KALLELSE Kommunfullmäktige Kallelse till sammanträde i Atriumsalen, Utvandrarnas hus, Växjö Tisdagen den 17 juni klockan 14.

(1)

KALLELSE

Kommunfullmäktige 2014-06-17

1 (35) Kallelse till sammanträde i Atriumsalen, Utvandrarnas hus, Växjö

Tisdagen den 17 juni klockan 14.00

Ledamöter Posse Nils, M, ordf.

Gustavsson Marie-Louise, S, 1:e v. ordf.

Swalander Berith, M, 2:e v. ordf.

Aguilera Patricia, S Albertsen Ann, C Aschan Jan, M

Bengtsson Carl-Olof, S Blanking Ulla, M Carlsson Maria, S Cronwall Johanna, M Edberg Martin, S Edqvist Lars, MP Ekman Andreas, M Elm Gunnar, C Engdahl Håkan, SD Ernez Ezzedine. C Frank Bo, M Fransson Nils, FP Fransson Sara, S Gustbée Roland, M Hedin Ulf, M

Holmqvist Rose-Marie, S Hultstein Anna, M Högstedt Carin, V Isik Yusuf, S Jakopson Sigvard, M Jansson Gunnel, MP Jaramillo René, KD Johannesson Lena, KD Johansson Benny, M Johansson Eva, C Jones Fur Cheryl, MP Karlsson Björkmarker Åsa, S Klasson Torgny, FP

Lauber Malin, S Lindoff Anders, S Lindquist Ann-Kristin, S Ljungcrantz Ingemar, MP Lundstedt Tony, S Löfquist Ola, S Löwerot Jenny, C Mossberg Örjan, V Mårtensson Anders, V Nordfjell Pontus, SD Nordmark Gunnar, FP Norrman Peter, M

Olsson Kjell, S Pyrell Jan, C Risedal Elisabeth, V Rosén Karl-Erik, M Rosengren Oliver, M Skogmalm Alf, S Skytt Sjöqvist Bodil, M Soto Juan, S

Stacke Annika, FP Storbjörk Gunnar, S Svanberg Charlotta, S Svensson Bo, MP Tenje Anna, M Wibroe Lena, M Winberg Catharina, M Wirdheim Karin, M Ersättare

Abdi Elmi Mohamud, S Adersjö Tobias, MP Axén Krag Kerstin, MP Bergström Stefan, FP Bogatic Wirginia, V Bruér, Mikael, S Christensen Eva, M Henrixon Kent-Inge, M Hermansson Hugo, S Hillman Ingegärd, M Holmgren Ingrid, S Holmström Charlotte, SD Johansson, Sven, C Jonsson Jimmi, FP Jönsson Remi, S Larsson Lars-Erik (C) Lundin Cecilia, S Lubwama Hannington, M Löfqvist Ove, M Melin Lars, KD Nilsson Allan, S

Nordlund-G-son Agneta, M Noregran Daniel, M Philipsson Pia, M Pishdar Hossein, V Quick Cenneth, M Rossel Eduardo, KD Skoglund Agneta, M Spångberg, Puri S Svensson Åke, C Stein Laila, S Strååt Gullvi, S Wartoft Kerstin, MP Älgemalm Samuel, SD

(2)

KALLELSE

2 (35)

Förteckning över Kommunfullmäktiges ärenden den 17 juni 2014

1 Justering

2 Ledamöternas och ersättarnas frågestund

3 Information om åtgärdsstrategi Växjösjöarna - Andreas Hedrén, sjömiljöansvarig 4 Åtgärdsstrategi avseende restaureringsinsatser i Växjösjöarna 2014-2020

5 Överlämnande av beslutanderätten i ärenden väckta genom medborgarförslag 6 Motion om klotter - Anders Lindoff (S)

7 Motion om arbetskläder för utomhusbruk till personal i förskolan och fritidshem - Carin Högstedt (V), Åsa Karlsson Björkmarker (S), Cheryl Jones Fur (MP), Elisabeth Risedal (V), Martin Edberg (S) och Lars Edqvist (MP)

8 Länsstyrelsen i Kalmar läns remiss om tillståndsgivning enligt miljöbalken - Vindkraftverk Åshult 2:1 med flera

9 Uppdaterade skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde Åryd 10 Ändring av bolagsordning för Arenastaden i Växjö AB 11 Revidering av miljöprogram för Växjö kommun 12 Söraby skytteförenings ansökan om kommunalt lån 13 Rapporter från revisionen

14 Framställda interpellationer

15 Interpellationssvar från ordförande i kommunstyrelsens organisations- och personalutskott Per Schöldberg (C) till Carin Högstedt (V) om delade turer på Växjö kommuns arbetsplatser

16 Interpellationssvar från ordförande i skol- och barnomsorgsnämnden Stefan Bergström (FP) till Malin Lauber (S) om avgifter i skolan

17 Avsägelse från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige - Purificacion Spångberg

18 Avsägelse från uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige - Bodil Skytt Sjö- qvist (M)

19 Avsägelse från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige - Kjell Jönsson (V) 20 Valärenden

(3)

KALLELSE

3 (35) 21 Redovisning av inkomna motioner och medborgarförslag

22 Meddelanden

(4)

KALLELSE

4 (35)

1 Justering

(5)

KALLELSE

5 (35)

2 Ledamöternas och ersättarnas frågestund

(6)

KALLELSE

6 (35)

3 Information om åtgärdsstrategi Växjösjöarna - Andreas Hedrén, sjömiljöansvarig

Bakgrund

Kommunfullmäktige har i § 231/2010 uppdragit åt kommunstyrelsen och tekniska nämnden att ta fram ett åtgärdsprogram för restaurering av Södra Bergundasjön, samt förslag på tidplan och finansering för att säkerställa Växjösjöarnas vattenkvalitet

(7)

KALLELSE

7 (35)

4 Åtgärdsstrategi avseende restaureringsinsatser i Växjösjöarna 2014-2020

Dnr KS/2014:376

Kommunstyrelsens förslag

Kommunfullmäktige antar förslag till Åtgärdsstrategi avseende restaureringsinsatser i Växjösjöarna 2014-2020 med målsättningen att genomföra åtgärderna i enlighet med alternativ 2.

Bakgrund

Kommunfullmäktige har i § 231/2010 uppdragit åt kommunstyrelsen och tekniska nämnden att ta fram ett åtgärdsprogram för restaurering av Södra Bergundasjön, samt förslag på tidplan och finansering för att säkerställa Växjösjöarnas vattenkvalitet.

Tekniska nämnden har i § 55/2014 ställt sig bakom alternativ 2 i förslag till Åtgärdsstrategi avseende restaureringsinsatser i Växjösjöarna 2014-2020 .

Beslutsunderlag

Kommunchefen har i en skrivelse den 27 maj 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att i förslag till åtgärdsstrategi avseende restaureringsinsatser i Växjösjöarna 2014-2020 presenteras förslag på inriktning med två huvudalternativ på hur övergödningsproblemen i Växjös stadsnära sjöar kan åtgärdas. Kommunledningsförvaltningen har tagit del av synpunkter från ekonomikontoret gällande finansiering av åtgärdsförslagen i yttrandet.

Kommunledningsförvaltningen anser att de åtgärder som presenteras i alternativ 2 i förslag till åtgärdsstrategi bäst syftar till att uppnå kommunens intentioner som be- skrivits ovan med sjöarna och omgivande områden samt med kommunens miljöar- bete i stort. En förutsättning för att genomföra åtgärderna i Norra Bergundasjön är att åtgärderna i Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön visar sig ha tillräcklig effekt innan Norra Bergundasjön åtgärdas.

Arbetsutskottet har i § 259/2014 föreslagit att kommunstyrelsen föreslår kommun- fullmäktige att anta förslag till Åtgärdsstrategi avseende restaureringsinsatser i Växjösjöarna 2014-2020 med målsättningen att genomföra åtgärderna i enlighet med alternativ 2.

Yrkanden

Anna Tenje (M) med instämmande av Malin Lauber (S): Bifall till arbetsutskottets förslag.

(8)

KALLELSE

8 (35) Beslutsordning

Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag.

(9)

KALLELSE

9 (35)

5 Överlämnande av beslutanderätten i ärenden väckta genom medborgarförslag

)|UVODJWLOOEHVOXW

Kommunfullmäktiges beslut

Kommunfullmäktige överlämnar beslutanderätten i följande ärende väckt genom medborgarförslag:

1. Medborgarförslag om skyltning i kommunentré överlämnas till kommunstyrelsen

Bakgrund

Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning § 3 kan fullmäktige i vissa fall, utan före- gående beredning, överlåta till kommunstyrelsen eller till annan nämnd att besluta i ärende väckt genom medborgarförslag. I de fall ärendet är av principiell art eller av större vikt för kommunen får beslutanderätten inte överlåtas.

Kommunstyrelsens beredning har föreslagit att kommunfullmäktige ska överlämna medborgarförslag om skyltning i kommunentré till kommunstyrelsen.

(10)

KALLELSE

10 (35)

6 Motion om klotter - Anders Lindoff (S)

Dnr KS/2014:70

Kommunfullmäktige avslår motionen.

Bakgrund

Anders Lindoff (S) har i en motion till kommunfullmäktige den 27 januari 2014 föreslagit åtgärder för att minska det olagliga klottret. Enligt motionären bör kultur- och fritidsförvaltningen och/eller tekniska förvaltningen förutsättningslöst utreda möjligheterna för laglig graffitti och även titta på platser för detta.

Beslutsunderlag

Kommunchefen har i en skrivelse den 12 maj 2014 yttrat sig över motionen. Av yttrandet framgår att Brottsförebyggande rådet den 2 april 2014 yttrat sig över motionen. Enligt BRÅ bedömer Polisen att graffittifrämjande åtgärder snarare ökar än minskar förekomsten av det olagliga klottret.

Kulturnämnden har i § 19/2014 yttrat sig över motionen. Av yttrandet framgår att nämnden arbetar med etablering av s.k. kreativa zoner. Detta projekt ska tillgodose behovet av en laglig graffitivägg och andra uttryck i det offentliga rummet. Nämnden redogör även för andra tillfälliga projekt under 2014 där ämnet kommer att beröras.

Fritidsnämnden har i § 44/2014 hänvisat till kulturnämndens yttrande.

Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter.

Arbetsutskottet har i § 234/2014 föreslagit att kommunstyrelsen föreslår

kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till Polisens bedömning att graffittifrämjande åtgärder snarare ökar än minskar förekomsten av det olagliga klottret.

Yrkanden

Nils Fransson (FP): Kommunfullmäktige avslår motionen.

Gunnar Storbjörk (S) med instämmande av Cheryl Jones Fur (MP):

Kommunfullmäktige bifaller motionen.

Beslutsordning

Ordförande ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt Nils Franssons yrkande.

(11)

KALLELSE

11 (35)

7 Motion om arbetskläder för utomhusbruk till personal i förskolan och fritidshem - Carin Högstedt (V), Åsa Karlsson Björkmarker (S), Cheryl Jones Fur (MP), Elisabeth Risedal (V), Martin Edberg (S) och Lars Edqvist (MP)

Dnr KS/2013:855

Kommunfullmäktige avslår motionen med motiveringen att Växjö kommun vill prioritera de insatser som värnar om barn/elevgruppernas storlek och perso-

nal/lärartäthet inom förskola och skola samt att skol- och barnomsorgsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att redovisa kostnaden för arbetskläder för utomhusbruk inför 2015 års budgetarbete.

Bakgrund

Carin Högstedt (V), Åsa Karlsson Björkmarker (S), Cheryl Jones Fur (MP), Elisabeth Risedal (V), Martin Edberg (S) och Lars Edqvist (MP) har i en motion föreslagit fullmäktige att uppdra till kommunstyrelsens organisations- och personalutskott att gå igenom behovet av arbetskläder till olika kategorier av personal samt göra en prioriteringslista. Motionen innehåller även ett förslag på att uppdra till skol- och barnomsorgsnämnden att tillgodose behoven av arbetskläder för

utomhusbruk i förskola och fritidshem.

Beslutsunderlag

Skol- och barnomsorgsnämnden har i § 37/2014 avstyrkt motionen med motiveringen att man vill prioritera de insatser som värnar om barn/elevgruppernas storlek och personal/lärartäthet inom förskola och skola för att bibehålla hög kvalité på utbildningen.

Kommunchefen har i en skrivelse den 28 april redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att kommunledningsförvaltningen inte har några ytterligare synpunkter i ärendet.

Organisations- och personalutskottet har i § 49/2014 föreslagit att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen med motiveringen att Växjö

kommun vill prioritera de insatser som värnar om barn/elevgruppernas storlek och personal/lärartäthet inom förskola och skola samt att skol- och barnomsorgsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att redovisa kostnaden för arbetskläder för utomhusbruk inför 2015 års budgetarbete.

Yrkanden

Carin Högstedt (V) med instämmande av Malin Lauber (S) och Cheryl Jones Fur (MP): Kommunfullmäktige bifaller motionen.

(12)

KALLELSE

12 (35) Anna Hultstein (M): Bifall till organisations- och personalutskottets förslag.

Beslutsordning

Ordförande ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt organisations- och personalutskottets förslag.

Omröstning begärs.

Kommunstyrelsen godkänner följande omröstningsordning:

Ja till bifall för organisations- och personalutskottets förslag.

Nej till bifall för Carin Högstedts yrkande.

Omröstningsresultat

Organisations- och personalutskottets förslag antas med 8 röster mot 7 röster för Ca- rin Högstedts yrkande.

(13)

KALLELSE

13 (35)

LEDAMÖTER ERSÄTTARE SOM

TJÄNSTGÖR

JA NEJ AVSTÅR Åsa Karlsson Björkmarker (S) Malin Lauber (S) ^Nej

Per Schöldberg (C) Benny Johansson (M) Ja

Anna Tenje (M) Ja

Ulf Hedin (M) Ja

Anna Hultstein (M) Ja

Eva Johansson (C) Ja

Nils Fransson (FP) ^Ja

René Jaramillo ^Ja

Charlotta Svanberg (S) Carl-Olof Bengtsson (S) ^Nej

Gunnar Storbjörk (S) ^Nej

Tony Lundstedt (S) ^Nej

Rose-Marie Holmqvist (S) ^Nej

Carin Högstedt (V) ^Nej

Cheryl Jones Fur (MP) ^Nej

Bo Frank (M) ^Ja

RÖSTNINGSRESULTAT 8 7

(14)

KALLELSE

14 (35)

8 Länsstyrelsen i Kalmar läns remiss om tillståndsgivning enligt miljöbalken - Vindkraftverk Åshult 2:1 med flera

Dnr KS/2014:59

Kommunfullmäktige ger sitt godkännande till rubricerad tillståndsansökan avseende vindkraftverk inom fastigheten Åshult 2:1 med flera.

Bakgrund

HS Kraft AB har ansökt om tillstånd enligt Miljöbalken för byggnation och drift av maximalt 11 vindkraftverk drygt fem kilometer nordöst om Dädesjö, på gränsen till Uppvidinge kommun. Fastigheter som berörs är Åshult 2:1, Asby 3:7, 4:4 och 5:4 i Växjö kommun samt Granhult 2:3 och Glosäng 2:3 i Uppvidinge kommun. Länssty- relsen har sänt bolagets ansökan om tillstånd för yttrande till Växjö kommun. För att tillstånd till vindkraftsparken ska ges krävs ett tillstyrkande från kommunen enligt 16 kap 4 § Miljöbalken vanligen kallat ett kommunalt veto. Detta ställningstagande görs av kommunfullmäktige. Även miljö- och hälsoskyddsnämnden yttrar sig över tillståndsansökan i egenskap av kommunal miljömyndighet och lämnar

detaljsynpunkter på vindkraftparkens utformning som ska beaktas i länsstyrelsens eventuella tillståndsbeslut.

Beslutsunderlag

Kommunchefen har i en skrivelse den 30 april redogjort för ärendet och lämnat för- slag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat de föreslagna vindkraftverken ligger inom ett område, ”Asby-Lysteryd”, som i vindbruksplanen bedömts som lämpligt för vindbruk och där vindkraftsintressen kan prioriteras framför andra intressen. Med undantag av ett verk ligger de planerade verken dessutom inom riksin- tresseområde för vindbruk. Inom det aktuella området bedöms det inte finnas några större intressen som kan komma i konflikt med föreslagen vindkraftsetablering.

kommunfullmäktige att ge sitt godkännande till rubricerad tillståndsansökan avseende vindkraftverk inom fastigheten Åshult 2:1 med flera.

(15)

KALLELSE

15 (35)

9 Uppdaterade skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde Åryd

Dnr KS/2013:122

1. Kommunfullmäktige beslutar med stöd av 7 kap. 22 § miljöbalken att skyddsföre- skrifter enligt bilaga 1: Vattenskyddsområde med föreskrifter för Åryd vattentäkt ska gälla inom vattenskyddsområde i Åryd, Växjö kommun

2. Kommunfullmäktige hemställer att länsstyrelsen upphäver det skyddsområde och fö- reskrifter för vattenskyddsområde Åryd som meddelades genom Kronobergs läns författningssamling 07FS 1970:76.

Dessa föreskrifter gäller omedelbart även om de överklagas (7 kap. 22 §, 7 kap. 30§ MB).

Detta beslut kan överklagas till Växjö kommun. Överklagandet ska ha inkommit till Växjö kommun senast den 14 juli 2014.

Bakgrund

Nordost om Åryd samhälle ligger ett vattenverk med brunnar som förser Åryd och Furu- by med dricksvatten. Dagens vattenskyddsområde är för litet och de föreskrifter (regler som gäller inom området) är föråldrade. Tekniska förvaltningen har på uppdrag av tekniska nämnden tagit fram ett förslag på ett utökat vattenskyddsområde med uppdaterade föreskrifter enligt 7 kap 21 och 22 §§ miljöbalken.

Beslutsunderlag

Kommunchefen har i en skrivelse den 14 mars redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att förslaget har varit ute på samråd. Växjö kommuns samlade bedömning är att det föreslagna skyddsområdet med skyddszoner liksom skyddsföreskrifterna väl avvägda och att de inskränkningar för berörda fastighetsägare och andra som dessa föreskrifter påverkar inte är mer ingripande än vad som är nödvän- digt för att tillgodose syftet med vattenskyddsområdet.

Arbetsutskottet har i § 174/2014 återremitterat ärendet.

Arbetsutskottet har i § 247/2014 föreslagit kommunstyrelsen att föreslå att:

1. Kommunfullmäktige beslutar med stöd av 7 kap. 22 § miljöbalken att

skyddsföreskrifter enligt bilaga 1: Vattenskyddsområde med föreskrifter för Åryd vattentäkt ska gälla inom vattenskyddsområde i Åryd, Växjö kommun

(16)

KALLELSE

16 (35) 2. Kommunfullmäktige hemställer att länsstyrelsen upphäver det skyddsområde och

föreskrifter för vattenskyddsområde Åryd som meddelades genom Kronobergs läns författningssamling 07FS 1970:76.

(17)

KALLELSE

17 (35)

10 Ändring av bolagsordning för Arenastaden i Växjö AB

Dnr KS/2014:26

Kommunfullmäktige beslutar att göra följande ändring i bolagsordningen för Arenastaden i Växjö AB:

§ 2 Föremål för bolagets verksamhet

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att bedriva förvaltning av fastigheter, byggnader och värdepapper samt därmed förenlig verksamhet.

ändras till

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att bedriva förvaltning av fastigheter och byggnader samt därmed förenlig verksamhet.

Bakgrund

Kommunstyrelsen har i § 74/2014 godkänt att processen att sälja Arenastaden i Växjö AB till Växjö Fastighetsförvaltning AB inleds, med en fusion och bildande av bifirma som följd.

Växjö Fastighetsförvaltning AB har med anledning av ovan i en skrivelse den 1 april 2014 begärt en ändring i bolagsordningen för Arenastaden i Växjö AB. En förutsätt- ning för att fusionen ska kunna genomföras är att verksamhetsbeskrivningen ändras på så vis att man tar bort ”förvaltning av värdepapper”.

Beslutsunderlag

Kommunchefen har i en skrivelse den 26 maj 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut.

kommunfullmäktige att göra följande ändring i bolagsordningen för Arenastaden i Växjö AB:

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att bedriva förvaltning av fastigheter, bygg- nader och värdepapper samt därmed förenlig verksamhet.

ändras till

(18)

KALLELSE

18 (35)

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att bedriva förvaltning av fastigheter och byggnader samt därmed förenlig verksamhet.

(19)

KALLELSE

19 (35)

11 Revidering av miljöprogram för Växjö kommun

Dnr KS/2014:107

1. Kommunfullmäktige antar förslag till miljöprogram för Växjö kommun, vilket ersätter miljöprogrammet antaget 2010-04-20, med följande ändringar:

• Punkt 1 under Konsumtion ändras till:

I de kommunala köken ska andelen certifierade ekologiska livsmedel och/eller närproducerat vara 80 procent av de totala livsmedelsinkö- pen senast år 2020. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen

Växjö kommuns invånare ska ha ökat andelen inköp av ekologiska livsmedel och/eller närproducerat till 25 procent senast år 2020.

Huvudansvarig: Kommunstyrelsen

5. Växjö kommun ska senast 2016 ha tagit bort leksaker och utrustning med farliga kemikalier från förskolorna.

• Punkt 13 under Vatten ändras till:

13. Växjö kommun ska ha gett riktad information om hållbar gödselhantering till alla verksamheter med lantbruksdjur eller häst senast år 2016. Huvudansvarig: Miljö- och hälsoskyddsnämnden

• Punkt 20 under Natur stryks:

Växjö kommun vill långsiktigt skydda viktiga naturområden och stärka den biologiska mångfalden, därför har vi mål 20

20. Den skyddade landarealen i kommunen ska öka med 800 hektar mellan år 2013 och 2020. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, tekniska nämnden

• Punkt 25 under Klimat stryks:

25. Klimatpåverkan från kommunens serverade måltider ska minska med 25 procent mellan år 2013 och 2020. Huvudansvarig: Kommun- styrelsen

• Punkt 29 under Energi ändras till:

(20)

KALLELSE

20 (35) 29. Den kommunala elproduktionen från sol, vind och vatten ska vara

4 500 MWh senast år 2020. Huvudansvarig: Växjö kommunföretag AB

• Punkt 31 under Trafik ändras till:

31. Av alla resor som görs av kommunens invånare ska minst 37 procent ske till fots eller med cykel och minst 10 procent med kollektivtrafik senast år 2020. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, tekniska nämnden, byggnadsnämnden

2. Kommunchefen får i uppdrag att implementera det reviderade

miljöprogrammet dels genom samverkan inom hela kommunkoncernen dels i bred samverkan med medborgare, organisationer och näringslivet.

Miljöprogrammets mätbara mål planeras och följs upp genom Växjö kommuns styrsystem under målområde Miljö, energi och trafik.

Bakgrund

Miljöprogrammet är ett styrdokument för Växjö kommunkoncern med miljömål där kommunen vill gå längre än vad lagstiftningen kräver. Målen kan gälla både

organisationen och det geografiska området. Målen är uppdelade i tre profilområden:

Leva Livet, Vår Natur och Fossilbränslefritt Växjö. Vid framtagande av programmet har hänsyn tagits till de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Miljöpro- grammet antas av Växjö kommunfullmäktige och ska revideras varje mandatperiod.

Det föreslagna reviderade miljöprogrammet kommer ersätta kommunens miljöprogram från 2010 och finns bilagt tjänsteskrivelsen.

Det finns flera indikatorer som är angelägna att följa upp för att få en tydlig bild av hur Växjös miljöstatus förändras över tid utöver de indikatorer som tillhör

miljöprogrammets mätbara mål. Samtliga indikatorer finns i dokumentet Indikatorlista (se bilaga).

Beslutsunderlag

Kommunchefen har i en skrivelse den 16 maj 2014 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att planeringskontoret i bred samverkan reviderat Växjö kommuns miljöprogram. Det reviderade

miljöprogrammet ersätter det nu gällande miljöprogram som antogs 2010-04-20.

Den största förändringen är att miljöprogrammets perspektiv har breddats så att fler miljöfrågor har fått mätbara mål. Områdena kemikalier, avfall, vatten, natur luft och buller har samtliga hanterats med stor omsorg för att få fram relevanta mätbara mål.

För första gången i Växjö finns ett mål om att minska biltrafiken. Även målet om att bygga i trä är hämtat från trästrategin och ingår nu i programmet.

Arbetsutskottet har i § 261/2014 föreslagit att kommunstyrelsen föreslår att:

(21)

KALLELSE

21 (35) 1. Kommunfullmäktige antar förslag till miljöprogram för Växjö kommun,

vilket ersätter miljöprogrammet antaget 2010-04-20, med följande ändringar:

I de kommunala köken ska andelen certifierade ekologiska livsmedel och/eller närproducerat vara 80 procent av de totala

livsmedelsinköpen senast år 2020. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen

29. Den kommunala elproduktionen från sol, vind och vatten ska vara 1 000 MWh senast år 2020. Huvudansvarig: Växjö kommunföretag AB

2. Kommunchefen får i uppdrag att implementera det reviderade miljöpro- grammet dels genom samverkan inom hela kommunkoncernen dels i bred samverkan med medborgare, organisationer och näringslivet.

Miljöprogrammets mätbara mål planeras och följs upp genom Växjö kommuns styrsystem under målområde Miljö, energi och trafik.

Yrkanden

Anna Tenje (M) med instämmande av Nils Fransson (FP):

(22)

KALLELSE

22 (35) I de kommunala köken ska andelen certifierade ekologiska livsmedel

och/eller närproducerat vara 80 procent av de totala

livsmedelsinköpen senast år 2020. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen

• Punkt 13 under Vatten ändras till:

13. Växjö kommun ska ha gett riktad information om hållbar gödselhantering till alla verksamheter med lantbruksdjur eller häst senast år 2016. Huvudansvarig: Miljö- och hälsoskyddsnämnden

31. Av alla resor som görs av kommunens invånare ska minst 37 procent ske till fots eller med cykel och minst 10 procent med kollektivtrafik senast år 2020. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen, tekniska nämnden, byggnadsnämnden

2. Kommunchefen får i uppdrag att implementera det reviderade miljöpro- grammet dels genom samverkan inom hela kommunkoncernen dels i bred

(23)

KALLELSE

23 (35) samverkan med medborgare, organisationer och näringslivet.

Gunnar Storbjörk (S):

1. Kommunfullmäktige antar förslag till miljöprogram för Växjö kommun, vilket ersätter miljöprogrammet antaget 2010-04-20.

miljöprogrammet dels genom samverkan inom hela kommunkoncernen dels i bred samverkan med medborgare, organisationer och näringslivet. Miljöpro- grammets mätbara mål planeras och följs upp genom Växjö kommuns styrsystem under målområde Miljö, energi och trafik.

Carin Högstedt (V):

• Punkt 13 under Natur ändras till:

13. Riktad information om hållbar gödselhantering ska ha nått alla verksamheter med djur senast år 2016.

• Punkt 20 under Natur ändras till:

20. Den Skyddade landarealen i kommunen ska öka med 800 hektar mellan år 2013 och 2020. Huvudansvarig: Kommunstyrelsen

• Punkt 25 under Klimat ändras till:

25. Klimatpåverkan från kommunens serverade måltider ska minska med 25 procent mellan år 2013 och 2020. Huvudansvarig:

Kommunstyrelsen.

31. Av alla resor som görs av kommunens invånare ska minst 37 procent ske till fots eller med cykel och minst 10 procent

(24)

KALLELSE

24 (35) med kollektivtrafik senast år 2020. Huvudansvarig:

Kommunstyrelsen, tekniska nämnden, byggnadsnämnden.

• Ett nytt mål skapas om hantering av partiklarna PM 2,5 och PM 10.

miljöprogrammet dels genom samverkan inom hela kommunkoncernen dels i bred samverkan med medborgare, organisationer och näringslivet.

Beslutsordning

Ordförande ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt Anna Tenjes yrkande.

(25)

KALLELSE

25 (35)

12 Söraby skytteförenings ansökan om kommunalt lån

Dnr KS/2014:308

Kommunfullmäktige beviljar Söraby skytteförening kommunalt lån om 1 285 000 kronor för tillbyggnad av Sörabyhallen. Lånet ska ske till marknadsmässig ränta och med påslag motsvarande borgensavgiften.

Bakgrund

Söraby Skytteförening har ansökt om ett lån från kommunen för att finansiera en tillbyggnad av Sörabyhallen.

Nuvarande Sörabyhall byggdes 1990-91 centralt i Rottne. Sörabyhallen har bland annat använts som ungdomsgård.

Beslutsunderlag

Kommunchefen har i en skrivelse den 27 maj 2014 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att föreningen under senare år upplevt att det varit svårt att akti- vera ungdomar och därför beslutat att satsa på att öka tillgängligheten och nya loka- ler. Föreningen planerar att bygga till Sörabyhallen med 600 kvm. Bygglov har beviljats. Byggkostnaden har beräknats till 5 250 000 kronor inklusive moms. Före- ningen har beviljats bidrag till byggnationen med 3 765 000 kronor och går in med egen insats om 200 000 kronor. Föreningen behöver låna 1 285 000 kronor för resten av finansieringen. I ansökan har föreningen uppgett att de vill låna 1 035 000 kronor från kommunen och att de tänkt låna 250 000 kronor på annat sätt. Efter samtal med företrädare för föreningen anger de att de gärna lånar allt från kommunen, d v s 1 285 000 kronor.

Fritidsnämndens ordförande har på delegation från fritidsnämnden tillstyrkt att föreningen beviljas ett kommunalt lån. Föreningen uppfyller de kriterier som fritidsnämnden fastställt. Föreningen har god ekonomi enligt Fritid.

Kommunstyrelsens låneram om 8 000 000 kronor för utlåning till föreningar har utnyttjats helt. Ett beslut om utlåning på 1 285 000 kronor måste därför tas av kommunfullmäktige. Räntan på ett lån till föreningen bör vara marknadsmässig med ett påslag motsvarande borgensavgiften.

Arbetsutskottet har i § 262 föreslagit att kommunstyrelsen föreslår att

kommunfullmäktige beviljar Söraby skytteförening kommunalt lån om 1 285 000 kronor för tillbyggnad av Sörabyhallen. Lånet ska ske till marknadsmässig ränta och med påslag motsvarande borgensavgiften.

(26)

KALLELSE

26 (35)

13 Rapporter från revisionen

(27)

KALLELSE

27 (35)

14 Framställda interpellationer

(28)

KALLELSE

28 (35)

15 Interpellationssvar från ordförande i kommunstyrelsens organisations- och personalutskott Per Schöldberg (C) till Carin Högstedt (V) om delade turer på Växjö kommuns arbetsplatser

Bakgrund

Följande interpellation bordlades på kommunfullmäktiges sammanträde 2014-04-15:

Interpellation från Carin Högstedt (V ) till ordförande i kommunstyrelsens organisations- och personalutskott Per Schöldberg (C) om delade turer på Växjö kommuns arbetsplatser

(29)

KALLELSE

29 (35)

16 Interpellationssvar från ordförande i

skol- och barnomsorgsnämnden Stefan Bergström (FP) till Malin Lauber (S) om avgifter i skolan

Bakgrund

Följande interpellation bordlades på kommunfullmäktiges sammanträde 2014-05-20:

Interpellation från Malin Lauber (S) till ordförande i skol- och barnomsorgsnämnden Stefan Bergström (FP) om avgifter i skolan

(30)

KALLELSE

30 (35)

17 Avsägelse från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige - Purificacion Spångberg

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige beviljar avsägelsen och skickar den till Länsstyrelsen i Kronobergs län för ny sammanräkning.

Bakgrund

Patricia Rodriquez (S) avsade sig sitt uppdrag som ersättare i Växjö

kommunfullmäktige den 24 mars 2014. Purification Spångberg, tidigare Socialde- mokraterna, valdes då in som ny ersättare. Hon har nu inkommit med en skrivelse där hon avsäger sig uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige.

(31)

KALLELSE

31 (35)

18 Avsägelse från uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige - Bodil Skytt Sjöqvist (M)

Bakgrund

Bodil Skytt Sjöqvist (M) har i en skrivelse avsagt sig uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige.

(32)

KALLELSE

32 (35)

19 Avsägelse från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige - Kjell Jönsson (V)

Bakgrund

Anders Mårtensson (V) har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i Växjö

kommunfullmäktige från och med den 1 juli 2014 vilket beviljades i fullmäktiges beslut § 46 2014. Vid sammanräkningen den 1 juli kommer Kjell Jönsson att utses till ny ersättare i kommunfullmäktige. Kjell Jönsson har nu inkommit med en skrivelse där han avsäger sig uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige från och med den 1 juli 2014.

(33)

KALLELSE

33 (35)

20 Valärenden

(34)

KALLELSE

34 (35)

21 Redovisning av inkomna motioner och medborgarförslag

Förslag Till beslut

Informationen noteras till protokollet.

Bakgrund

Nedan redovisas de motioner och medborgarförslag som inkommit till kommunkansliet efter redovisningen på föregående

kommunfullmäktigesammanträde.

Inkom till kom- munkansliet

Motioner

2014-05-16 Motion om avloppsslam i Växjö kommun - Sigvard Jakobsson (M)

2014-05-20 Motion om behovet av ett systematiskt arbete för till- gänglighet för alla- Carin Högstedt (V)

Medborgarförslag

2014-05-13 Medborgarförslag om skyltning i kommunentré

(35)

KALLELSE

35 (35)

22 Meddelanden

Informationen noteras till protokollet.

Bakgrund

Följande protokoll och redovisningar har inkommit till kommunfullmäktige sedan föregående sammanträde:

1. Rapportering från omsorgsnämnden av gynnande beslut, enligt Socialtjänstlagen, som inte har verkställts i tid - kvartal 1 2014

2. Rapportering från omsorgsnämnden av gynnande beslut enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som inte verkställts i tid - kvartal 1 2014

3. Rapportering för kvartal 1 från nämnden för arbete och välfärd till kommunfullmäktige av gynnande beslut enligt Socialtjänstlagen (2001:453,SoL) som inte verkställts i tid

4. Beslut fattat av nämnden för arbete och välfärd § 89 2014-05-21

(36)

Förslag till åtgärdsstrategi avseende

restaureringsinsatser i Växjösjöarna 2014-2020

Förslag på inriktning med två huvudalternativ samt diskussion om 0-alternativet

Bakgrund: efter motion från Bo Frank och Anna Tenje (M) 2010 fick Tekniska förvaltningen i uppdrag att ta fram en åtgärdstrategi för Växjösjöarna. Målet är att uppnå god ekologisk status i sjöarna Trummen, Växjösjön, samt södra och norra Bergundasjön. Etapp 1 (undersökningar och

beslutsunderlag) i åtgärdsstrategin för Växjösjöarna avslutas i april 2014. Parallellt med etapp 1 har utredningar om ett tiotal olika möjliga åtgärder genomförts. De stora dragen avseende behov, möjligheter och lämplighet avseende åtgärder går därmed att identifiera nu.

Syfte: Utredningsarbetet har varit helt inriktat på att minimera de mycket påtagliga övergödningsproblemen. Vi vill öka siktdjupet, minska mängden växtplankton och andelen

blågrönalger (som ofta bildar toxiner). Vi vill även återfå en mer naturlig sammansättning av större vattenväxter och fiskbestånden, framför allt öka andelen rovfisk som gädda och större abborrar. För att uppnå dessa mål, som för övrigt förstärker varandra, bör vi koncentrera oss på att minska förekomsten av fosfor i den fria vattenmassan, då detta är den faktor som vi verkligen kan kontrollera som har en avgörande betydelse för primärproduktionen i sjöarna.

Relevans: Övergödningsproblemen kring Växjö stad är fortfarande de mest uppenbara

vattenmiljöproblemen i Växjö kommun. Samtidigt är problembilden gynnsam: Det handlar i princip uteslutande om att hantera de problem som staden alstrar och har alstrat, samt att förändra processer och näringsflöden i själva sjöarna. Detta är problem som kommunen har mycket stor rådighet över. I många andra fall finns lokala önskemål om att förbättra vattenkvaliteten, men om den till stor del är ett resultat av markanvändningen över ett stort geografiskt område är det mycket svårt och kostsamt att uppnå goda resultat. Vidare: eftersom sjöarna utgör viktiga områden för stadens tillväxt och attraktionskraft finns en stor politisk vilja att förbättra miljötillståndet.

(37)

Växjösjöarna 2014: Var är vi nu?

De senaste 50 årens arbete med vattenvård i Växjösjöarna har gett mycket goda resultat. Trummen, Växjösjön och Bergundasjöarna har alla kraftigt förbättrad status. Stora problem med övergödning kvarstår dock fortfarande i alla fyra sjöarna, i synnerhet gäller detta Bergundasjöarna. Växjösjön däremot, har nu uppnått en så pass god status att den är en populär badsjö, i synnerhet på försommaren innan blågrönalgblomningarna har tagit fart.

Lyckad läkningsprocess fortsätter i Trummen och Växjösjön. Man kan ställa sig frågan vad som nu driver förbättringen av sjöarnas status. Till stor del sker fortfarande förbättringar i alla fyra sjöarna, relativt likartat under de senaste 10-20 åren. En viktig förklaring till detta är att sjöarna, tack vare tidigare lyckade ingrepp direkt i sjöarna samt genom avlastning från föroreningskällor, långsamt håller på att återfå ett mer naturligt sediment som inte längre under vår och sommar släpper ifrån sig fosfor med så extremt hög hastighet som varit fallet tidigare. Fosforn i sjöbottnarna övergår från labila till mer stabila former genom naturliga processer. Tydligast är detta i sjön Trummen: Sjön har under de senaste 40 åren haft en relativt konstant fosfortillförsel på omkring 180 kg årligen från tillrinnande vatten. Uttransporten av fosfor har under denna period gått ner från ca 200 kg till ca 100 kg årligen. Sjön exporterar alltså inte längre fosfor nedströms, tvärtom: Mer och mer fosfor per år binds in i sedimenten. Och ändå ser vi en tydlig långsiktig trend att sommartid stegras fosforhalterna allt långsammare (se figur 1 nedan). Detta beror just på att sedimentet håller på att tillfriskna.

Liknande tendenser gäller går att utläsa i Växjösjön.

Figur 1: Årsmedelvärden av fosfor i Växjösjöarna. Observera att sommartid är halterna ofta dubbelt så höga som de värden som återges här.

(38)

Mer tveksamma läkningsprocesser i Bergundasjöarna. I S Bergundasjön tillkommer en ytterligare förklaring till varför sjön långsiktigt gradvis tillfrisknar: Det har skett – och sker fortfarande – en mycket omfattande nettoexport av näringsämnen från sedimenten i S Bergundasjön till nedströms liggande vattenområden. Samma sak har mer nyligen inträffat även i N Bergundasjön, om än i klart mindre omfattning.

Trots ovanstående positiva utveckling är det inte realistiskt att bedöma att någon av sjöarna når god status inom överskådlig tid utan att kraftfulla åtgärder genomförs. För varje sjö är dessutom de interna processerna fortfarande den viktigaste enskilda störningskällan som hindrar att god status uppnås. Undantaget i detta avseende är N Bergundasjön där näringsläckaget från den större och uppströmsliggande S Bergundasjön utgör en mycket stor belastning på båda Bergundasjöarna.

Förutsättningar för måluppfyllelse. Trummen och Växjösjön har idag båda fosforhalter omkring ca 30 mikrogram fosfor per liter som årsmedelvärde; ungefärligen dubbla halten sommartid jämfört med senvinter. Detta är näringsnivåer som återfinns i sjöar med allt emellan 0,5 till många meters siktdjup. Siktdjupet varierar även i Trummen och Växjösjön mellan dessa nivåer mellan olika år, även enbart sommartid. Detta vida spann i miljötillstånd vid en och samma fosforhalt illustrerar på potentialen i, och behovet av, att arbeta med de biologiska processerna; om vi lyckas återskapa en mer biologiskt gynnsam struktur i sjön så kan vi uppnå en kraftig förbättring avseende siktdjup och algblomningar även utan att radikalt minska fosforhalterna.

Bergundasjöarna har fosforhalter som ligger omkring 80-100 mikrogram per liter som årsmedelvärde (eller omkring 40 ug/l vintertid, och över 200 ug/l sommartid), vilket är omkring 5-20 ggr över beräknade bakgrundsnivåer. Detta innebär att de flesta åtgärder, var och en för sig, inte kan förväntas bidra mer än marginellt till måluppfyllelse.

(39)

Ambitionsnivåer i det kommande arbetet

I det följande beskrivs tre huvudalternativ avseende planering för åtgärder för Växjösjöarna.

I alternativ ett vidtas åtgärder i Trummen, Växjösjön och S Bergundasjön med sikte på att nå god ekologisk status i de sjöarna. Dock görs inget åt N Bergundasjön specifikt för närvarande i detta alternativ. Men genom att S Bergundasjön behandlas förväntas en viss förbättring ske även i N Bergundasjön. N Bergundasjön förblir dock kraftigt övergödd, inte badbar och har otillfredsställande status enligt vattendirektivets mål eftersom den har intern fosfor-belastning (näringsläckage från sedimenten) och är recipient för spillvattnet från Växjö stad.

I alternativ två vidtas samma åtgärder i de tre översta sjöarna som i alternativ 1. Det tillkommer två åtgärder: N Bergundasjön avlastas som recipient för Växjö stads spillvatten och utsläppet lokaliseras till en ny stor våtmarkskedja S om Växjö. Dessutom behandlas bottensedimentet även i denna sjö.

I det s.k. 0-alternativet beskrivs den förväntade utvecklingen utan att åtgärder genomförs. Här belyses även åtgärdernas inverkan på nedströms liggande vattenområden.

Målsättning alt 1:

Uppnå god ekologisk status med avseende på fosfor i Trummen, Växjösjön och S Bergundasjön 2021.

Förväntade effekter: Tydligt minskade fosforhalter i Växjösjön och S Bergundasjön. Något minskade fosforhalter i Trummen. Tydligt förbättrat siktdjup i alla tre sjöarna. Tydligt minskade mängder växtplankton och ökat siktdjup i alla tre sjöarna. Minskad mängd fisk och mindre andel vitfisk i alla sjöarna. Mer undervattensvegetation i alla sjöarna, i synnerhet i Trummen (stora grunda områden).

Miljötillståndet i S Bergundasjön liknar tillståndet i Växjösjön i dag. De snabbaste förbättringarna väntas avseende fosforhalter, växtplankton och siktdjup. Övriga parametrar kommer ta längre tid på sig att återhämta sig. På sikt kan dock god ekologisk status nås avseende alla parametrar (dvs alla uppräknade parameterar ovan är nära ett naturligt tillstånd).

Kostnader: ca 40 - 50 mkr 2014-2017.

Målsättning alt 2:

Uppnå god ekologisk status i Trummen, Växjösjön, S Bergundasjön och N Bergundasjön 2021.

Förväntade effekter: Alla sjöarna når en avsevärd förbättring enligt beskrivningen i alternativ 1.

Miljötillståndet i båda Bergundasjöarna liknar dagens tillstånd i Växjösjön. Betydande minskningar av fosfor till nedströmsliggande vattenområden, inklusive Östersjön.

Tillkommande kostnader utöver de som följer med alt 1: Ca 50-55 mkr, 2018-2020, dvs totalt ca 100 mkr.

(40)

Effekter av 0-alternativet (dvs inga åtgärder utöver ordinarie miljöarbete) och miljöeffekter nedströms Växjösjöarna:

Det mesta talar för att en viss spontan förbättring fortsätter att ske i alla sjöarna. Men den sker långsamt och mycket ojämnt. Erfarenheter och modelleringar från såväl Växjösjöarna som andra sjöar visar dessutom att förväntade klimatförändringar innebär en påtaglig försämring av statusen, särskilt sommartid. Detta är tydligast i Trummen och S Bergundasjön, vilka för övrigt visade på mycket starka övergödningssymptom under den varma sommaren 2013. Växjösjön kan även

fortsättningsvis antas vara en väl fungerande badsjö under delar av sommaren, men knappast någon av de andra sjöarna.

Angående Bergundasjöarna bör man dessutom ha klart för sig att en stor del av drivkraften bakom den pågående förbättringen av statusen är att sjöarnas fosforförråd exporteras till nedströms liggande vattenområden (ex sjöarna kring Gemla, Salen, Åsnen och Östersjön). 0-alternativet förväntas därför innebära att tillståndet i Växjösjöarna fortsätter att vara den största

föroreningskällan till sjöar och hav både lokalt och regionalt, sett ur övergödningssynpunkt. Med genomförda åtgärder enligt alternativ 2 bryts dock detta förhållande snabbt. Även åtgärder enligt alternativ 1 förväntas ha en viss positiv effekt på nedströms liggande vattenområden, men inte alls i samma omfattning.

(41)

Växjösjön och Trummen: satsningar på ytterligare rening av dagvatten och naturvatten samt åtgärder mot oönskade interna processer 2014-2016

Det framgår tydligt nu att för Växjösjön och Trummen är det viktigt och möjligt att åstadkomma betydelsefulla och långsiktiga förbättringar genom att minska tillförseln av näringsämnen som sker via tillrinnande vatten. För Trummen pågår redan ett betydelsefullt arbete (VA-avdelningen, Östra samlingsledningarna) genom att dagvattensystemet genom Högstorp/Kvarnbäcken förbättras 2013/2014. Samtidigt visar både modelleringar av åtgärder och direkta observationer att de interna processerna i sjön utgör en större belastning än den externa tillförseln av näringsämnen, i vart fall under sommaren, den kanske mest relevanta årstiden. Åtgärder direkt riktade mot interna processer (fosfor frigörs från sediment till vatten och orsakar hög växtplanktonproduktion) är ett måste för att på kort och lång sikt uppnå märkbara resultat. Likafullt är åtgärder mot extern fosfortillförsel (rening av tillrinnande vatten) av vikt för att göra åtgärder mot internbelastning mer effektiva och långsiktigt hållbara.

Både direkt mätdata och modellering visar att läckaget från bottnarna i såväl Trummen som

Växjösjön är de viktigaste källorna till den oönskade övergödningen. Olika försök att långtidssimulera den förväntade utvecklingen har gjorts och detta resultat innehåller flera osäkerhetsfaktorer. Vi bedömer dock att en viss fortsatt positiv utveckling är trolig, men det är ändå att rekommendera att angripa de interna processerna.

Närmast nedan följer en presentation inklusive motivering av åtgärderna. Längst bak i dokumentet finns en sammanställning i tabellform över alla föreslagna åtgärder inklusive preliminär tidplan och uppskattade kostnader. Kostnaderna bygger på seriösa bedömningar från tänkbara leverantörer, men i samband med detaljprojekteringar och genomförande kan givetvis kostnadsökningar tillkomma.

Föreslagna åtgärder i Trummen

Ytterligare satsningar på att förbättra det tillrinnande vattnets kvalitet kommer att både slutföras och utredas närmare under 2014. Det handlar både om dagvatten från hårdgjorda ytor vid Kvarnbäcken samt (troligtvis av lika stor betydelse!) avrinning från naturmark kring Skirviken. I Trummen är det även viktigt att arbeta med att etablera vattenväxter för att sjön ska återfå mer av sin självrenande funktion, i synnerhet under sommaren.

Vi påbörjar under sommaren 2014 försök med att etablera vegetation i Trummen, vilket är den enskilda åtgärd som vi bedömer kan ha störst effekt för att långsiktigt förbättra sjöns status.

Åtgärden är mycket billig, långvarig och säker. En viktig del i åtgärden är att s k påväxtalger på

vegetationen kommer att konkurrera med fritt svävande växtplankton (som orsakar algblomning) om näringen och därmed minskar algblomningar. Vidare antas större djurplankton få en bättre

överlevnad och de kan därmed beta ner växtplankton. Sammantaget liknar de förväntade resultaten effekterna av reduktionsfiske, men de antas bli mer långvariga. Om resultaten faller väl ut har erfarenheterna från Trummen även hög relevans i alla de andra sjöarna. Det finns dock ingen garanti

(42)

för att vi kommer att lyckas (exempelvis kan kräftor, grumling från karp och braxen genom sitt födosök samt dåligt siktdjup mm utgöra för svåra hinder).

Ytterligare tre åtgärder genomförs 2014 kring Trummen: Som nämnts ovan sker drifttagning av nya dagvattenreningsdammar vid Lantmännen under våren 2014. Vi genomför också en förstudie för att undersöka möjligheten att skapa en upp till 200 000 m2 stor våtmark i Skirs by genom höjning av den forna Skirsjön. Om den åtgärden genomförs så kan den positiva effekten antas vara av stor betydelse långsiktigt. Vi genomför även omfattande dikes/kanalrensning i samma tillflöde till Trummen. Om det av någon anledning inte är lämpligt att återskapa vattenytan i den forna Skirsjön kommer vi att försöka hitta andra alternativa lösningar (kanske luftning eller kalkfilter) för att rena vattnet i Skirsnäskanalen innan det når Trummen.

Förvaltningen av fisk- och kräftbestånd ska ses över. Framför allt finns farhågor att karp och

storvuxen braxen genom sitt bökande i sedimentet tillför näring till vattenmassan samt att bökandet hindar potentiellt sett värdefull vegetation från att utvecklas. Detta gäller i alla sjöarna och även dagvattenmagasin som har en renande funktion (ex lagunerna, nya dammar i kvarnbäcken, dammar på campus mm). Inom ramen för försöken med växtetablering i Trummen undersöker vi detta närmare och avsikten är att i samförstånd med fiskevårdsområdet ta fram en ändamålsenlig plan för förvaltningen av fisket, där mer fokus ligger på vattenkvalitet jämfört med idag. Det vore en fördel att aktivt försöka öka andelen rovfisk samt att minska andelen stor braxen samt karp. Detta har fiskevårdsområdet till viss del tagit tag igenom fångstbegränsning av gös och gädda.

(TF/Planeringsavd) föreslås få i uppdrag att arbeta vidare med och slutföra alla ovanstående projekt under 2014-2016.

(43)

Föreslagna åtgärder i Växjösjön

För Växjösjön är det, liksom för Trummen, angeläget att vidta åtgärder för att minska både intern belastning och extern belastning av fosfor. Tidigare slutsatser, att det vatten som passerar lagunerna i Strandbjörket bör renas ytterligare, har stärkts. Vi har identifierat flera möjliga tekniska lösningar som kan vara lämpliga.

VA-avdelningen/TF föreslås få i uppdrag att minska fosforbelastningen på Växjösjön med ca 40-50 kg årligen avseende dagvattentillförsel (2015/2016). Detta kan troligtvis göras exempelvis genom passivt kalkbaserat filter som grovt räknat kan antas halvera fosforkoncentrationen i utloppet från Lagunerna. Kostnaden för ett sådant reningssteg kan skattas till ca 2,4 mkr i investeringskostnad samt ca 200 tkr i årliga driftskostnader (inköp av filtermassa och kostnad för deponi av restprodukt samt 30 timmars årligt arbete). Med kapitalkostnader baserat på 20 års avskrivningstid uppgår den totala årliga kostnaden till ca 350 tkr. Det är även rimligt att vidta liknande åtgärd avseende Välludden vid Växjösjöns sydligaste del (vid S Skogsägarna) alternativt att leda över en del av det dagvattennätet till S Bergundasjön och dimensionera en helt ny anläggning för befintligt orenat dagvatten samt denna tillkommande mängd. Åtgärden kan antas ha viss medelsnabb effekt (på 1-2 års sikt) men är framför allt viktig på längre sikt samt för att åtgärder mot intern belastning ska få långvarigt resultat. Åtgärder mot intern belastning (bottenbehandling med aluminium) förväntas få en större och mer omedelbar positiv effekt. Miljöeffekten räknat i kr/kg fosforreduktion är jämförbar med införandet av ett litet kommunalt avloppsreningsverk för ett 30-tal enskilda avlopp med dålig rening.

I Växjösjön gäller under vissa år med kraftig blåst och omblandning av vattenmassan att det extremt näringsrika bottenvattnet (>100ugP/l) är en ytterst kritisk faktor för vattenkvaliteten mer eller mindre under hela sommaren. Under andra år hålls det näringsrika bottenvattnet mer isolerat från den övre delen av vattenmassan där soljuset når ner och stimulerar algbildning. Dessa olika uppträdanden som sjön uppvisar gör det svårare att bedöma effekten av åtgärder mot intern respektive extern belastning. Icke desto mindre är vi som arbetat med utredningen överens om att åtgärder mot såväl intern som extern belastning bör vidtas.

(TF/Planeringsavd) föreslås få i uppdrag att söka tillstånd för, och genomföra, en

aluminiumbehandling av bottensedimentet (2014-2016). Åtgärden har granskats av B Huser och S Köhler, Uppsala Universitet, och denna granskning stärker hypotesen att det är en lämplig åtgärd för Växjösjön.

(TF/Planeringsavd) föreslås få i uppdrag att utifrån försöken med vegetation i Trummen utarbeta en plan för återetablering av växter, samt genomföra utplantering även i Växjösjön (2015-2018).

Inte bara Trummen, utan även Växjösjön har mycket sparsamt med vegetation, och det gör att även små mängder fosfor kan orsaka onödigt stora algblomningar. Med större kolonier av

undervattensvegetation förväntas vi få ett mer robust ekosystem som bättre står emot oönskade algblomningar. För att lyckas med att etablera önskvärd vegetation behöver även fisk- och

kräftförvaltningen ses över (se utförligare beskrivning av åtgärder om vegetation och fisk i avsnittet om Trummen ovan).

(44)

Förväntade kostnader för åtgärder Trummen och Växjösjön

Trummen: Förslaget nu är att inledningsvis satsa ca 0,8 mkr (varav vi redan fått ca 300 tkr i

statsbidrag) på åtgärder kring Trummen (Vegetation 550 tkr samt våtmark i Skir (förstudie 150 tkr) och kanalrensning 50 tkr). Efter genomförd förstudie inklusive kostnadsuppskattning (sannolikt 1-2 mkr) avseende våtmark, samt samråd med markägare, får vi överväga att gå vidare med den idén.

Satsningen vore antagligen minst lika värdefull för fågel- och friluftsliv som för Trummens välbefinnande.

Växjösjön: Aluminiumbehandling beräknas kosta ca 7 mkr att genomföra och de största kostnaderna kan förväntas komma 2016. Investeringar i ökad dagvattenrening kan förväntas kosta ca 4 mkr. Båda dessa föreslagna investeringar om sammanlagt ca 11 mkr är ofinansierade.

I investeringsbudget för TF 2014-2016 ligger 6 mkr som är avsedda för bland annat vegetationsetablering och våtmark i Skir. Projektet benämns ”vattenvårdande åtgärder i Växjösjön och Trummen”. Summan 6 mkr är relevant om vi utvidgar arbetet med vegetationsetablering till att omfatta även Växjösjön och S Bergundasjön.

I dagsläget ligger 7 mkr i investeringsbudgeten för TF avsedda för överföringsledning av Helgasjövatten till Trummen. TF föreslår att de 7 mkr för vattenöverledning omfördelas till Al- behandling av Växjösjön. De 4 mkr som krävs för dagvattenrening finns dock inte lika lättillgängliga genom liknande omprioriteringar.

Totalt sett beräknas kostnader för föreslagna åtgärder i Trummen och Växjösjön uppgå till ca 13 mkr 2014-2018. Ev kan senare framställan om medel för åtgärder i storleksordningen 2-3 mkr avseende reduktionsfiske tillkomma.

Övriga åtgärder som diskuterats för Trummen och Växjösjön

Vattenöverledning till Trummen rekommenderas i dagsläget inte. Vattenöverledning kan förvisso antas ha en positiv effekt på Trummen. Men ändå är den avsedda flödesökningen ur Trummen, med sitt relativt näringsrika vatten, sannolikt till viss nackdel för Växjösjön. Detta gäller i vart fall om Växjösjön uppnår den goda status vi siktar mot. Detta beror på att flödet naturligt är så lågt i

Trummen sommartid så att det näringsrika vattnet genom sin ringa mängd i det s k 0-alternativet har mycket liten negativ påverkan på Växjösjön. Dessa förhållanden förändras starkt om man leder in en betydande vattenmängd till Trummen sommartid utan att den avgörande förändrar sjöns status, och det förväntas dessvärre inte ske. Vidare: Om vattenöverledning ska genomföras så är sannolikt Växjösjön inom några år en lämpligare källa än Helgasjön (mindre humus, avsevärt större tillgång, mycket kortare avstånd vilket radikalt minskar anläggnings- och driftskostnader) för överledning till Trummen.

Reduktionsfiske har oftast en positiv effekt i grunda sjöar med näringsnivåer omkring Trummens status. Men flera faktorer talar för att det är klokare att först genomföra de föreslagna åtgärderna;

efter ett reduktionsfiske strävar nämligen oftast de naturliga processerna i sjön för en återgång mot det tillstånd som rådde innan ingreppet. Detta beror på att primärproduktionen i sig ofta inte minskar av ingreppet. Den oönskade återgången mot de förhållanden som rådde innan ingreppet förväntas bli mindre om andra åtgärder har vidtagits som kan minska växtplanktonproduktion. Om