Stenbacka. Kvalitetsanalys

(1)

Stenbacka

Kvalitetsanalys

(2)

Innehåll

1. LEDNINGSDEKLARATION ... 3

2. STENBACKAS VERKSAMHET ... 4

3. STENBACKAS ORGANISATION ... 4

4. STENBACKAS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE ... 5

5. STENBACKAS UPPDRAG ... 5

6. STENBACKAS PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN ... 5

7. NORMER OCH VÄRDEN ... 6

7.1 Förskolans mål ... 6

7.2 Kvalitetsredovisning 2015/2016 – Normer och värden ... 7

8. UTVECKLING OCH LÄRANDE ... 8

8.2 Kvalitetsredovisning 2015/2016 – Normer och värden ... 10

9. BARNENS INFLYTANDE ... 12

9.2 Kvalitetsredovisning 2015/2016 – Barnens inflytande ... 14

10. FÖRSKOLA OCH HEM ... 16

10.1Förskolans mål ... 16

10.2Kvalitetsredovisning 2015/2016 – Förskola och hem ... 17

11. MEDARBETARENGAGEMANG ... 19

11.2Kvalitetsredovisning 2015/2016 – Medarbetarengagemang ... 20

12. EKONOMI ... 21

12.1Förskolans mål ... 21

12.2Kvalitetsredovisning 2015/2016 – Ekonomi ... 22

13. NYCKELTAL OCH UPPDRAG ... 23

13.1Kvalitetsredovisning 2015/2016 – Nyckeltal och uppdrag ... 23 Bilagor ... Fel! Bokmärket är inte definierat.

(3)

1. LEDNINGSDEKLARATION

Förskolan ska genomsyras av ett förhållningssätt som bidrar till att varje barn utvecklar sin förståelse för alla människors lika värde.

Att alltid sätta barnen i centrum när man fattar beslut i olika frågor är viktigt. Barnen skall vara medvetna om sina rättigheter och skyldigheter och de skall ges stor möjlighet till inflytande i det dagliga arbetet.

Samarbete och integration med barnens bästa för ögonen skall vara ett naturligt inslag i verksamheten.

Arbetslaget är grundpelaren i verksamheten. De skall ha ett så långtgående självstyre som möjligt med hänsyn till de ramar (ekonomiska, styrdokument, avtal) som verksamheten har.

En positiv människosyn skall råda och alla ska vara insatta i varandras verksamheter.

Alla kan, vill och gör sitt bästa.

Som ledning behöver vi hålla oss väl förtroga med den dagliga verksamheten, känna den och ansvara för den, men i stor omfattning delegera befogenheter och beslutsfattande. Våga se möjligheter och möta förändringar. Situationsanpassa mitt ledarskap, skapa förutsättningar för medarbetare och

”laget” att växa. Vara förebild, tydlig och konsekvent.

Det är viktigt att vara en tydlig ledare som redogör för sina krav och förväntningar, för samtal och ställer frågor till medarbetarna för att få dem att känna sig delaktiga.

Ledarens uppgift är att få någon annan att växa och att se mer till helheten än till delarna.

En vision om framtiden

Visionen måste delas av medarbetarna, därför är det viktigt att den inte presenteras färdig, de yttre ramarna kan vara lagda, medarbetarna måste få känna sig delaktiga i processen.

Det är viktigt att uppleva kontinuitet och att ha en ”röd tråd” genom verksamheten.

Kontinuerliga utvecklingssamtal med medarbetare samt medveten och strukturerad fortbildning är viktiga instrument för att utveckla verksamheten.

Ett nära samarbete med föräldrarna är en avgörande faktor för att lyckas. Föräldrarna skall uppleva att deras synpunkter och åsikter på verksamheten är viktiga.

Uppföljning och utvärdering är viktiga redskap för att se om vi är på rätt väg.

En ledare skall underlätta och hjälpa medarbetare i det vardagliga arbetet.

Utveckling skall drivas av inre motivation inte genom yttre tvång, den skall ske genom gemensamt uppsatta mål. Utveckling skall ses som en utmaning och leda till något positivt.

(4)

2. STENBACKAS VERKSAMHET

Stenbackas förskola är en av tre förskolor i Tallbacka förskoleenhet

Förskolan har tre avdelningar; Rubinen med yngre barn. Safiren och Smaragden med äldre barnen.

Stenbacka tillhör Tallbacka förskoleenhet och ligger i Huvudsta, i underbara omgivningar nära 4 H-gården, Huvudsta strand och Pampas.

Vi arbetar utifrån Skollagen, förskolans läroplan och Solna stads verksamhetsplan.

Stenbackas egna verksamhetsplan är baserad på dessa styrdokument.

Förskolan har 53 inskrivna barn i åldern 1-5 år.

Den är belägen i Expandiamoduler och på förskolan arbetar 3 förskollärare, 5 barnskötare och 2 barnbiträden.

3. STENBACKAS ORGANISATION

(5)

4. STENBACKAS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

Barnens utveckling och behov kartläggs systematiskt och resultatet ligger till grund för hur verksamheten ska planeras och genomföras.

Stor hänsyn tas till barnens egna åsikter och intressen.

Diskussion och beslut genomförs på arbetsplatsträffar, studiedagar och arbetslagsträffar.

Vårdnadshavarna informeras kontinuerligt genom daglig kontakt, informationsbrev, utvecklingssamtal och föräldraträffar.

5. STENBACKAS UPPDRAG

Stenbackas uppdrag är att bedriva utveckling, lärande och omsorg utifrån mål och intentioner i relevanta nationella och kommunala styrdokument.

6. STENBACKAS PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN

Utifrån barn- och utbildningsnämndens mål och förskolans kvalitetsredovisning för 2014/2015 har förskolan tre huvudsakliga utvecklingsområden som kommer att prioriteras högst under det

kommande läsåret.

• Språk

Arbetet med utveklingsområdet beskrivs nedan i kapitel 7,8 och 9

• Matematik

Arbetet med utveklingsområdet beskrivs nedan i kapitel 8

• Normer och värden

Arbetet med utveklingsområdet beskrivs nedan i kapitel 7

VART SKA VI?

MÅL

HUR GÖR VI?

METOD STRATEGI VAR ÄR VI?

NULÄGE

HUR BLEV DET?

UTVÄRDERING

(6)

7. NORMER OCH VÄRDEN

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller

funktionsnedsättning, och

• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.”

(Läroplan för förskolan, Lpfö 98)

”Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter som rustar den för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete.”

(Kommunstyrelsen Solna)

”Medborgarnas nöjdhet med Solna stads verksamheter ska öka till minst nöjdhetsindex 60 i medborgarundersökningen år 2013.”

(Barn- och utbildningsnämnden) 7.1 Förskolans mål

• Varje lärandesituation ska genomföras på ett sådant sätt att varje barn kan utveckla respekt och förståelse för sig själv och för sina kamrater.

• Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling ska vara väl förankrad hos medarbetare, vårdnadshavare och barn.

Strategier

• Alla barn ska få sin röst hörd.

• Alla barns åsikter lyssnas på och respekteras.

• Varje lärandesituation bygger på en tydlig planering och följs upp i relation till målet.

• Vi tar tillvara varje tillfälle till lärandesituationer, såväl planerade som spontant uppkomna.

Aktiviteter för måluppfyllelse

Förskolan ska genomföra följande aktiviteter:

-Arbetar med förhållningssättet gentemot varandra genom dramatisering, läsa kompisböcker och genom sånger

-Vi arbetar med gruppstärkande lekar för att barn och pedagoger ska bli trygga med varandra

(7)

Ansvar. Alla pedagoger på förskolan

Metoder för mätning av måluppfyllelse

Måluppfyllelsen kommer att mätas genom att:

På avdelningsmöten, vid avdelningsreflektionstid, genom observationer samt genom dokumentationer i arbetsplanen för varje avdelning

Arbetslagen är ansvariga för genomförandet

7.2 Kvalitetsredovisning 2015/2016 – Normer och värden

Förskolan gör följande bedömning och analys gällande de mål och aktiviteter som genomförts under verksamhetsåret 2015/2016. Därefter anges de åtgärder som är lämpliga att genomföra så att arbetet inom området Normer och värden ytterligare förbättras.

Mål 1

• Varje lärandesituation ska genomföras på ett sådant sätt att varje barn kan utveckla respekt och förståelse för sig själv och för sina kamrater.

Måluppfyllelse

X

Överträffat Uppnått Ej uppnått

Mål 2

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling ska vara väl förankrad hos medarbetare, vårdnadshavare och barn

Måluppfyllelse

X

Genomförda aktiviteter

1. Arbetar med förhållningssättet gentemot varandra genom dramatisering, läsa kompisböcker och genom sånger

2. Vi arbetar med gruppstärkande lekar för att barn och pedagoger ska bli trygga med varandra

Analys

1. Vi har inte dramatiserat olika förhållningssätt kring hur man är gentemot varandra, eller sjungit sånger om det, utan istället har vi pratat om hur man är en bra kompis under samlingarna och vid konfliktlösningar barnen emellan.

Vi pratar hela tiden att ”min kropp är min kropp och din kropp är din kropp”.

Att vi har rätt att säga nej och stopp till varandra. Vi påminner barnen dagligen i

(8)

vardagen hur vi ska vara och bete oss mot varandra. Barnen resonerar själva utifrån sina egna tankar och idéer hur vi ska vara/bete oss. Vi lyfter det positiva och talar om hur vi ska göra och försöker ta bort ordet ”inte”, vad vi inte ska göra för barnen vet oftast allt vi inte ska göra.

2. Vi har använt oss utav lekarna ”Svarte ormens dans” och ”En bonde i vår by” som gruppstärkande lekar för barnen. De har själva satt igång dessa lekar (utan oss vuxna) efter att vi hade introducerat lekarna för dem. Överlag känns barngruppen trygga med varandra samt med oss vuxna. De är väldigt måna om varandra.

Utvecklingsåtgärder

Fortsätta att prata om hur man är en bra kompis. Eftersom att barngruppen kommer att se helt annorlunda ut i höst, så börjar vi om på nytt.

Mer lekar och uppstyrda fysiska aktiviteter. Mer dramatisering

Barn utvecklas i samspel med andra; vi måste prata med och lyssna till barn för att de ska lära sig att prata själva. På liknande sätt måste vi göra med leken för att den ska kunna utvecklas.

Denna utveckling sker ju oftast spontant genom att barnet deltar i de vardagliga sysslorna. Man lyssnar som pedagog också till vad barnet tycker om att göra och så gör man det tillsammans.

Har man inte fått dessa grundläggande regler så blir det svårt att delta i leken.

Det är viktigt att vuxna i de sammanhang där barn vistas har förståelse för att barns lek är avgörande för deras utveckling och lärande, och att man sätter stort värde på leken.

8. UTVECKLING OCH LÄRANDE

”Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,

• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,

• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka

med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,

(9)

• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och

• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

(Läroplanen för förskolan, Lpfö 98)

”Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter som rustar den för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete.”

(Kommunstyrelsen Solna Stad) 8.1 Förskolans mål

• Varje lärandesituation ska genomföras på ett sådant sätt att varje barn kan utveckla sitt språk.

• Varje barn ska dagligen möta lärandesituationer som bidrar till att barnet kan utveckla sin matematiska förståelse och sin naturvetenskapliga förståelse.

Strategier

• Alla barn ska få språklig stimulans som motsvarar och utmanar barnets språkutvecklingsnivå.

• Alla barn ska få möta olika matematiska och naturvetenskapliga begrepp och på det sättet utveckla sin matematiska förmåga och ett naturvetenskapligt och undersökande förhållningssätt.

(10)

- Alla avdelningar arbetar med materialet om Babblarna genom att läsa böckerna, dramatisera med figurerna och lyssnar på babbarna via I-pad. Babblarna är utvecklade i samarbete med professor Irene Johansson, och deras namn är valda med omsorg så att de både stimulerar barns

ljudperception och är lätta att lära sig. Längst bak i böckerna finns också illustrationer för hur man tecknar orden, eftersom tecken tillsammans med tal är ett mycket bra sätt att stimulera tidig språkutveckling.

- Vi sjunger sånger, använder rim och ramsor samt Bornholmsmodellen på våra samlingar.

-Vi arbetar med matmatik i vardagen t.ex. vid rutinsituationer som lunch, mellanmål och påklädning.

Då räknar vi t.ex. hur många barn vi är, vi delar och räknar frukt och tittar på färger och former i vår omgivning.

- Vi arbetar med naturvetenskap genom att läser böcker om djur, natur, pratar om årstider och planterar med barnen. Vi går till vår närmiljö, skog och parker samt introducerar allemansrätten för barnen. Ju fler upplevelser som barnen har ju fler erfarenheter har de att samtala om och ju större möjligheter att utveckla utveckla en förmåga att förstå.

Ansvar: Alla pedagogers på förskolan

Genom dokumenation, observationer, reflektioner, kontinuerligt utvärderar och anpassar verksamheten efter barnens behov och förutsättningar samt intresse

8.2 Kvalitetsredovisning 2015/2016 – Utveckling och lärande

Förskolan gör följande bedömning och analys gällande de mål och aktiviteter som genomförts under verksamhetsåret 2015/2016. Därefter anges de åtgärder som är lämpliga att genomföra så att arbetet inom området Utvecklings och lärande ytterligare förbättras.

Mål 1

Varje lärandesituation ska genomföras på ett sådant sätt att varje barn kan utveckla sitt språk.

Måluppfyllelse

X

Mål 2

(11)

Varje barn ska dagligen möta lärandesituationer som bidrar till att barnet kan utveckla sin matematiska förståelse och sin naturvetenskapliga förståelse.

Måluppfyllelse

X

1. Alla avdelningar arbetar med materialet om Babblarna genom att läsa böckerna, dramatisera med figurerna och lyssnar på babbarna via I-pad.

Ansvarig för genomförandet är alla pedagoger

2. Vi sjunger sånger, använder rim och ramsor samt Bornholmsmodellen på våra samlingar.

3. Vi arbetar med matmatik i vardagen t.ex. vid rutinsituationer som lunch, mellanmål och påklädning. Då räknar vi t.ex. hur många barn vi är, vi delar och räknar frukt och tittar på färger och former i vår omgivning.

4. Vi läser böcker om djur, natur, pratar om årstider och planterar med barnen.

5. Vi går till vår närmiljö, skog och parker samt introducerar allemansrätten för barnen.

Analys

1. I de äldre barngrupperna har man inte använt sig utav babblarna utan använt sig av valda delar av Bornholmsmodellen för att få nya utmaningar utirfån ålder. De yngre barnen på förskolan har haft Babblarna som tema och dramatiserat, sjungit

Babblarsånger och använt sig av Ipad i olika aktiviteter.

2. Sånger, rim och ramsor använder vi oss av för det mesta under samlingarna, men

förekommer även under andra situationer. Vi använder oss utav Bornholmsmodellen till viss del.

3. Matematik i vardagen har vi runt om oss dagligen. Barnen bygger och konstruerar, de får även ta del av matematiska ord och begrepp. I alla rutinsituationer arbetar vi med

matematik, till exempel vid lunch och påklädning och samlingar.

4. Vi har under vårterminen planterade barnen olika fröer på olika sätt. Vi har pratat om djur och natur i våra tvärgrupper om bland annat myror, skator, fjärilar. Barnen upptäcker småkryp på gården som vi pratar om.

5. Vi har utnyttjat vår närmiljö i form av olika parker (Pampasparken, Byparken och

(12)

Augustendalsparken). Vi pratar med barnen om hur man är rädd om naturen.

Vi upplever att barnen uppskattar de aktiviteter vi har/gör. De är intresserade och de vill gärna lära sig saker/göra saker igen.

Vi kommer att fortsätta med valda delar utifrån Bornholmsmodellen för de äldre barnen då det är en bra metod för språkträning.

Vi som pedagoger måste bli bättre på att använda oss utav matematiska ord och begrepp.

I förskolan handlar matematik om former, mönster och rumsuppfattning, arkitektur, lägesord och tidsord. För de små barnen är exempelvis rumsuppfattningen väldigt viktigt för att de ska kunna förstå sin omvärld.

I forskningen om den tidiga matematikens positiva effekter betonar man att det inte handlar om någon formell undervisning utan om den lekfulla, informella matematiken som finns i barnens vardag och i naturupplevelser.

Gå iväg från gården mer och upptäcka närmiljön. Gå på upptäcktsfärd i närområdet, vad finns det för saker/aktiviteter/natur? Hur ser det ut? Låta barnen uppleva närmiljön genom alla sinnena, syn, hörsel, känsel och smak.

Utnyttja biblioteket mer .

Barns och elevers text- och läsförståelse får ett allt större fokus i våra förskolor och skolor.

Vikten av högläsning i förskolan för utvecklandet av en god språk-, text- och läsförståelse skrivs fram som oerhört stor. Hela 80% av våra barns och elevers ord- och begreppsförråd utvecklas i mötet med litteraturen vilket ger oss en fingervisning om vikten av ett ökat fokus på boken och att skapa ”bokvana” individer. Att organisera läsning av böcker i förskolan är bland det bästa man kan göra för att stimulera barns språkutveckling (Höök; En skrivande och läsande förskola).

Åka iväg till museum för inspiration och lärande utifrån tema.

9. BARNS INFLYTANDE

”Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,

• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och

• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.”

(Läroplanen för förskolan, Lpfö 98)

”Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter som rustar den för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete.”

(13)

9.1 Förskolans mål

• Varje lärandesituation ska genomföras på ett sådant sätt att varje barn i ökande grad utifrån ålder och mognad kan förstå konsekvenser av och ta ansvar för sina handlingar i relation till andra människor och till sin närmiljö.

• Varje lärandesituation ska genomföras på ett sådant sätt att varje barn kan utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter, och att lyssna och ta hänsyn till andras.

Strategier

• Alla barn ska få sin röst hörd.

• Alla barns åsikter lyssnas på och respekteras.

-Vi övar turtagande på samlingar genom att den som pratar får hålla i en sak/föremål. Barnen lär sig genom detta att lyssna på varandra/visa respekt därigenom blir det mer konkret för barnen att veta vem de ska lyssna på.

-Genom att dela in barnen i mindre grupper vid bland annat in-och utgång, samlingar samt vid olika aktiviteter.

• Samlingen genomförs i mindre grupper för att alla barnen lättare ska bli sedda och komma til tals.

• Andra fasta stunder till exempel pedagogiska måltider, påklädningssituationer, teman och projekt är uppbyggda och genomförs i mindre grupper för att uppmuntra barnen till samarbete.

Ansvarig för genomförandet är alla pedagoger på avdelningen

• Spontana situationer och möten genomförs efter barnens intresse för att få lustfyllda och lärande situationer.

Genom dokumenation, observationer, reflektioner, kontinuerligt utvärderar och anpassar verksamheten efter barnens behov och förutsättningar samt intresse

(14)

Vi behöver mäta graden av utvecklingsmöjlighet generellt i lärandesituationen i relation till gruppens utveckling på området. Hur ser vi att det vi gör gagnar barns utveckling och lärande.

Iakttagelse, dokumentation och analys.

Ansvarig är avdelningsansvariga

Vi behöver mäta graden av utvecklingsmöjlighet i lärandesituationen relaterat till barnens individuella förutsättningar och behov.

Iakttagelse, dokumentation, analys.

9.2 Kvalitetsredovisning 2015/2016 – Barnens inflytande

Förskolan gör följande bedömning och analys gällande de mål och aktiviteter som genomförts under verksamhetsåret 2015/2016. Därefter anges de åtgärder som är lämpliga att genomföra så att arbetet inom området Barnens inflytande ytterligare förbättras.

Mål 1

Varje lärandesituation ska genomföras på ett sådant sätt att varje barn i ökande grad utifrån ålder och mognad kan förstå konsekvenser av och ta ansvar för sina handlingar i relation till andra människor och till sin närmiljö.

Måluppfyllelse

X

Mål 2

Varje lärandesituation ska genomföras på ett sådant sätt att varje barn kan utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter, och att lyssna och ta hänsyn till andras.

Måluppfyllelse

X

1. Vi övar turtagande på samlingar genom att den som pratar får hålla i en sak/föremål.

Barnen lär sig genom detta att lyssna på varandra/visa respekt därigenom blir det mer konkret för barnen att veta vem de ska lyssna på.

2. Genom att dela in barnen i mindre grupper vid bland annat in-och utgång, samlingar samt vid olika aktiviteter.

3. Samlingen är uppbyggd och genomförs i mindre grupper för att alla barnen lättare ska bli sedda och komma til tals.

(15)

4. Andra fasta stunder till exempel pedagogiska måltider, påklädningssituationer, teman och projekt genomförs i mindre grupper för att uppmuntra barnen till samarbete.

Analys

1. Samlingen har vi tillsammans med alla barnen på avdelningen. Genom handuppräckning får barnen komma till tals. Vi pratar mycket om hur vi ska vara mot andra/varandra/att respektera varandra. Arbetar mycket med hur viktigt det är att lyssna på varandra på samlingarna/turtagande. Att det är ett givande och tagande, ”nu lyssnar jag på dig och sedan lyssnar du på mig”.

2. Vid matsituationerna, vid in- och utgång och vid projektarbeten samt de olika tema arbeten är vi uppdelade i mindre grupper. Vi arbetar även i tvärgrupper över avdelningarna 2 gånger/veckan (åldersindelat) där vi får in samlingarna i mindre

grupper.Angående de spontana samt de lärande situationerna finns det fortfarande en del att jobba på.

Vi har satt in extra resurser för de barn som är osäkra i sitt sätt att uttrycka sig i ord genom att vi tagit in specialpedagog, delat in i mindre grupper så att de barn får utrymme att prata och blir trygga, vi märker en tydlig skillnad på barnen när vi delar in dem i mindre grupper. Vissa blir lugna av att vi delar in barngruppen, alla barn får synas och komma till tals. Vi kan tillgodose barnens behov på ett helt annat sätt när vi delar barnen i mindre grupper.

3. Skat- och fjärilsprojekten har varit lyckade. De har både lärt sig nya ord och begrepp och visat ett starkt intresse för just dessa projekt. Alla barn på avdelningen har följt fjärilens livscykel, från larv till fjäril. Detta projekt har vart väldigt givande. Aktiviteten var mer än tillräcklig för det förväntade målet. Fjärilars liv startar i barnens egna erfarenheter och funderingar kring larver. Vi har en tistelfjärilslarv som de studerar och följer när den växer, förpuppar sig och kläcks till en fjäril. Det är inte helt ovanligt att fjärilarna hinner lägga ägg innan de släpps ut och hela livscykeln blir tydlig.

4. Vid matsituationerna, vid in- och utgång och vid projektarbeten samt de olika tema arbeten är vi uppdelade i mindre grupper

Vi kommer att fortsätta med att ha samlingarna med alla barnen tillsammans, men vid tema arbeten kommer vi att vara uppdelade i mindre grupper. Tanken är att vi ska ta tillfället i akt när barnen själva visar ett intresse för något specifikt. Oavsett om man är ute på gården eller om man sitter vid matbordet. Att vara närvarande och lyhörda vuxna samt finnas där barnen är.

Genom att observera i barngruppen får vi bra förståelse för vad barnens är intresserade av och pratar om just nu.

Fortsätta jobba med det vi gör och se till barnens behov och intressen styr verksamheten på

(16)

förskolan. Att dela upp barnen i mindre grupper ger resultat och därför är det viktigt att fortsätta dela in barnen utifrån intressen men också för att öka tryggheten i den lilla gruppen där alla ska komma till tals och synliggöras utifrån sina förutsättningar.

10 . FÖRSKOLA OCH HEM

”Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen.”

(Läroplanen för förskolan, Lpfö 98) 10.1 Förskolans mål

Andelen vårdnadshavare som upplever att informationen om förskolans verksamhet är bra ska vara minst 85% 2016.

Andelen vårdnadshavare som upplever att informationen om det egna barnets utveckling är bra ska vara minst 90% 2016.

Strategier

• Öppenhet och tydlighet avseende den pedagogiska verksamheten (mål, syften, planering, genomförande, resultat).

• Öppenhet och tydlighet avseende barnets utveckling i pedagogisk dokumentation och i samtal med vårdnadshavaren.

-Daglig kontakt med vårdnadshavare Ansvarig för genomförande var alla pedagoger -Informationsbrev ca 1 gång/ månad Ansvarig för genomförande var alla pedagoger -Föräldramöte ett/termin

Ansvarig för genomförande var alla pedagoger -Utvecklingssamtal ett/termin

Ansvarig för genomförande var alla pedagoger -Mångfaldspicknick i september Ansvarig för genomförande var alla pedagoger

(17)

-Ljusfest och vernissage

Ansvarig för genomförande var alla pedagoger -Förskoleråd 2 ggr/ termin

Ansvarig för genomförande var förskolechef

Måluppfyllelsen kommer att mätas genom:

-Daglig föräldrakontakt, utvecklingssamtal samt genom olika dokumentationer Ansvarig för genomförande är arbetslagen

-Kommunövergripande föräldraenkät.

Ansvarig för genomförande är barn och utbildningsförvaltningen tillsammans med förskolechef.

10.2 Kvalitetsredovisning 2015/2016 – Förskola och hem

Förskolan gör följande bedömning och analys gällande de mål och aktiviteter som genomförts under verksamhetsåret 2015/2016. Därefter anges de åtgärder som är lämpliga att genomföra så att arbetet inom området Förskola och hem ytterligare förbättras.

Mål 1

Andelen vårdnadshavare som upplever att informationen om förskolans verksamhet är bra ska vara minst 85% 2016. (Instämmer helt och Instämmer)

Måluppfyllelse

X

Mål 2

Andelen vårdnadshavare som upplever att informationen om det egna barnets utveckling är bra ska vara minst 90% 2016. (Instämmer helt och Instämmer)

Måluppfyllelse

X

1. Daglig kontakt med vårdnadshavare Ansvarig för genomförande är alla pedagoger

2. Informationsbrev ca 1 gång/ månad Ansvarig för genomförande är alla pedagoger

(18)

3. Föräldramöte ett/termin

Ansvarig för genomförande är alla pedagoger 4. Utvecklingssamtal ett/termin

Ansvarig för genomförande är alla pedagoger 5. Mångfaldspicknick i september Ansvarig för genomförande är alla pedagoger

6. Ljusfest och vernissage

Ansvarig för genomförande är alla pedagoger 7. Förskoleråd 2 ggr/ termin

Ansvarig för genomförande är förskolechef Kristina Jönsson

Genomförda men ej planerade ytterligare aktiviteter

8. Pilotprojekt Edwise Analys

1. Vi har daglig kontakt vid lämning och hämtning. Vi upplever att vi har en god daglig kontakt med barnens vårdnadshavare för att berätta hur deras barns vardag har varit. Vi upplever att föräldrar känner sig trygga att prata med oss.

2. Informationsbrev en gång/månad. Efter införandet av edwise, skrivs information, veckans händelser en gång/vecka på edwise.

3. Vad gäller föräldramöte har vi genomfört det 2 stycken/läsår. Vi tänker att det borde räcka med ett och att vi har det på hösten för att ge viktig information för hela läsåret och berätta om bland annat grovplanering, vad vi har för förväntningar på föräldrarna och att de får berätta vad de har för förväntningar på oss som personal.

4. Föräldrarna har även varit nöjda på de utvecklingssamtal vi har haft samt har de velat ha ett extra möte har vi personal varit tillmötesgående.

5. Mångfaldspicknicken, där föräldrar tar med sig en maträtt/bakverk från sitt hemland, var populär och uppskattad av personal, barn och föräldrar. Den låg sent på ht och ett önskemål från föräldrarna var att tidigarelägga picnicen så att man kunde ha den utomhus.

6. Vid ljusfesten var barnen med och förberedde och gjorde egna ljuslyktor. Vi informerar barnen inför olika aktiviteter/när det är vernissage osv så de är förberedda på vad som kommer att ske. Vi upplever att det är uppskattat av både barn, föräldrar och pedagoger det vi gör på förskolan.

7. Två förskolråd per termin har genomförts. På mötena har vi haft en bra dialog kring förskolans utveckling och kvalite, kring införandet av Edwise samt kring rivningen av Förskolan Utkiken och Stenbackaskolan.

(19)

8. Se bifogad utvärderingsrapport

Måste bli bättre med informationen om något hänt under dagen med barnen mellan avdelningarna.

Gällande Edwise så är det svårt att få någon uppfattning om föräldrar verkligen går in och läser.

Vi kommer att informera mer om detta på höstens föräldramöte.

Fortsätta arbeta som vi gör, hålla arbetet vi liv. Utveckla mer, göra det mer avancerat för de äldre barnen. Ha mer utmaningar/aktiviteter/skapande för de äldre barnen.

11. MEDARBETARENGAGEMANG

”Solna stads medarbetares engagemang ska öka 2016-års medarbetarundersökning jämfört med år 2015. ”

• Förskoleenhetens medarbetares engagemang ska vara minst 80 % i undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang, HME.

Strategier och aktiviteter för måluppfyllelse

Utifrån resultatet av medarbetarenkäten har vi gemensamt kommit fram till följande åtgärder

Utvecklingsområde Vad ska uppnås?

(Mål) Aktiviteter

Vad ska göras? Hur?

När Ansvarig/a Kontroll av åtgärder Vad–vem–hur–när?

Motivation – Ser fram emot att gå till jobbet

Trivsam och respektfull miljö

Samarbete mellan avdelningarna

Tvärgrupper mellan

avdelningarna. Planering den

5 maj Katerina, Jamie, Jennie

och Stina Förslag presenteras på APT den 21 maj

Motivation –

Meningsfullt arbete Alla får ta del av kurser/erfarenheter och dagligt arbete

*Uppstart av APT med genomgång av vad som händer på avdelningarna ca 5-10 min.

*En avdelning har en längre genomgång på avdelning ca.

15-20 min.

APT varje

månad Längre visning:

- Smaragden, maj - Safiren, augusti - Rubinen, september - Smaragden, oktober - Safiren, november - Rubinen, januari -16

Stämmer av på APT i september

Motivation –

Meningsfullt arbete Samarbete och samspel

på förskolan Gemensam storsångsamling

ute på gården Fredagar

kl.10,00 Se separat schema APT varje månad

(20)

11.2 Kvalitetsredovisning 2015/2016 – Medarbetarengagemang

Förskolan gör följande bedömning och analys gällande de mål och aktiviteter som genomförts under verksamhetsåret 2015/2016. Därefter anges de åtgärder som är lämpliga att genomföra så att arbetet inom området Medarbetarengagemang ytterligare förbättras.

Mål

• Förskoleenhetens medarbetares engagemang ska vara minst 80 % i undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang, HME.

Måluppfyllelse

X

Planerade och genomförda aktiviteter med avsett resultat

1 Tvärgrupper mellan avdelningarna

2 Gemensam storsångsamling ute på gården

3 Läsa e-post, intranät och informationstavlan är man osäker på vad som gäller kontakta Stina

Planerade och genomförda aktiviteter med otillräckligt resultat

4 Uppstart av APT med genomgång av vad som händer på avdelningarna ca 5-10 min.

En avdelning har en längre genomgång på avdelning ca. 15-20 min.

2014/15 2015/16

Antal medarbetare: 10 11

Antal rekryteringar: 4 1

Procentuell omsättning: 40% 10%

2014/15 2015/16 Antal barn/årsarbetare: 5,5 5,4

Andel pedagoger i förskolan som har pedagogisk högskoleutbildning

2014/15 2015/16 Andel pedagoger med högskoleutbildning: 2 3

Kommentar:

Vi har tre förskollärare på förskolan Analys

1.Det har varit bra för kvaliteten att försöka ge alla pedagoger möjlighet till utveckling i olika former och grupper. Alla har uttryckt ett behov av att få delta i pedagogiska diskussioner och att få möjlighet att reflektera tillsammans med pedagoger från andra avdelningar.

Styrning – Vet vad

som förväntas av mig Ta eget ansvar att söka information och hålla sig uppdaterad

*läsa e-post, intranät och informationstavlan

*är man osäker på vad som gäller kontakta Stina

Dagligen All personal på

förskolan APT varje månad

(21)

Under läsåret startade vi med tvärgrupper över avdelningarna för att öka sammarbetet. Detta har fallit väl ut både för barngruppen och i personalgruppen.

2.På fredagar har vi haft storsångsamling på gården. Vi började med att ha det varje fredag men efter utvärdering där vi såg att alla pedagoger inte deltog vilket innebar att barnen inte heller gjorde det ändrade vi det till en gång i månaden där en avdelning hade ansvar för utförandet.

3.E-post och intranät har man varit inne på efter förmåga men det behöver förbättras.

4.Vår ambition var att ha denna aktivitet varje APT. Vi har haft den vid några tillfällen men inte alla då andra aktiviteter/punkter fått företrädde

Ett ökat sammarbete mellan avdelningarna.

Bättre kommunikation.

Måndagsmöte.

Vi arbetar fram nya spelregler för förskolan. En värdegrundsdeklaration.

12. EKONOMI

”Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva.”

”Alla resultatenheter inom BUN:s verksamhet ska ha sin årliga budget i balans.”

• Stenbacka förskola ska vid 2015 och 2016 års utgång ha en budget i balans.

Strategier

De strategier förskolan kommer att använda för att nå målen rymmer:

- att arbetet med volymanpassning

- Detaljerad månadsuppföljning under året.

Förskoleenheten ska genomföra följande aktiviteter:

- Genomgång av budget sker på arbetsplatsträffar, på LAMK samt i förskoleråd.

Ansvarig för genomförande är Förskolechef och LAMK gruppen

- Vi diskuterar på våra arbetsplatsträffar hur vi i verksamheten kan påverka vår egen budget t.ex. genom att minska vikariekostnader, ta hand om och vårda vår miljö och vårt material samt minska matavfall.

Ansvarig för genomförande är alla på förskolan

(22)

Mätningen görs vid budgetuppföljning.

Ansvarig för genomförande är förskolechef

Förskolechefen är ansvarig för att kontinuerligt följa upp samt redogöra hur budgeten ser ut.

Ansvarig för genomförande är förskolechef

Vikarieanskaffning utifrån hur många barn som är frånvarande

Ansvarig för genomförande är förskolechef och verksamhetsnära stöd

12.2 Kvalitetsredovisning 2015/2016 – Ekonomi

Förskolan gör följande bedömning och analys gällande de mål och aktiviteter som genomförts under verksamhetsåret 2015/2016. Därefter anges de åtgärder som är lämpliga att genomföra så att arbetet inom området Ekonomi ytterligare förbättras.

Mål

Stenbacka förskola ska vid 2015 och 2016 års utgång ha en budget i balans Måluppfyllelse

X

1Genomgång av budget sker på arbetsplatsträffar, på LAMK samt i förskoleråd.

Ansvarig för genomförande är Förskolechef Kristina Jönsson och LAMK gruppen

2 Vi diskuterar på våra arbetsplatsträffar hur vi i verksamheten kan påverka vår egen budget t.ex.

genom att minska vikariekostnader, ta hand om och vårda vår miljö och vårt material samt minska matavfall.

Ansvarig för genomförande är alla på förskolan

Analys

Vi har en ekonomi i balans då vi har fullt med barn och vi prioriterar inköp. Vikarier tas in efter behov. Vi har organiserat oss så att vi kan vara flexibla. Barnen har då alltid haft kända vuxna omkring sig och då ökat möjligheten till en trygg och säker förskola för alla barn på förskolan.

Vi fortsätter sträva mot en ekonomi i balans

(23)

13. NYCKELTAL OCH UPPDRAG

13.1 Kvalitetsredovisning 2015/2016 – Nyckeltal och uppdrag

Förskolan gör följande bedömning och analys gällande de mål och aktiviteter som genomförts under verksamhetsåret 2015/2016. Därefter anges de åtgärder som är lämpliga att genomföra så att arbetet inom området Ekonomi ytterligare förbättras.

Trygghet

Andel barn i Solnas kommunala förskolor som känner sig trygga i förskolan 2014 2015 2016

Resultat: 94% 95% 94%

Analys

Resultatet tagit från föräldraenkät (instämmer helt och instämmer)

Vi strävar mot 100% nöjda föräldrar Förskola och hem

Andel barn på förskola i Solnas kommunala förskolor där dialog med vårdnadshavare om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje höst och vår

2014 2015 2015/2016

Resultat: 93% 90% 92%

Analys

Resultatet baseras på frågan: På utvecklingssamtalen samtalar vi om mitt barns utveckling och lärande.Det vi behöver se över är dokumentationen kring barnets utveckling och lärande. Hur den syns i verksamheten och hur den förmedlas till föräldrarna.

Edwise är ett verktyg för att göra informationen synlig.

Vi strävar mot 100% nöjda föräldrar

Bygga portfolio till varje barn i Edwise för att tydliggöra varje barns utveckling och lärande.