• No results found

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Huvudvärk - AKUTEN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Huvudvärk - AKUTEN"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Godkänd av: Sofia Ekdahl, Verksamhetschef, Verksamhet Medicin Geriatrik och Akutmottagning Östra (sofek1) Denna rutin gäller för: Verksamhet Medicin Geriatrik och Akutmottagning Östra

Revideringar i denna version

Reviderad arbetsbeskrivning vid misstänkt subaraknoidalblödning. Reviderad behandlingsregim vid meningit. Reviderad handläggning av provanalyser vid misstänkt virusencefalit.

Syfte

Riktlinjer kring bedömning, utredning och behandling av huvudvärk på akutmottagningen.

Arbetsbeskrivning

Huvudvärk – handläggning på akuten

Vanlig sökorsak på akuten. Uppgiften på akuten är i första hand att utesluta allvarlig orsak till huvudvärken.

Med en noggrann anamnes och ett fullständigt neurologstatus kommer man mycket långt.

Orsaker

 Subarachnoidalblödning

 Meningit

 Sinustrombos

 Hjärntumör

 Virusencefalit

 Spänningshuvudvärk

 Migrän

 Läkemedelsutlöst huvudvärk

 Hortons huvudvärk

 Trigeminusneuralgi

 Temporalisarterit Sammanfattning

Utred Utred inte (akut i alla fall)

 Urakut debut  Känd migrän

 Fokalneurologi  Diffus huvudvärk utan andra tecken

 Medvetandepåverkan  Typisk spänningshuvudvärk

 Meningit-/encefalitmisstanke

 Personlighetsförändring

 Förstagångskramper

Subarachnoidalblödning Symtom

 Urakut insättande huvudvärk!!!

o Pressa anamnesen

o Urakut debut av huvudvärk SKALL alltid utredas (om ej känt sedan tidigare t.ex. poscoital huvudvärk, ansträngningsutlöst huvudvärk, migrän etc)

 Ibland nackstelhet

 Varierande vakenhetsgrad

 Ofta påfallande påverkad patient

(2)

Utredning

Vid utredning av patienter med åskknallshuvudvärk/misstänkt subaraknoidalblödning (SAB) kan datortomografi hjärna (DT) av god kvalitet utförd inom 6h från symptomdebut utesluta eller bekräfta SAB. Detta förutsatt att nedanstående anamnestiska och kliniska kriterier är uppfyllda.

Anamnes:

Insjuknandetidpunkt skall vara säkerställd

Fokala neurologiska symptom eller medvetandeförlust får inte ha förekommit

Patienten har insjuknat i åskknallshuvudvärk, ev. i kombination med nackvärk, men inte isolerad nackvärk

Status:

Fullt vaken (RLS 1, GCS 15) Ingen feber

Normalt neurologstatus inklusive normalt ögonbottenstatus (ingen blödning i glaskropp/vid papill) Avsaknad av nackstyvhet

För att snabbt hitta och bedöma dessa patienter skall mottagande sjuksköterska i Triage eller Team omedelbart meddela läkare för bedömning.

Om patienten uppfyller kriterierna för utredning avseende misstänkt SAB med DT-hjärna inom 6 h från symtomdebut skall på akutmärkt remiss för DT-hjärna följande framgå:

att patient handläggs enligt rutin ”misstänkt SAB med DT inom 6 h” med frågeställning SAB att patient uppfyller ovanstående kriterier (ex: uppfyller kriterier enligt ”rutin SAB”)

exakt insjuknandetid samt sista tidpunkt då DT-hjärna kan utföras för att hamna inom 6- timmarsintervallet

Patienter vilka behöver utredas för misstänkt SAB men inte uppfyller ovanstående kriterier måste utredas sedvanligt med lumbalpunktion (LP) för att helt utesluta SAB, om DT är negativ och inga kontraindikationer för LP finns. Ställningstagande till annan genes än SAB måste också tas av behandlande läkare (meningit, encefalit, sinustrombos etc.)

Vårt laboratorium kan med två metoder vb skilja stickblödning från SAB:

LP 6-12h från huvudvärksdebut genom bedömning av oxihemoglobin.

LP >12h från huvudvärksdebut genom bedömning av hemoglobinets nedbrytning till bilirubin.

För korrekt svar vid LP 6-12h från huvudvärksdebut måste likvor analyseras inom 30 minuter från provtagning. Provet måste omgående efter provtagning till lab. Förbered remiss innan provtagning.

För rutinprovtagning vid utredning avseende misstänkt SAB, se LP-rutin. 2 provrör krävs, remisser och analyser enligt mall ”Grundpaket” + ”Subarach”. Provtagningstidpunkt anges. Rören skall skyddas från ljus (läggs i kuvert/ täcks med aluminiumfolie eller dylikt)

Meningit Symtom

 Akut insjuknande med huvudvärk, hög feber, ibland medvetanderubbning och kräkningar

 Ofta akut debut – timmar-enstaka dygn

 Vanligen, men inte alltid, uttalad nackstyvhet

 Eventuellt septiska embolier/petechier (meningokocker)

 Sällan fokalneurologi men ofta motorisk oro Allmänt

 Adekvat behandling SKALL inledas inom 1 timme

 Om Lp inte lyckas inom 10-15 min – ge antibiotika

 Fördröj inte Lp eller behandling med CT skalle

o Om lumbalpunktion bedöms kontraindicerad före CT så påbörjas antibiotika- och steroidbehandling före LP

 Ofta IVA-vård. Alltid diskussion med IKÖ Diagnos

(3)

 Kortfattat allmänstatus, neurologstatus samt öronstatus

 Lumbalpunktion ger diagnosen Analyser LP

 Visuell granskning (grumligt)

 Ev tryckmätning

 Fyra rör

o Rör 1 (2 ml):Odling, (direktmikroskopi)

o Rör 2 (3 ml): Till kylskåp för ev. senare analys (antigentest, ev. PCR virus, tbc, borrelia etc.)

o Rör 3 (2 ml): Till kylskåp för ev. senare analys (bakterie-PCR) o Rör 4 (2 ml)Celler, laktat, prot/alb, glukos (+ p-glukos)

Övriga odlingar

 Blod x 2

 Urin

 Nasofarynx

 Eventuell sputum, pustler, öronsekret

Kontraidikationer för lumbalpunktion

 RLS ≥4

 Kramper senaste 1-2h

 Hemipares eller annan fokalneurologi

 Känd ökad blödningsbenägenhet o Övriga odlingar:

Behandling (SKALL INLEDAS INOM 1 TIMME!)

 Antibiotika

o Ges empiriskt på akuten

o Cefotaxim 3g x 4 iv och Ampicillin 3g x 4 iv eller Meronem 2g x 3 iv o Vid pc-överkänslighet: Meronem 2g iv (x3)

o Vid anafylaktisk chock på pc: Kloramfenikol-succinat 1g (x3)

 Steroider

o Ge Betametason 0,12 mg/kg x 4 iv (max 8 mg) med första dosen före antibiotikastart.

Sinustrombos Svår diagnos Symtom

 Akut eller gradvis insättande

 Huvudvärk samt varierande symtom o Neurologiska bortfall o Medvetandepåverkan o Staspapiller

Riskgrupper

 Sen graviditet samt post-partum

 Koagulopati Utredning

 I samråd med neurolog

(4)

 CT hjärna med kontrast men ej helt diagnostiskt

 CT-angio eller MR-angio Hjärntumör

Symtom

 Huvudvärk sällan debutsymtom

o Oftare progredierande fokalsymtom, personlighetsförändring eller krampanfall o Anamnes från anhöriga är viktigt, speciellt rörande personlighetsförändringar o Neurologstatus kan vara helt normalt

 Illamående och kräkningar

 Huvudvärken förvärras vid krystning/ansträngning

 Debuterar/förvärras på efternatt/morgon

 Utredningsindikation

o Vid huvudvärk + positivt neurologstatus

o Bestickande anamnes med personlighetsförändring eller annat o Förstagångskramper

 Utredning

o CT med och utan kontrast – ej akut undersökning o MRT

Virusencefalit

Det nedanstående gäller framförallt herpesencefalit (svår sjukdom som måste behandlas tidigt).

Symtom

 Feber och huvudvärk är oftast initialsymtom

 Dysfasi, desorientering, kognitiva defekter, fokalneurologi, kramper, sänkt vakenhet.

 Oftast ej nackstelhet Diagnos

 Lp med celler, protein, glukos, odling, serologi samt PCR för HSV. Skicka röret med celler och kemanalyser först. Om stegrade celler, skicka resterade rör. Om normalt, ej virusencefalit.

 CT/MRT oftast u a i initialskedet

 EEG kan stöda diagnosen Behandling

 Fall för infektionsklinik

 Antiviral behandling (aciklovir) på misstanke tills HSV1-infektion uteslutits

 I övrigt symtomatisk behandling Spänningshuvudvärk

Symtom

 Kontinuerlig, dov, molande, ibland som ett band runt huvudet men lokalisation varierar

 Kommer inte i attacker, väcker ej patienten

 Ofta långdragen

 Ofta palpöm skalp/nacke, ibland tecken på bruxism

 Normalt neurologstatus Utredning

 Status inklusive neurologstatus

 Blodtryck Behandling

(5)

 Sjukgymnast

 Information

 Analgetika med försiktighet, i första hand perifert verkande. Gärna i kombination, fulldos under en begränsad tid

 Uppföljning inom primärvården

 Inte ”psykologisk CT” från akuten Migrän

Symtom

 En- eller dubbelsidig

 Pulserande och intensiv

 Ljud- och ljuskänslig

 Illamående, kräkningar vanligt

 Ibland föregående aura o Oftast flimmerskotom

o Migrerande domning hand/ansikte relativt vanligt o Dysfasi förekommer

o Pareser ovanligt

 Duration 4-72h

 Normalt neurologstatus (om ej bortfall enl ovan)

Utredning

 Om tidigare känd migrän behövs ingen utredning

 Vid förstagångsinsjuknande är ofta subarachnoidalblödning en differentialdiagnos som behöver uteslutas

 Triptaneffekt är ej diagnostiskt Behandling

 Förstahandsbehandling vid lätt/måttlig migränhuvudvärk o Paracetamol, ASA, NSAID

o Ev antiemetika i tillägg

 Andrahandsbehandling vid lätt/måttlig migränhuvudvärk o Triptaner i tablett, nässpray eller injektion

 Vid svår migränhuvudvärk o Triptaner

 Profylaktisk behandling finns Läkemedelsutlöst huvudvärk Symtom

 Ihållande diffus huvudvärk >15 dagar/månad Orsak

 Initialt oftast spänningshuvudvärk, migrän etc

 Oftast överförbrukning av perifera analgetika som ger läkemedelsorsakad huvudvärk

 De flesta huvudvärksmediciner kan ge läkemedelsutlöst huvudvärk Behandling

 Utsättning av läkemedel, men detta får skötas i primärvård

 Initial försämring

 Förbättring efter 1-2 veckor utan läkemedel

 Efter utsättning framträder i regel den ursprungliga huvudvärken

(6)

Hortons huvudvärk

Ovanlig diagnos, vanligast hos män Symtom

 Ensidig intensivt skärande huvudvärk i panna, öga tinning

 Ofta rinnande rött öga, iblande mios + ptos

 Utlöses ofta av alkohol

 Attacker på 15 min-3 h som återkommer frekvent i kluster om dagar-veckor

 Normalt neurologstatus Utredning

 Ingen utredning om diagnosen är känd sedan tidigare.

Behandling

 Anfallskupering

o Imigran i injektion

o Syrgas på mask, 6-8 L/min Trigeminusneuralgi

Symtom

 Smärta unilateralt i trigeminusområdet

 Intensiv elektrisk smärta

 Triggas av tuggning, rakning, tvättning etc Utredning

 Om ingen fokalneurologi – ingen akut utredning

 Fall för poliklinisk neurologkontakt Temporalisarterit

Symtom

 Huvudvärk, skalpömhet, tuggsmärta

 Ömhet över temporalisartärer

 Synstörning är ett allvarligt tecken

 Oftast äldre patienter

 Ofta associerat med PMR Diagnos

 Hög SR + symtom

 Snabbt svar på kortison

Ansvar

Respektive linjechef ansvarar för att rutinen är känd och följs.

Uppföljning och utvärdering

Revisionsansvarig ansvarar för uppföljning och utvärdering. Avvikelser hanteras enligt SU:s riktlinjer för MedControl Pro.

Granskad/arbetsgrupp

Tobias Carlson sektionschef, Akutmottagningen SU/Ö (tobka1)

References

Related documents

Att tänka på: ej ge till patienter som har sömnapné eller etylmissbruk utan läkarordination, tillvänjningsrisker, äldre patienter, OBS.. ej till patienter med Myastenia gravis,

Mepilex Transfer eller Mepilex Lite förbandet rekommenderas som profylax till riskområden för skav t.ex.. Använd Mepitel One förbandet till områden på halsen Mepitac tejp

Gäller för all personal inom Verksamhet Medicin barn på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Område 1/SU. Ansvar för spridning och implementering har verksamhetschefen som

 Återbesök med DT till läkare för klinisk kontroll och gipsbyte efter 6 veckor..  Återbesök med DT till läkare efter

KALIUM sjunker ALLTID när insulin ges vid högt p-glukos Trots normalt eller högt s-Kalium har patienten kaliumbrist.. Om patienten har njursvikt: kontrollera urinproduktion,

Närhet till föräldrarna är mycket viktigt för det prematura barnet, man har kunnat visa på att prematura barn som får vara nära sina föräldrar växer bättre.. Så snart barnet

 Vid nydiagnostik täta kontroller för att säkerställa att behandlingen fungerar, för medicinjusteringar och för utbildning av patient och föräldrar..  Var

Idag finns erfarenhet som visar att det är chorioniciteten snarare än zygociteten som har betydelse för prognosen för en tvillinggraviditet, dvs en MZ DCDA tvillinggraviditet