Lokal arbetsplan 2014

(1)

Lokal arbetsplan 2014

Förskolan Paletten

(2)

FÖRSKOLA: Palettens förskola

1. UNDERLAG

- Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet

0 20 40 60 80 100

Stimulerande lärande

Särskilt stöd

Dokumentation av lärande

Utveckling av undervisningen

Arbetsklimat

Grundläggande värden Ansvar och

inflytande för elev/barn Skola/förskola och

hem Övergångar,

samverkan, omvärld och utbildningsval Rektorns/förskolech

efens ansvar

Övergripande

Pedagoger

Föräldrar

(3)

2. BESKRIVNING AV ARBETSPROCESSEN

Förskolan Paletten tillhör Norrtälje västra förskole område. Vår förskola drivs i första hand av ca 16 duktiga pedagoger fördelade på fyra avdelningar. Till vårt stöd har vi en förskolechef samt enhetens pedagogiska ledningsgrupp, där två pedagoger representerar paletten. I augusti 2013 tillträdde en ny förskolechef i området.

Fördjupade oss i likabehandlingsfrågor i början av hösten

Under det gångna läsåret har vårt område haft ett gemensamt tema för verksamheten: Rörelse – av egen kraft och av annan kraft. I detta tema har vi arbetat med våra utvecklingsområden pedagogisk dokumentation, arbetsglädje, naturvetenskap, teknik och motorik. Dessa områden har valts utifrån det utvecklingsbehov som framkom i förra årets kvalitetsarbete och har beskrivits närmare i den efterföljande arbetsplanen.

På Förskolan Paletten finns fyra arbetslag. Varje arbetslag har skrivit en handlingsplan, där vi mer i detalj har beskrivit hur vi ska arbeta för att nå målen.

Under läsåret har reflektion skett i de små arbetslagen som är knutna till avdelningarna.

Reflektionen har legat till grund för planering av den dagliga verksamheten liksom för

utvecklingssamtal och andra föräldraaktiviteter. Utvecklingssamtal har erbjudits alla föräldrar 1 gång/termin. Alla samtal har dokumenterats på en förutbestämd mall. När särskilda behov har funnits har vi även skrivit ner kartläggningar för enskilda barn samt gjort

handlingsprogram utifrån dem.

Vid kommunens kvalitetsdag i november, deltog alla förskolans pedagoger i ett

utvecklingsarbete runt IKT (Informations och Kommunikations Teknik) genom kommunens NETT-mässa. Utvecklingen av arbetet med digitala verktyg har också fortsatt på en

planeringsdag under våren samt genom att några pedagoger från förskolan har deltagit i olika utbildningar. Förskolan har under året köpt in fler digitala verktyg i form av lärplattor.

Under vårterminen 2014 har vår förskola deltagit i kommunens utvecklingsprojekt runt pedagogisk dokumentation. Vi har då fått handledning i att arbeta projektinriktat, använda reflektionsprotokoll som systematiskt kvalitetsarbete samt att skriva projektbeskrivningar.

Arbetet har utvärderats avdelningsvis.

Under början av 2014 gick en enkät ut centralt från kommunen till alla föräldrar. Strax efter fick även personalen en enkät. Dessa båda enkäter är våra största utvärderingsverktyg. Alla pedagoger har under våren utvärderat både enhetens arbetsplan och den egna handlingsplanen med utgångspunkt i resultatet av dessa enkäter.

Under den senare delen av våren har den pedagogiska ledningsgruppen sammanställt allt detta utvärderingsmaterial. Vid kommunens kvalitetsdag i juni har all personal tillsammans tittat på vilka förbättringsområden och mål vi ska prioritera inför nästa läsår. Den pedagogiska

ledningsgruppen har sedan sammanställt det i denna plan.

(4)

3. MÅLOMRÅDEN 3.1 Normer och värden

Arbetsklimat

Grundläggande värden

3.1.1 Resultat

Vi i enheten har haft ett övergripande mål som handlar om att alla anställda i vår enhet skall ha ett förhållningssätt som bygger på allas lika värde och att inga kränkningar accepteras.

Vi kan se utav resultatet från kund undersökningen Pilen att resultatet om vi på förskolan arbetar medvetet arbetar mot kränkande handlingar såsom tex mobbing har tyvärr blivit något sämre än förgående år. Frågan om personalen ingriper när något barn behandlas illa på

förskolan har blivit något bättre. En viktig fråga som utmärker sig med ett bra resultat är om personalen bryr sig om mitt barn, 98% svarar att det stämmer bra. Även frågan om mitt barn är tryggt i förskolan har förbättras sedan förgående år, hela 98 % tycker att det stämmer bra.

Vi kan se utifrån självvärderings enkäterna att vi personal inte tycker att vi alltid tar upp med en kollega om den behandlar ett barn respektlöst. Däremot ser vi att på frågan om jag ingriper om ett barn utsätts för kränkningar har 100% som tycker att det stämmer bra.

Vi hade ett mål som handlade om att alla skall uppleva att det är arbetsro i vår verksamhet, resultatet utifrån kundundersökningen Pilen visar på ett bättre resultat än förgående år 75%

tycker att det stämmer bra.

Ett mål vi på paletten strävar mot är att vi skall bli medvetna om sitt förhållningssätt gentemot flickor och pojkar så svarar 100% att vi motverkar traditionella könsroller och könsmönster.

Målet om att tydliggöra arbetslagets roll ser vi fortfarande som en stor brist. Utifrån arbetslagets reflektioner och utvärderingar kan vi se ett viss missnöje bland personalen.

3.1.2 Analys

Vi startade upp höst terminen med en gemensam planerings dag med fokus på lika

behandlings arbetet i Norrtälje västra förskole område. Vi reflekterade och satte ord på de olika områden som ”Planen för lika behandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan” bygger på. Vi fördjupade kunskapen kring vad kränkning och diskriminering kan innebära på vår förskola. All personal var med och utarbetade rutiner för akuta situationer. Vi på förskolan har gjort trygghets vandringar med de äldre barnen för att kunna bli medvetna om hur barnen upplever sin psyko sociala och fysiska miljö på förskolan.

En viktig del i arbetet kring allas lika värde har varit att upprätta en kartläggning och handlings plan när vi har funderingar kring ett barn.

(5)

Under höstterminen har föräldrar bjudits in för att få information om förskolans arbete kring lika behandling och dess innebörd.

Vi har haft frågan om vad arbetsro innebär för ditt barn på förskolan, som diskussions underlag på höstens föräldrar möte. Många intressanta tankar kring vad arbetsro betyder för föräldrar och deras barn kom upp. Föräldrarna tyckte att arbetsro kan vara en kreativ miljö som stimulerar barnet, även barnens inflytande och deras egna initiativ förmåga hade stor betydelse för arbetsro. Vi ser att dialogen med föräldrarna är viktig för att få deras syn på hur de upplever förskolan och att vi som pedagoger kan sätta ord och synliggöra vårt pedagogiska arbete.

Arbetet med att alla pedagoger skall bli medvetna om sitt förhållningssätt gentemot flickor och pojkar har vi inte aktivt arbetat med under läsåret, däremot kan vi känna att diskussioner kring könsroller och könsmönster fortgår.

Vi kan se att arbetslagets roller har varit otydliga, vi saknar ett gemensamt forum för att stämma av viktiga händelser på förskolan som tex veckomöte. Vi behöver ha tydligt ansvars områden, vad kan vi ha för förväntningar på varandra? En ny förskolechef har tillträtt detta läsår vilket kan ha bidragit till oklara arbets uppgifter.

3.1.3 Förbättringsområden

Det grundläggande arbetet med värdegrunds frågorna utifrån förskolan ”lika behandlings plan” tycker vi är otroligt viktigt att ha ständigt levande. Vi behöver ha detta som en stående punkt under läsårets arbetsplats träffar. Arbetet med att medvetgöra vårt förhållnings sätt gentemot flickor och pojkar skall också vara återkommande på arbetsplats träffar, detta ingår i vårt lika behandlings arbetet.

Vi behöver hitta struktur för vår förskola, för att allt arbete skall bli så effektiviserat som möjligt. Personalen skall kunna känna sig trygga med att veta vad som förväntas av dem och vem man kan vända sig till om man behöver hjälp.

3.1.4 Mål Paletten:

Vi skall sträva efter att få en organisation som är tydlig och genom tänkt.

Detta sker genom att:

 Vi har en fast dag för vecko möten

 Vi har ett årshjul att utgå ifrån när vi planerar verksamheten.

 Vi tydliggör olika ansvars områden på förskolan.

 Allt material och information skall vara samlat på ett ställe.

 Tydliga riktlinjer skall finnas när saker skall göras.

(6)

 Vuxnas arbets miljö utformas så att det underlättar det pedagogiska arbetet på förskolan.

3.1.5 Åtgärd/aktivitet*) Skrivfält

3.2 Utveckling och lärande

Stimulerande lärande Särskilt stöd

Dokumentation av lärande Utveckling av undervisningen

3.2.1 Resultat

Utifrån utvärderingar i arbetslagen och utvärdering av IKT dagen ser vi att personalen tycker att lärplattan blivit ytterliggare ett dokumentations och reflektions verktyg.

På frågan om vi använder dokumentationen för att utveckla verksamheten svarar 93% att det stämmer bra.

Kommunens projekt som inriktat sig på pedagogisk dokumentation har personalen upplevt positivt för utvecklingen av det pedagogiska arbetet.

På frågan om föräldrarna får tydlig information om hur sitt barn utvecklas svarar 89% att det stämmer bra, något sämre än förgående år. Vi känner dock att personalen inte känner sig helt nöjda med innehållet i barnens pärmar. I medarbetar enkäten svarar 100% att de

dokumenterar barns utveckling och lärande.

I olika utvärderings material i arbets grupperna ser vi att personalen tycker att reflektions/

protokoll och observations material är viktiga som underlag för att få syn på barnens lärande.

Många av pedagogerna tycker fortfarande att det är svårt att skriva reflektions protokoll, barn observationer och projekt beskrivningar.

100% av personalen har i medarbetar enkäten svarat att förskolan arbetar så att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker. På frågan om inomhus miljön inspirerar till lek och lärande svarar även här 100% att det stämmer bra, men utomhus miljön har något sämre resultat.

3.2.2 Analys

(7)

Vi har under läsåret haft återkommande fortbildningar inom IKT (information,

kommunikation och teknologi). Personalen har visat på att lärplattan har gjort processen med att fånga barnens lärande enklare och mer lustfyllt. Appar som vi har haft work shops i har kunnat göra all personal delaktiga och har förenklat dokumentationen och den pedagogiska dokumentationen. Det har blivit lättare att kunna återkoppla barnens erfarenheter och lärande direkt till barnen genom lärplattan. De digitala verktygen är en tillgång i vårt utvecklings arbete av verksamheten.

Vi tror att kommunens projekt om pedagogisk dokumentation har hjälpt oss att få ökad förståelse och kunskap om hur vi kan fånga barns lärande. Vi tycker att det har varit till stor hjälp att en utomstående pedagog har kommit in och reflekterat tillsammans med oss om organisation, miljö, lärande, observationer och barnsyn.

Arbetet är påbörjat om hur vi skall använda oss av reflektions protokoll, barn observationer och projekt beskrivningar, men vi ser att det måste få ta tid att känna sig bekväma med de reflekterande arbetssätten.

Paletten har arbetat fram ett gemensamt förhållningssätt kring innemiljön. Vi vill att miljön skall inspirera till många olika uttryckssätt och göra barnen delaktiga i sitt eget lärande.

Miljön synliggör barnenens processer utifrån aktuella tema/projekt. Miljön är organiserad så att barnen kan mötas i små grupper kring olika material, detta i sin tur bidrar till större arbetsro. Vi har inte arbetat lika medvetet kring utomhus miljön.

Personalen känner sig osäkra på hur vi skall utforma pärmarna och dess innehåll. Skall vi visa på barnets individuella utveckling eller barnets utveckling genom tema och projekt. En ny portal skall införas.

Vi vill utveckla arbetet kring den pedagogiska dokumentationen, fortsätta att utveckla vårt användande av reflektions protokoll, barn observationer och projekt beskrivningar.

Pedagogerna måste få tid att utveckla sitt kunnande om hur olika tekniska verktyg fungerar.

3.2.4 Mål Palettens mål:

Vi strävar efter att arbeta tema/projekt inriktat.

Detta sker när:

 När vi använder reflektions protokoll, barn observationer och projekt beskrivningar.

 Använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg.

 Miljön skall spegla barnens pågående processer utifrån tema/projekt

 Vuxnas arbets miljö som skall underlätta det pedagogiska arbetet på förskolan.

(8)

3.3 Barns inflytande

Ansvar och inflytande för elever/barn

3.3.1 Resultat

Utifrån kundundersökningen Pilen kan vi på frågan om mitt barn uppmuntras till att ta ansvar i förskolan har blivit bättre sedan förgående år. 91% tycker att deras barns tankar och

intressen tas tillvara. 100% av pedagogerna tycker att vi uppmuntrar barnen att uttrycka sina tankar och åsikter, även frågan om barnen får ta ansvar för sitt eget lärande har fallit ut bra.

I medarbetar enkäten kan vi se på frågan, om att jag dokumenterar reflekterar och utvärderar tillsammans med barnen har ett lägre resultat 13% svarar att det stämmer ganska dåligt.

3.3.2 Analys

Vi ser att resultatet från kundundersökningen om barns delaktighet är positivt. En viktig del i det kan vara att vi synliggjort barnens tankar, funderingar och läroprocesser genom

dokumentationen utifrån tema/projekt på avdelningarna. Vi har bjudit in till olika former av samverkan med vårdnadshavare som tex pyssel dag och drop in fika, detta har medfört att vårdnadshavare fått möjlighet att tillsammans med barnen visa på förskolans verksamhet.

Vi tror att vi pedagogerna inte känner att vi inte har tillräckligt mycket erfarenhet och kunskap om hur vi kan ta med barnen i reflektionen och dokumenterandet.

Vi vill att barnen och de vuxnas reflektioner skall styra processerna i tema/projekt. Vi på Paletten önskar att utveckla den gemensamma reflektionen tillsammans med barnen.

Vi vill att reflektionen med barnen skall präglas av att alla skall få vara delaktiga utifrån deras egna förutsättningar. Barnen skall få känslan att bli lyssnade på och vi som pedagoger skall kunna utmana barnen i deras tänkande och lärande. Vi behöver ställa oss frågan vad innebär reflektion och delaktighet utifrån de olika åldrarna?

Vi strävar efter att vi skall göra barnen mer delaktiga i reflektion och dokumentation.

Detta sker när:

 Vi arbetar tema/projekt inriktat.

 Vi använder lärplattan som ett dokumentations verktyg tillsammans med barnen.

 Vi för diskussioner om vad reflektion och delaktighet innebär för de olika åldrarna.

(9)

3.4 Förskola och hem

Skola/förskola och hem

3.4.1 Resultat

I kundundersökningen Pilen i frågan om det finns möjlighet för mig som förälder att ha inflytande i verksamheten är resultatet något sämre än förgående år, men 82% är fortfarande nöjda . Även frågan om personalen är intresserad av mina synpunkter och önskemål är lite sämre än förgående år.100% av föräldrarna är nöjda med verksamheten i sitt barns förskola.

I medarbetar enkäten svarar 93% av pedagogerna att vi ger föräldrarna möjlighet att vara med och diskutera hur deras barn stöds på bästa sätt.

3.4.2 Analys

Vi tror att det kan ha blivit något sämre resultat eftersom förskolans samverkans former som enhetsråd och föräldraråd har tagits bort. Vi kan se att öppna flexibla former för

vårdnadshavares delaktighet såsom drop i fika och pysseldagar lockar allt fler vårdnadshavare att delta.

Vi måste hitta nya samverkans former som kan göra vårdnadshavare delaktiga i förskolan såsom de önskar vara. Vi har diskuterat kring att ha som ett ”öppet hus” på hela Paletten så att vårdnadshavare och barn tillsammans kan gå runt och få insyn i de olika pågående temana.

Ett förslag var också att ha ett tema/projekt möte med föräldrar, där varje avdelning genom lärplattan kan visa på hur vi arbetar tema/projekt inriktat. Vi har även pratat om att bjuda in föräldrar till ett fixa gården kväll.

En viktig del i vårt värdegrundsarbete utifrån samverkans former är att vi i personalen måste diskutera hur vi vill ha vårdnadshavare delaktiga, grundläggande tankar om vårdnadshavares olikheter och olika förutsättningar.

Vi strävar efter att få samtliga vårdnadshavare att känna sig välkomna och delaktiga på det sätt de önskar.

Detta sker när:

 Vi har ett öppet och välkomnande klimat på förskolan

 Vi bjuder in till någon slags föräldrar samverkan minst 2ggr/termin

 Vi gör vardagen synlig genom dagbok, Instagram och dokumentationen på avdelningarna.

 Alla vårdnadshavare erbjuds att delta i sitt barns utvecklingssamtal 1ggr/termin.

.

(10)

3.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval

3.5.1 Resultat

I medarbetar enkäten på Paletten kan vi se att 53% av de som svarat vet inte om vi har rutiner och aktiviteter för övergången till skolan. 27% av de som svarar säger att vi inte har en god samverkan med närsamhället.

3.5.2 Analys

Vi har fortfarande inte reviderat dokumentet som gäller vid övergångar till skolan. Även i år har övergången av 20 barn sett olika ut beroende vilken skola de valt.

En god samverkan med närsamhället kan tolkas på olika sätt, vi på Paletten nyttjar främst bussar, bibliotek och bokbussen. I år har de äldre barnen haft samverkan utifrån temat med en lärare från Roden gymnasiet, detta har uppskattats mycket av både barn och vuxna.

Varje år bör avdelning Gul utvärdera övergången till skolan, och en revidering av materialet kring övergången måste göras. Alla pedagoger skall ta det i dokumentet och veta vart det finns.

3.5.4 Mål Palettens mål.

Vi har som mål att utvärdera övergången till skolan varje vår-termin, och sedan revidera planen till nästa läsår.

3.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling

3.6.1 Resultat

Enhetens övergripande mål har varit att alla pedagoger skall känna sig trygga i att reflektera med både barn och kollegor. I medarbetar enkäten svarar 100% av personalen att det stämmer bra att de reflekterar med kollegor över hur undervisningen kan utvecklas. 93% säger att de använder dokumentation för att utveckla verksamheten. I personalens utvärderingar kan man utläsa att personalen har börjat bekanta sig med reflektions protokoll som underlag för

reflektion, men det är något som behöver övas mer på i alla arbetslag. Personalen säger också att arbetet med att se projektbeskrivningen som en tillgång i reflektionen har endast påbörjats.

Vi på Paletten tycker att beslutet att ha reflektion i de små grupperna har varit bra för att få till arbetsprocesser i tema/projekt.

3.6.2 Analys

(11)

Vi har i tvärgrupper på områdesmöten fått ta del i varandras projektbeskrivnings process, detta har tagits emot på olika sätt. En del tycker att det endast blir ett berättande och inte någon reflektion och utveckling, och andra har tyckt att det varit inspirerande. På Paletten har vi på samtliga avdelningar använt oss av reflektions protokoll som underlag till reflektionen.

Vi har kommit olika långt i hur vi använder protokollen har vilken hjälp vi tycker att de är i vårt utvecklingsarbete. Marie Runviks hjälp i kommunens satsning på pedagogisk

dokumentation har varit till stor hjälp i att hitta former för reflektion utifrån

reflektionsprotokoll, barn observationer och projektbeskrivningar. Reflektionen i de små arbetslagen har varit en bra grund för att få alla att bli bekväma med de olika reflektions formerna, och att barnens läroprocesser kontinuerligt kunnat följas upp tillsammans med alla i arbetslaget.

Vi på Paletten behöver fortsätta att utveckla våra färdigheter att observera och reflektera i grupp. Vi vill bli mer bekväma med de olika reflektion och observations underlag vi använt oss av under detta läsår. Vi vill delge varandra den utveckling Marie Runvik gett de olika avdelningarna under vår- terminen.

Vi har som mål att sträva efter att all personal skall känna sig trygg med att reflektera tillsammans med sina kollegor på förskolan.

Detta sker när:

 Vi har reflektions underlag som är kända för alla.

 Vi organiserar reflektions tiden och strukturen.

 Vi har ett gemensamt dokumentations rum där samtligt material för reflektion skall finnas att tillgå.

 All personal skall få öva sig på dokumentations verktyg som data och lärplatta.

 Reflektion i tvärgrupper i huset, för att kunna dela med oss av varandras kompetenser.

3.7 Förskolechefens ansvar

Rektors/förskolechefens ansvar Övergripande

3.7.1 Resultat

”Vi har som mål att skapa ett bra samarbete mellan förskolechef och enhetens alla pedagoger.”

Självvärdering: Frågor runt förskolechefens ansvar spretar åt olika håll. Vigelsjö Gård är väldigt positiv, Paletten ganska positiv. På Blåklinten är svaren mer negativa.

(12)

Medarbetarenkät: Vigelsjö Gård är till hundra procent positiv till frågor om ledarskap.

Paletten har mest positiva svar. Blåklintens svar är lite sämre, främst angående tillgänglighet.

I pedagogernas självvärdering finns det en stor grupp som svara att det stämmer ganska bra att: Jag stödjer barnen i att använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

I medarbetarenkäten kan vi utläsa att en stor del av områdets pedagoger är missnöjda med verksamhetens lokaler.

3.7.2 Analys

Förskolechefen som tillträdde uppdraget i Norrtälje västra förskoleområde har (kommit in under) nu arbetat ett år i verksamheten. Fram till våren 2012 hade företrädaren sitt kontor placerat på Blåklinten tills dess att förskolan flyttade till nya lokaler. Nu delar förskolechefen kontor med tre kollegor och enheternas administrativa stöd i Rodengymnasiets lokaler. I förskoleområdets pedagogiska ledningsgrupp har vi inlett diskussioner under våren 2014 runt vem och i vilket forum olika frågor skall behandlas. Diskussioner har också förts angående på vilket sätt förskolechefen på bästa sätt skall vara tillgänglig på förskolorna. Det förskolorna efterfrågar är en tydlig struktur om när förskolechefen kommer att vara på plats på respektive förskola.

Utvecklingsfrågor har under läsåret 2013-14 (mycket) till stor del drivits gemensamt över områdets tre förskolor. I utvärderingarna ser vi behov av olika stöd för att komma vidare på respektive förskola och kommer mera differentierat arbeta med de olika förskolorna var för sig.

Norrtälje kommuns skolor och förskolor har en ny IKT strategi som är tagen våren 2014.

Under våren 2014 har det förtätats med iPads – Lärplattor i verksamheten. Vi ser många goda exempel på hur dessa implementeras i verksamheten men det råder osäkerhet hos många i användandet av dessa. Vi behöver fortsätta att arbeta med användandet av detta spännande verktyg. I förskoleområdet kommer detta ske i samspel med vår IKT-grupp som träffas var fjärde vecka. Parallellt med detta skall Norrtälje kommuns gemensamma IKT strategi implementeras i verksamheten.

50% av områdets verksamhet drivs i tillfälliga paviljonger. Den äldsta är uppsatt hösten 2003.

Intresset för att engagera sig i lokalerna försämras av att man vet att de är tillfälliga. Flera av lokalerna har låg standard.

Förankra formerna för ledarskapet i Norrtälje västra förskoleområde. Regelbundenhet i att befinna dig i verksamheten, att det skapas ett tydligare strukturerat kalendarie. Vilka frågor drivs i vilket forum? skapa struktur. Genom den pedagogiska ledningsgruppen och ENSAM komma fram till en tydligare organisation för områdets olika frågor som uppstår.

En plan för övergångar till skolans verksamheter finns i förskoleområdet men är i stort behov av revidering. Kontakter behöver upprättas på förskolechefsnivå för att öka kontinuiteten och likvärdigheten mellan förskolorna och de mottagande förskoleklasserna. Planen behöver förankras hos rektorer på närliggande skolor.

(13)

Bild och filmhanteringsblankett kopplat till vår ökade digitalisering, vad gäller runt PUL och sekretess?! Hur hanterar vi bilder och filmer säkert med lagring och skydd utifrån den ökade digitaliseringen i förskolans verksamhet.

Driva på i frågan om att förskolorna behöver bättre lokaler då 50 % av förskoleområdets verksamhet bedrivs i tillfälliga paviljonger. Den äldsta uppsatt hösten 2003. Långsiktigt bra läge och lokaler är en grund för att fortsätta att utveckla vårt förskoleområde och vara en attraktiv aktör.

3.7.4 Mål

Att alla medarbetare skall vara medvetna om i vilket forum en fråga skall behandlas på ett smidigt och effektivt sätt. Ny mötes och organisations struktur skall skapas i augusti 2014 utvärderas i december 2014 samt maj 2015.

Planen för övergång till förskoleklasserna för områdets närliggande skolor skall revideras.

Vårt mål är att vi skall komma överens om en tydlig organisation i samverkan med skolorna inför våren 2015.

Alla medarbetare i förskoleområdet skall våren 2015 klara av grundläggande färdigheter i hanteringen av digitala verktyg i förskolans vardag.

Att det under 2015 skapas en tydlig tidsplan för hur våra tillfälliga lokaler skall utvecklas framåt.

3.7.2 Analys Skrivfält

3.7.3 Förbättringsområden Skrivfält

3.7.4 Mål Skrivfält