1 Trollhättans Stad
Placering på Välkomsten
En inventering av synpunkter och erfarenheter kring mottagande, kartläggning och utslussning av nyanlända elever i Trollhättans stad samt förslag på
förändrade rutiner.
Therese Höög 140425
2
Inledning
Bakgrund
Nyanlända elever har sedan 2011 initialt placerats på Välkomsten. Nu behöver erfarenheter samlas in och rutiner i samband med en placering ses över och utvärderas. Hur sker processen från ”inslussning” till ”utslussning”, vilken kartläggning görs och på vilket sätt är den till stöd för elevens fortsatta kunskapsutveckling? Hur kan elevernas tidigare kunskaper kartläggas så att de går att använda för en ökad måluppfyllelse?
Projektets mål och syfte
Målet med projektet är att samla synpunkter och uppfattningar kring mottagande av nyanlända elever, kartläggning av deras kunskaper, rutiner vid utslussning och samverkan mellan elevernas hemskolor och Välkomsten. Inventeringen av synpunkter och uppfattningar ska ligga till grund för förslag till nya rutiner med sikte på det bästa för eleven gällande en trygg skolstart, en tydlig kartläggning av elevens förmågor samt tätare samverkan mellan hemskolor och Välkomsten.
Projektet syftar alltså till att utveckla och förbättra:
Mottagandet av nyanlända elever i Trollhättans stad.
Kartläggning och bedömning av nyanländas kunskaper.
Samverkan och utslussning mellan Välkomsten och hemskolorna.
Avgränsningar
Projektet ska enbart beröra mottagande, kartläggning och samverkan kring utslussning av nyanlända elever i Trollhättans stad med utgångspunkt i Välkomstens verksamhet. Projektet ska inte redovisa hur förslag ska lösas ekonomiskt, tidsmässigt eller praktiskt utan endast redogöra för pedagogiska behov och rutiner som finns kring nyanlända elever. Projektets huvudaktiviteter ska bestå i att:
Identifiera rådande rutiner och synpunkter kring dessa.
Identifiera behov inom stadens skolområden och på Välkomsten.
Ge förslag på ändrade/nya rutiner.
Metod
För att samla erfarenheter och synpunkter kring mottagande, kartläggning och utslussning har en projektgrupp och två referensgrupper använts. I dessa grupper har representanter, med olika perspektiv på verksamheten, fått ge sina synpunkter, berätta om sina erfarenheter kring arbetet med mottagande av nyanlända elever, identifiera olika behov som finns på Välkomsten samt inom staden och dessutom ge förslag på förändrade rutiner. Dessa personer
3 är ett urval av människor och i och med det görs det inget anspråk på att det som skrivs i rapporten är vetenskapligt grundat. Läroplanen för grundskolan (Lgr11) har naturligtvis varit en självklar och mycket betydelsefull referens under projektets gång.
Beställare av projektet var Birgitta Lundskog, områdeschef på området för elevstöd och modersmål i Trollhättans stad och projektledare var Therese Höög, förstelärare på Välkomsten. Therese var sammankallande av projektgruppen samt har agerat samtalsledare på dess möten. Therese har också haft ansvar för att förmedla information och förslag till referensgrupp 1 samt till Birgitta Lundskog. Vidare har Therese haft ansvar för att intervjua elever som tidigare gått på Välkomsten samt sammanställa gruppernas synpunkter och förslag i denna rapport.
I projektgruppen har alla Trollhättans skolområden varit representerade för att synliggöra likheter och olikheter över staden samt ta del av varandras erfarenheter. Däremot har inte alla skolor varit representerade i projektgruppen. De lärare, specialpedagoger, biträdande rektor och rektorer som medverkat i gruppen har gett sin personliga bild av sina olika skolområden och därmed är det alltså möjligt att andra inom skolområdet har en annan syn på verksamheten. Projektgruppen har ansvarat för att diskutera och utvärdera nuvarande rutiner kring mottagande av nyanlända samt ge förslag på nya rutiner. Representanterna för de olika skolområdena har redogjort för eventuella behov i de olika skolområdena vad det gäller mottagande av nyanlända elever. Projektgruppen har också tittat på olika mottagningsmodeller utifrån Skolverkets stödmaterial ”Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling” (2012) samt diskuterat samverkan och utslussningsrutiner mot bakgrund av Skolverkets ”Allmänna råd för utbildning av Nyanlända elever” (2008) samt Nilsson och Axelssons forskningsrapport ”Welcome to Sweden” (2013). Dessutom har gruppen diskuterat Linköpings kartläggningsmaterial samt Skolverkets Europeisk Språkportfolio för att ta ställning till vilket material som skulle kunna ligga till grund för Välkomstens kartläggning och därmed elevens fortsatta undervisning på hemskolorna.
Alla i referensgrupp 1 arbetar som lärare på Välkomsten och har således en övergripande bild av samarbetet med elevernas hemskolor. Referensgrupp 1 har gett synpunkter på projektgruppens förslag samt egna förslag på förbättringar mot bakgrund av samma litteratur och kartläggningsmaterial som projektgruppen samt dessutom boken ”Stärk språket, stärk lärandet (Gibbons, 2013).
Referensgrupp 2 bestod av tre elever, i urval, som var på Välkomsten under höstterminen 2013. Ett samtal med eleverna har skett enskilt och med tolk för att få ett elevperspektiv av tiden på Välkomsten. I samtalen har utgångspunkten varit att synliggöra elevens uppfattningar kring det första mottagandet på Välkomsten, kartläggning, utslussning och samverkan mellan Välkomsten och hemskolorna.
4
Resultat
Mottagande
Nulägesbeskrivning
Som nyanländ till Trollhättan får man information om Välkomsten på olika sätt beroende på vilka premisser man anländer under. De som anhöriginvandrar får informationen från Integrationsenheten, de som är asylsökande får informationen från Migrationsverket och de som arbetskraftsinvandrar eller kärleksinvandrar får informationen från kommunens hemsida eller från vänner.
Första kontakten med skolan i Trollhättans stad sker på Välkomsten då en av lärarna har ett inskrivningsmöte med elev/elever och vårdnadshavare. Under dessa möten nyttjas alltid tolk.
Mötet syftar till att berätta om verksamheten, ordna med formalia samt tala om elevens styrkor, förmågor, intressen och tidigare skolbakgrund. Nästan alla elever har sedan sin undervisning på Välkomsten i cirka 8-10 veckor. Undervisningen på Välkomsten syftar till att introducera svenska språket, påbörja arbetet med skolans värdegrund och undervisa om svenska skolsystemet samt orientera eleven i Trollhättans stad. Under elevens sista veckor på Välkomsten sker ett överlämningsmöte där elev, vårdnadshavare, personal från mottagande skola samt Välkomsten medverkar.
Reflektioner, uppfattningar och förslag Mötesrutiner
Två elever i referensgrupp 2 uttryckte att det var svårt att hitta Välkomsten och att det kändes osäkert kring hur skolstarten skulle gå till. Det var svårt att få en kallelse utan att ha förförståelse för den. En elev berättade att det gällde för elevens vårdnadshavare att själv hitta skolan och sedan kontakta Välkomsten för en kallelse till inskrivningsmöte.
Referensgrupp 1 anser att det kan vara bra med fler än ett möte med vårdnadshavare för att hinna informera om skolsystemet och för att lyssna av vårdnadshavarnas förväntningar på skolan. Gruppen ser gärna att man har ett möte där man talar med eleven om dess uppfattning av tidigare skolgång samt ett möte med vårdnadshavare och elev där man talar om vårdnadshavarens uppfattning av elevens tidigare skolgång. Dessutom kan det vara bra med fler än ett möte där man talar med eleven om tidigare skolgång för att kunna fördjupa samtalet.
Både referensgrupp 1 och projektgruppen ser gärna att vi under de första inskrivningsmötena med vårdnadshavare och elev utgår ifrån frågebatteriet som finns under flikarna ”Bakgrund elev” och ”Bakgrund föräldrar” i Linköpings kartläggningsmaterial för att få en djupare insikt i elevens skolbakgrund, språkliga förmågor i modersmålet samt övriga kunskaper.
5 En förutsättning för att få en positiv start på sin skolstart i Trollhättan är att man som elev och vårdnadshavare får tydlig information om hur skolstarten ska gå till. Därmed är det viktigt att man ser över informationskanalerna angående skolstart i Trollhättans stad så att alla elever fångas upp så tidigt som möjligt till skolan. Det är viktigt att ha en förförståelse för det kallelsebrev som Välkomsten skickar ut och referensgrupp 1 ser gärna att kallelsebrevet översätts till olika språk såsom t.ex. arabiska, somaliska och engelska.
För att möta behovet om en djupare insikt i elevens skolbakgrund och språkkunskaper föreslår referensgrupp 1 att lärarna på Välkomsten har ett första informationsmöte med hela familjen och efter det träffar elev och vårdnadshavare för vidare samtal kring tidigare skolgång och förväntningar på skolan i Sverige. Det måste bli en individuell bedömning för varje enskild elev hur många möten som kan komma att behövas för att kartlägga elevens kunskaper, styrkor, förmågor och intressen samt tidigare erfarenheter av skola. Första mötet ska ske innan eleven är inskriven på Välkomsten och de andra mötena så snart som möjligt efter elevens start på Välkomsten.
Detta kommer att innebära en utökad arbetsbelastning för lärarna på Välkomsten. Inför höstterminen 2014 ska dock fler förstelärare anställas till Välkomsten, vilket kommer innebära bättre förutsättningar att klara den utökade arbetsbelastningen samt göra en tydligare kartläggning av elevens förmågor. Projektgruppen och referensgrupp 1 anser att den tid som lärare använder till kartläggning och möten med familjer kan finnas som schemapositioner för att få en struktur i arbetet. Det har visat sig vara en framgångsfaktor i Linköpings kommun och på Nibbleskolan i Hallstahammar (Stödmaterial: Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling, 2012)
Behov av studiehandledning
De tre elever som ingick i referensgrupp 2, uttryckte att de har trivts på Välkomsten och haft en bra tid där. De uttrycker att det var tryggt och att lärarna var närvarande och tog stor hänsyn till att eleverna inte kan svenska. Alla uttrycker dock att de tycker att de lär sig mer på sina hemskolor där de får ta del av alla ämnen. De menar också att de skulle ha ännu större möjlighet att lära sig svenska fortare om de hade större tillgång till studiehandledning på hemskolan.
Det eleverna har uttryckt tangerar det resonemang som Nilsson och Axelsson för i sin studie
”Welcome to Sweden”: Newly arrived student´s experiences of pedagogical and social provision in introductory and regular classes (2013)” där man menar att eleverna mår allra bäst av att ha höga förväntningar på sig samtidigt som de har tillgång till stort stöd att klara av sitt arbete. Gibbons (2013) menar att lärare ska fundera på vilken sorts stöttning eleven behöver för att klara uppgiften istället för att förenkla den och därmed riskera att urvattna kursplanen. I Skolverkets stödmaterial, ”Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling”
visar sig en framgångsfaktor i flera av kommunerna vara att eleverna just har alla ämnen i skolan redan från början, vilket de har rätt till enligt Skollagen kap. 1§8. Det leder dessutom till både stimulans och språkutveckling.
6 I projektgruppen har vikten av fungerande studiehandledning och modersmålsundervisning flera gånger nämnts och diskuterats tillsammans med vikten av att eleverna fortare får undervisning i fler ämnen för att öka deras stimulans. Projektgruppen anser att det behöver tas ett helhetsgrepp över Trollhättans stad för att möta behovet av stöd. Man ser också ett behov av tid för samplanering mellan studiehandledaren och läraren samt utbyte av information kring elevernas kunskaper både på modersmålet och i olika ämnen. Referensgrupp 1 ser också ett stort behov av samarbete med modersmålslärare i arbetet med kartläggningen samt ett behov av studiehandledning i undervisningen av svenska som andraspråk. Några i projektgruppen uttrycker att bäst fungerar det med de studiehandledare som är knutna till deras egen skola. Då finns möjlighet till samarbete och dialog kring undervisningen samt anpassningar i den som gynnar eleven. Det är ett problem att kvalitén och möjligheterna till stöd på sitt modersmål ser olika ut över staden.
Det behöver möjliggöras för modersmålslärare, studiehandledare, klasslärare och ämneslärare att träffas och samarbeta kring elevernas kunskapsutveckling. I stadens skolområden behövs en ökad grad av studiehandledning för eleverna för att möjliggöra en större måluppfyllelse.
Referensgrupp 1 ser ett stort behov av tydliga strukturer för att tidigt komma i kontakt med studiehandledare och modersmålslärare. Detta för att kunna genomföra en kartläggning av god kvalité samt påbörja den tidiga språkutvecklingen på svenska. I skolverkets broschyr
”Nyanlända elever i fokus” (2013) skriver man att det är uppenbart att samverkan mellan svenska som andraspråkslärare, studiehandledare på modersmål och ämneslärare måste äga rum för att höja utbildningskvalitén och den skrivelsen kan både projektgruppen och referensgrupp 1 skriva under på. Projektgruppen menar att det är mycket viktigt att se elevernas flerspråkighet som en tillgång i lärandet.
Elevhälsoteamet redan tidigt i mottagandet
Projektgruppen ser att det skulle gynna eleven om man tidigt knyter en kontakt med skolornas elevhälsoteam och att den kontakten ska vara en del av mottagandet av eleven och elevens familj. I dagsläget pågår det en rekrytering av en skolsköterska som troligen kommer att knytas till eleverna på Välkomsten vilket skulle kunna lösa knutar kring sekretess. Man ser att en skolsköterska skulle kunna samordna kontakter mellan eleverna på Välkomsten och deras respektive elevhälsoteam. För de äldre eleverna ser man att en tidig kontakt med studie och yrkesvägledare skulle hjälpa eleven med en plan för framtiden samt svara på många av de frågor som eleverna bär med sig om sina möjligheter i det svenska skolsystemet. Det är ett kommande arbete att skapa en organisation och rutiner kring detta.
Det fria skolvalet
I projektgruppen ser man ett behov av att undersöka på vilka grunder elever och deras vårdnadshavare väljer skola. I referensgrupp 1 ser man att många elever funderar på andra skolor och att en andel av eleverna väljer andra skolor än sin hemskola men att de inte får plats och därmed hamnar på sina hemskolor trots ett aktivt val. I referensgrupp 1 ser man att integration av våra elever på alla skolor i Trollhättan inte är en realitet förrän alla skolor i
7 Trollhättan har kompetens för att ta emot nyanlända elever. Projektgruppen identifierar här ett behov av kompetensutveckling för personalen i Trollhättan stad.
Vidare har referensgrupp 1 sett ett behov av att skapa rutiner för information kring det fria skolvalet där man som vårdnadshavare har möjlighet att få information om skolval flera gånger och därmed få större möjlighet att ställa frågor. Det är viktigt att detta sker i ett tidigt skede eftersom majoriteten av Välkomstens elever idag endast befinner sig på Välkomsten en kortare tid.
Socialpedagogerna på Välkomsten kan också ha en viktig roll i arbetet med information om det fria skolvalet genom att samtala med vårdnadshavare kring elevernas intressen och förmågor samt genom att ge eleverna möjlighet att hälsa på i olika skolor och berätta om vilka profiler olika skolor har.
Välkomsten ska under höstterminen 2014 flytta till lokaler i Lyrfågelskolan. I referensgrupp 1 ser man att flytten är rumslig och inte ensamt är ett arbete för integration. För att en reell integration ska ske behöver man arbeta strukturellt med både elever och lärare. Referensgrupp 1 ser att det är fortsatt viktigt att verka för att eleverna fritt väljer skola över hela staden.
Referensgrupp 1 ser däremot gärna att samverkan med lärare och elever på Lyrfågelskolan sker på många olika sätt. Gruppen ser att det gynnar alla berörda med samverkan, både för kunskapsutveckling, språkutveckling och social utveckling. Viktigt är också att reflektera över på vilka grunder eleverna och deras vårdnadshavare gör sina skolval och beakta det samtidigt som man funderar över vad Välkomstens placering och eventuellt samarbete med Lyrfågelskolan kommer att innebära för det fria skolvalet.
Riktlinjer för mottagande
I skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) står det att kommunen bör har riktlinjer för mottagande av nyanlända elever samt se till att riktlinjerna är kända för skolans personal. Trollhättans stad har riktlinjer skrivna 2011 och senast reviderade i juni 2012. Projektgruppen föreslår att dessa riktlinjer ses över eftersom verksamheten på Välkomsten har förändrats. Det är också viktigt att riktlinjerna blir kända för all personal inom skolan i Trollhättans stad.
Summering och förslag
En översyn av hur informationen kring Välkomsten sker idag och hur den kan förbättras. Kallelsebrevet bör översättas till flera språk.
Schemalagd tid för möjliggörande av fler möten med varje familj.
Möjliggörande för modersmålslärare, studiehandledare samt klass- och ämneslärare att samplanera och samarbeta kring elevernas kunskapsutveckling bör utökas.
Tydliga strukturer för samarbete med modersmålslärare, studiehandledare och lärare på Välkomsten för att kunna arbeta med en kartläggning av högre kvalité.
Rutiner för tidig kontakt med hemskolornas elevhälsoteam och studie och yrkesvägledare bör upprättas.
8
Rutiner för mer information och kontakt med vårdnadshavare om det fria skolvalet bör upprättas.
Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i Trollhättans stad ses över, revideras samt görs kända för all personal inom skolan.
Eleverna bör fortare få undervisning i alla ämnen samt en ökad grad av studiehandledning.
Kompetensutveckling inom t.ex. normkritiskt förhållningssätt och språkutvecklande arbetssätt för personal inom Trollhättans stad.
Socialpedagogernas arbetsuppgifter och roll i arbetet med eleverna på Välkomsten behöver ses över.
9
Kartläggning Nulägesbeskrivning
På Välkomsten görs idag en kartläggning över de tidigaste kunskaperna i svenska språket samt de första kunskaperna i matematik och engelska. Kartläggningen är en matris och den utförs med svenska som enda språk. Kartläggningen sker delvis genom undervisningen men vissa delar utförs enskilt tillsammans med eleven.
Reflektioner, uppfattningar och förslag Kartläggningens syfte
Projektgruppen samt referensgrupp 1 ser den kartläggning som görs idag som bristfällig och vill byta den mot ett mer djupgående material som bland annat undersöker elevens kommunikativa förmåga på modersmålet och språkliga erfarenheter. De förmågor som eleven visar bör sedan tas tillvara i en individanpassad undervisning. Att anpassa undervisningen efter vad kartläggningen visar ska vara en viktig del av kartläggningens syfte. Det har framkommit i både referensgrupp 1 och i projektgruppen att det man vill fokusera på är att synliggöra elevens förmågor och förutsättningar och i och med det ta avstånd från ett eventuellt bristfokus. I projektgruppen har vikten av höga förväntningar på elevernas förmågor och kunskaper diskuterats som en bidragande positiv faktor i kunskapsutvecklingen.
Om skolorna i Trollhättans stad kan erbjuda höga förväntningar tillsammans med en hög grad av stöttning i undervisningen ser man att det skulle gynna eleverna. Vikten av att eleven får syn på sina egna förmågor och sitt eget lärande har också diskuterats som en framgångsfaktor i lärandet. Både projektgruppen och referensgrupp 1 kan se att det kartläggningsarbete man gör ihop med eleven kan ge de effekterna och bör ses av oss lärare som ett av syftena med kartläggning.
Referensgrupp 2 visade sig inte ha så mycket tankar kring den kartläggning som gjordes. De som yttrade sig kring kartläggningen menade att det var bra att göra en kort sammanfattning av vad man hunnit lära under den tid man var på Välkomsten. Man kan anta att elevernas minne av kartläggningen av deras kunskaper är litet på grund av att det arbetet inte har upptagit en stor del av dagarna på Välkomsten. Å ena sidan kan det vara positivt på det sättet att kartläggningen inte har upplevts som betungande eller som en stressfaktor å andra sidan kan man läsa det som negativt då eleven inte tillräckligt har fått reflektera över sina kunskaper och förmågor. Möjligen kan det leda till att de inte känner sig själva kunskapsmässigt och får en sämre inblick i vilka krav som ställs i den svenska skolan.
Eftersom både projektgruppen och referensgrupp 1 identifierar behovet av en kartläggning som ligger till grund för den fortsatta undervisningen är det viktigt att lärarna på Välkomsten gör en kartläggning som ger en övergripande bild av elevens kunskaper och styrkor. En kartläggning som tittar tillbaka på elevernas skolbakgrund ska vara det som skiljer Välkomstens arbete och syfte från andra förberedelsegrupper i Trollhättans stad.
10
Kartläggningsmaterial
Projektgruppen har diskuterat fördelar och nackdelar med Linköpings kartläggningsmaterial samt Europeisk språkportfolio. De fördelar gruppen såg med Linköpings kartläggningsmaterial är att lärare tillsammans med elev och vårdnadshavare kartlägger elevens och vårdnadshavarnas uppfattningar och tidigare skolgång samt elevens kommunikativa förmåga. Man kartlägger både genom samtal och i den undervisning man bedriver. Det finns möjlighet att kartlägga kunskaper och förmågor i alla ämnen, vilket också ses som en fördel. Referensgrupp 1 ser Linköpings kartläggningsmaterial som ett bra alternativ för verksamheten på Välkomsten där delarna ”Bakgrund föräldrar”, ”Bakgrund elev”, ”Modersmål” är aktuella att kartlägga som en förberedelse för hemskolornas vidare arbete. Som mindre positivt såg projektgruppen att Linköpings kartläggningsmaterial är ett mycket omfattande material, där ämneslärare behöver vara med och kartlägga i de olika ämnena, vilket kan betyda att många lärare i Trollhättans stad behöver sätta sig in i materialet.
I Europeisk språkportfolio ser man fördelar med det mycket elevorienterade arbetssätt som används. Eleverna ”äger” själva sin portfolio och eleven självskattar sig utifrån olika språkliga nivåer och läraren kartlägger elevens utveckling i färdiga matriser. Projektgruppen ser att materialet synliggör elevens språkliga utveckling på väg mot kunskapskraven. I Europeisk språkportfolio kartlägger man endast elevens språk, vilket gör att man kan sakna kartläggning inom ämnesspecifika områden. Genom diskussionen i projektgruppen framkom tanken att de olika materialen kan komplettera varandra.
Referensgrupp 1 föreslår att Välkomsten vid överlämning till hemskolan lämnar en tredelad information om eleven, där första delen består av kontaktuppgifter och annan praktisk formalia såsom eventuella betyg, uppgifter om specialkost och information om nuvarande situation. Andra delen består av de kartläggningsdelar som Välkomsten står för. I dagsläget förslår referensgrupp 1 att det ska vara ovan nämnda delar ur Linköpings kartläggningsmaterial, alltså: ”Bakgrund föräldrar”, Bakgrund elev” och ”Modersmål”. I kartläggningen av dessa delar behöver ett tätt samarbete mellan lärare på Välkomsten och modersmålsläraren skapas. Tid för möten med elever och föräldrar samt modersmålslärare bör finnas i modersmålslärarnas och Välkomstens lärares scheman. Detta för att möjliggöra ett kartläggningsarbete med god kvalité samt för att skapa goda föräldrakontakter vilket är viktigt för en elevs möjligheter att lyckas bra i skolan. Det är dessutom extra viktigt där föräldrarnas kunskaper om skolan skiljer sig från den svenska skolan (Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, 2008). Den tredje delen av informationen kring eleven är en påbörjad kartläggning och/eller ett omdöme av kunskaperna i svenska som andraspråk. Att utforma ett eget kartläggningsmaterial skulle vara för tidskonsumerande och då vi har vetskap om att skolverket siktar på att presentera ett kartläggningsmaterial under 2016, ses inte det som en prioritet i nuläget.
Det kommer under våren att anställas sex förstelärare som ska arbeta på Välkomsten. I skrivande stund är det inte definierat vad dessa lärares arbetsuppgifter kommer att vara men referensgrupp 1 ser gärna att en utveckling av arbetet med kartläggningen samt kompetensutveckling kring kartläggande, är en del av dessa lärares uppgifter. Både
11 projektgruppen och referensgrupp 1 ser att det skulle skapa bättre förutsättningar att kartlägga i fler ämnen utifrån varje elevs individuella styrkor om de nyanställda lärarna har olika behörighetskompetenser. Det har även tagits ett beslut i utbildningsnämnden som möjliggör att tiden för varje elev på Välkomsten kan individanpassas vilket också bäddar för att fler delar av kartläggningen påbörjas innan utslussning till hemskolan. I projektgruppen har också tankar som att eleven kan vara fortsatt knuten till Välkomsten trots att eleven befinner sig på sin hemskola väckts. Gruppen ser att lärarna på Välkomsten på så sätt skulle kunna vara ett stöd i fortsatt kartläggningsarbete. Både referensgrupp 1 och projektgrupp ser även en möjlighet att lärarna på Välkomsten fortsätter sitt påbörjade arbete med eleverna när de helt går på sina hemskolor och då bland annat med kartläggning, till exempel.
I projektgruppen har man reflekterat över att möjligheten till utökad tid för eleven på Välkomsten tillsammans med en större samverkan mellan Välkomsten, hemskolorna, modersmålslärare och studiehandledare kan minska behovet av förberedelseklasser. Eleverna skulle då, som forskningen menar är mer kunskapsutvecklande, få tillgång till alla ämnen mycket snabbare. Gruppen menar att elevens känsla av inkludering och delaktighet skulle öka och integrationen i skolan, klassen och samhället skulle gå fortare.
Summering och förslag
Syftet med att kartlägga ska vara att synliggöra elevens kunskaper och förmågor.
Projektgruppen och referensgrupp 1 ser delarna ”Bakgrund förälder”, ”Bakgrund elev”
samt ”modersmål” ur Linköpings kartläggningsmaterial som de delar som Välkomsten ska kartlägga i nuläget.
Referensgrupp 1 föreslår ett tredelat överlämningsmaterial till mottagande skolor. De tre delarna består av praktisk formalia kring eleven, en kartläggningsdel och en påbörjad kartläggning i svenska som andraspråk.
Välkomsten ska påbörja en kartläggning med fokus på elevens kunskaper och bakgrund, vilken berörd ämneslärare fortsätter med på hemskolan. Gärna med stöd av pedagoger från Välkomsten om så önskas från hemskolan.
Projektgruppen har reflekterat över att behovet av förberedelseklasser kan minska med bättre samverkan mellan Välkomsten, hemskolor, modersmålslärare och studiehandledare.
Individanpassning av elevens tid som knuten till Välkomsten ska utnyttjas i större grad samt fortsatt kontakt mellan Välkomsten och hemskolan under en tid efter elevens utslussning.
12
Samverkan och utslussning Nulägesbeskrivning
Efter att eleven har varit på Välkomsten en tid kallas hemskolan, eleven och vårdnadshavare till ett överlämningsmöte som brukar ske i elevens sjunde vecka på Välkomsten. På överlämningsmötet får eleven träffa sina nya lärare för första gången. Lärarna på Välkomsten lämnar över den information som finns kring elevens tidigare skolgång, kontaktuppgifter och nuvarande kartläggningsmaterial. Mottagande skola hälsar eleven och familjen välkommen till hemskolan samt ordnar med en del formalia.
Reflektioner, uppfattningar och förslag
Gibbons (2013) skriver att andraspråksinlärare inte har tid att studera språket som ett eget ämne innan de använder det för att inhämta kunskap, det måste de göra så fort de kommer in i skolan, och andraspråksutvecklingen ska gå hand i hand med kunskapsinhämtningen. Efter att eleven har varit på Välkomsten i cirka åtta veckor ska eleven förhålla sig till en helt ny skola, med helt nya lärare efter bara ett överlämningsmöte. Både referensgrupp 1, och projektgruppen ser inte detta som tillräckligt eftersom det blir som att börja om helt för eleven. Det gör att Välkomsten blir som en parantes i skoltiden och inte en start och första kontakt med skolan i Sverige som sedan leder vidare till en fortsatt utveckling, kunskapsmässigt och socialt. Medlemmarna i projektgruppen har pratat med sina respektive kollegor och genom det framfört vilka behov, förutom en gedigen kartläggning, lärare ser för att kunna möta sin nya elev på bästa sätt.
Följande behov för samverkan och utslussning har identifierats:
Information om elevens bakgrund i ett möte utan elev och vårdnadshavare.
Informationen kan tänkas ligga till grund för klassplacering samt ses som en förberedelse inför överlämningsmötet.
Att någon från Välkomsten följer med eleven i övergången till hemskolan.
Fortsatt kontakt med Välkomsten under en period.
Att det finns modersmålslärare och studiehandledning med från start på hemskolan.
Att man på Välkomsten hjälper till med att eleven har förförståelse för First Class och Unikum samt egna konton i dessa program.
Att eventuell kontakt med elevhälsoteamet på hemskolan har etablerats.
Eleverna i referensgrupp 2 menade att de inte såg något behov av ytterligare stöd från Välkomsten efter överlämningen. De pratade istället om stöd på sin hemskola och de pratade då om språkligt stöd.
Det har nyligen anställts två socialpedagoger på Välkomsten som kan vara behjälpliga i arbetet med att förbereda eleven för skolstart på sin hemskola på olika sätt. Man ser att de kan hjälpa till med skolbesök samt vara med i övergången mellan skolorna. De följer sedan upp
13 eleven med planerade besök efter cirka två veckor och sedan efter cirka åtta veckor för att fungera som en brygga mellan verksamheterna.
Efter utbildningsnämndens beslut framkommer att Välkomsten är en särskild undervisningsgrupp. Detta leder till att eleverna på Välkomsten kommer att tillhöra sina hemskolors respektive rektorer från det att inskrivningen sker. Det gör att eleven får en tillhörighet på sin hemskola från första skoldagen i Trollhättans stad. För att lyckas i arbetet med elevens tillhörighet ser referensgrupp 1 ett behov av att eleven får en reell kontakt med sin hemskola redan tidigt under placeringen på Välkomsten. Både i projektgruppen och i referensgrupp 1 har man talat om att eleven läser vissa ämnen på sin hemskola eller på andra sätt deltar i undervisningen där, för att skolas in. I projektgruppen väcktes dessutom tanken att kontakten med hemskolorna kan hållas bättre om eleven får en mentor på hemskolan och en mentor på Välkomsten som samarbetar kring elevens utslussning redan från början. På det viset skulle man tidigt kunna fasa in eleven i sin hemskola samt samarbeta kring kartläggningen. Om eleverna har en inledande kontakt med sina hemskolor samtidigt som man är knuten till Välkomsten kommer det finnas stöttande funktioner för eleven som eleven förhoppningsvis inte upplever som utpekande eller påklistrade. Detta skulle också göra att vi har större möjlighet att arbeta såsom forskningen har visat som framgångsrikt för eleven. Där eleven får lära sig språket genom ämnen och inte stoppas upp i sin kunskapsutveckling (Gibbons, 2013).
Det är naturligtvis så att redan ovanstående stycken berör samverkan på olika sätt och diskussionerna har gått i varandra kring de olika områdena för vårt projekt. Att tidigt etablera en kontakt med elevhälsoteam och studiehandledare är exempel på en sådan utökad samverkan mellan Välkomsten och hemskolorna.
Summering
Eleven ska inte avbrytas i sin kunskapsutveckling för att läsa svenska som andraspråk som ett enskilt ämne.
Eleven ska tidigt få en tillhörighet på sin hemskola för att övergången mellan skolorna inte ska upplevas som ett stopp och en start utan som en fortsättning. Eleven skulle till exempel kunna tilldelas en mentor på sin hemskola och en mentor på Välkomsten som samarbetar och tillsammans stöttar elevens språk och kunskapsutveckling.
Eleven kan studera vissa ämnen på sin hemskola och däremellan återvända till undervisningen på Välkomsten för att kontakten mellan eleven, hemskolan och Välkomsten ska öka samt för att stimulera eleven till språk och kunskapsutveckling.
Välkomstens socialpedagoger kan stötta eleven i skolval, övergången till hemskolorna samt följa upp med besök på hemskolorna.
14
Övriga reflektioner
Under projektets gång har det framkommit en massa reflektioner som är viktiga för utvecklingen av verksamheten Välkomsten men också för mottagandet av nyanlända över hela Trollhättans stad. Dessa reflektioner är viktiga och en del i att fortsätta arbetet framåt.
Nedan redogörs för diskussioner kring dessa reflektioner.
Kompetensutveckling
Projektgruppen såg att kompetensutveckling för alla yrkesgrupper i skolan var en framgångsfaktor i de kommuner som omnämns i Skolverkets stödmaterial ”Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling”. Kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt och normkritiskt förhållningssätt sågs som förutsättningar för att elevernas integration på Trollhättans alla skolor ska bli en realitet. Västra och Östra skolområdet omnämnde särskilt behovet av denna kompetensutveckling. Man ser också mycket positivt på kollegialt lärande och ett utbyte av erfarenheter och ser gärna att det kommer till stånd över staden.
Kompetensutveckling i arbetet med kartläggning i de olika ämnena önskas också.
Busskort
Eftersom Trollhättan är en segregerad kommun vad det gäller elevernas boendeområden ser man i projektgruppen att det är en förutsättning för integration och det fria skolvalet med busskort till eleverna i Trollhättan.
Elever med trauma
Projektgruppen ser också att det finns ett behov i Trollhättan stad med en funktion för personer/elever med trauma. Det behöver ses över vem som kan hjälpa våra elever att bearbeta eventuella trauman eftersom det är en förutsättning för att eleverna ska kunna lära.
15
Litteraturlista
Axelsson, Monica, Nilsson Jenny (2013)”Welcome to Sweden”: Newly arrived student´s experiences of pedagogical and social provision in introductory and regular classes”.
Stockholm universitet
Gibbons, Pauline (2013) ”Stärk språket, stärk lärandet. Kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet”, Heinemann
Skollagen (2010:800), kap 1 §8, utbildningsdepartementet Läroplan för grundskolan 2011, LGR11, Skolverket
Allmänna råd och kommentarer (2008) ”Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever”, Skolverket
Nyanlända elever i fokus (2013), Skolverket
Stödmaterial(2012), ”Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling-med fokus på samverkan, organisation samt undervisningens utformning och innehåll”.Skolverket Europeisk språkportfolio, Skolverket
Linköpings kartläggningsmaterial
