcklig för att man ska kunna konkurrera om lediga arbetstillfällen, alternativt att starta ett eget företag med långsiktig bärkraft.
Det är viktigt att arbetsgivare och fackliga organisationer medverkar i processen, och så tidigt som möjligt informerar om hur man ser på behovet av arbetskraft och nya kompetenser som kommer att behövas inom olika områden. Här vilar ett tungt ansvar på ansvariga politiker, som ska fatta beslut om inrättandet av nya utbildningar och om vilka finansiella ramar som ska gälla. Det är ofrånkomligt att frågan måste betraktas ur ett långsiktigt perspektiv, och att insikten om att utbildning är en viktig del av det breda begreppet ”infrastruktur” får en stark förankring.
Som framgått finns en betydande risk att mindre kommuner i länet kommer att drabbas av ytterligare minskande befolkning i framtiden. En långsiktig strategi för möjligheter till arbete och kommunikation, även i ett öst-västligt perspektiv, bör utarbetas för att säkerställa möjligheten att bo och försörja sig även i inlandet och länets fjällkommuner.
Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga bör prioriteras på ett avsevärt tydligare sätt än vad som är fallet för närvarande. I arbetet med att öka utbudet av arbetskraft bör inga vägar lämnas oprövade. Individerna i gruppen har ofta god kompetens och kostnader för anpassning av arbetsplatser för denna grupp bör kunna säkerställas, i synnerhet om en tilltänkt arbetsgivare ställer i utsikt ett långvarigt anställningsförhållande.
Välfärdsvinsterna för såväl den enskilde som för samhället är stora.
Ungdomar är en viktig grupp för att det kontinuerliga bytet av personer i arbetskraften ska fungera så smidigt som möjligt. Det är därför av stor vikt att minimera antalet ungdomar som lämnar skolan utan fullständiga betyg. Den tröskeleffekt mot arbetsmarknaden som då uppstår resulterar alltför ofta i långvarig arbetslöshet. Lättillgänglig och relevant information om vilka utbildningar som sannolikt leder till arbete måste därför finnas och marknadsföras.
De ungdomar som saknar fullständiga betyg från grundskola eller gymnasium bör snarast beredas möjlighet att fullfölja utbildningen med starkt stöd.
Personer med kort och/eller föråldrad utbildning har svårt att göra sig gällande i
konkurrensen om de lediga platserna när kompetenskraven på arbetsmarknaden kontinuerligt skärps. Denna grupp bör få ökad uppmärksamhet och ett förstärkt stöd i form av, till exempel, arbetsmarknadsutbildning. Det är viktigt för framgång i detta arbete att de utbildningar som erbjuds kan anpassas till individens förutsättningar, och till den efterfrågan på kompetens som råder på arbetsmarknaden. Situationen för unga utrikes födda kvinnor utan ett fullständigt gymnasiebetyg bör uppmärksammas särskilt.
Allt fler arbetar efter den reguljära pensioneringen, inte minst egna företagare och personer med att arbetsinnehåll som inte är alltför belastande fysiskt. Detta är en välkommen utveckling som bör stimuleras ytterligare. Det viktigaste måttet på hur den ekonomiska utvecklingen kan förbättras är att studera antalet arbetade timmar.
Fler än var fjärde utan arbete i minst tre år
En analys av sammanlagda tider utan arbete i kombination med att vara inskriven vid Arbetsförmedlingen och söka arbete, visar att 35 procent av samtliga individer, med en eller flera perioder av arbetslöshet under de senaste 10 åren, har en sammanlagd tid utan arbete på högst 12 månader. Den studerade perioden är våren 2006 och därefter. Variationer över tid förekommer av naturliga skäl. Antalet individer framgår av diagram 10. För nästa studerade intervall, med 12 till 24 månaders sammanlagd tid utan arbete under denna period, ligger genomsnittet på 23 procent, med en tendens till ökning under tiden efter 2008.
Nästa intervall omfattar inskrivningstider 24-36 månader av de senaste 10 åren. Genomsnittet sedan våren 2006 är 14 procent, och siffran har legat mera stabil än för övriga intervall under den studerade perioden. De längsta sammanlagda inskrivningstiderna, längre än 36 månader, var som lägst 23 procent hösten 2009 och högst våren 2008, med nära 33 procent. I
genomsnitt har mer än 27 procent av totalt inskrivna arbetslösa varit inskrivna mer än 36
