FÖRSKOLAN SKOGSBACKENS
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
2014-2015
Krav på likabehandling
Enligt likabehandlingslagen som började gälla fr.o.m. 1 april, 2006 ska varje enskild förskola upprätta en egen likabehandlingsplan.
Det finns två lagar som styr detta dokument, den ena är diskrimineringslagen 2008:567 och den andra skollagen 2010:800
Planen ska innehålla rutiner för hur vi på förskolan arbetar med att förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling
Planen ska fungera som ett levande dokument och
ses över och följas upp varje år. Planen avser all form av kränkning både då det gäller barn och vuxna.
På höstens föräldramöte presenterar vi arbetet med planen för föräldrar och diskuterade med föräldrarna vad de anser är viktig.
Planen ska finnas tillgänglig för föräldrarna på förskolan.
Styrdokument
Förskolans läroplan (Lpfö 98/10)
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i
överrensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.
Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Inga barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuelläggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.
Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen.
Arbetslaget skall ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda.
De ska också känna sig värdefulla.
Att upptäcka kränkande behandling
Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn, ungdomar som vuxna. Utgångspunkten är att den som upplever att den blivit kränkt alltid måste tas på allvar.
Kränkningar kan vara:
· Fysiska, att utsätta någon för slag, knuffar, tafsande och liknande.
· Verbala, hota eller kalla någon för kränkande ord.
· Psykosociala, utsätta någon för utfrysning eller ryktesspridning.
· Text-och bilder, klotter, brev och lappar, e-post, SMS och andra sociala medier.
Diskriminering är övergripande begrepp och gäller kränkande behandling utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan uppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Handlingsplan
Vid alla former av kränkningar gäller som utgångspunkt dialog och samtal. Vi måste vara
observanta på om det förekommer någon form av diskriminering eller trakasserier från
vuxen gentemot ett barn och våga ta barns eller föräldrarnas anklagelse på allvar.
Kommer det fram misstankar i ett samtal med personal/ett barn/en förälder om kränkning, ansvarar all personal för att föra vidare informationen omedelbart till förskolechefen.
Förskolechefen ansvarar för att starta en utredning (genom ett direkt möte med personalgruppen).
Eventuella åtgärder diskuteras och planeras. Personal eller förskolechefen meddelar
föräldrar. Uppföljning sker efter ca 3 veckor. Finns det då fortfarande misstanke eller fakta meddelas detta till förvaltningsledningen av förskolechefen.
1. Information till förskolechefen 2. Möte kring händelsen
3. Åtgärder planeras
4. Information till och samråd med föräldrar, eventuell revidering av åtgärdsplanen
5. Åtgärdsplanen genomförs 6. Uppföljningsmöte
7. Information till förvaltningsledning (kan också ske tidigare i processen)
Utvärdering och revidering
Dokumentation vid incidenter enligt Likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling
Vad har inträffat och när?
………
………...
………
Vem såg händelsen/fick informationen?
………
………
………
Vilka ska veta om händelsen?
………
………
………
Vilka åtgärder gör förskolan?
………
………
………
Ansvarig på förskolan, övriga ansvariga, ex vårdnadshavare?
………
………
………
Uppföljning – här och hur?
………
………
………
Dokumentet ifyllt av………..
Datum:………
Sammanställningen ska arkiveras på expeditionen när ärende
avslutats.
SKOGSBACKENS
LIKABEHANDLINGSPLAN
och
PLAN FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING
2014-2015
Vid höstens föräldramöte 2014 fick föräldrarna en kort information om lagen, samt föregående års likabehandlingsplan som finns vid Förskolan Skogsbacken.
Planen har skett i samverkan med föräldrar, barn och personal.
Syfte: Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att
förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Källor: Lpfö 98 reviderad 2010
Lag om förbud mot kränkande behandling
Skolverkets allmänna råd: För arbete med att främja likabehandling
I personalgruppen har vi gått igenom barns, föräldrars och personalens
tankar och återkopplat dem till vad som står i Lpfö-98. Detta är nu vår
likabehandlingshandlingsplan för år 2014-2015.
HUMLAN
Steg 1
Vad ska göras? Steg 2
Hur ska det göras? Steg 3
Arbetsfördelning Steg 4 Utvärdering
Sträva efter att varje barnutvecklar öppenhet, respekt och ansvar.
Humlans mål: Att vi skall tala till varandra utan att använda hot, svordomar och våld.
Att vi vuxna är
uppmärksamma på barnens språkbruk.
Att vi är goda förebilder.
Att vi hjälper barnen att använda och hitta dom rätta uttrycksformerna
Förskolan, barn och föräldrar.
December 2015
Sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner sig trygg i den.
Humlans mål: Att vara en bra kompis.
Att vi är snälla mot varandra.
Att vi ska ha roligt tillsammans.
Att leka och inte bråka
Förskolan, barn och föräldrar.
December 2015
Sträva efter att varje barn utvecklar förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation
Humlans mål: Att vi är omtänksamma mot varandra.
Lyssna på varandra.
Hjälpa varandra.
Förskolan, barn och föräldrar.
December 2015
Sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga för att alla människor har lika värde.
Humlans mål: Att alla barn ska ha samma
förutsättningar oavsett kön och etnisk bakgrund.
Att erbjuda alla ”samma”.
Att arbeta med
genusfrågor tillsammans med barnen.
Förskolan, barn och föräldrar.
December 2015
Myrans målområden.
Steg 1 Vad ska göras?
Steg 2
Hur ska det göras?
Steg 3 Arbetsför- delning
Steg 4 Utvärdering
Mål: Utveckla samhörigheten, samspelet och tryggheten i gruppen.
Lpfö 98/10: Förskolan ska sträva efter att varje barn på Myran utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp.
A. Arbeta med
samarbetsövningar och leka samarbetslekar.
B. Uppmana barnen att ta hjälp av varandra i olika vardagssituationer.
C. Jobba med att alla får vara delaktiga i leken och som vuxen hjälpa till om det behövs.
Förskola och barn
Mål: Utöka barnens delaktighet och inflytande i verksamheten på Myran.
Lpfö 98/10: Förskolan ska sträva efter att varje barn på Myran utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.
D. Lyssna mer på barnen och ta tillvara deras idéer, åsikter, tankar o.dyl
E. Vara flexibel.
Förskola och barn
Mål: Arbeta för att alla barn på Myran ska känna sig värdefulla och respekterade.
Lpfö 98/10: Förskolan ska sträva efter att varje barn på Myran utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar
F . Respektfullt lyssna på varandra utan att avbryta tex genom att använda
”talsten”.
G. Ge alla barn den tid de behöver för att uttrycka sig tex genom att använda ”vänta handen”
H. Använda oss av att
”göra förlåt” när någon konflikt uppstår för att stärka barnens empatiska förmåga.
I. Forum teater.
Förskola, hem och barn
FLUGAN
Steg 1
Vad ska göras? Steg 2
Hur ska det göras? Steg 3
Arbetsfördelning Steg 4 Utvärdering
Sträva efter att alla på flugan...
(-utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar(Lpfö 98/10)) Flugans mål: stärka barnets självförtroende och tillit till sin egen förmåga
A)Personalen uppmärksammar och ger positiv feedback när barnen gör något bra, både enskilt och i grupp, Detta ska ske hela tiden .. Positiv belöning
stärker barnet
Varje gång vi hör/ser något som vi inte accepterar från lpfö:s värdegrund så tar man och diskuterar det direkt med alla berörda
B) När barnet i lugn och ro fått klä av sig i lilla hallen så välkomnar vi barnet i stora hallen. Barnen ska känna att det är roligt att komma till oss
Arbeta aktivt med lyssnandets pedagogik
Förskolan; jobba aktiv med planen mot kränkande
behandling/likabehan dlingsplan. Ha den med på
avdelningsmötena.
Prata med de berörda, informera föräldrarna via mail eller personlig kontakt vad som händer i
barngruppen.
Vid önskad rådgivning så diskuterar arbetslaget med förskolechefen för vidare arbete
Sträva efter att alla på flugan...
(utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra(Lpfö98/10))
Flugans mål: visa hänsyn och hjälpa varandra.
C) att dagligen ha empatiarbetet igång genom att tillsammans med barnen prata om hur det känns, vad man vill och bli respekterad för det man tycker.
D)Att få barnen att förstå att man kan bli ledsen över vad som sägs även om man inte slåss. Be barnen tänka på hur man säger och hur rösten låter. ”Arg eller snäll”.
Gör barnen uppmärksamma på det genom att säga nu låter du arg, är du det? Eller, nu låter du snäll och vänlig vad skönt för din kompis att få höra det.
E) ”Göra förlåt” en del i ett
empatiarbete att förstå den andres känslor. När något sker mellan barnen så be dem berätta till den berörda hur man känner, försöka med en vuxens hjälp att försöka förstå den andres känslor. Kräver vuxenmedverkan.
F)Arbeta med att be en kompis hjälpa dig (barnet) om det behöver och att hjälpa varandra med ett glatt hjärta.
Vi vuxna måste uppmuntra detta mellan barnen och att låta det ta tid låta det ta sin tid.
Arbeta aktivt med lyssnandets pedagogik
Förskolan, barn och hem
Sträva efter att alla på flugan...
– utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma
regler(Lpfö98/10)
Flugans mål: Att lyssna på varandra och vårda
språkbruket
G)Att planera upp grupplekar, lekar och aktiviteter där barn kan mötas på lika villkor. Uppmuntra till att barnen ska lyssna på varandra och prata en i taget.
Samarbetslekar för en god gruppkänsla
H)Att vårda språkbruket som vi vill ha genom att vara ett gott föredöme själv. Prata mycket och ofta om hur vi låter mellan varandra. Positiv feedback till barnen.
Förskolan, barn
I)Att arbeta på det sätt att allas åsikter kan komma till tals och bli respekterade och att barnen kan vara delaktiga i beslut som vi tar på Flugan.
Små möten i arbetsgrupper eller i stora samlingen använda orden ”vi kan komma överens.”
J) att lyssna på sin kompis under leken, den vuxne måste vara med i leken så att den kan föra leken framåt och utvecklas.
Arbeta aktivt med lyssnandets pedagogik
KNOTTEN
Steg 1
Vad ska göras?
Steg 2
Hur ska det göras?
Steg 3
Arbetsfördelning
Steg 4 Utvärdering
Knottens mål:Vi vill stärkabarnens självkänsla
Sträva efter att varje barn utvecklar sin
förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.
Sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den.
Vi vill stärka barnens självkänsla så de känner trygghet i att ta plats i gruppen. Detta gör vi genom att låta barnen få vara veckans kompis.
Vi låter alla komma till tals och lyssna under vår samling samt uppmuntrar barnen att tala och lyssna i gruppen.
Uppmuntra barnet att vara en förebild genom att föregå med gott exempel(ex. givmildhet, tolerans och inbjudan till lek)
Vi strävar efter att stärka barnen i vad de gör och att just deras sätt är lika bra som någon annans.
Uppmuntra att olika är bra.
Förskola
tillsammans med barnen och hemmet.
För att stärka barnen i deras kommunikation så uppmuntrar vi barnen att ta hjälp av ”tecken som
stöd”Knottens mål:Vi tycker det är viktigt att barnen visar hänsyn och respekt för varandra och medverkar till en trivsam miljö
Sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
Sträva efter att varje barn respekterar andras känslor och åsikter.
Vi låter barnen ta ansvar för sina egna handlingar genom att visa hänsyn och respekt för sina kamrater.
Detta gör vi genom att genast ta tag i större konflikter och hjälpa barnen komma till en gemensam lösning.
Vi uppmuntrar barnen att lyssna och prata med varandra för att ge
barnen möjlighet att sätta sig in i den andres
känsla/upplevelse.
Vid mindre konflikter uppmuntrar vi barnen att själva lösa dem på ett respektfullt sätt. Vi tror på barnens förmåga att med ord istället för handling lösa olika
situationer och konflikter med stöd av en vuxen(hur man gör förlåt och ber om ursäkt, kompromissa och komma överens)
Ge positiv respons när barnen är snälla med varandra.
Vi för en aktiv dialog med barnen runt vårt
språkbruk.
Massage- Vi låter barnen ge varandra massage både som vila och även som ett aktivitetsval(då som massagesagor). Vi tycker att detta tränar barnen i att lyssna och visa respekt.
”Den man masserar slår man inte”
Förskola
tillsammans med barnen och hemmet.
Knottens mål:Vi tycker att det är viktigt att
uppmärksamma genus.
Sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund.
Arbetslaget skall verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i
verksamheten
Knottens mål:
Vi uppmuntrar
mångkulturell nyfikenhet
Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i försko- lan, som ger barnen möjligheter att
grundlägga respekt och aktning för varje
Vi är uppmärksamma på att ge flickor och pojkar samma förutsättningar att utforska förskolans
vardag. Vi vill att Alla barn oavsett kön känner samma trygghet i att ta del av hela förskolans innehåll.
Vi i arbetslaget har som ambition att reflektera och diskutera vårt förhållningssätt kontinuerligt.
Vi har som ambition att främst välja barnböcker som inte är starkt
traditionellt könsbundna.
Vi har bytt ut leksaker som signalerar och förstärker traditionella könsroller.
På våra utedagar så uppmuntrar vi barnen att prova leka i nya
grupperingar och många tillsammans. Eftersom inga leksaker finns så får barnen välja lek utefter egen fantasi och av varandras idéer.
Skogen ger inga signaler om hur barnen ska leka.
Vi uppmuntrar barnen att pröva olika språk och titta på olika kulturella
traditioner.
Genom att ha en dialog med barnen om olika kulturer hoppas vi på att väcka barnens intresse att fördjupa sig i ämnet och få ökad förståelse för olika levnadssätt och
Förskola
tillsammans med barnen och hemmet.
Förskola
tillsammans med barnen och hemmet.