Kvalitetsrapport för Djurmo förskola verksamhetsåret 2014/2015

(1)

2015/08/14

Kvalitetsrapport för Djurmo förskola verksamhetsåret 2014/2015

Sammanställd av:

Anna-Lena Elfsberg, bitr. förskolechef

(2)

Planer mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetssätt:

I höstas gjorde varje avdelning på förskolan en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling. Detta då skolinspektionen hade synpunkter på att vi bara reviderat vår tidigare likabehandlingsplan varje år och att vi saknade en analysdel i den gamla planen.

Avdelningarna lyfte även planen på höstens föräldramöte och där fick föräldrarna möjlighet att diskutera vad som är viktigt när det gäller allas lika värde, och hur vi kan förebygga och förhindra diskrimineringar och kränkande behandlingar. På så sätt blev de delaktiga i framtagandet av den nya planen. Sedan har varje avdelning tagit fram metoder för det förebyggande arbetet utifrån den kartläggning man gjort av riskområden och situationer.

Resultat/måluppfyllelse:

Alla fyra avdelningarna lyfter fram positiva resultat, som att barnen lärt sig att använda

”stopphanden” istället för att t ex knuffas. Barnen har blivit mera hjälpsamma och visar mera hänsyn till varandra och på småbarnsavdelningen har antalet bitningar/rivningar minskat.

Barnen har också lärt sig att hantera olika situationer genom att ha demokratiska

omröstningar. En avdelning har känt att de haft stöd i planen gentemot föräldrar som vid något tillfälle agerat på ett inte önskvärt sätt mot ett specifikt barn. Det som också blir tydligt när man gör en utvärdering är hur väl man formulerat sina mål. Ju tydligare målen är desto lättare går det att avläsa resultatet.

Analys:

Pedagogerna lyfter fram det positiva med att de har ett gemensamt förhållningssätt och arbetar utifrån de metoder man tagit fram. De ser också vikten av att vara nära barnen så mycket det går för att förhindra/förebygga ev. kränkningar eller diskrimineringar.

Möjligheten att ha gemensamma diskussioner kring arbetet med förskolans värdegrund är oerhört viktigt, särskilt när man har nya arbetslag. Arbetslagen behöver stöd i själva formuleringen av sina mål.

Utvecklingsområden:

Eftersom det ofta blir att verksamheten ”börjar om” varje höst då det kommer nya barn, gäller det att pedagogerna tar med sig de lärdomar de gör utifrån analysen och nyttjar dessa för att utveckla verksamheten ytterligare.

Vår utvecklingsledare Åsa Nordlund har varit behjälplig i att ta fram en ny mall för nästa plan mot kränkning och diskriminerande behandling utifrån skolverkets stödmaterial, och den kommer vi att använda oss av när vi ska göra årets plan.

(3)

Utveckling och lärande:

Arbetssätt:

Avdelningarna har planerat verksamheten utifrån gruppens behov, men också sett till att de barn som varit i behov av extra stöd, fått sina behov tillgodosedda. Några av avdelningarna har arbetat med tema under en längre tid och då kunnat väva in många upplevelser och lärsituationer. Det sociala samspelet har legat till grund för mycket av arbetet. På en annan avdelning har man utgått från barnens intresse för sjörövare och byggt upp sitt temaarbete omkring detta. Som sjörövare har man fått experimenterat med vatten (NTA). Det blev som ett tema i temat.

På en avdelning har både barn och pedagoger har tränat på Tecken Som Stöd för att främja samspelet mellan alla barn i gruppen.

För de yngsta barnen har fokus legat på kommunikation och motorisk utveckling. De har fått möjlighet att under trygga former lära sig prata och träna sina grundläggande motoriska färdigheter.

En avdelning tog fasta på barnens intresse för djur och gjorde ett tema av detta. Utifrån detta fick barnen har ta del av de estetiska ämnena, musik, dans, bild och drama. Resultatet blev bra då arbetet varit lustfyllt och barnen har lärt sig mera om djur. Pedagogerna såg att alla barn varit delaktiga även om förutsättningarna sett lite olika ut.

Resultatet bland sjörövarna visar att barnen har varit nyfikna och visat intresse för att experimentera.

Barnen på småbarnsavdelningen har ökat sitt ordförråd och börjat sätta ihop flera ord till meningar. De har också bättre kroppsuppfattning och klarar av att röra sig smidigare både ute och inne.

Analys:

Samspelet har utvecklats till ett positivt förhållningssätt barnen emellan. Att pedagogerna haft en medveten planering och använt sig av sina olika kompetenser har gjort detta möjligt enligt deras egen analys. Det framgår även av pedagogernas utvärdering att en förutsättning för att uppnå ett bra resultat är att man delat in barnen i mindre grupper. Detta är inte alltid så lätt då man har många barn i gruppen.

Utvecklingsområde:

Som chef kan jag se att ett temainriktat arbetssätt ”håller ihop” arbetet med de olika läroplansmålen. Avdelningarnas temaarbete ser olika ut och pågår under olika lång tid, och så måste det kanske vara då varje grupp är unik. Jag tror dock att det går att utveckla

temaarbetet vidare för att det ska underlätta för pedagogerna genom att de inte behöver bli lika stressad över att de ska hinna med allt. Det blir en möjlighet för både barn och

pedagoger att uppleva KASAM.=Känsla Av Sammanhang

(4)

Barns inflytande

Arbetssätt:

På alla fyra avdelningarna har man medvetet försökt att fånga upp barnens intresseområden samt deras olika behov genom samtal med barnen och deras föräldrar redan innan höstens kvalitetsdag. Denna kunskap ligger sedan till grund vid planeringen. Även vårterminen börjar med samtal där pedagogerna fångar upp barnens nuläge och tar vara på den kunskapen för att utforma verksamheten så att den kan hjälpa barnen i deras utveckling.

I det dagliga arbetet har barnen möjlighet att göra egna val t ex vad man vill leka och med vem.

Pedagogerna har arbetat med tidiga utvecklingssamtal under flera år, och nu är det

förankrat även hos föräldrarna. Pedagogerna har sett fördelarna med att lyssna in barnens behov och intressen innan man planerar verksamheten.

Analys:

Föräldrarna ser sambandet mellan utvecklingssamtalen och den planering som blir resultatet.

Pedagogerna har framfört synpunkter angående de blanketter som används vid utvecklingssamtalen. De anser att de behöver omarbetas/revideras.

Normer och värden

Arbetssätt:

Arbetet med Normer och värden bygger mycket på vårt förebyggande arbete mot

diskriminering och kränkande behandling samt förskolans genusarbete. Viktigt i förskolan är att man är överens om värdegrundsarbetet och att man har ett bra förhållningssätt. Vi har under många år arbetat med Vägledande samspel, ICDP, som utgångspunkt för vårt

förhållningssätt, och det är ett bra stöd i det dagliga arbetet. Pedagogerna försöker att finnas nära barnen så mycket det går då det skapar trygghet och stabilitet.

Pedagogerna är viktiga förebilder för barnen.

(5)

Värdegrundsarbetet är nog det som pedagogerna lägger ner mest tid på under uppstarten av ett nytt verksamhetsår. Dagligen får de medla mellan barn som vill ha samma leksak eller som vill använda samma gunga samtidigt. Pedagogerna lyfter problematiken över att de inte räcker till för att kunna dela upp sig i mindre grupper och på så sätt kunna förebygga

konflikter mellan barnen i den utsträckning som skulle behövas. Det medvetna arbetet ger dock resultat och efter ett tag börjar barnen klara av att lösa en del av dessa situationer själva, och som pedagog får man stå lite vid sidan av och bara gå in och stötta om det behövs.

Om pedagogerna inte hunnit med att föra diskussioner och kommit fram till hur de ska hantera arbetet i olika situationer, så påverkar det barngruppen. Då sprider sig en osäkerhet och barnen börjar testa de vuxna. Detta har förekommit när man haft vikarier på

avdelningarna.

Analys:

En avdelning lyfter fram vikten av att skapa tid till diskussioner kring värdegrundsarbetet direkt när man börjar på hösten med ett nytt arbetslag. Men då det är mycket som ska hinnas med under de första veckorna upplever man att det är svårt att få till den tiden.

Förskolan i Djurmo har dessutom haft flera långtidssjukskrivna pedagoger under

verksamhetsåret och det har gjort att man uppmärksammat problematiken kring detta med att vikarierna inte alltid är införstådda med värdegrundsarbetet och vad som förväntas av dem.

Skapa tid för arbetslagen att diskutera dessa frågor men också utarbeta rutiner för hur vi ska kunna förmedla detta till våra vikarier.

Lärarbehörighet i förskolan

Utifrån antalet tjänster förskollärare i förskolan så har vi haft 58% förskollärare och 42%

barnskötare.

På Lika Villkor

Arbetssätt:

Djurmo förskola är den enda av kommunens förskolor som varit jämställdhetscertifierad under det gångna läsåret. Målet har varit att jobba för att alla pedagoger ska förstå

meningen med jämställdhetsarbetet. Att man har ett självklart förhållningssätt där alla barn behandlas lika och erbjuds samma möjligheter. Barnen ska få bredare förutsättningar att utvecklas utifrån egna behov och intressen, inte för att alla ska bli lika. Material och lokaler ska vara könsneutrala och att barnen ska kunna välja fritt vem/vilka de vill leka med utifrån

(6)

intresse (inte kön). Pedagogerna visar barnen olika sätt att leka med material och i olika miljöer.

Pedagogerna lyfter fram att barnen faktiskt väljer lekkamrater utifrån intressen och inte utifrån kön. Rum och material är inte indelat efter könsstereotypa mönster. De pedagoger som inte tidigare har gått utbildningen På Lika Villkor har under året gått tillsammans med Kyrkbyns förskola. En av de metoder man planerade för i höstas var att man skulle delge varandra artiklar i ämnet, som sedan skulle diskuteras. Det har inte blivit så många som man tänkte sig från början.

Analys:

Tidsbrist är det som man uppger som orsak till att dessa frågor inte lyfts i den utsträckning som man tänkt.

Förskolan kommer att jobba vidare med jämställdhetsfrågorna. De kommer att lämna in sin utvärdering samt ta fram nya mål att jobba mot för att få behålla sin jämställdhets

certifiering, På Lika Villkor.

Övriga prioriterade mål i förskolan

 Arbete med bokstäver och siffror Arbetssätt:

Genom att alla barn fått ta med en varsin ”temabok” som de presenterat för barn i mindre grupper, har man väckt nyfikenhet för bokstäver och sedan har man ritat och dramatiserat temat från boken. Tärningsspel har varit en metod för att barnen skulle få grepp om antal, men man har klappat rytmer, lagt olika mönster, byggt efter ritning och ramsräknat fram- och baklänges. Barnen har även tränat på ordningstalen.

Resultat/målbeskrivning:

Alla 5-åringar kan tärningen och intresset för både siffror och bokstäver har väckts.

Analys:

Pedagogerna har arbetat medvetet med detta utifrån önskemål från både barn och föräldrar. Det har resulterat i ett lustfyllt lärande.

(7)

 Naturkunskap med fokus på vatten Arbetssätt:

Man har använt sig av NTA – vatten och luft. De har låtit barnen göra olika experiment för att göra upptäckten av vad som händer.

Pedagogerna har inte beskrivit resultatet av sitt arbete.

Analys:

För att kunna göra en analys skulle det behövas en beskrivning av resultaten.

Slutord:

Arbetsmiljön för pedagogerna på Djurmo förskola har under året 2014/2015 varit mycket ansträngd och flera duktiga, ambitiösa pedagoger har varit långtidssjukskrivna. Det påverkar de övriga mycket då de fått ta ytterligare ansvar för verksamheten. Även om vi haft tillgång till vikarier blir det aldrig samma sak som när verksamheten bedrivs med ordinarie personal.

Det finns arbetsuppgifter som inte kan läggas på timvikarier.

Det har sedan hänt att när den som varit sjuk kommer tillbaka så har någon av de

kvarvarande blivit sjukskriven direkt som en följd av att man fått kämpa extra under en lång tid.

Anledningarna till sjukskrivningarna är flera. Psykisk ohälsa men också benbrott.

Personalavdelningen har varit inkopplad i de flesta ärendena och rehabplaner har upprättats och genomförts. Vi har fått tillbaka några pedagoger medan några fortfarande är sjukskrivna.

Det har varit svårt att skriva en kvalitetsrapport som ska ge en rättvis och saklig

sammanfattning av fyra olika avdelningars verksamheter. Förutsättningarna har inte varit de bästa och kvalitén på dokumentationerna varierar, men jag ser goda exempel i

verksamheten på alla avdelningar.

Djurmo förskola kommer att jobba mera med BRUK under läsåret 15/16. Detta för att förtydliga uppdraget och kvalitetsarbetet.